Till innehåll på sidan

Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

Betänkande 2023/24:JuU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 februari 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11)

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-01
Justering: 2024-02-08
Trycklov: 2024-02-08
Reservationer: 1
Betänkande 2023/24:JuU11

Alla beredningar i utskottet

2024-01-25, 2024-02-01

Persontransporter utan id-handlingar kan förbjudas tillfälligt (JuU11)

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2024.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-02-14
Debatt i kammaren: 2024-02-15

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Lars Isacsson (S)

Herr talman! I dag ska vi debattera propositionen Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige. I propositionen föreslås en ny lag som ger regeringen befogenhet att i vissa fall meddela föreskrifter om förbud mot att med vissa färdmedel transportera personer som saknar giltiga identitetshandlingar till Sverige. Regeringen ges också befogenhet att meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för dem som bryter mot ett sådant förbud. Om det har uppkommit en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet ska regeringen få meddela sådana föreskrifter som avses i lagen.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde temporära gränskontroller och identitetskontroller under migrationskrisen 2015, en åtgärd som avslutades 2018. Den nu föreslagna lagen avser att ge regeringen verktyg att agera vid behov för att upprätthålla ordning och säkerhet.

Det finns en hel del kritik mot propositionen. Vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande där vi lyfter delar som i vårt tycke är viktiga för regeringen att ta med sig. Vår bedömning är dock att det trots kritiken finns behov för Sveriges regering att ha den här typen av verktyg i verktygslådan om en kris liknande migrationskrisen 2015-2016 uppkommer igen. Det behövs för att vi i en krissituation ska kunna upprätthålla den allmänna ordningen och förhindra att människor som inte har rätt att vistas i Sverige tar sig in i landet.

I remissvaren kan vi till exempel läsa att Länsstyrelsen Skåne menar att det kan behövas ytterligare reglering av inflödet av personer till Sverige men att regleringen bör ske mycket restriktivt och efter nogsam bedömning. Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Haparanda kommun, understryker att möjligheten att införa förbud kräver noggrann bedömning och måste användas restriktivt. Förbudets påverkan på gränsregionerna måste enligt SKR och Haparanda kommun tas i särskilt beaktande.

I vårt särskilda yttrande lyfter vi också detta. Vi skriver att erfarenheterna från tidigare tillfälliga identitetskontroller vid Sveriges gränser visar att påverkan på den ordinarie trafiken till och från Sverige kan bli betydande. För resenärerna kan det innebära restidsförlängningar och minskad turtäthet. De fackliga organisationerna Kommunal, Transport och Seko har pekat på att detta negativt kan påverka arbetsförhållandena för den personal som ska hantera kraven på identitetskontroller och att det kan medföra direkta säkerhets- och arbetsmiljörisker för personalen. Regeringen bör i den fortsatta planeringen väga in dessa aspekter och förbereda åtgärder som minimerar de negativa effekterna för resenärer och transportörer.

Av propositionen framgår att möjligheten att införa ett förbud ska vara tillfällig. Det bör understrykas att regeringen vid beslut om ett tillfälligt förbud noga ska överväga behovet av och längden på ett sådant förbud och i dessa avseenden överväga de negativa konsekvenserna för resenärer som är arbetspendlare.

Herr talman! Med det särskilda yttrandet yrkar Socialdemokraterna bifall till propositionen.


Anf. 2 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Förslaget vi debatterar i dag har sågats av Lagrådet, är otillåtet enligt EU-kommissionen och fråntar folket dess parlamentariska inflytande. I stället för att gränspolisen ska kontrollera Sveriges gränser anser regeringen att det är en uppgift som busschaufförer och tågvärdar ska utföra.

Trots att regeringens tonläge är så pass högt när det kommer till frågor om lag och ordning handlar förslagen från regeringen mer om Guccikepskopior än om att bygga ett starkt och hållbart land där brottsförebyggande åtgärder också har effekt.

När det kommer till skyddet av Sveriges gränser och vilka som ska få passera in i och ut ur landet anser regeringen att det är busschaufförer och tågvärdar som ska skydda och kontrollera Sverige. Vad regeringens förslag om id-kontroller med transportörsansvar innebär är att de med kunskaper och befogenheter, nämligen polisen och tullen, inte ska kontrollera vilka som tar sig över gränserna. I stället är det transportbolagen, som SJ, Öresundståg och de som kör långfärdsbussar och färjor, som ska kontrollera att resenären har ett giltigt id. Saknas id är det transportföretaget som riskerar att få betala sanktionsavgifter.

Förslaget innebär att transportföretag riskerar att få betala sanktionsavgifter om en resenär inte kan uppvisa ett giltigt id. Transportföretagen är väldigt tydliga: Deras personal är inte utbildad för att kontrollera id-handlingar. Det är inte en busschaufförs uppgift att göra det.

Under ett välbesökt riksdagsseminarium där väldigt många från branschen deltog berättade en busschaufför som körde i Öresundsregionen förra gången id-kontroller infördes om en resenär som förmodligen hade ett falskt pass. Resenären kastade passet under bussresan och hade vid resans slut inte kvar id-handlingen. Är det busschaufförens ansvar att se till att resenären inte gör sig av med id-handlingen?

Herr talman! Det här förslaget handlar inte om att skydda Sveriges gräns. Det är ogenomtänkt symbolpolitik som kommer att drabba Öresundsregionens ekonomi. Alla pendlare mellan Sverige och Danmark kommer att få en uppemot dubbelt så lång resa när de ska kliva på tåget, gå av tåget, gå igenom en id-kontroll och sedan kliva på igen.

Det här är en så pass ingripande åtgärd att SJ har meddelat att de överväger att sluta köra snabbtågen över Öresund om förslaget antas av riksdagen. Det kommer att drabba väldigt många personer, även utanför Öresundsregionen. Förslaget kommer att innebära 25 procent färre pendlare från Sverige och 2 miljarder i förlust för dansk ekonomi. Skåne riskerar att tappa 2 000 heltidstjänster. Arbetslösheten ligger i Sverige i dag på 8 procent och förväntas stiga. I Region Skåne styr Moderaterna, som är väldigt tydliga: Tillsammans med alla andra partier säger man bestämt nej till förslaget.

Herr talman! Jag debatterade id-kontroller 2016, när jag var ledamot i justitieutskottet. Nu är jag ledamot i trafikutskottet. Jag behöver inte berätta för riksdagsledamöterna i den här kammaren hur tågtrafiken har fungerat under vintern. Ni är alla tillsammans med mig mer eller mindre vana fjärrtågspendlare. Det här förslaget kommer att skapa köer, trängsel, förseningar och kaos på perrongerna, allt det som pendlare efter den här vintern verkligen inte behöver.

Låt oss gå över till det rättsliga perspektivet. EU-kommissionen har slagit fast att transportörsansvaret är otillåtet vid resor inom Schengen. År 2018 bekräftade EU-domstolen kommissionens tidigare inställning och slog fast att transportörsansvaret vid inre gräns mellan medlemsländer är oförenligt med Schengenavtalet.

Lagrådet här i Sverige avstyrker regeringens förslag och konstaterar att enligt 12 kap. 4 § regeringsformen får uppgifter som innefattar myndighetsutövning överlämnas till juridiska personer eller enskilda individer enbart med stöd av lag.

Förslaget till bemyndigande får inte vara så allmänt hållet att det ger regeringen för stort utrymme att utfärda egna föreskrifter. Enligt Lagrådets uppfattning är det direkt olämpligt att riksdagen, när den beslutar att delegera normgivningsmakten till regeringen, inte känner till hur regeringen avser att nyttja sitt bemyndigande och om det presenterade förslaget ens står i överensstämmelse med regeringsformen och EU-rätten.

Detta är på juridiska en väldigt hård kritik. Det betyder att Lagrådet är otroligt kritiskt till om riksdagen får utfärda bestämmelserna. Det gäller hur definitionen i lagen kommer att se ut och när nödläget kommer att användas.

Att regeringen inte heller anser att det här är ett beslut som riksdagen ska vara med om att fatta innebär att den fråntar folket deras röster. Det är riksdagen som ska vara med och fatta beslut om ingripande åtgärder i Sverige.

Vi är vana att sammankalla riksdagen snabbt. Skulle ett nödläge uppkomma är vi vana att sätta oss på tåget och snabbt åka till kammaren. Om inte annat visade hanteringen under coronapandemin att riksdagen kan vara snabb och flexibel.

Herr talman! Gängkriminaliteten har tagit sitt grepp runt Sverige, och regeringen är oförmögen att stoppa skjutningarna och sprängningarna. Man kommer inte åt vapensmugglingen och narkotika via id-kontroller på Öresundstågen.

Vad som däremot stoppar kriminalitet är tullen och inre gränskontroller, vilket är en helt annan sak än id-kontroller. Jag har följt med polisen och tullen vid Öresundsbron och sett det helt otroliga arbete de gör vid bron. Polisen och tullen har kunskap, erfarenhet och befogenheter att göra ett myndighetsuppdrag. Att regeringen tror att busschaufförer ska utföra samma uppgift är helt befängt.

Vill regeringen på riktigt stoppa vapen- och narkotikasmuggling, få tag på människohandlare och stoppa kriminaliteten är det kontroll av tull och polis som behövs. Öresundsregionens pendlare smugglar uppenbarligen inte vapen tillsammans med takeawaymuggen med kaffe.

Jag vill avsluta med att citera Transportföretagen och Transportfacken som publicerat ett upprop och skriver: "Särskild gränspolis och gränskontroll finns av en anledning. Deras uppgift är inte enkel, och för att den ska utföras rättssäkert bör inte transportörer och deras medarbetare ansvara för den."

Att Socialdemokraterna totalt ignorerar fackföreningsrörelsens kritik är lika skamligt som att regeringen lägger fram det här förslaget.

Jag yrkar avslag på förslaget.

(TALMANNEN: Rent formellt antar jag att talaren yrkar bifall till reservationen från V, C och MP.)

Ja.


Anf. 3 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Det europeiska asylsystemet och den inre marknaden vilar på en måhända sympatisk men ändå riskabel princip, nämligen att de inre gränserna i praktiken kan avskaffas och ersättas av yttre gränser vilka förvaltas och skyddas av de yttre medlemsstaterna solidariskt för unionens räkning.

