Sök

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

53, 130 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de så kallade gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

EU:s energiskattedirektiv är ett gemensamt ramverk för hur medlemsländerna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att beskattningen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer. Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan börja gälla.

Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstöds-prövningen genom att anta så kallade gruppundantagsförordningar. I de fall åtgärder omfattas av en sådan förordning kan medlemsstaterna införa åtgärderna utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Det är med anledning av att EU-kommissionen har föreslagit förändringar i de grupp-undantags-förordningar som tillämpas bland annat på energi-skatte-området som lagändringarna föreslås.

Lagändringarna innebär bland annat att beloppsgränsen sänks för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det så kallade energi-skatte-direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen beslutade att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om en utredning om stödet dels till den politiska beslutsprocessen och dels direkt till riksdagsledamöterna.

Huvuduppdraget för Riksdagsförvaltningen är att ge stöd till den politiska processen i kammare och utskott och till riksdagsledamöterna. Internationaliseringen, digitaliseringen och det förändrade säkerhetsläget i världen ställer krav på nya arbetssätt och ökar ledamöternas behov av kunskapsunderlag. Kraven på utskotten har ökat. Ledamöterna måste sätta sig in i allt fler komplicerade ärenden i riksdagen samtidigt som deras uppdrag utanför själva riksdagsarbetet ska skötas.

Riksdagen anser att en parlamentarisk utredning bör analysera behoven av olika stöd och i vilken utsträckning det bör vara en uppgift för Riksdagsförvaltningen att ge dessa stöd. Översynen ska göras med utgångspunkt att stödet som ges av Riksdagsförvaltningen ska anpassas och utformas utifrån kammarens, utskottens och ledamöternas behov. Utskottens ställning som den bärande delen i riksdagsarbetet bör framhållas och värnas.

Varje riksdagsledamot har fått sitt mandat av väljarna och ansvarar för att leva upp till det förtroende detta innebär. Uppdraget är inte jämförbart med en anställning. I det ligger att villkoren för ledamöter kan behöva skilja sig från vad som gäller för andra grupper.

Partikansliernas roll och finansiering bör också ses över.

Riksdagen anser också att det finns anledning att se över den parlamentariska ledningsorganisationen, inklusive riksdagsstyrelsens roll och sammansättning och hur styrningen av Riksdagsförvaltningen är utformad.

Utredningen ska lämna förslag till förändringar inklusive författningsändringar. Den ska också analysera och redovisa förslagens konsekvenser.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition från regeringen eller på en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.

Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2022 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2022.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

47, 141 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor.

Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft.

I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

44, 119 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-14

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat brottsbalken. Förslagen handlar om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och personal inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, räddningstjänst samt inom skolväsendet och högskolan.

Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-14

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om trafiksäkerhet från den allmänna motionstiden 2022. Anledningen är främst att åtgärder redan planeras eller är vidtagna. Riksdagen framhöll också att trafiksäkerhetsarbetet ger effekt men att ytterligare arbete krävs.

Motionsförslagen handlar bland annat om:

• hastighetsbegränsningar och hastighetsövervakning
• insatser mot alkohol och droger i trafiken
• trafiksäkerheten för mopedbilar och A-traktorer
• förarutbildning och förarprov.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

19

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

21, 93 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Målsägande, vittnen och andra enskilda som medverkar i ett brottsmål har rätt till ersättning för sin inställelse i domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Syftet med lagändringarna är att möjliggöra en fortsatt digital hantering av utbetalningar av ersättningar till enskilda samtidigt som man säkerställer sekretessen för enskildas kontaktuppgifter.

De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2022 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad för Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen (JPSG) består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under 2022 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, skyddet av grundläggande rättigheter och Rysslands invasion av Ukraina.

Delegationen har under året även arbetat med förberedelserna inför ansvaret som medordförande för JPSG under det första halvåret 2023 med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag med särskilda bestämmelser om polisiära befogenheter i gränsnära områden.

Den nya lagen ska ge polisen utökade befogenheter, det vill säga ökad rätt att vidta åtgärder, vid bland annat vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar, för att förebygga brott.

Befogenheterna ska också ge polisen utökade möjligheter att ingripa i gränsnära områden för att utföra personkontroll av en utlänning för att fastställa om personen har rätt att uppehålla sig i landet, så kallad inre utlänningskontroll. Dessutom innebär befogenheterna bättre möjligheter för kamerabevakning i gränsnära områden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 64 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-13

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen har behandlat en redogörelse och en skrivelse med anknytning till Europarådet.

I redogörelsen från Europarådets svenska delegation beskrivs delegationens arbete vid Europarådets parlamentariska församling under 2022. I skrivelsen beskrivs verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2021 och första halvåret 2022.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna. Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 42 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

I en skrivelse redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering. Regeringen anger även vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens rapport och noterar att regeringen delvis instämmer i de iakttagelser och rekommendationer som framkommer i rapporten. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till de 89 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om digitalisering, digital delaktighet och autentisering, tillgång till elektronisk kommunikation, utbyggnad av 5G-nätet samt postservice i hela landet.

Riksdagen hänvisar till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-13

Debatt

2023-06-14

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2023-06-08

Datum

2023-06-09

Bordläggning

2023-06-14

Debatt

2023-06-15

Beslut

2023-06-20