Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2021/22:SoU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 februari 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

PDF
Apoteks- och läkemedelsfrågor(pdf, 426 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2021/22:11 Apoteks- och läkemedelsfrågor

Beslut

Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU11)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som gäller apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till apotek, tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet, patienters behov av vissa förpackningar och nationella prioriteringslistor samt behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 58

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-01-27
Justering: 2022-02-03
Trycklov: 2022-02-08
Reservationer: 14
Betänkande 2021/22:SoU11

Alla beredningar i utskottet

2021-12-14, 2022-01-13, 2022-01-20, 2022-01-27

Nej till motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU11)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som gäller apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om bidrag till apotek, tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet, patienters behov av vissa förpackningar och nationella prioriteringslistor samt behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-02-23
Debatt i kammaren: 2022-02-24
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SoU11, Apoteks- och läkemedelsfrågor

Debatt om förslag 2021/22:SoU11

Webb-tv: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulrika Jörgensen (M)
Anf. 8 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! I dag vaknade världen upp till en mörk dag, en dag som kommer att prägla Ukraina, Europa och hela världen under lång tid. Plötsligt känns våra vardagliga bekymmer nästan obefintliga, och demokratin och friheten känns ännu viktigare att försvara. Våra tankar går till Ukrainas befolkning.

Fru talman! Vi i socialutskottet ska i dag debattera apoteks- och läkemedelsfrågor. Det är två viktiga och stora områden som inte minst under pandemin har fått stor betydelse och uppmärksamhet. Aldrig förr har politiken, vården och samhället i stort debatterat betydelsen av tillgången på vaccin. Jag väljer att lyfta upp några områden i läkemedelsdebatten som är viktiga för oss moderater, bland annat jämlik tillgång till läkemedel, äldre och läkemedel och läkemedelsförskrivning.

Fru talman! Läkemedel räddar många liv varje år. Därmed är tillgängligheten på och användningen av läkemedel en väsentlig del av hälso- och sjukvården och lika viktig att debattera och diskutera som tillgången på vårdplatser och förebyggande insatser.

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Min allra högsta prioritet är att driva jämlik tillgång till den allra mest moderna vården och de bästa läkemedlen i hela landet, oavsett om man bor i en region med universitetssjukvård eller i en region där resurserna är mindre. Bostadsort får inte avgöra tillgången till läkemedel för den enskilde.

Framöver kommer de allra största utgifterna inom medicinsk utveckling att vara individanpassade läkemedel och behandlingar för ovanliga sjukdomar. Särskilt hoppfullt ser det ut för riktade terapier mot barncancer liksom diabetes och Alzheimers sjukdom. Denna utveckling kommer att kosta mycket. Jag är rädd att inte alla regioner kommer att kunna prioritera dessa kostnader om de ställs mot fasta kostnader, som för vårdpersonalen. Därför blir statens styrning och relevanta läkemedelsbidrag allt viktigare att få på plats.

Sverige har en stor och framgångsrik läkemedelssektor och en universitetssjukvård i internationell framkant. Sedan många år har vi kommit långt med basbehandlingarna, de vanliga läkemedlen som ingår i primärvårdsuppdraget. Här har standarder upprättats, och arbetet med att byta ut dyra läkemedel mot billigare har kommit långt. Nu är det nödvändigt att fokus växlas över till avancerade och nya terapier.

Fru talman! Det går alldeles för långsamt att införa bättre förutsättningar för nya läkemedel och medicintekniska produkter i Sverige. Dessutom är tillgången på nya terapier alldeles för ojämlik över landet. Det vill Moderaterna ändra på. Vi moderater föreslår en särskild statlig satsning i syfte att stödja ett jämlikt och snabbt införande av nya, mer effektiva läkemedelsbehandlingar såsom immun, cell- och genterapier. Detta borde få gehör hos flera partier.

Samtidigt ser vi när det gäller riktade statliga satsningar att utvärdering och uppföljning av desamma behöver stärkas.

Fru talman! Ett annat område som vi moderater vill lägga extra tryck på är läkemedel och äldre. Äldre personer med flera sjukdomar använder inte sällan flera läkemedel. I synnerhet gäller det personer på särskilt boende. Läkemedel är naturligtvis nödvändiga för att minska lidande och sjuklighet. Socialstyrelsen har dock i en rapport från 2017 redovisat att drygt 8 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas av just läkemedelsbiverkningar. Hälften av dessa bedöms vara möjliga att förebygga. Det finns även regionala skillnader i genomförandet av just läkemedelsgenomgångar.

När läkemedel ges felaktigt, är feldoserade eller motverkar varandra kan det få stora konsekvenser. De flesta läkemedel är inte utprovade på äldre och ofta inte i kombination med övriga läkemedel. Det gör att individer med flera läkemedel blir särskilt sårbara för biverkningar eller att läkemedelseffekten minskar eller ökar när läkemedlet kombineras med andra läkemedel. Läkemedelsgenomgångar är en bra metod för att kartlägga patientens samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att just säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista.

Moderaterna anser att en utvärdering av läkemedelsgenomgångar bör ske; det har snart gått tre år sedan införandet av Socialstyrelsens föreskrifter. Möjligheter och förutsättningar att utvidga kretsen som får läkemedelsgenomgångar ska prövas. Här vill jag passa på att yrka bifall till Moderaternas reservation 10.