På den här principen bygger sedan reglerna om visering, fördelning av ansvar för asylsökande och en lång rad andra regleringar som på många sätt utgör ett av unionens fundament.

Men, herr talman, det finns en svaghet i detta. Den svagheten är något som på ett cyniskt sätt har utnyttjats av socialister och liberaler. Den består i det faktum att medlemsstaterna inte har någon livförsäkring i det fall de yttre gränserna eller de gemensamma reglerna helt enkelt slutar att fungera. Det är skälet till att vi debatterar den här propositionen i dag.

Det som har hänt under de senaste årtiondena är att den europeiska liberalvänstern har haft som strategi att

bygga upp ett system som är helt beroende av en fungerande yttre gräns

på olika sätt hindra medlemsstaterna från att bevaka och skydda de inre gränserna

bygga upp ett extremt generöst bidragsystem för att locka så många migranter som möjligt att ta sig hit

riva upp och underminera de yttre gränsernas funktion

rycka på axlarna och säga att man ingenting kan göra när hundratusentals människor tillåts promenera in i Sverige.

Detta görs naturligtvis för att nå det ideologiska målet om okontrollerad massinvandring. Eller för att citera Miljöpartiets tidigare språkrör Märta Stenevi som förklarade att hennes partis målsättning är att "göra kaos". Bakom Miljöpartiet står naturligtvis en lång rad socialdemokrater och gnuggar händerna. Och kaos lyckades de skapa. Det är ingen tvekan om detta.

För att bemöta den rödgröna kaosmaskinen går regeringen och Sverigedemokraterna fram med ett antal förslag. En del av detta är att kunna kräva id-handling av personer som reser in i Sverige med tåg, båt eller buss.

Detta är åtgärder ska kunna sättas in av regeringen i det fall migrationstrycket mot Sverige blir väldigt stort. Det är alltså frågan om en nödlösning som ska användas som sista utväg.

Det huvudsakliga syftet är naturligtvis att färre personer ska välja att söka asyl i Sverige. Det är uppenbarligen ett skäl som i och för sig är gott nog. Men det finns också andra skäl till varför den här typen av regleringar behövs och är bra.

För det första försvårar vi asylbedrägerier. Många asylsökande tenderar att slänga sina id-handlingar det första de gör när de kommer till det land som de ämnar söka asyl i. Det gör de för att försvåra asylutredningen. Skälet till det är naturligtvis att de från början vet att de inte har några egentliga skyddsskäl. Ofta vill de utge sig komma från ett annat land eller en annan region än den de faktiskt kommer ifrån. Måste de visa en id-handling på vägen in, och om det dokumenteras ordentligt, blir den typen av bedrägerier betydligt svårare att genomföra.

För det andra kommer fler falska och oriktiga identiteter att uppdagas. Låt säga att du till exempel uppger dig för att vara ett par från Afghanistan som vill söka asyl i Sverige, men att du egentligen är utsänd av regimen i Iran för att begå terrorbrott i Sverige. Då blir det betydligt svårare att komma in med dina dåligt förfalskade afghanska id-handlingar som har för dåliga säkerhetsmarkörer för att kunna användas för att resa in.

För det tredje är det en viktig signal till omvärlden. Sverige är inte längre en utlänningsrättslig frizon där vem som helst kan resa in och bosätta sig av vilket skäl som helst. De vuxna i rummet har tagit över, och det är viktigt att detta syns utåt.

Vad säger då oppositionen om allt detta? Som vanligt finns det ingen samlad opposition att tala om i de här frågorna. Socialdemokraterna står tydligen bakom förslaget. Det betyder inte särskilt mycket eftersom de nästa vecka lika gärna kan säga att de alltid har varit emot förslaget eller att det var de själva som lade fram propositionen. I deras värld är det bara fantasin som sätter gränserna.

Övriga oppositionspartier, C, V och MP, har däremot en reservation mot förslaget som bygger på fyra argument. Det handlar om dels att asylrätten urholkas, dels att förslaget kan strida mot EU-lagstiftning, dels att det kan innebära överlämnande av myndighetsuppgift, dels att det medför negativa konsekvenser för pendlare och för de personer som jobbar inom trafik och som måste utföra dessa id-kontroller.

Herr talman! Jag tänker bemöta argumenten lite kort vart och ett för sig.

Argumentet att den här typen av regler strider mot asylrätten kommer ganska ofta, och i hundra procent av fallen kommer det från personer som inte har en aning om vad asylrätten egentligen säger om den här typen av fall.

Den grundläggande regel inom asylrätten som vi pratar om är den som kallas för non-refoulment. Den innebär att Sverige inte får skicka tillbaka asylsökande till länder där de riskerar skyddsgrundande behandling, alltså en viss grad av förföljelse. Däremot finns det inget som helst förbud mot att avvisa en person som reser in i Sverige så länge man avvisar personen till ett land där han eller hon inte riskerar den här typen av behandling. I det här fallet pratar vi om att avvisa personer till framför allt Danmark och Tyskland.

Situationen där en person reser från ett säkert land till ett annat säkert land för att söka asyl regleras inte uttryckligen i FN:s flyktingkonvention. Däremot har den blivit föremål för uttalanden från UNHCR:s exekutiva kommitté vid ett antal tillfällen. Det gäller bland annat ett utlåtande från 1998 som berör exakt den situation som reservanterna lyfter i sin reservation. Kommittén skriver: Flyktingar och asylsökande som har funnit skydd i en viss stat ska normalt inte flytta därifrån irreguljärt för att söka skydd i någon annan stat, utan de ska använda skyddet i landet genom åtgärder som vidtas av den regeringen eller av UNHCR.

UNHCR har också bekräftat principen vid ett antal tillfällen. Det här är alltså grunden till den så kallade första-säkra-land-principen, det vill säga idén om att man ska söka asyl i det första säkra land man kommer till. Befinner man sig i Danmark och inte riskerar att utsättas för någon typ av förtryck där ska man helt enkelt söka asyl där.

Ytterligare en institution som står bakom denna slutsats är kommissionen, alltså EU:s exekutiva organ, som i en skrivelse från 2018 med titeln Managing Migration in all its aspects skriver: Asylsökande ska inte ha ett fritt val om i vilken medlemsstat de vill lämna in en ansökan.

Det är väldigt tydligt, inte sant? Argumentet att det finns en juridisk rätt att välja var man vill söka asyl bygger på ren och skär okunskap och ingenting annat. Men det här spelar egentligen mindre roll, skulle jag säga. Om de här institutionerna skulle ha kommit fram till motsatsen, alltså att det fanns en sådan skyldighet, skulle vi naturligtvis kunna bortse från det. Det vore ju en fullständigt bisarr princip, som i praktiken skulle vara omöjlig att rätta sig efter. Att kontrollera vem som reser in i ett land är en grundläggande rättighet som tillkommer alla världens stater.

Jag måste också ställa mig lite frågande till det som står i reservationen om att förslaget kommer att slå hårt mot de personer som flytt från krig och katastrof och som behöver hjälp allra mest. Är det verkligen ett hårt slag att behöva söka asyl i Tyskland i stället för i Sverige? Hur tänkte ni nu? Kan ni förklara detta?

Reservanterna hävdar också att förslaget kan strida mot EU-rätten, och de syftar då på avgörandet Bundesrepublik Deutschland mot Touring Tours und Travel GmbH. Det här är det case som det också refereras till i Lagrådets yttrande. I vanlig ordning när det gäller vänsterpartierna har de inte riktigt läst det rättsfall som de hänvisar till. Det finns uppenbarligen avgörande skillnader mellan detta case och den lag som vi presenterar i dag, inte minst det faktum att det tyska fallet handlar om permanent nationell lagstiftning, Gesetz über den Aufenthalt, som ålägger bussbolag att genomföra id-kontroller. Det är väldigt stor skillnad mot det vi nu föreslår, vilket är en tillfällig åtgärd som är tänkt att sättas in i en nödsituation.

Det är fullständigt uppenbart att det går att forma förordningen på ett sätt som tar höjd för den praxis som finns. Vi ska också komma ihåg att den lite bredare frågan om inre gränskontroller och Schengenkodex i inte så liten utsträckning kommer att påverkas av vem som blir ansvarig kommissionär efter nästa Europaparlamentsval. Vi får hoppas att det är en lite mer klart tänkande person än den kommissionär vi har i dag.

Reservanterna hävdar också att ett åläggande om id-kontroll kan innebära ett överlämnade av myndighetsutövning till juridisk person, vilket enligt regeringsformen måste ske genom lag och inte genom förordning på det sätt som föreslås här.

Myndighetsutövning har i svensk rätt definierats som befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Det är fullständigt uppenbart att endast kontroll av ett id-kort inte utgör myndighetsutövning enligt gällande rätt.

Det är också ganska talande att idén som oppositionen nu försöker hänga upp sitt case på, alltså att detta i teorin kanske skulle kunna innebära överlämnande av myndighetsutövning, över huvud taget inte berördes i det betänkande som lades fram när de här partierna själva hade ett närmast identiskt förslag sent år 2015. Varken de själva eller Lagrådet berörde frågan över huvud taget den gången. Och varför gjorde de inte det? Jo, vi var alla överens om att det inte var myndighetsutövning då, och det är fortfarande inte myndighetsutövning. Ingenting i regeringsformen har förändrats i den delen.

Sist, men absolut inte minst, har vi frågan om vilken påverkan på trafiken, framför allt tågtrafiken och arbetsmiljön för dem som jobbar inom denna, som förslaget kommer att ha om det aktiveras. Här finns en negativ påverkan; det är fullständigt uppenbart.

Jag åkte personligen aldrig tåg över Öresund under den tid id-kontrollerna senast var aktiva, men jag har varit där och träffat representanter för konsortiet och regionen och även för flygplatsen. Jag har full förståelse för de problem som detta skapar. Jag åker själv pendeltåg varje dag här i Stockholm, så jag vet precis hur det känns att bli 40 minuter försenad.

