Läkemedel och tandvård

Herr talman! I nästa val, 2026, kommer den unga generationen som röstar att ha levt mer än halva livet i ett Sverige med en moderat statsminister. Mig veterligen är det första gången det händer i vårt land. Det land som har formats under denna tid är ett annat än det som tidigare generationer har känt. Vi har våra problem; det ska sägas. Men mycket har också blivit bättre, inte minst på det område som vi debatterar i dag.

I Sverige kan man nu välja vårdcentral. Man kan besöka apotek som finns på fler platser och har längre öppettider. Man har verkliga alternativ till folktandvården. Och den stressade småbarnsförälder som behöver köpa värktabletter kan nu göra det på macken och behöver inte vänta på att apoteket ska öppna sina dörrar nästkommande dag. Det är ett rikare, trevligare och tillgängligare Sverige där vuxna människor har större inflytande över den egna hälsan.

Herr talman! Framtagandet av nya läkemedel och behandlingsterapier går mycket snabbt, kanske snabbare än någonsin. Det är bra. Läkemedel förbättrar och förlänger liv. Därför är tillgängligheten när det gäller läkemedel avgörande.

I det här sammanhanget vill jag säga att tillgänglighet är en mycket bred fråga. Det handlar om att nya behandlingar ska godkännas i Sverige, om att införandet ska ske på ett likvärdigt sätt i regionerna, om att leveranser ska fungera och om att uppföljning av behandlingar ska kunna ske.

Låt mig göra några nedslag i vad som pågår på detta politikområde. I Europeiska unionen pågår ett arbete med att ta fram en ny läkemedelslagstiftning som ska säkra tillgången till läkemedel till rimliga priser. Under våren kommer det belgiska ordförandeskapet förhoppningsvis att ta stora kliv på området. Jag vill tydligt deklarera att Moderaterna vill se en europeisk lagstiftning som gör att unionen och Sverige kan tävla med USA och Asien vad gäller konkurrenskraft. Vi ska inte bara vara bästa tvåa. Det kommer att kräva mycket, men det kommer att vara värt det.

Förra våren presenterades en promemoria, departementsskrivelse nummer 8, om förslag som kan skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Det är ett område där Sverige kontinuerligt tappat mark under lång tid. Även om reformutrymmet är mycket begränsat i dag vill jag säga från mitt partis sida att detta är en ödesfråga för en konkurrenskraftig life science-sektor i Sverige. Förslagen bereds i Regeringskansliet, och våra förhoppningar är mycket stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Trepartiregeringen med stöd av Sverigedemokraterna fortsätter också att ta initiativ på området digitalisering. Det finns redan ett arbete kring en nationell läkemedelslista, och det görs mycket kring den nationella digitala infrastrukturen för hälsodata. Det pågår också ett arbete med en nationell webbplats om kvalitet och effektivitet i vården.

Samtidigt som vi bejakar digitaliseringens möjligheter behöver vi vara ärliga med att det finns fel och fusk i dessa system. Genom att bryta sekretessbarriärer och använda digitala verktyg kan överförskrivningar och brottslighet kopplat till just läkemedel stävjas bättre. Att strypa den kriminella ekonomin är en prioritering för hela regeringen, så även här.

En fråga som vi debatterade utförligt när detta betänkande togs upp i fjol var att det saknas en strategi för sällsynta hälsotillstånd. Det är glädjande att arbetet med en sådan nu har startat, på initiativ av regeringen. Vi moderater följer det med stort intresse.

Arbetet med att stärka sjukvårdens försörjningsberedskap fortgår med full kraft under ledning av statsråden Ankarberg Johansson och Bohlin. För oss är det också avgörande att de insatser som ska ske stärker försörjningsberedskapen på ett långsiktigt sätt och att de inte riskerar att leda till försämrad tillgänglighet i dag. Här finns skäl att vara tydlig: ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. För det behöver vi förbereda oss i dag, inte när krisen står för dörren. Den som inte förbereder sig är oförberedd.

Herr talman! Låt mig också säga något om vacciner. Det finns de i den svenska debatten som säger att det enda som kan minska överbelastningen inom vården är att pumpa ut nya miljarder utan krav på prestation och utan att ta hänsyn till den inflationsbrasa som fortfarande brinner. Samtidigt finns det en betydande rörelse som misskrediterar vaccin. Det såg vi inte minst under pandemin, som för övrigt är precis fyra år gammal i dag. Det är i dag fyra år sedan det första fallet konstaterades i Sverige.

Det är på sätt och vis sant att nya läkemedel som magiskt botar vartenda obehag helt utan bieffekter är en feberdröm. Men de beprövade vacciner och även nya vacciner som finns på den europeiska marknaden skulle med breda vaccinationskampanjer kunna göra en helt avgörande skillnad. Under året har regeringen pekat ut exempelvis HPV-vaccin till pojkar och män som en prioriterad fråga. Jag är mycket stolt över det.

Vi moderater vet också att stora hälsovinster som ger friskare liv och minskad belastning på vården är möjliga att nå med hjälp av vacciner mot exempelvis RS-virus, bältros och pneumokocker. Det är tydligt att den utredning om vaccinationsprogrammen som presenterades tidigare i januari ger vissa men inte alla svar. Den är kanske inte helt i linje med de förväntningar som fanns från utskottet när man 2022 gjorde tillkännagivandet om just äldrevaccinationsprogram. Det kan inte uteslutas att det behöver göras ett omtag i frågan.