Fru talman! Läkemedelsförskrivning är en resurs som borde kunna utnyttjas bättre. Sedan tidigare har sjuksköterskor med förskrivningsrätt och viss vidareutbildning möjlighet att förskriva vissa läkemedel. Moderaterna anser att det är dags att genomföra en översyn av vilka läkemedel som ska få förskrivas av sjuksköterskor och vilka krav som måste uppfyllas gällande kunskap och kompetens. För enklare åkommor och för kroniker som regelbundet träffar sjuksköterskor borde man kunna använda kompetensen i den nära vården bättre och mer effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen betona att om Sverige ska fortsätta att vara ett av världens främsta välfärdsländer är det avgörande att vi förmår prioritera både jämlik tillgång och snabbare införanden av nya, effektiva läkemedelsbehandlingar och terapier.

Linda Lindberg (SD)
Anf. 9 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Vi debatterar socialutskottets betänkande om apoteks- och läkemedelsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 7.

Jag tänker inledningsvis tala om Sveriges beredskapslager för läkemedel och medicinsk utrustning. Vi kan nämligen så smått summera Sveriges pandemihantering, som lämnar mycket att önska. Och i morgon presenterar Coronakommissionen sin allra sista slutrapport.

I går kunde vi även ta del av slutbetänkandet Hälso- och sjukvårdens beredskap - struktur för ökad förmåga. Där lyfter man särskilt upp att det "för att hälso- och sjukvården ska kunna fungera också under svåra påfrestningar krävs ett system för samverkan och ledning där ansvarsförhållandena är tydliga. De samlade nationella resurserna behöver kunna användas på ett effektivt sätt." Man framför också att stark demokratisk kontroll över välfärden är en förutsättning för god beredskap och hög motståndskraft. Vem kan egentligen tycka något annat? Vi kan nämligen alla notera att det i Sveriges beredskap inom hälso- och sjukvården finns rejäla brister, vilket har tydliggjorts inte minst under pandemin.

Fru talman! I dag är det i huvudsak regionerna som ansvarar för beredskapen, och landets regioner ska enligt lagen kunna hantera krissituationer i fred. Ansvaret innebär således att det ska finnas beredskapslager av både utrustning och läkemedel. Dock är lagstiftningen otydlig gällande vilken typ av beredskap som förväntas och hur lång tid regionerna förväntas klara sig på sina befintliga beredskapslager.

I dag vet vi också att både regioner och kommuner brottas med ekonomiska utmaningar, vilket innebär att man stundtals har svårt att klara den dagliga verksamheten. Av den anledningen finns det i många fall inte så stort svängrum att faktiskt finansiera en tillförlitlig beredskap.

Vi menar att nuvarande lagstiftning måste ses över. Det finns behov av att tydliggöra formuleringar i lagtexten, och vi tycker att lagstiftningen gällande regionernas beredskap ska vara tvingande.

Vi vill samtidigt framhålla att det ska finnas ett tydligt statligt ansvar vad gäller nationell samordning och stöd från nationella myndigheter. Det är också vår uppfattning att regeringen bär det yttersta ansvaret, och det åligger därför oss att också på nationell nivå vara tydliga med vad som förväntas och att vi vågar peka med hela handen.

Fru talman! Jag ska uppehålla mig vid den reservation där vi särskilt lyfter fram vikten av det nordiska samarbetet när det kommer till kris- och hälsosamarbete, vilket i någon mening går i armkrok med det jag nyss pratade om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Visionen om att Norden ska bli världens mest integrerade region till 2030 har samtliga nordiska regeringschefer ställt sig bakom. Det finns mycket kvar att arbeta med för att nå dit, men visst kan vi se att vi skulle tjäna enormt på ett starkare nordiskt samarbete där vi utnyttjar den potential som finns i världens tolfte största samlade ekonomi.

När det kommer till kris- och hälsosamarbete kan vi dock se att nationell lagstiftning som reglerar läkemedelshantering och sjukvårdsmaterial tyvärr kan komma att bli ett hinder för att Sverige ska använda sig av utbyte av material och läkemedel med våra grannländer i en krissituation. Av den anledningen ser vi ett behov av att en gemensam nordisk strategi tas fram och att förändra regelverket så att vi enklare kan ta del av och köpa in läkemedel och sjukvårdsmaterial vid kriser. En gemensam beredskap skulle stärka tillgången på exempelvis skyddsmaterial, läkemedel och förnödenheter ytterligare utöver våra redan befintliga beredskapslager. Men vi ser också ett behov av att redan befintliga nordiska hälsosamarbeten utvärderas och att möjligheten till ett starkt och gemensamt nordiskt krissamarbete utreds.

Fru talman! Vi behöver tydliggöra rollerna inom svensk sjukvård generellt, inte minst var ansvarsbiten vilar för att nå effektivitet, kontinuitet och stabilitet.

Vi ser stora utmaningar med vårdkapaciteten, till exempel med olagligt långa vårdköer som till viss del dessutom varierar över landet. För att möta vårdbehovet och effektivt använda Sveriges befintliga kapacitet, och utveckla den, behöver vi höja blicken och tänja gummibandet snarare än att verka protektionistiskt och skapa begränsningar.