Men det är viktigt att förstå att vår inställning från början alltid har varit att den här typen av åtgärder ska vara en sista utväg, som vi bara kommer att tillämpa om vi absolut måste. Sverigedemokraterna har, till skillnad från andra partier i den här kammaren, alltid stått bakom en stram migrationspolitik som, om den hade implementerats för 20 år sedan, hade gjort de här reglerna fullständigt onödiga.

Det är de rödgröna kaosmakarna som tvingar oss till detta, och jag skulle säga att det är något magstarkt av vänsterpartierna att försöka låtsas som att de står på pendlarnas sida i frågan samtidigt som de själva helt uppenbart är orsaken det migrationskaos som gör de nya reglerna nödvändiga. Om id-kontrollerna blir verklighet en dag: Kom ihåg att det var ni som valde den här vägen, inte vi!

Om exempelvis Miljöpartiet vill göra något för att se till att reglerna inte blir verklighet - börja då med att avveckla ert eget parti.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 4 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Ledamoten Aspling är otroligt inläst på migrationsrätt och alla regler runt omkring den.

Det imponerar på mig att Aspling för en migrationsrättslig debatt. Jag, som ledamot i trafikutskottet, har fört mer av en trafikpolitisk debatt. Vad jag och ledamoten Aspling egentligen ska debattera är införandet av id-kontroller. Det är det vi debatterar i dag.

Med tanke på allt som ledamoten har tagit upp i dag, vilka åtgärder man vill se och som man tror fungerar för att man ska uppnå sitt syfte - att stoppa den imaginära massinvandringen - har jag en jättekort fråga till ledamoten. Är det så att ledamoten Aspling har blandat ihop vad en inre gränskontroll är och vad en id-kontroll är? Nu låter det som att ledamoten tror att vi kan stoppa stora flyktingströmmar genom att busschaufförer och tågvärdar begär id-handlingar av en resenär. Det är ju inte så det fungerar. Vad id-kontroller och det förslag som ledamoten står bakom i dag faktiskt innebär är att pendlarna över gränserna i Öresundsregionen kommer att drabbas extremt hårt.

Min fråga är: Har ledamoten blandat ihop vad en inre gränskontroll är och vad en id-kontroll är? Det låter nämligen lite så på anförandet, och jag vill bara vi reder ut den enkla saken.


Anf. 5 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka så mycket för omdömet att jag skulle vara "otroligt inläst" på de här sakerna. Det är dock inkorrekt. Jag är inte specialiserad på asylrätt. Däremot kan jag grunderna i detta. Det borde Linda Snecker också göra. Om man ställer sig bakom en reservation som hänger upp sitt case på asylrätten, vilket oppositionen gör i dag, borde man i alla fall ha läst in sig på grunderna, men det har man uppenbarligen inte gjort.

Jag går vidare till påståendet att massinvandringen är imaginär. Jag kan bara be ledamoten från Vänsterpartiet att göra ett besök någonstans i Stockholms förorter och ta en titt på hur det ser ut. Den är inte imaginär; den är i allra högsta grad verklighet.

Massinvandringen har pågått under lång tid. Den har orsakat en katastrof för Sverige, och den är i allra högsta grad någonting verkligt. Om man inte ser detta tycker jag faktiskt inte att man har någonting i denna debatt att göra, för då befinner man sig inte i Sverige 2024 - rent mentalt i alla fall.

Den sista frågan var om jag känner till vad skillnaden är mellan en id-kontroll och en inre utlänningskontroll. Det är klart att jag gör det. En inre utlänningskontroll är när polisen kollar om en person får befinna sig i Sverige. Detta kan göras i samband med någon typ av ingripande, egentligen vilket som helst. En inre gränskontroll är när svensk polis utför en kontroll vid Sveriges gränser för att se om en person får resa in i landet. Man kollar då identitet och så vidare.

En id-kontroll är någonting mycket enklare. Då kontrollerar en person som arbetar på ett transportföretag om en person har ett giltigt id med sig.

Det finns en anledning till att detta är viktigt. Senast dessa regler infördes märkte man att färre personer försökte ta sig till Sverige. Det ställer upp en tröskel. Det stoppar naturligtvis inte alla. Man kan skaffa sig falska id-handlingar. Man kan köpa ett pass. Det finns många sätt att ta sig runt det. Men det skapar ändå en tröskel. Det gör ändå någonting, och någonting är det vi måste göra.


Anf. 6 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten önskar att väldigt många inte ska vara i kammaren, att partier ska läggas ned och så vidare. Jag tycker att vi höjer nivån lite i debattstilen och hur vi är mot varandra.

Jag är jätteglad att ledamoten har koll på de olika kontroller vi har. Vad jag är mer orolig över är att ledamoten verkar tro att denna id-kontroll är någonting som ingår i busschaufförsutbildningen och någonting som tågvärdarna är experter på. Jag har själv hört väldigt många busschaufförer vittna om hur otroligt svårt det är att veta hur en korrekt id-handling ser ut. Det ingår inte i deras uppdrag att kontrollera detta, och det finns inte personal och kapacitet att utföra den här uppgiften.

Förra gången vi hade id-kontroller, 2016-2017, kostade det bland annat färjeföretaget For Sea 19,5 miljoner att utföra dem. Detta är en otroligt dyr åtgärd, och kostnaderna för ett sådant här företag kommer att öka med 30-50 procent, alltså ungefär 1,6 miljoner per månad, för att utföra id-kontrollerna med personal som inte är utbildad att göra dem, som inte har kapacitet och som inte vill utföra id-kontroller eftersom det innebär en otroligt hotfull situation.

Detta är inte en åtgärd som på något sätt kommer åt problematiken. Oavsett om det handlar om Sverigedemokraternas imaginära stoppande av massinvandring eller om att regeringen vill visa handlingskraft kommer de kontroller som föreslås inte att kunna utföras på ett bra sätt eftersom fel kategori av personal används.


Anf. 7 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Till att börja med kan vi konstatera att det är inkorrekt att påstå att detta inte är en del av personalens uppgift. De personer som jobbar inom transportsektorn har som uppgift att utföra det som deras anställningsavtal och deras arbetsgivare säger. Om deras arbetsgivare säger att de måste genomföra id-kontroller på grund av att detta står i en förordning blir det en del av deras uppgift.

Personer som jobbar inom transportsektorn måste också hantera en massa situationer som är lite halvt obehagliga, speciellt de som jobbar sent på kvällen. Det är ingenting nytt. Vi kan alla önska att det inte vore så, men detta är extremt viktigt och de kommer att behöva göra det.

Vad gäller kostnaden är 19 miljoner mycket pengar. Jag förstår också att det låter som väldigt mycket pengar för dem som lyssnar på debatten. Men vad motsvarar det? Fyra ensamkommande barn under ett år eller någonting sådant? I fråga om asylmigration är 19 miljoner någonting man kan göra av med på 15 minuter. Det är liksom inga pengar alls i de här sammanhangen.

Linda Snecker pratar om att detta inte kommer åt problematiken. Det beror lite grann på vad man lägger i begreppet komma åt. Det är ju inte så att vi litar på att det som föreslås kommer att stoppa migrationen till Sverige om det införs. Däremot skapar det en tröskel. Det skapar framför allt en tröskel för personer som har falska identiteter, som vill dölja sin identitet, som inte har ärligt uppsåt och som vet att de inte har några riktiga asylskäl. Denna tröskel gör förhoppningsvis att fler kommer att välja att stanna och söka asyl i Danmark eller Tyskland, eller förhoppningsvis göra det moraliskt rätta och helt enkelt åka hem igen.

Jag tycker inte att detta är några konstigheter över huvud taget.


Anf. 8 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi har ju haft id-kontroller under en period tidigare i Sverige. Från den 4 januari 2016 fram till maj 2017 levde vi med dessa id-kontroller i Öresundsregionen när vi skulle åka från Danmark till den svenska sidan. Ludvig Aspling meddelade från talarstolen att han inte själv hade upplevt id-kontrollerna eftersom han åker med Stockholms lokaltrafik men att han hade hört sig för i efterhand om hur det var. Jag kan själv vittna om att det var ett fullständigt kaos och att det skadade Öresundsregionen något oerhört. Att det sedan ett par år efteråt kom en pandemi som hela världen fick leva med har gjort att skadan på Öresundsintegrationen och arbetsmarknadsregionen har varit katastrofal.

Herr talman! Vid det tillfälle då id-kontrollerna avskaffades i maj 2017 protesterade Sverigedemokraterna högljutt. Man ville inte att de skulle tas bort utan ansåg att de skulle fortsätta. Nu säger Ludvig Aspling att detta bara ska införas när det är absolut nödvändigt. Då skulle jag vilja fråga, herr talman, vad som skiljer situationen nu från maj 2017 när Sverigedemokraterna tyckte att det var ett så katastrofalt beslut att avskaffa id-kontrollerna.


Anf. 9 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att det förs ett något märkligt resonemang från Miljöpartiet. Man går själv ut med det uttalade målet att skapa kaos i migrationspolitiken, att bryta ned alla gränser i Europa och att se till att locka så många migranter som möjligt att välja just Sverige. När sedan situationen blir ohållbar och det blir tvunget att införa exempelvis gränskontroller eller id-kontroller av den typ vi nu föreslår börjar man gråta och säger: Varför förstör ni för Öresundsregionen?

Det är inte vi som förstör för Öresundsregionen. Det är den som går in för att skapa kaos i migrationssystemen som försvårar för internationella pendlare. Detta är fullständigt uppenbart. Det borde ledamoten från Miljöpartiet förstå.

Låt oss gå vidare till själva sakfrågan. Ja, vi protesterade när id-kontrollerna avskaffades eftersom vi ville ha lite mer säkerhetsmarginal. När de infördes behövdes de absolut. Det var ingen tvekan om att det var nödvändigt att införa dem. Sedan förbättrades situationen, delvis tack vare att de infördes, vilket på ett sätt motsäger det andra argumentet som Rasmus Ling kommer med, nämligen att de inte skulle ha någon effekt alls.

När de väl avskaffades tyckte vi att det var något för tidigt. Vi hade gärna sett att de var kvar lite längre för att ge lite mer säkerhetsmarginal.

Som situationen ser ut i dag ser vi dock inget behov av att införa dem precis nu. Det är en åtgärd som vi ska ha i verktygslådan om situationen skulle bli värre.


Anf. 10 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Till att börja med vill jag bemöta tramset om kaos som ledamoten tar upp. Det är höjden av trams. Det är lögn. Vi har aldrig någonsin uttryckt oss så när det gäller migration. Då är det sagt. Jag hoppas att den typen av uppenbara lögner inte upprepas.

Herr talman! Ludvig Aspling försöker säga att man hade velat ha det ytterligare en tid. Jag har aldrig, förrän nu, hört Sverigedemokraterna säga att det var något som man inte ville ha. Man motsatte sig med kraft att de skulle avskaffas. Man sa att det var katastrof, att allt skulle öppna sig. Men nu medger man att det inte var så och att det faktiskt var rätt att avskaffa dessa.

Herr talman! Man vill ha det här som något slags säkerhet. Man säger att det kan behövas i framtiden.

Oavsett vad man tyckte 2015-2016 kan vi konstatera att det gick fort att ta fram den lagen. Nu ger man regeringen ett carte blanche om några statsråd eller Sverigedemokraterna får feeling och plötsligt tycker att det behövs id-kontroller från en vecka till en annan. Det är inte något vi borde göra. Jag ser stora risker med det.

Man gjorde den bedömningen då. Men det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna ändra sig snabbt.

Herr talman! Antalet asylsökande minskade under den perioden. Det gjorde det före januari 2016. Det minskade när EU:s avtal med Turkiet var på plats. Det var det som spelade roll för hur flyktingströmmarna rörde sig. Det hade inte med id-kontrollerna att göra.

Id-kontroller ställer till med otrolig oreda i Malmö-Lund-Köpenhamn-området.


Anf. 11 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Miljöpartiet är väldigt skeptiska till att ge regeringen ett carte blanche. Men det går naturligtvis bra att ge ett carte blanche till en regering som man själv sitter i; det är helt oproblematiskt för Miljöpartiet. Men om någon annan ska få samma carte blanche är det plötsligt ett stort demokratiskt problem. Det är inte ett särskilt seriöst sätt att argumentera.

Det är helt korrekt att Turkietavtalet gjorde sitt. Arbetet som Europeiska unionen gjorde i tredjeländer gjorde också sitt. Flera andra länder upprättade gränskontroller inom EU. Det gjorde sitt. Och vi upprättade våra id-kontroller. Det bidrog också. Många bäckar små gör att vi klarar av en sådan situation. Det är därför vi ska ha de här verktygen på plats.

Man ska också komma ihåg att Europa lever under ett ganska konstant migrationshot, tack vare kanske framför allt den gröna gruppen i Europaparlamentet. Om olyckan skulle vara framme och de gröna går starkt framåt i valet till Europaparlamentet finns det ingen som vet vilken typ av galenskap de kommer att hitta på vad gäller den yttre gränsen. De kanske beslutar sig för att bara lägga ned den helt och hållet.

Jag vet att Miljöpartiet till exempel har lyft fram humanitära uppehållstillstånd. Personer ska alltså kunna flyga till Europa för att söka asyl. Det är en fråga som Miljöpartiet har drivit. Det innebär i praktiken att man helt och hållet gör sig av med viseringskravet, som vi har gentemot de flesta länder i världen. Det är ett förslag som Miljöpartiet har drivit.

Miljöpartiet driver aktivt ett antal förslag just för att öka massinvandringen och sätta Sverige i en sådan situation som vi satt i 2016. Det är ett uttalat mål från Miljöpartiet.

Självklart måste vi ha på plats alla verktyg vi över huvud taget kan ha för att hantera en sådan här situation om den uppkommer i framtiden.


Anf. 12 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Jag vill inleda med att lyfta fram vad Centerpartiet anser är viktigt i detta ärende.

Det är viktigt att vi värnar och upprätthåller allmän ordning och nationell inre säkerhet.

Det är viktigt att vi ser den fria rörligheten inom EU som en styrka och en stor tillgång för Sverige.

Det är viktigt att upprätthålla rätten att söka asyl.

Det är viktigt att lagstiftning är relevant, tydlig, proportionerlig och rättssäker.

Herr talman! Regeringen anger att syftet med den föreslagna lagstiftningen är att under vissa omständigheter inom migrationsområdet kunna begränsa antalet personer som försöker resa in i Sverige utan att deras identitet först har kontrollerats. Det ska därför införas ett förbud mot att transportera personer med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige om de inte har giltiga identitetshandlingar.

Vi ser inte att detta förbud behövs då gränspolisen redan i dag vid omständigheter som förslaget avser - allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet - får genomföra gränskontroller för att kontrollera att de som kommer till gränsen har rätt att resa in i Sverige. Vi anser att det är rätt instans och att den har rätt kompetens för att göra detta.

De föreslagna id-kontrollerna kommer att förhindra att personer utan giltiga id-handlingar kan resa vidare till Sveriges gräns. Ja, utgångspunkten är att alla människor som reser in i Sverige ska kunna uppvisa id-handlingar för att visa vilka de är och var de kommer ifrån. Men samtidigt är det inte ett krav för att söka asyl att kunna visa upp giltiga id-handlingar.

Centerpartiet står upp för en reglerad invandring där möjligheten att söka asyl behöver värnas och anser därför inte att asylsökande ska hindras från att söka skydd i Sverige på det sätt som föreslås.

Flertalet remissinstanser har framfört att ansvaret för gränskontroller som innefattar identitetskontroll utgör myndighetsutövning och att det därför inte bör läggas på transportörerna. Regeringen konstaterar också att om det blir aktuellt att överlämna myndighetsutövning till juridiska personer eller enskilda måste man återkomma i frågan.

Lagrådet konstaterar att uppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlämnas till juridiska personer eller enskilda individer endast med stöd av lag. Det gör bemyndigandet i den nu aktuella lagen verkningslöst om man finner att det är fråga om myndighetsutövning.

Regeringen ska enligt förslaget även få meddela föreskrifter om sanktionsavgifter för den som bryter mot förbudet. Förslaget innebär att även om transportören har kontrollerat identitetshandlingarna när resan börjat ska en sanktionsavgift kunna påföras om personens identitetshandlingar inte finns kvar vid ankomsten till Sverige. Sanktionsavgiften ska kunna tas ut utan att det behöver föras någon bevisning om att transportören faktiskt har kontrollerat identitetshandlingarna eller, när sådan kontroll har skett, för vad som kan ha hänt mellan kontrollen och gränsövergången.

Föreskrifterna kommer dock inte att ge transportörerna någon befogenhet att säkerställa att de kontrollerade handlingarna finns kvar vid gränsövergången. Det innebär att transportörerna kan bli skyldiga att betala en sanktionsavgift om minst 30 000 kronor och högst 250 000 kronor för något som ligger utanför deras rådighet. Det framgår inte heller om avgiften ska tas ut per person eller per transporttillfälle. Lagrådet konstaterar att en sådan reglering är varken proportionerlig eller rättssäker.

Regeringen går inte heller närmare in på vad som ska betraktas som en giltig id-handling, och Migrationsverket lyfter i sin remisskritik upp de stora praktiska utmaningarna med att kontrollera handlingar från andra länder och bedöma vad som är en giltig id-handling eftersom de kan se mycket olika ut.

Herr talman! Jag vill med kraft lyfta fram de problem och kostnader, som även andra har lyft fram, som förslaget skulle innebära för lokalt och regionalt näringsliv, för arbetskrafts- och studiependling och för de medarbetare inom transportsektorn som ska utföra själva kontrollerna.

Utöver dessa kvalitetsmässiga brister och rättssäkerhetsbrister har flera remissinstanser och Lagrådet lyft frågan om detta är förenligt med Europarätten. Här anför regeringen att om sådana föreskrifter faktiskt ska meddelas måste dessa synpunkter då beaktas.

Herr talman! Jag ska försöka sammanfatta. Det har från regeringens sida sagts att detta bemyndigande ska ges nu, när rekvisiten för dess användning inte är uppfyllda, för att regeringen om en sådan situation uppstår skyndsamt ska kunna vidta relevanta åtgärder. Det är i sig lovvärt och önskvärt med ett sådant arbetssätt, med en ökad beredskap generellt i Sverige. Men förslaget visar att regeringen inte vet hur förslaget förhåller sig till EU-rätten. Man skriver i stället att när föreskrifter ska meddelas måste EU-domstolens praxis och de ytterligare krav som ställs upp beaktas.

Regeringen säger angående Lagrådets invändning att detta bemyndigande kan innehålla myndighetsutövning som inte ens kan överlämnas genom ett bemyndigande att den inte tror att så är fallet men att det, om det i ett senare skede visar sig vara så, kan bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan. Då har vi inte ens berört frågan om att den myndighetsutövning det i så fall skulle handla om kommer att ske i ett annat land än Sverige eftersom kontrollen ska ske innan man kommer till gränsen.

När Lagrådet undrar om den föreslagna sanktionsavgiften på mellan 30 000 och 250 000 ska tas ut per person eller per transporttillfälle bemöts detta mig veterligen inte ens.

Som ett fjärde exempel anför regeringen att det inte behöver föras någon bevisning om överträdelse av förbudet då detta är ett strikt ansvar som gäller om någon passagerare saknar giltiga id-handlingar. Senare säger man dock att en jämkning eller eftergift av avgiften i vissa fall kan behöva övervägas.

Man kan lätt få uppfattningen att handläggningen av lagstiftningen kring bemyndigandet här och nu i riksdagen är snabb men att en snabb handläggning av föreskrifterna inte kommer att vara möjlig när det väl gäller. Vi anser att det borde vara tvärtom.

Det är för många oklarheter. Det är inte förutsägbart, proportionerligt eller rättssäkert. Det är lagar och inte någon broschyr som vi fattar beslut om här i riksdagen.

Sammantaget kan Centerpartiet inte ställa sig bakom denna lagstiftning. Vi yrkar bifall till reservationen.


Anf. 13 Fredrik Kärrholm (M)

Herr talman! Dagens debatt handlar om en ny lag som gör det möjligt för regeringen att besluta om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige. Behovet av en sådan åtgärd visade sig tydligt 2015. Invandringen till Sverige hade ökat i många år alltmedan den socialdemokratiska regeringen och dess stödpartier ingenting gjorde, förutom att osakligt angripa personer som påtalade vartåt det barkade.