Jag vill därför på samma tema lyfta fram apotekens roll i effektiviteten och resursutnyttjandet.

Apoteken besitter i dag en oerhört hög kompetens med högutbildad personal. Vi menar att denna resurs i någon mening är underutnyttjad inom hälso- och sjukvården. Apoteken bör få möjlighet att utföra enklare laboratorieverksamhet. Vi pratar om exempelvis blodtrycksmätningar, blodsockerkontroller och allergitester. Under pandemin borde apoteken kunna avlasta vården med exempelvis testning. Apoteken skulle också kunna erbjuda hälsofrämjande samtal i fråga om att hantera stress, sluta röka eller viktkontroll.

Vi menar att apotekens roll i vårdkedjan bör utökas, inte minst för att avlasta den ansträngda primärvården och akuten.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 10 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Det är en oerhört mörk dag i dag när vi ska föra den här debatten. Ett auktoritärt Ryssland har invaderat Ukraina i syfte att störta en demokratiskt vald regering. Vi får alla just nu en TT-flash om hur man närmar sig Kiev.

Jag kan förstå att det för många som lyssnar på debatten kan kännas apart att i den kontexten diskutera inrikespolitiska frågor i Sverige, men som jag ser det är det ännu viktigare en sådan här dag att vi fortsätter de demokratiska processerna. Det är just det som kriget handlar om, det vill säga att våga stå upp för en fristående stats rätt att själv bestämma och i demokratisk ordning fatta sina beslut.

Fru talman! Det är två viktiga områden inom hälso- och sjukvården som vi ska diskutera. Det gäller dels apotek, dels läkemedel. Apotek har varit en central del av den sjukvårdspolitiska debatten i Sverige under mer än ett decennium, föranlett av den stora omregleringen av apoteksmarknaden för drygt tio år sedan. Jag kommer ihåg de inledande debatterna, och man sa att omregleringen helt skulle rasera det svenska apotekssystemet - att gå från ett monopol till att faktiskt öppna för en mer fri marknad. Jag minns också diskussioner vi hade med våra norska vänner eftersom de var det näst sista landet som tog steget. Våra norska vänner från stortinget sa att vi kommer att stöta på ett antal problem som går att lösa. Men de sa att om de går på Karl Johan möter de ingen som vill att det ska vara som förr. Det är lite grann där vi är i dag vad gäller apoteksfrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

I dag kan vi se ett antal saker som kan förändras och förbättras så att apoteken fungerar ännu bättre, men ingen, fru talman, vill gå tillbaka till hur det var tidigare med ett apoteksmonopol, begränsad tillgänglighet och brister i service. Utvecklingen i dag är otroligt dynamisk, men det finns utmaningar.

En sådan utmaning är att se till att tillgängligheten inte bara ökar i form av öppettider och att det är lättare att komma åt läkemedel, utan det ska också vara fråga om att behålla möjligheterna i glesbygden. Där finns en förändring som kan göras, nämligen att åtgärda bristen på farmaceuter med att öppna möjligheten till digital kontakt med en farmaceut. I dag kan jag få ett läkemedel utskrivet genom att ha digital kontakt med en läkare, men när jag går till mitt apotek måste det finnas en farmaceut som fysiskt är på plats och signerar läkemedlet. Det skulle man kunna ändra och öppna för digital kontakt, vilket skulle göra det ännu lättare att driva apotek i de glesare delarna av landet där bristen på farmaceuter är ett stort problem.

Det här var ett av hoten som man kunde se vid omregleringen av apoteksmarknaden. Det var därför det var viktigt för oss i Centerpartiet att se till att det fanns ett ekonomiskt stöd från staten så att de mindre apoteken skulle klara sig, på samma sätt som det i dag finns ekonomiskt stöd för mindre lanthandlar och bensinstationer. Det här har fungerat bra, men det är något som måste reformeras.

Vi ser framför allt ett problem, och det är baserat på antalet kilometer till nästa apotek. Det är ett rimligt kriterium. Dessutom finns en bestämmelse om att omsättningen inte får vara högre än ett visst belopp. Det var en klok tanke från början, men i dag ser vi att alla nya terapier ger betydligt dyrare läkemedel. Det innebär att även det lilla apoteket får en omsättning som snabbt slår i taket. Det är därför vi i Centerpartiet har yrkat på att detta snarast måste åtgärdas. Man måste se över hur stödet till apotek i glesbygden faktiskt ska se ut.

Den andra viktiga delen i detta betänkande handlar om läkemedel. De är en grundpelare i all medicinsk vård. Även här kan vi se att det finns betydande utmaningar här i Sverige. Framför allt handlar det om ojämlikheten i landet. När man får en ny terapi tar det inte månader utan ofta många år innan den nya behandlingen används överallt i Sverige. Även här kan modern teknik användas, till exempel it. Det är möjligt att i stort sett per timme följa hur förskrivningen av ett nytt läkemedel ser ut. Om vi kopplar ihop möjligheten för Ivo att göra tillsyn utifrån förskrivning av nya läkemedel kan man där snabbt se att det nya läkemedlet för en viss sjukdom inte används i Värmland. Vad beror det på? Sedan kan man ingripa med tillsyn. Modern teknik skulle kunna påskynda introduktionen av nya läkemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

En annan utmaning på läkemedelssidan är det som vi haft en hel del diskussioner om de senaste månaderna, nämligen att det kommer nya läkemedel som inte sällan har revolutionerande betydelse för väldigt små patientgrupper men att det svenska systemet gör att det som kallas särläkemedel inte kommer till användning tillräckligt snabbt. Här krävs det att regeringen går från ord till handling och ser till att vi så snabbt som möjligt kan reformera det här systemet så att människor med cystisk fibros, spinal muskelatrofi och så vidare får tillgång till de allra bästa läkemedel som finns i världen här i Sverige.

Ett annat område där man ser hur utvecklingen har sprungit ifrån verkligheten handlar om uppdelningen av slutenvård och öppenvård. Där är det så att de läkemedel som används i slutenvård är så kallade rekvisitionsläkemedel, som det är sjukhusapoteken som kan tillhandahålla. Väldigt mycket av det som tidigare använts och kunnat ges enbart inom slutenvården på sjukhusen kan i dag ges i öppenvård. Men i de lägena har vi författning som säger att sjukhusapoteken inte får tillhandahålla det för öppenvård. Också det här är uppenbart ett område där man genom en ganska liten förändring kan se till att den svenska sjukvården fungerar betydligt bättre och öppna för att få en betydligt effektivare och mer jämlik läkemedelsbehandling.

Fru talman! Jag står självklart bakom de reservationer som Centerpartiet har, men jag yrkar bifall endast till reservation nummer 4.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 11 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag vill börja med att fördöma det väldigt auktoritära Rysslands invasion av Ukraina. Det är en svart dag, det här. Nu gäller det att vi får Ryssland att backa, för det här är totalt mot folkrätten och ett angrepp på hela Europa.

Jag kommer att åka lite mellan olika frågor i mitt anförande.

Jag vill börja med det som kommer i morgon. Då kommer ju Coronakommissionen med sitt slutbetänkande. Jag hoppas att man lyfter fram det som hände med skyddsutrustning och läkemedel som inte fanns att tillgå i Sverige under en period. Det var ett väldigt kritiskt läge.

Här hoppas jag att vi får se lagstiftning när det gäller regionernas absoluta ansvar att ha regionala lager, stora pandemilager, det som man skulle ha men inte hade. Vi hoppas på det, och vi hoppas att vi kan bygga upp ett omsättningslager som är nationellt. Vi måste vara förberedda på ett helt annat sätt för nästa pandemi. Då kan vi inte sitta på läktaren och undra vad som sker.

Jag vill också, innan jag går in på mitt huvudanförande, prata lite om den ojämlika fördelningen av dyra mediciner och läkemedel och dyra behandlingar som är effektiva mot exempelvis cancer men också andra sjukdomar.

Här måste vi bygga upp en annan struktur, anser vi i Vänsterpartiet. Vi måste ha en nationell pott för de dyraste läkemedlen så att det inte blir en regional ojämlikhet. Det tycker vi är superviktigt.

Det här handlar också om den diskussion om särläkemedel som förts de senaste veckorna. Också där måste vi ha en mycket bättre struktur i Sverige för att få ut mediciner och läkemedel snabbt och med jämlik fördelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Nu går jag in på ett helt annat ämne. Nu kommer jag att prata om psykofarmaka i fem minuter.

Jag hade en bipolär morbror som hette Harry. Han självmedicinerade med alkohol. Det är ganska vanligt om man har en psykisk diagnos som inte blir behandlad. Han hade två diagnoser och surfade runt mellan sjukhusen som då fanns i Stockholm, Beckomberga och Långbro - ni vet de här stora, låsta avdelningarna.

Man får väl tacka forskningen för att det i dag finns effektiv medicinering mot psykiska tillstånd. Det ska vi vara oerhört tacksamma för. Det är väldigt värdefullt på olika sätt.

Men det finns också komplikationer med det här som vi måste börja diskutera, fru talman. Det är alltså över 1 miljon svenskar som använder antidepressiva läkemedel, och förskrivningen av antidepressiva och ångestlindrande mediciner ökar kraftigt. Det kan man se också i andra europeiska länder. I Storbritannien har den här förskrivningen ökat avsevärt under pandemin. Vi har inte den typen av mätning i Sverige i dag, så vi kan inte se det. Men det är i alla fall något vi måste titta på, tycker jag.

Statistiken som vi får in kan tolkas som en indikation, anser vi, på att förskrivningen av psykofarmaka i dag till viss del har ersatt andra behandlingsterapier. Det måste vi djupstudera. Vi vill att regeringen ska utreda hur uppföljningen av medicinering inom psykiatrin kan förbättras för att öka patientsäkerheten.

Det är ju inte vår roll som politiker att bedöma om medicinering i den här omfattningen är nödvändig eller inte. Däremot ska vi möjliggöra bästa tänkbara behandlingsterapi för att lindra och bota såväl somatiska som psykiska besvär.