Yrvaket insåg den rödgröna regeringen till sist att migrationstrycket var ohållbart högt. På en enskild vecka kom 10 000 nya asylsökande. Hastigt stiftades då en tillfällig lag som innebar att identitetskontroller infördes i syfte att minska den ohållbart höga invandringen. Detta var en nödvändig och korrekt åtgärd, men den skedde för sent och i panik.

Nu genomför den moderatledda regeringen ett systemskifte inom migrationspolitiken. Den avsedda effekten, som vi nu uppnår, är en minskad invandring till Sverige - trots att invandringen till Europa ökar. Men för det fall Sverige återigen skulle hamna i en situation där migrationstrycket plötsligt stiger behöver regeringen kunna vidta åtgärder liknande dem som vidtogs 2015.

Vi har dessvärre en olycklig följetong i Sverige, med regeringar som inte sett saker komma och sedan i efterhand konstaterat att man varit naiv. Denna analytiska oförmåga har vi dessvärre även fått beskåda under dagens debatt. Men i dag har vi, tack och lov, en regering och ett stödparti som är proaktiva.

Schengensamarbetet och kontrollen av Schengenområdets yttre gräns utgör och ska även fortsättningsvis utgöra det primära verktyget för att hantera migrationsströmmar till EU. Men det kan inte uteslutas att åtgärder som inte behöver vidtas i dag behöver vidtas framöver för att motverka den irreguljära migrationen. Detta beror på omvärldsfaktorer bortom svensk politisk kontroll.

Antalet migranter i världen kan förväntas fortsätta öka. Det stora flertalet migrerar av ekonomiska skäl.

Herr talman! Det finns därmed skäl att möjliggöra för regeringen att vidta andra typer av åtgärder än dem som omfattas av Schengensamarbetet just i situationer där det uppkommer allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och det snabbt behöver kunna vidtas åtgärder som är av mycket ingripande slag.

Den situation som uppstod 2015, med en mycket hög tillströmning av asylsökande, innebar att vi inte på ett ordnat och säkert sätt kunde ta emot dessa asylsökande. Detta är ett exempel på en situation då regeringen behöver kunna besluta om id-kontroller, men även andra situationer kan enligt regeringen tänkas bli aktuella.

Herr talman! Den föreslagna lagen innebär att regeringen får meddela föreskrifter om förbud att med buss, tåg eller passagerarfartyg transportera personer som saknar giltiga identitetshandlingar till Sverige. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om sanktionsavgifter. Detta är fullt rimligt och absolut nödvändigt. Oförutsägbarheten i vår omvärld gör att en permanent lag som motsvarar den som infördes 2015 är motiverad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 14 Linda W Snecker (V)

Herr talman! När regeringsrepresentanter som ledamoten Kärrholm debatterar denna fråga är kontexten invandring och asyl. Det låter som att bussföretag precis när som helst kommer att fylla sina bussar med asylsökande och åka över Öresundsbron.

Det är absolut inte detta som det här förslaget handlar om. Det här förslaget innebär i verkligheten att transportföretagen kommer att drabbas extremt hårt. Hela transportbranschen är otroligt kritisk till regeringens förslag. Det innebär att Öresundsregionens pendlare kommer att få dubbelt så lång pendlingstid.

Öresundsregionen finns på riktigt och står för en otrolig utvecklingspotential i Sverige. Men för regeringen i Stockholm verkar det som att Skåne och Köpenhamn ligger lika långt bort som Kabul och andra platser.

Detta kommer också att drabba regionens ekonomi otroligt hårt. Det kostade många miljoner förra gången id-kontrollerna infördes.

Jag har därför en fråga: Varför vill en moderatledd regering straffa företag med stora sanktionsavgifter för något som enligt ledamoten är bortom regeringens kontroll? För något som regeringen inte kan kontrollera vill alltså samma moderatledda regering lägga straffavgifter på transportföretagen. Varför tycker ledamoten Kärrholm att detta är en bra politik?


Anf. 15 Fredrik Kärrholm (M)

Herr talman! Då ber jag att få upplysa ledamoten Linda W Snecker om att regeringens absoluta mål är att inte behöva fatta det här beslutet så att man inte behöver ålägga transportörer ett krav på att kontrollera id. Jag har mycket stor respekt för de konsekvenser det innebär för företagare och pendlare i de södra delarna av landet.

Att regeringen nu gör ett systemskifte i migrationspolitiken syftar till att minska invandringen till Sverige, och alla de åtgärder som vidtas inom migrationspolitiken minskar risken för att behöva fatta ett beslut om föreskrifter i enlighet med den här lagen.

På samma sätt tror jag att vi alla här inne är väldigt noga med brandsäkerheten hemma. Man släcker ljus och är försiktig. Men om det värsta händer behöver man använda en brandsläckare även om det medför negativa konsekvenser i hushållet. Det finns alltså en målkonflikt här. Om det krävs behöver den här befogenheten finnas. Det kommer att få negativa konsekvenser om den används, men den kan vara nödvändig i vissa situationer.

Så långt som möjligt arbetar alltså regeringen för att undvika att behöva använda denna befogenhet.


Anf. 16 Linda W Snecker (V)

Herr talman! Tack, ledamoten Kärrholm, för svaret!

Jag tycker inte att vi ska beskriva asylflyktingar som en brand som ska släckas. De är faktiskt riktiga människor. Men, återigen, införandet av id-kontroller är inte något som stoppar asylflyktingar från att komma till Sverige.

Jag tycker att ledamoten Kärrholms partikamrater Carl-Johan Sonesson med flera i Moderaterna i Skåne är väldigt tydliga med vad det här förslaget innebär i verkligheten. Det handlar inte om symbolpolitik och att hålla Sverigedemokraterna i hand för att kunna sitta kvar vid regeringsmakten, utan det här är ett förslag som på riktigt drabbar varenda människa som jobbar i gränstrakterna i Öresundsregionen.

Jag tror inte att regeringen riktigt har förstått vad det betyder om den här lagen införs. Carl Johan Sonesson från Moderaterna och alla partier i Skåne är djupt kritiska till förslaget, för de var där. Det var de som såg ekonomin raseras i Skåne och Öresundsregionen. Det var de som såg sina väljare kämpa för att komma till jobbet. Det var de som såg hur arbetslösheten steg för att man inte längre klarade av pendlingen.

Det här är på riktigt. Det är så pass på riktigt att det, som ledamoten från Centerpartiet tog upp, är en kontroll som inte ska göras på svensk mark utan på stationen i Kastrup. Det kommer att behövas tillstånd från danska myndigheter för att sätta upp terminaler på dansk mark för att kunna utföra de här kontrollerna.

Min fråga till ledamoten Kärrholm är hur det här ska ske. Hur ser dialogen med Danmark ut? Vad kommer det att kosta att sätta upp de här kontrollstationerna, och vem ska betala? Är det transportföretagen, eller är det regeringen som kommer att stå för notan?


Anf. 17 Fredrik Kärrholm (M)

Herr talman! Jag tycker att ledamoten blandar bort korten något. Det uttrycks som att när den här lagen stiftas kommer det att leda till omedelbara konsekvenser. Så är inte fallet. När vi har stiftat den här lagen i denna kammare kommer det inte att påverka någonting i Skåne och Malmö. Ingenting kommer att förändras i praktiken. Vardagen kommer att fortsätta precis som vanligt.

Det här innebär alltså en möjlighet i en extremsituation för regeringen att fatta ett beslut. Det beslutet behöver såklart undvikas så långt som möjligt. Men i händelse av att beslutet behöver fattas är jag trygg med att regeringen kommer att noggrant beakta alla de aspekter som adresserats här i dag.


Anf. 18 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tyckte förvisso inte själv att id-kontrollerna skulle införas 2015-2016. Men oavsett vad man tyckte och tycker i den frågan kan man inte säga annat än att situationen var ansträngd vid det tillfället. Den såg väldigt annorlunda ut då jämfört med i dag; det tror jag att man kan konstatera.

Jag vill ställa en fråga, herr talman, eftersom Fredrik Kärrholm anför att den här regeringen är så på och att det är ett paradigmskifte, att man förstår saker som den dåvarande regeringen inte förstod och så vidare.

Herr talman! Fredrik Kärrholms parti röstade inte för id-kontroller förra gången. Moderaterna har något slags ont i hela kroppen efter Fredrik Reinfeldts period, efter de åtta åren. De brukar kritisera och klaga, skylla eller vad man säger på honom. Vid det här tillfället var Tobias Billström, Maria Malmer Stenergard, Tomas Tobé och Ulf Kristersson med. Ingen av dessa röstade för detta. Och det här var alltså inte 2010. Det här var 2015-2016. Jag får inte riktigt ihop det med Fredrik Kärrholms argumentation.

Det här leder inte till omedelbara konsekvenser, säger Fredrik Kärrholm också. Uppenbarligen har han inte upplevt id-kontrollerna i Öresundsregionen.

Bara signalen att man fattar det här beslutet får omedelbara konsekvenser. SJ, Skånetrafiken och andra aktörer vet inte från en dag till en annan när regeringen får feeling och inför det här. Det kan ske precis när som helst. Nästa vecka är det sportlov i Skåne. Det är Eurovision Song Contest om några månader. De som transporterar människor över Sundet vet inte vad som kommer att gälla, herr talman.


Anf. 19 Fredrik Kärrholm (M)

"Får feeling och inför det här" - jag vet inte om den typen av föreställningar bygger på Miljöpartiets egen inställning till politik eller om det snarare är ytterligare ett exempel på bristande verklighetsförankring och vanföreställningar om regeringen.

I händelse av att den här befogenheten nyttjas av regeringen befinner sig Sverige i ett extremt läge liknande det vi hade 2015-2016, som ledamoten själv konstaterade innebar en väldigt ansträngd situation. Det här kan alltså beskrivas som en form av nödåtgärd.

Det är symtomatiskt att politiker på vänsterkanten ånyo uppvisar en fullständig naivitet, är totalt ointresserade av att ha någon som helst beredskap och återigen vill försätta sig i en situation där man hastigt och slafsigt behöver stressa fram den här typen av lagstiftning om den skulle behövas i framtiden. Jag tycker inte att det är en lämplig arbetsmodell. Jag tycker att det är viktigt att vi lär oss av det som varit och är väl förberedda inför alla eventualiteter i framtiden.