Fru talman! Vi är ganska bekymrade över detta. Farmakologiska behandlingar kan ju till slut bli ett substitut för andra behandlingsterapier som är mer resurs- och kompetenskrävande. Vi anser att det behövs en översyn av effekterna av bristen på psykologiskt stöd från primärvården och hur det kan intensifiera förskrivningen av psykofarmaka. Någonting är det som tickar, anser vi.

Vi vill att regeringen utreder hur medicinering av depression har utvecklats under en tioårsperiod och om medicinering har bidragit till bättre psykisk hälsa i befolkningen. Det blir en lång avhandling, tror jag. Det är vår reservation 8.

Fru talman! Det är också så att förskrivningen av psykofarmaka, i synnerhet ångestdämpande och antidepressiva medel, till barn har ökat markant i Sverige. 2010 förskrevs antidepressiva preparat till cirka 10 000 barn och unga i gruppen 0-17 år. 2020 var siffran närmare 30 000. Utvecklingen ser likartad ut när det gäller läkemedelsgruppen lugnande och ångestdämpande medel i samma åldersspann.

Vi är extremt bekymrade över det här, särskilt eftersom forskningen på området är så pass otydlig när det gäller vilken effekt psykofarmaka har på barn och unga, vilka långvariga konsekvenser det kan ha för dem och så vidare. Vi vill att regeringen tittar på detta omedelbart. Man behöver göra en översyn av förskrivningen till barn och unga och säkerställa att den farmakologiska behandlingen inte sker på grund av resursbrist inom bup eller andra sådana överväganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Fru talman! Vi vill att regeringen tillser en nationell utvärdering av hur medicinering av barn och unga med psykiska diagnoser har utvecklats över tid.

Fru talman! I höstas eller om det var i våras kom det långa artiklar om vad som händer när man ska avsluta sin behandling. Vad händer då? Får man hjälp?

Det finns i dag inga riktiga nationella riktlinjer eller handlingsplaner för en ordnad nedtrappning och avslutning av psykofarmaka. Man måste tillse att det finns. Det finns väldigt många vittnesmål om att det tar tid och kräver energi att avsluta sin behandling. Det är många som vill det. Många vill inte medicinera livslångt. Därför vill vi att man tittar på om det finns förutsättningar att avsluta sin medicinering utan att må alltför dåligt.

Därför vill vi också ha en nationell översyn i kombination med en tydligare plan för avslutning av psykofarmaka. Det är många som vittnar om att det är oerhört svårt att få hjälp med det, och så ska det inte vara. Har man fått en medicin utskriven till sig och vill avsluta, då ska man få hjälp med det.

Pia Steensland (KD)
Anf. 12 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Jag vill också inleda mitt anförande med att fördöma Putins och Rysslands fruktansvärda agerande och uttrycka mitt starkaste stöd för Ukraina och dess befolkning.

Men i dag, fru talman, ska vi debattera alkohol - nej, det ska vi inte alls göra! Vi ska debattera apotek och läkemedel. Alkohol ligger mig annars varmt om hjärtat för att jag är alkoholforskare, inget annat. Så, kan vi starta om nu?

Apotek är något som ligger oss kristdemokrater varmt om hjärtat, och även mig; jag är faktiskt farmaceut också. Det är svårt att tänka sig i dag, men för drygt tio år sedan kunde man inte köpa huvudvärkstabletter eller andra läkemedel på kvällar eller helger. Apoteken var nämligen stängda. Kristdemokraternas medicin för att råda bot på det problemet var omregleringen av apoteksmarknaden.

Det var ett framgångsrikt recept, fru talman. I dag tar vi för givet att receptfria läkemedel kan köpas både i livsmedelsbutiken och på bensinmacken. Antalet apotek har också ökat, och öppettiderna är generösa. I glesbygd är dock antalet apotek oförändrat, och öppettiderna är ofta begränsade. Detta vill vi kristdemokrater ändra på. Att det finns god tillgång till läkemedel och möjlighet till rådgivning av apotekens kompetenta personal över hela landet är viktigt för att hela Sverige ska fungera och för att vår befolkning ska känna sig trygg när det gäller dessa delar.

I dag erbjuder visserligen samtliga apotekskedjor e-handel via internetapotek. Detta är ett bra komplement till de fysiska apoteken i såväl tätbebyggda som glest befolkade områden. Men e-handeln kan inte fullt ut ersätta de fysiska apoteken, och de passar inte för alla. För många, inte minst äldre, kan det kännas tryggare att besöka ett apotek för att under en stund med social kontakt få råd kring läkemedel och egenvård. Detta är en trygghet som vi kristdemokrater vill värna.

Den dåvarande alliansregeringen införde ett glesbygdsbidrag som syftade just till att säkerställa en god tillgång till apotek också i områden med vikande befolkningsunderlag. En rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket konstaterade att nästan alla apotek som fanns före omregleringen fanns kvar 2018 tack vare detta stöd. Men en senare rapport från TLV visar att antalet apotek som kvalificerar sig för bidraget minskat på senare tid. Enligt TLV beror detta främst på svårigheten att rekrytera farmaceuter till glesbygd men också på de krav på öppethållande som ställs för att få bidraget och det strikta taket för hur stor omsättning man får ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Detta är en oroande utveckling, och vi välkomnar de insatser som regeringen nyligen har gjort för att stärka glesbygdsstödet. Men det kan nog finnas skäl att se över om stödet behöver justeras ytterligare för att bättre fylla sitt syfte.