Anf. 20 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Tillåt mig att småle.

Varför, Fredrik Kärrholm, har regeringen tagit fram detta förslag med kraftigt förkortad remisstid? Varför har man haft förkortad motionstid, och varför skjuts voteringen upp i dag ifall vi inte är klara med den här debatten klockan 15.20? Är det för att vi har en situation där det här inte kan vänta en vecka, två veckor eller tre veckor? Varför är det så bråttom om det inte finns en påfallande uppenbar risk att regeringen just får feeling och från en dag till en annan vill införa id-kontroller med allt som det innebär för hela Öresundsregionen, på den danska sidan och på den svenska sidan?

Det finns inget som helst skäl, herr talman, mot bakgrund av den otroligt hafsiga och slafsiga process som regeringen haft för att man vill forcera fram den här lagstiftningen, att tro att man inte skulle vilja utnyttja detta precis när som helst. En konkret fråga, herr talman: Varför har man annars forcerat det på det här sättet?


Anf. 21 Fredrik Kärrholm (M)

Den här lagstiftningen har beretts enligt konstens alla regler. Som framförts här har förslaget remitterats. Det har funnits gott om att tid att läsa in sig på ärendet, och det har behandlats i utskottet. Vi står här i dag och har en debatt om det.

Vad gäller flera andra reformer går regeringen fram något snabbare än vad som är konventionellt. Det finns goda skäl till det. Vi behöver snabbare få lagstiftning på plats i Sverige. Det välkomnar jag.

Jag välkomnar i synnerhet att vi i dag kommer att rösta igenom denna lag, som möjliggör för regeringen att fatta nödvändiga beslut om vi återigen skulle få en okontrollerad, hög invandring till Sverige som innebär allvarlig fara för allmän ordning och inre säkerhet. Det senare förefaller Miljöpartiet konsekvent vara helt ointresserade av.


Anf. 22 Talman Andreas Norlén

Jag påminner lite försynt Fredrik Kärrholm om att man brukar inleda med att säga: "Herr talman!"


Anf. 23 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det här lagförslaget är en katastrof. Riksdagen borde avslå propositionen i dess helhet. Jag börjar därför med att yrka bifall till reservationen.

Vad är då innebörden av det här förslaget? Jag vill backa bandet till hösten 2015. Den 10 november aviserades de gränskontroller som har gällt sedan dess. Först gällde de i tio dagar, efter det att Migrationsverket hade hemställt om det för att få bättre koll på situationen när det kom väldigt många till Sverige. Efter det har det förlängts. Jag tror att det var med tio dagar gången efter, och därefter utökades tidsperioderna. De senaste åren har det gjorts med sex månader i taget. Gränskontrollerna är olagliga men pågår ändå alltjämt.

Innebörden av gränskontrollerna är att människor kontrolleras när de kommer till Sverige. De är en olägenhet. De är ineffektiva och resurskrävande men sker ganska stickprovsmässigt i de flesta fall.

Id-kontrollerna som görs i dag är någonting annat än den lag regeringen vill ha på plats som innebär att regeringen ska kunna införa id-kontroller och få ett sådant bemyndigande. Lagen innebär att man behöver ha id för att ens ta sig till Sverige. Under 2016 fick id-kontrollerna exempelvis konsekvensen att äldre från Helsingborg som turade till Helsingör men inte hade körkortet med sig blev strandade på andra sidan Sundet.

Herr talman! Det finns skäl att också säga någonting om beredningen av det här förslaget. Det kanske låter trist, träigt och formalistiskt, men jag tycker ändå att det finns sådana skäl. Man anger att id-kontrollerna ska kunna införas av regeringen i en situation då det kommer många asylsökande och att det är ett rekvisit. Trots det har man inte låtit någon av asylrättsorganisationerna svara på remissen. Man har inte gjort någon SOU, statlig offentlig utredning, utan tagit fram en departementspromemoria utan någon politisk referensgrupp. Det här sågas av remissinstanserna överlag. Det sågas också av Lagrådet, vilket regeringen väljer att bortse från.

Remisstiden har i sedvanlig Tidöregeringsordning varit kort. Man vill också ha förkortad motionstid, och voteringstiden skjuts som sagt fram om debatten inte är klar, för att regeringen ska ha befogenhet att stänga av resandet i Öresundsregionen om de känner för det lagom till sportlovet. Det är hafsigt och slarvigt. Det har vi tyvärr fått vänja oss vid från Strömmers justitiedepartement och tyvärr nu också från Carlsons landsbygds- och infrastrukturdepartement. Det är beklagligt.

Herr talman! Jag ska säga något om vad remissinstanserna tycker och anför.

Sydsvenska handelskammaren konstaterar bland annat att förslaget bryter mot EU-rätt och konventioner, att det är kontraproduktivt och att det är liktydigt med utträde ur Schengen. Det är deras mening.

Region Skåne, som styrs av samma högerpartier som styr i Sveriges riksdag, menar att förslaget inte går att genomföra för att det kräver danskt medgivande och dessutom en helt enorm fysisk och digital infrastruktur. Det är alltså ordföranden Carl Johan Sonesson från Moderaterna som har anfört detta.

SJ har sagt att de inte kommer att kunna trafikera till Köpenhamn om id-kontroller införs.

Svensk Kollektivtrafik anser att staten inte ska lägga över utförandet av myndighetsuppgifter som kontroll av identitetshandlingar på privata utförare i form av transportörer.

Kommerskollegium säger att de i tidigare yttranden har påpekat att införandet av id-kontroller utgör ett hinder för den fria rörligheten och därför måste genomgå en EU-rättslig proportionalitetsbedömning.

Greater Copenhagen avstyrker å det bestämdaste.

Transportarbetareförbundet tar upp att föraryrket är ett serviceyrke och beskriver den allvarliga arbetsmiljöförsämring som det skulle innebära att få ett sådant kontrollansvar.

Herr talman! Vad tycker Lunds universitet? De är en jätteviktig aktör i regionen, men de har inte blivit tillfrågade. De har de gigantiska anläggningarna ESS och MAX IV, som finns på båda sidor om Öresund och som vi har gett mångmiljardbelopp till, men de är inte tillfrågade.

Sammanfattningsvis är det ingen i Skåne eller södra Sverige som vill ha detta - knappt ens Sverigedemokraterna.

Herr talman! Hur gick det då förra gången vi hade id-kontroller och de var aktiverade mellan januari 2016 och maj 2017? Jo, de infördes ju för att minska antalet asylsökande, men det var inte id-kontrollerna som gjorde att det minskade, utan avtalet med Turkiet. Det minskade nämligen i hela EU. Kostnaden blev däremot hög och långvarig. Arbetstillfällen försvann, restider ökade och integrationen blev sämre. Sydsvenska handelskammaren har beräknat kostnaden till 1,5 miljarder om året. Resandet sjönk också drastiskt.

I dag är det 16 000 pendlare som bor och arbetar på olika sidor om gränsen. Till det kommer förstås alla andra som av olika anledningar reser på grund av tillfälliga jobbmöten, partner eller särbor, nöjen, evenemang och så vidare. Allt detta påverkas av id-kontroller. Bara möjligheten att regeringen kan införa dem med kort varsel kommer att påverka regionen.

Herr talman! En väsentlig fråga i sammanhanget är också vem som är ansvarig för kontrollen. I förslaget är det transportören. Det gör att man kan hamna i ett läge där transportören gör en kontroll av att resenären har en id-handling, men om den under färden tappas bort eller slängs är det ändå transportören som är skyldig och kan få vite eller böter på upp till 250 000 kronor. Man har inte definierat om det gäller per tillfälle eller per resenär, och det är faktiskt obegripligt.

Herr talman! Är inte säkerheten något man behöver för att få kontroll? Jag är ledsen att göra er besvikna även på denna punkt, men det är inte så id-kontrollerna fungerar. Man tittar på id:t, men man samlar inte in någon information och gör ingen registerslagning eller kontroll. Det här leder alltså inte till ökad säkerhet. Det är i så fall en falsk trygghet. Man får inte någon bild av vilka som befinner sig i Sverige.

Herr talman! Jag beklagar verkligen att högerregeringen lägger fram det här. Jag beklagar även att Socialdemokraterna väljer att stå bakom detta och överlåter till Jomshof, Strömmer eller Carlson att bestämma från en dag till en annan när detta ska införas.

Jag yrkar återigen bifall till reservationen. Avslå det här skadliga, dåliga förslaget!


Anf. 24 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Vi debatterar alltså id-kontroller för personer som transporteras in i Sverige från andra länder. I reservationen från Miljöpartiet står det så här: "Vi anser att det finns en tydlig risk att förslaget kan urholka och inskränka asylrätten." Detta tycker jag är ganska intressant, för det väcker en del frågor om hur Miljöpartiet ser på just asylrätten.

En annan åtgärd som har exakt samma syfte är det avtal som tecknades mellan Europeiska unionen och Turkiet. Avtalet säger lite förenklat att personer som reser från Turkiet, framför allt syriska flyktingar, till Grekland ska stoppas och skickas tillbaka till Turkiet. Avtalet bygger på principen om första säkra land, alltså att asylsökande ska söka asyl i det första säkra land de kommer till. Avtalet godkändes av Sveriges regering 2016, och som vi alla minns satt Miljöpartiet i regeringen vid den tidpunkten. Miljöpartiet stod alltså bakom avtalet med Turkiet som syftar till att stoppa asylsökande från att ta sig från Turkiet till Grekland.

Om man tillämpar asylrätten, som Rasmus Ling skriver om i sin reservation, är det lite svårt att se hur man kan mena att avtalet med Turkiet skulle ligga i linje med asylrätten medan de svenska id-kontrollerna inte skulle göra det. Det handlar ju om två åtgärder som har exakt samma syfte.

Jag vill hävda att Rasmus Ling har tolkat asylrätten totalt fel och att den absolut inte skapar en rättighet att välja vilket land man söker asyl i. Men jag undrar hur det ser ut utifrån Rasmus Lings perspektiv: Varför är det okej att stoppa migranter som reser mellan Turkiet och Grekland men inte mellan Köpenhamn och Malmö?


Anf. 25 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för en viktig och bra fråga!

Jag tycker att det avtal som EU har med Turkiet är problematiskt. Det är ingen tvekan om det, inte minst med tanke på att president Erdogan, som är en väldigt auktoritär ledare, får många miljoner euro och har fått det under många år, men det handlar även om att systemet mellan EU och Turkiet upprätthålls på det här sättet.

I den bästa av världar skulle vi ha haft ett system som såg annorlunda ut, men mot bakgrund av att asylrätten som sådan är hotad finns det stora risker med att göra om systemet i grunden. Det finns ju krafter som Sverigedemokraterna som i princip vill avskaffa asylrätten, så att människor som har skyddsskäl inte kan få sin sak prövad över huvud taget.

I det förra replikskiftet kom vi kort in på humanitära visum. Det hade kunnat vara ett sätt att säkerställa att de allra mest skyddsbehövande skulle kunna få sin sak prövad i ökad utsträckning och få asyl i Sverige eller i andra europeiska demokratiska fria länder och inte behöva ta sig den farliga vägen över Medelhavet eller andra rutter som är vanliga i dag.

Men den stora skiljelinjen mellan våra partier gäller trots allt hur man i grunden ser på att människor med skyddsbehov ska kunna få en fristad någon annanstans. Jag tycker att vi ska ha en humanitär syn i Sverige och andra demokratiska länder, men Ludvig Aspling tycker inte det.


Anf. 26 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Nej, Rasmus Ling, den stora skillnaden mellan våra partier är att vi har principer som vi agerar efter medan Miljöpartiet inte har några principer.

Rasmus Ling klarar inte att svara på den ganska enkla frågan varför det är okej att stoppa migranter mellan Turkiet och Grekland men inte mellan Köpenhamn och Malmö. Rasmus Ling säger att avtalet med Turkiet är "problematiskt". Jo, så är det ju. Men Miljöpartiet ställde sig ändå bakom det. Mot den bakgrunden kan man fråga sig: Om det, som Rasmus Ling hävdar, är ett brott mot asylrätten att stoppa en migrant som reser från Danmark till Sverige, varför är det då inte ett brott mot asylrätten att stoppa samma migrant när han kommer in i Grekland genom Turkiet?

Den enda anledning som Rasmus Ling kan ha men inte riktigt vågar säga är att han menar att det är okej när Miljöpartiet sitter i regering, för då spelar asylrätten inte så stor roll, medan Miljöpartiet gärna tjatar om den när andra sitter i regering och den kan användas som ett slagträ.

Nu är detta i materiellt hänseende ovidkommande, för Rasmus Ling förstår inte vad asylrätten säger i de här fallen. Det finns ingen rättighet att resa från ett säkert land till ett annat säkert land för att söka asyl. Det finns ingen rätt att välja i vilket land man söker asyl. Detta har blivit tydligt fastslaget, bland annat av FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Det framgår också av EU-rätten och av svensk utlänningslag att dessa principer ska gälla.

Men låt oss gå tillbaka till frågan. Rasmus Ling hävdar att det förslag som vi debatterar i dag, alltså id-kontroller, strider mot asylrätten därför att det hindrar personer från att resa in i Sverige. Strider då inte också Turkietavtalet mot asylrätten, och varför skrev Miljöpartiet i så fall under Turkietavtalet? Var det för att det är okej när Miljöpartiet gör det - är det den enda princip som styr Miljöpartiet?


Anf. 27 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Asylrätten precis lika grundläggande och viktig oavsett vilken regering som sitter. Jag sa i mitt förra anförande att avtalet mellan EU och Turkiet är problematiskt och att det innebär ett åsidosättande av asylrätten. Det hindrar människor från att komma och söka asyl, och det är allvarligt. Det borde inte vara så, men i potten har trots allt legat att hela asylrätten skulle rivas upp i grunden, och det hade kunnat få helt katastrofala konsekvenser.

Herr talman! Den befogenhet som lämnas till regeringen om man hindrar människor från att söka asyl är på samma sätt en inskränkning av asylrätten. På så sätt är dessa två alltså inte olika utan snarare samma.

Man har en rättighet att söka asyl. Det har man. Det är så det fungerar. Man har rätt att få sin sak prövad. Det har funnits sverigedemokrater som har bott i Skåne och sökt asyl i Danmark. De har inte fått asyl, men rätten att söka gäller likväl. Kommer man till svensk mark och vill få sina asylskäl prövade har man rätt att få det. Jag tycker att det är bra. Det är en viktig princip för mig och mitt parti. Jag vet att Ludvig Asplings parti tycker något annat.


Anf. 28 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! För Kristdemokraterna råder det ingen tvekan om att migrationspolitiken ska vara ordnad, hållbar och rättssäker. Vi behöver ha kontroll över vilka som kommer in i Sverige, så att vi också kan upptäcka personer som kan utgöra säkerhetshot. Det handlar också om att förebygga organiserad brottslighet och problematiken med växande skuggsamhällen när personer kommer till Sverige illegalt.

Vi lever i en orolig värld, och vi ser att flyktingströmmarna runt om i världen ökar. Om regeringen inte har alla verktyg på plats finns det en risk för att vi återigen hamnar i en situation som påminner om migrationskrisen 2015, som ju har nämnts här. Den dåvarande regeringen beslutade om att införa tillfälliga inre gränskontroller eftersom andra åtgärder inte räckte till. År 2016 infördes även ett transportöransvar som avskaffades året därefter.

För att ta ansvar och säkerställa att Sverige inte återigen hamnar i en situation där ett ordnat mottagande inte går att upprätthålla ser Kristdemokraterna och regeringen nu till att denna typ av verktyg finns på plats i en mer permanent lag. Men med detta följer även att regeringen i samråd med berörda transportörer skapar förutsättningar för en effektiv och smidig kontrollverksamhet.

Det handlar om att vara förberedd om en liknande situation uppstår igen. Därför ger vi nu regeringen befogenhet att i vissa fall meddela föreskrifter om tillfälliga förbud mot att med vissa färdmedel transportera personer som saknar giltiga identitetshandlingar till Sverige.

Jag vill betona "i vissa fall", eftersom det handlar om en sorts beredskapslagstiftning, där vi ger regeringen ett verktyg att plocka fram vid extraordinära förhållanden. Det handlar alltså inte om några permanenta inre gränskontroller. Förhoppningen är att vi inte ska behöva hamna i ett läge där lagstiftningen behöver tillämpas; jag vill vara tydlig med det. Vi hoppas givetvis att vi aldrig ska behöva sjösätta den här lagen.

Jag är själv från Malmö och vet hur viktig Öresundsregionen är, inte bara för själva regionen utan också för hela Norden och vår konkurrenskraft. Faktum är att Öresund är hela Nordens största arbetsmarknadsregion. Många hårt arbetande personer pendlar varje dag över Sundet för att jobba eller driva företag. Det rör sig om cirka 17 000 pendlare som varje dag åker över gränsen för att ta sig till sitt jobb. Tillsammans är de med och bidrar till att Öresund producerar mer än en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade bnp.

Dessa personer är en viktig motor för skånsk och svensk ekonomi. Vi behöver därför slår vakt om möjligheten att pendla över gränsen och skapa goda förutsättningar för jobb och tillväxt i regionen. Som kristdemokrat vill jag därför vara tydlig med att gränskontroller, i de fall de används, ska användas på ett klokt sätt och på ett sätt som i görligaste mån tar hänsyn till och underlättar för alla de människor som dagligen pendlar över Sundet och bidrar till svensk ekonomi. En sak kan vara att arbeta med ny teknik för att göra gränskontrollerna mer effektiva. Då kan både pendlare och gränspolis spara tid och resurser.

Med det sagt råder det ingen tvekan om att migrationspolitiken ska vara ordnad och att vi ska ha koll på våra gränser. Men vi måste kunna hålla två saker i huvudet samtidigt.

Herr talman! Det viktigaste när vi debatterar en ordnad migrationspolitik är EU:s yttre gräns, och det är den som måste stärkas. Sverige står inför ett EU-val där migrationspolitiken återigen blir en av de viktigaste frågorna för väljarna. Vi kristdemokrater har under mandatperioden i Bryssel varit med och enats om en ny migrationspakt med flera viktiga förslag för att stärka EU:s yttre gräns. Det handlar om att få till en mer ordnad och hållbar migrationspolitik där det är vi i Europa och vår asylrätt, inte smugglare, som avgör vem som kommer in i unionen.

Den migrationspakt som har slutits är bra. Efter många år av politiskt dödläge är den ett stort och viktigt steg på vägen mot en gemensam och mer ordnad migrationspolitik. Samtidigt ser vi att mer kommer att krävas då den inte löser alla frågor. Vi behöver se hur förslagen i migrationspakten tillämpas i praktiken och följa upp med ytterligare reformer under kommande mandatperiod.

Jag kan också nämna att kommissionen för närvarande analyserar förutsättningarna för insamling och behandling av passageraruppgifter även från sjö- och landtransporter. Ett regelverk som är i överensstämmelse med det vi nu debatterar kan därför mycket väl vara i antågande för hela EU.

Herr talman! När EU inte lyckas hålla den yttre gränsen behöver Sverige ha en egen beredskap för att snabbt kunna ta ansvar i svåra situationer. Vi behöver ha möjlighet att själva kunna göra gränskontroller för att upprätthålla vår inre säkerhet. Det är därför vi kristdemokrater och regeringen nu lägger fram denna proposition. Störst prio är, som jag säger, att upprätthålla EU:s yttre gräns så att vi över huvud taget inte behöver hamna i ett läge som vid migrationskrisen 2015 där vi behöver sätta in denna typ av beredskapslagstiftning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 29 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag har ett par ganska korta frågor till Torsten Elofsson.

Den första frågan ställde jag tidigare men fick då inget svar. Om det här är någonting som inte ska införas nu, varför är det då så otroligt bråttom med det här förslaget? Varför har man forcerat fram det här med både förkortad motionstid och remisstid och kan skjuta fram voteringen i dag om det nu inte är någonting som man avser att införa?