Men, fru talman, för att stödja apotek i glesbygd ytterligare vill vi också se över detta med farmaceutisk närvaro på distans, något som används framgångsrikt i flera andra länder. I Sverige har vi apotekstekniker, som har en yrkeshögskoleutbildning med fokus på egenvårdsrådgivning och medicinsk hälsa men också på effektiv och säker recepthantering. Genom att man har en farmaceut som kan delta i receptexpedieringen via digitala lösningar samtidigt som man har en apotekstekniker på plats i lokalen kan kompetenserna nyttjas effektivt och goda förutsättningar skapas för en trygg och patientsäker recepthantering. Därigenom skulle det inte minst kunna undvikas att svårbemannade apotek tvingas stänga i de områden där det är svårt att rekrytera farmaceuter.

Fru talman! En annan fråga som berör alla apotek men som är extra viktig för de mindre apoteken är möjligheten att returnera läkemedel. Jag välkomnar därför den lagändring som skedde 2018 så att man kan returnera läkemedel som en kund inte hämtar ut. Ett problem är dock att regeringen inte har inkluderat läkemedel som behöver förvaras i kyla, så kallade kylvaror, i returrätten. I dag är det cirka 5 procent av alla förpackningar med läkemedel som måste transporteras i en obruten kylkedja. Det kan tyckas lite, men omkostnadsmässigt motsvarar detta 27 procent av apotekens inköpsvärde.

Dessvärre är det inte ovanligt att en kund beställer hem ett läkemedel och sedan kanske tycker att det tar för lång tid och ändå går till ett annat apotek för att hämta ut produkten. Eftersom apoteket har tagit hem läkemedlet men inte får returnera det får det enskilda apoteket ta en stor risk när det tar hem särskilt dyra läkemedel. Enligt Sveriges Apoteksförening kan en enskild läkemedelsförpackning i vissa fall kosta uppemot 300 000 kronor. Risken är därför uppenbar att en enda beställning kan orsaka konkurs för ett litet apotek.

Att inkludera kylvaror i returrätten är alltså en viktig fråga för att apoteken ska kunna etableras och verka på landsbygden. Jag vill därför uppmana regeringen att omgående vidta de åtgärder som krävs för att även kylvaror ska inkluderas i apotekens returrätt. Detta är också något som Läkemedelsverket rekommenderade för snart ett år sedan.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag beröra frågan om dosdispensering, det vill säga att patienter på särskilt boende eller LSS-boende kan få sina läkemedel fördelade per dag och tid utan att själva behöva besöka ett apotek. Vi kristdemokrater anser att dagens dossystem i stort sett är välfungerande och ser därför med viss oro på att regeringen har gett TLV i uppdrag att utreda införande av en så kallad periodens vara-modell även i dossystemet.

Vi vill understryka att målet för ett eventuellt genomförande av förändringar i systemet med dosdispensering måste vara att förbättra patientsäkerheten. Därför är det i den fortsatta beredningen av frågan viktigt att regeringen säkerställer att det förs en dialog med berörda aktörer och att det görs djuplodande konsekvensbeskrivningar ur ett patientsäkerhetsperspektiv innan beslut fattas kring framtidens dosdispensering. Jag vill därför, fru talman, yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 2 under punkt 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Slutligen vill jag också beröra detta med särläkemedel. Vi kommer att hantera denna fråga i ett betänkande som kommer om några veckor. Det är oerhört angeläget att vi tar ett större nationellt ansvar i dessa frågor. Från Kristdemokraternas sida har vi föreslagit en nationell strategi men också en finansieringsmodell som täcker helheten. Det är inte rimligt att det är var i landet du bor som avgör om du kommer att få subventionerade läkemedel som kan vara livsavgörande. Detta kommer vi alltså att återkomma till längre fram.

Lina Nordquist (L)
Anf. 13 Lina Nordquist (L)

Fru talman! Här står jag i ett fritt land och kan utan risk för repressalier berätta hur förbannad jag är i dag. En dag med ett sådant mörker över Europa, fru talman, känns det extra viktigt och fint att i det stora och i det lilla värna vår yttrandefrihet och demokrati och att kunna prata om stort och smått och fatta våra beslut tillsammans.

Den här debatten ska ju handla om läkemedelspolitik och apotekspolitik, fru talman.

Detta är en viktig debatt, men ärligt talat tycker jag att den är urtrist. Det är nej, nej och nej: Nej till förbättringar, nej till nya klokare sätt att stärka hälsan och nej till framtiden.

Jag begriper inte varför inte fler partier vill ta större hänsyn till en patients behov av förpackning. En blisterförpackning för en person med reumatism eller artros eller skruvlock för någon med väldigt svaga muskler i händerna är helt fel. Ett läkemedel som man inte kommer åt har ju ingen verkan. Det säger sig självt.

Samma obegriplighet ser jag när det gäller förslaget om nationella prioriteringslistor. Kroppen har rimligen samma funktion och samma behov i Tranås som i Kalix. Jag är väldigt glad över att Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet ser det vi ser, men det räckte inte ända fram även om vi var enade i de här frågorna. Jag yrkar därför bifall till vår reservation 5 om just detta och hoppas på bättre framgång ett annat år.

Många andra viktiga reformer föreslås också bli avslagna vid voteringen senare i eftermiddag. Det borde till exempel, som vi liberaler ser det, vara självklart att ett läkemedelsbolag inte kan starta en vårdmottagning och skriva ut sina egna läkemedel och att ett apotek inte ska ha en vårdcentral vägg i vägg. Bara risken för att en patient får läkemedel av andra skäl än sin egen hälsa och sina egna behov är helt oacceptabel. En och samma aktör ska inte kunna ha intressen på flera ställen i vårdkedjan.

Med detta sagt finns det väldigt mycket där jag tror att vi är på väg, även om vi inte når ända fram i dag. Vi är allt fler som ser vikten av att apoteken får en större roll i att värna människors hälsa. Vi är allt fler som ser vikten av att fler patienter som själva vill det ska kunna få sina läkemedel dosförpackade. Att stärkt läkemedelsberedskap måste vara en självklarhet har de senaste åren blivit glasklart tydligt för vårt land och för många andra. Miljöhänsynen behöver tuffas till i hela läkemedelslivscykeln. Patienter både i dag och i morgon behöver få fler kliniska prövningar. Det är ju inte direkt rocket science. Och det behövs en nationell strategi när det gäller sällsynta diagnoser, men där kanske vi når hela vägen fram inom några veckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Ja borde utskottet ha sagt till alla dessa saker. Ja borde kammaren ha sagt till alla de här sakerna. Men det blev nej, nej, nej.

Jag vill för övrigt också tacka Centern för förslaget om läkemedel för hälso- och sjukvård i hemmet. Det är ett väldigt klokt förslag, tycker jag. Fler skulle få trygg vård hemma om vi inte sa nej utan ja.

Slutligen vill jag ta upp en oerhört allvarlig fråga: krig i vår tid här i Europa. Sverige bör som vi ser det ge ett omedelbart blixtlån om 10 miljarder för att Ukraina ska kunna skaffa det man bäst behöver här och nu. I samma stund som vi nu talar om vård och läkemedel uppges att ryska styrkor går in i Kiev. Risken är mycket stor för att Ukraina redan i dag tvingas ge vård och läkemedel till sin befolkning som de aldrig borde behöva ge.

Oavsett om det gäller Ukraina, läkemedel, jämlikheten över landet eller jämlikheten oberoende av vilken sjukdom vi drabbas av i livet vill jag säga att svensk politik ska präglas av solidaritet, hopp och framtid.

Mikael Dahlqvist (S)
Anf. 14 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Precis som mina kollegor vill jag också uttrycka min sorg över denna svarta dag i Europas historia. År 2022 trodde jag inte att detta var möjligt. Jag är också personligt engagerad i det som sker i Ukraina, så det är lite svårt att samla tankarna. Men självklart står vi upp för frihet, demokrati och suveränitet.

Därmed vill jag gå över till temat för dagens debatt, som är motioner från allmänna motionstiden om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Pandemin har ställt oss alla inför tuffa prövningar. När ens liv och hälsa hotas blir de existentiella frågorna ännu viktigare. Ur Läkemedelsverkets årsrapport kan man utläsa att allmänhetens intresse för vacciner och säkerhetsfrågor har varit mycket stort. Här har bland annat Läkemedelsverket en nyckelroll i pandemibekämpningen. Ett viktigt regeringsuppdrag gavs i början av pandemin. Det har handlat om att underlätta inrapportering av misstänkta biverkningar av vacciner mot covid-19. Ett transparent system gentemot allmänheten bidrar också till att vaccinationsviljan ökar.

Bara under fjolåret godkändes 652 nya läkemedelsprodukter. Av dessa var 55 helt nya substanser. Som flera talare redan har uppmärksammat sker det oerhört mycket på läkemedelsområdet just nu. Det är en väldigt innovativ bransch.

I Sverige såldes i fjol ungefär 208 miljoner läkemedelsförpackningar. Hälften av dessa var på recept, och hälften var för egenvård. Statens kostnader för läkemedelsförmånerna landar på drygt 30 miljarder kronor, enligt siffror från Tandvårds- och läkemedelsförmånverket. Det är en ökning med cirka 1 miljard sedan föregående år. Globalt, om man beräknar utifrån tillverkarnas priser, omsatte läkemedelsbranschen - hör och häpna! - nästan 10 000 miljarder kronor.

Fru talman! Ett återkommande problem har varit rest- och bristsituationer för läkemedel. Redan före pandemin såg vi tydliga tecken på det. Glädjande nog kunde dock Läkemedelsverket i sin årsrapport under 2021 notera att det har minskat med en fjärdedel. Det visar på regeringens engagemang i frågan och EU:s jobb med säkrare distributionskedjor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Apoteks- och läkemedelsfrågor

Regeringen beslutade redan före pandemin att se över hälso- och sjukvårdens beredskap. Åsa Kullgrens utredning, som presenterades i sin helhet i går, tar bland annat upp läkemedelsförsörjningen under både normaltid och kristid. Kopplat till utredningen har regeringen avsatt 600 miljoner kronor till stärkt beredskap inom sjukvården. Regeringens inriktning är därefter en stegvis förstärkning till cirka 1 miljard kronor per år för åren 2023-2025.