Nästa fråga, herr talman, handlar om remisshanteringen. Torsten Elofsson anförde tidigare att det här är någonting som man ska göra om det kommer många asylsökande, det vill säga att det har med flyktingsituationen att göra. Varför har man då inte remitterat förslaget till organisationer som jobbar med migrations, asyl- och flyktingfrågor?

En tredje och avslutande fråga: Varför har man remitterat det här till Stockholms universitet och utelämnat Lunds universitet, som rimligen borde vara ännu mer berört av detta?


Anf. 30 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Tack till Rasmus Ling för frågorna!

När det gäller snabbheten har detta beretts på sedvanligt sätt men något kortare tid. Man kan också konstatera att vi lever i en väldigt orolig värld. Omvärlden förändras väldigt snabbt, och situationen kan också bli akut väldigt snabbt. Därför är det viktigt att vi får lagstiftningen på plats så att vi kan arbeta med det om det mot förmodan skulle inträffa - förhoppningsvis aldrig. Som jag var tydlig med vill vi ju egentligen inte att den här lagstiftningen över huvud taget ska behöva tillämpas vid något tillfälle.

Men vi lever som sagt i en föränderlig värld. Omvärlden är orolig. Vi har ett högt konfliktläge i olika delar av världen, så det finns väl all anledning att se till att få det här på plats.

Jag nämnde inte asyl primärt, utan jag talade om migranter som reser in och ut. Det finns många som försöker ta sig in illegalt av helt andra skäl, kanske. Det vet man inte. Men det finns risk för att det kommer stora migrantströmmar som vi måste ha bättre kontroll över.

När det gäller Lunds universitet blir jag svaret skyldig. Jag vet inte varför de inte finns med som remissinstans.


Anf. 31 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Låt gå för det sista, men varför är det över huvud taget inga organisationer som jobbar med någon av frågorna på migrationsområdet oavsett om det handlar om asylsökande eller någon annan typ av migranter? Migrationsverket är en myndighet som är med, men civilsamhällesorganisationerna lyser helt med sin frånvaro. Även om ledamoten inte har detaljkoll på Lunds universitet, vilket ändå borde vara viktigt i sammanhanget, tycker jag att Elofsson borde kunna svara på den större frågan.

Herr talman! Det här har gjorts hafsigt och slafsigt från regeringen, med förkortad tid i alla de olika stegen. Det är väldigt viktigt att riksdagen faktiskt vet vad konsekvensen blir av det man beslutar om. Lagrådet har avstyrkt det här just för att man kan visa på oklarheter. Lagrådet kan alltså inte heller se vad förslaget faktiskt betyder i alla delar.

En väldigt viktig del är sanktionerna. Lagrådet ställer frågan om bötesbeloppet ska utgå per tillfälle eller per resenär. Jag skulle därför vilja veta, herr talman, om Kristdemokraterna kan ge ett tydligt svar på den frågan så att vi faktiskt vet vad som gäller i det fall som regeringen bestämmer att det här ska införas.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).


Anf. 32 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Vad gäller asylorganisationerna som Rasmus Ling åsyftade har det tidigare nämnts här att det finns ett regelverk som säger att man ska söka asyl i första säkra land. När man då kommer till gränsen till Sverige efter att ha färdats genom hela Europa och passerat ett antal av dessa säkra länder kan det med fog ifrågasättas varför man inte har sökt asyl i Danmark eller Tyskland, till exempel.

"Hafsigt och slafsigt" får stå för Rasmus Ling. Jag tycker inte att det har varit vare sig hafsigt eller slafsigt. Lagrådet har lyft relevanta frågor som också ska besvaras.

Jag nämnde i anförandet att det är viktigt att regeringen tillsammans med transportörerna tar fram en snabb och effektiv kontrollverksamhet som framför allt inte drabbar de dagliga pendlarna mellan Köpenhamn och Malmö. Både Rasmus Ling och jag som är Malmöbor värnar dem.


Anf. 33 Martin Melin (L)

Herr talman! Lagen om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige är en lag som förhoppningsvis aldrig kommer att behöva användas.

Varför är det då så viktigt att vid en liknande kris som den som inträffade 2015 ha möjlighet att kontrollera id-handlingar på dem som reser in till Sverige? Det är en rimlig fråga.

Givetvis handlar det om att upprätthålla den allmänna ordningen och att bemöta faror för rikets säkerhet. Men det handlar också - och det är viktigt - om att förhindra framväxten av ett skuggsamhälle. Vi vill inte ha skuggsamhällen i vårt land där människor utnyttjas, bara för att de står utanför samhället. Ingen myndighet vet att de existerar, ingen myndighet ställer frågor och ingen myndighet säkerställer skydd och hälsa.

Lagen behövs. I den bästa av alla världar hade det inte funnits något behov av lagen, men med erfarenhet av vad som hände 2015 vet vi att om det händer igen måste vi hantera det bättre nästa gång.

Vi var inte förberedda 2015, och vi togs på sängen. Det krävdes då att man tog fram en tillfällig lag, och den antogs 2015. Det var en lag som gav berörda myndigheter rätten att kräva att transportörer skulle kontrollera identiteten på dem som kom till Sverige från en annan stat. Det gällde då, liksom nu, buss, tåg och passagerarfartyg.

Anledningen till att man ville ha kontrollerna, alltså av identiteten på dem som kom till Sverige, var som jag nämnde tidigare att det annars fanns fara för den allmänna ordningen eller fara för den inre säkerheten. Man kunde helt enkelt inte kontrollera asylmottagandet, och det blev överbelastat och svårhanterat. Man ville veta vilka som hade skyddsskäl, vilka som inte hade för avsikt att söka asyl och vilka som inte ens hade rätt att resa in i Sverige.

Jag är medveten om den frustration som till exempel de boende i Öresundsregionen upplevde 2016-2017, när man behövde visa legitimation för att man skulle åka till och från jobbet eller till och från sina lärosäten. Jag är medveten om den frustration som man upplevde då med den extra tid resandet tog på grund av alla kontrollerna. Jag tar för givet att om lagen, mot förmodan, måste sjösättas och användas igen har det tagits fram direktiv, bestämmelser eller förordningar på hur detta ska lösas så att de boende inte drabbas.

En fråga som de som är kritiska till lagen bör ställa sig är följande: Är det inte bättre att staten stiftar lagar som i god tid förklarar vad som gäller när eller ifall det blir en kris?

Varför göra som 2015 och stå oförberedd och snabbt tvingas ta fram åtgärder som ingen kunnat förbereda sig på? För mig är det en viktig princip att statens åtgärder är förutsägbara. Den här lagen gör Sveriges agerande i en krissituation mer förutsägbart för dem som står i främsta ledet och initialt kommer att hantera krisen när eller om den kommer.


Anf. 34 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag är tacksam att få ställa den fråga som jag inte fick svar på när jag ställde den till Torsten Elofsson, och frågan gällde sanktionerna. Om lagen aktiveras och regeringen bestämmer att det ska ske id-kontroller, hur kommer det att se ut? Kommer den transportör som inte kan visa att resenären har en giltig identitetshandling att få böter per resenär eller per tillfälle?


Anf. 35 Martin Melin (L)

Herr talman! Det var en bra fråga, Rasmus Ling. Det var samma diskussioner 2015 när den förra lagen instiftades. Då diskuterade man också transportörernas ansvar, utbildning och sanktioner. Det var sanktioner även då; jag tror att det var 50 000 kronor.

Faktum är att det löste sig. Jag har försökt att söka information om detta, och jag har inte hittat någon information om det var någon transportör som faktiskt fick ett vitesbeslut för att en migrant som kom in i Sverige saknade id-handling. Jag har inte sett några sådana uppgifter.

Det måste finnas ett vite, men hur det används och vem som bedömer om det har gjorts fel eller inte måste finnas glasklart svart på vitt. Jag kan också se problemet med att en transportör kontrollerar en id-handling, och sedan försvinner id-handlingen på vägen till Sverige. Regelverket måste plockas fram - och det hoppas jag att kloka människor kommer att göra.


Anf. 36 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! De kloka människorna skulle kunna vara vi som stiftar lagar i kammaren - bara en idé.

Lagrådet har sagt att lagförslaget inte är tydligt. Jag förstår att det är svårt även för Martin Melin att svara direkt på frågan. Men mot bakgrund av att man håller ett anförande där man säger att det är så viktigt med framförhållning och att veta vad som gäller i god tid, så att man inte hamnar i den situation som rådde 2015, framstår det som en smula ologiskt att inte kunna svara.

Varför lät man inte tiden gå två veckor, tre veckor eller en månad till för att tillmötesgå Lagrådets relevanta invändningar i stället för att skicka in förslaget innan sportlovsuppehållet för att klubbas i riksdagen, så att regeringen kan hålla ännu en presskonferens? Varför ser man inte till att arbetet görs ordentligt, i stället för att stå svarslös och inte veta vad som gäller i det fall regeringen aktiverar lagen? Jag tycker att det är slafsigt och hafsigt.


Anf. 37 Martin Melin (L)

Herr talman! Rasmus Ling är i sin fulla rätt att tycka att frågan har hanterats på ett dåligt sätt. Det betyder inte att Rasmus Ling har rätt.

Jag tycker att lagen har tagits fram på ett bra sätt. Den är rättssäker och genomarbetad, och jag är övertygad om att den kommer att fungera - om den behöver aktiveras.

Jag tycker också att det är bättre att ta fram en sådan lag nu innan någonting händer. Vi kan tänka oss en kris, och det kommer in ohanterbara flyktingströmmar. Ska vi då ta fram en lag jättesnabbt och dessutom ta reda på hur transportörernas eventuella viten ska hanteras eller hur de ska utbildas? Nu får de detta serverat, och de kan i god tid planera och utbilda transportörerna samt ta fram riktlinjer och direktiv. Det finns ju ingen kris i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-02-15
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:62 och avslår motionerna

    2023/24:2796 av Gudrun Nordborg m.fl. (V),

    2023/24:2806 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) och

    2023/24:2813 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).
    • Reservation 1 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C12003
    V02103
    KD14005
    MP01305
    L14002
    -1001
    Totalt24654049
    Ledamöternas röster