Från och med 2024 kommer därutöver en halv miljard kronor att tillföras årligen för att stärka försörjningsberedskapen i hälso- och sjukvården. De pengarna ska finansiera planerade åtgärder utifrån förslag som Kullgrens utredning redan har lämnat.

Fru talman! Flera uppdrag kopplade till utredningen har regeringen redan givit. Jag tror att det nu är nio regeringsuppdrag som pågår på temat säkerhet och försörjning. Inom det här området är särskilt värt att nämna att det statliga ansvaret för att samordna planeringen av försörjningsberedskapen för läkemedel och sjukvårdsprodukter måste bli större.

Sedan har Läkemedelsverket fått i uppdrag att kartlägga svensk produktionskapacitet inom läkemedelsområdet samt att ta fram förslag för att förbättra beredskapen för försörjning av dosdispenserade läkemedel.

Fru talman! En annan viktig fråga, som har berörts tidigare i debatten, gäller tillgången till öppenvårdsapotek i glesbygden. Syftet med detta glesbygdsstöd är att vi ska kunna upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. Här har regeringen följt TLV:s rekommendationer och ökat det ekonomiska stödet och underlättat när det gäller kraven för att kunna söka och få stöd.

Den 1 maj 2021 trädde lagen om nationell läkemedelslista i kraft. Registret sjösattes då. Det är glädjande att vi nu äntligen ser att det jobbet börjar komma igång. Detta kommer bland annat att innebära att flera vårdgivare kan se patienters förbrukning av läkemedel.

Fru talman! Avslutningsvis konstaterar jag att det händer oerhört många positiva saker inom läkemedelsområdet, men det är också kantat av utmaningar. Några sådana frågor som har lyfts i debatten i dag och som har lyfts av allmänheten gäller särläkemedel, jämn och rättvis vård över hela landet och så vidare. Jag ber att få återkomma till det när vi ska behandla rapporten om statlig subventionering av läkemedel.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-02-24
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 4, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Bidrag till apotek

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:1321 av Gunilla Svantorp och Lars Mejern Larsson (båda S),

      2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 77 och

      2021/22:4171 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 3.
      • Reservation 1 (C, KD)
    2. Dosdispensering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3979 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 4 och

      2021/22:4171 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 18.
      • Reservation 2 (M, C, KD)
      • Reservation 3 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M057013
      SD55007
      C22603
      V21006
      KD02002
      L00164
      MP14002
      -0001
      Totalt1761031654
      Ledamöternas röster
    3. Tillgänglighet till läkemedel vid hälso- och sjukvård i hemmet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3244 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 78.
      • Reservation 4 (M, C, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M057013
      SD55007
      C02803
      V21006
      KD02002
      L01604
      MP14002
      -0001
      Totalt174121054
      Ledamöternas röster
    4. Patienters behov av viss förpackning och nationella prioriteringslistor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2021/22:3979 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkandena 9 och 15.
      • Reservation 5 (M, C, KD, L)
      • Reservation 6 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, C, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M057013
      SD55007
      C02803
      V21006
      KD02002
      L01604
      MP10132
      -0001
      Totalt1611211354
      Ledamöternas röster
    5. Vissa andra åtgärder för att förbättra tillgängligheten till läkemedel

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2285 av Maria Nilsson (L) och

      2021/22:2573 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4.
      • Reservation 7 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M570013
      SD05507
      C28003
      V21006
      KD20002
      L16004
      MP14002
      -0001
      Totalt24055054
      Ledamöternas röster
    6. Högkostnadsskydd för läkemedel och andra varor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:812 av Roza Güclü Hedin (S) och

      2021/22:1553 av Magnus Manhammar (S).
    7. Behandling med läkemedel vid psykisk ohälsa

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:622 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD),

      2021/22:734 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 10-12,

      2021/22:2971 av Cassandra Sundin (SD) och

      2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 17.
      • Reservation 8 (SD, V)
      • Reservation 9 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M570013
      SD05507
      C28003
      V02106
      KD00202
      L16004
      MP13012
      -0001
      Totalt198762154
      Ledamöternas röster
    8. Läkemedel och äldre

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:3243 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkandena 8-10,

      2021/22:3361 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 18 och

      2021/22:4065 av Nicklas Attefjord m.fl. (MP) yrkandena 18 och 19.
      • Reservation 10 (M, KD)
      • Reservation 11 (C)
      • Reservation 12 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (M, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S840016
      M057013
      SD55007
      C10273
      V21006
      KD02002
      L16004
      MP10132
      -0001
      Totalt178774054
      Ledamöternas röster
    9. Vissa frågor om godkännande och behandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2021/22:2929 av Markus Wiechel (SD),

      2021/22:4061 av Elisabeth Falkhaven m.fl. (MP) yrkande 51 och

      2021/22:4210 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 7.
      • Reservation 13 (KD)
      • Reservation 14 (MP)
    10. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.