Herr talman! Den nya regeringen har på relativt kort tid lagt om kursen för Sverige. Men vi vill göra mer. I det avtal som våra fyra samarbetspartier har slutit slår vi fast att apotekens roll i vårdkedjan behöver utvecklas. Vi vill att fler tjänster, exempelvis hälsoundersökningar och inte bara blodtryckskontroller och liknande, ska kunna erbjudas på apotek. Vi kommer också att gå fram med förslag om ett nytt farmaceutsortiment som ska vara ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Med våra förslag, som en majoritet i kammaren står bakom, kan fler vuxna ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa samtidigt som en överbelastad vård kan få andrum och tillgängligheten kan öka. Det är bra för Sverige, för vården och för den breda folkhälsan.

Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att vi är överens om en del frågor men står långt ifrån varandra i andra. Jag saknar dock i ledamotens anförande en portion ödmjukhet. Man kan visserligen tycka att regeringen är bäst, men samtidigt måste man se utmaningarna.

Ledamoten tog bland annat upp beredskapen. Det är bra eftersom det är en oerhört viktig fråga. Vi ska vara beredda och förbereda oss. Men regeringen gör tvärtom. Vi har en sjukvårdskris på grund av en kostnadskris eftersom regeringen inte har valt att prioritera den sektorn. Vad händer då med hälso- och sjukvårdens beredskap?

Herr talman! Jag tänker också ställa andra frågor till ledamoten. I regeringens budgetproposition aviseras en ganska rejäl neddragning av tandhälsan. Man föreslår att gränsen för den fria tandvården sänks 2025 från dagens nivå som är 23 år till 19 år. Man kommer också att ta bort det dubbla tandvårdsbidraget för dem mellan 24 och 29 år, vilket uppskattas ge en besparing på hundratals miljoner. Mina frågor till ledamoten är hur regeringens företrädare här i riksdagen tänker kring denna historiska neddragning och varför man inte använder de pengarna till att påbörja ett högkostnadsskydd.

(Applåder)

Herr talman! Tack till ledamoten Dahlqvist för frågan i det här ämnet! Först och främst behöver regeringen stärka förtroendet för svensk ekonomi. Det är tydligt att inflationen plågar många hushåll och därigenom hela samhället. Det är tydligt att den svaga kronkursen exempelvis påverkar vad läkemedel kostar och hur de hamnar på den svenska marknaden.

Det är viktigt att vi i det här läget inte förvärrar situationen med inflationen. Det är viktigt för att läkemedelsbolag ska vilja sälja terapier i Sverige och för att sjuksköterskans lön ska räcka till mat, drivmedel och annat. Oaktat det bör man komma ihåg att 40 procent av det reformutrymme som finns i ekonomin kommer välfärden till del.

Vad gäller tandvården är det en komplex fråga som också rör många andra politikområden. Det handlar om att fler behöver utbildas för att kompetensbristen ska minska och om att prioritera resurser till dem med sämst tandhälsa. Min bild är att vi för att kunna prioritera resurser rätt och se till att kompetens används där det behövs som bäst behöver göra vissa omprioriteringar. Det är bakgrunden till att vissa förändringar görs av åldersgränser.

Regeringen kommer att gå fram med reformer som syftar till att de äldre som har sämst tandhälsa ska få den vård de behöver och förtjänar. Det behöver finnas ett tydligt svar på vad man får för sina skattepengar efter att ha jobbat ett helt liv, och det ska vara en tandvård som fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Det finns olika syn bland experter inom området ekonomi på hur inflation påverkar samhället. De flesta hävdar att en stark offentlig sektor inte påverkar inflationen. Dessutom är den på väg ned. Nu varnar vissa experter för att vi håller på att få deflation. Den frågan tycker jag alltså att vi kan lämna därhän.

Herr talman! Jag fick inte riktigt svar på min fråga. Den var på vilket sätt det blir bättre tandvård av att regeringen skär bort nästan en halv miljard, speciellt i dessa tider med kostnadschock för svenska hushåll och när vi vet att en stor del av tandvårdsbehandlingarna betalas ur egen plånbok. Vad händer med de grupper som har svag ekonomi? Jag ber om ett tydligare svar från ledamoten.

Det verkar som att regeringen har plockat delar ur den tidigare tandvårdsutredningen, så jag skulle också vilja höra ledamotens svar på varför man inte fullföljer det som sades i den utredningen om att de pengar som frigörs genom vissa reformer skulle läggas på en typ av högkostnadsskydd. Regeringen väljer i stället att avisera att man går fram med enbart en besparing.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Dahlqvist för de uppföljande frågorna.

Man kan se på ekonomin på olika sätt. Det är därför det finns olika partier. Men det är viktigt att notera att oavsett hur mycket man satsar på sjukvården - vi lägger ju 40 procent av reformutrymmet på just välfärden - har till exempel Sveriges riksbank sagt att alla reformer utanför reformutrymmet, det vill säga ofinansierade reformer, kommer att mötas med räntevapnet. Det tycker jag vore fel väg framåt.

När det gäller att plocka delar ur utredningar och inte gå vidare med alla förslag skulle jag säga att det är varje regerings rätt att ta de förslag man tycker är bra och gå vidare med dem. De förslag man tycker är dåliga lämnar man därhän. Det är också en strategi eller ett arbetssätt som Socialdemokraterna använt under sin tid vid regeringsmakten. Efter till exempel läkemedelsutredningen var det väl bara det kostnadsbesparande förslaget som genomfördes och inget av de andra. Att regeringen går fram med de förslag man tycker är aptitliga är alltså inget nytt för den här regeringen utan något som hänt under mycket lång tid.

Herr talman! Ledamoten säger att vi kommer att vara väldigt beredda om det blir kris i Sverige. Men saken är den att befolkningen kanske är beredd medan hälso- och sjukvården definitivt inte längre är det. Vi lever just nu med en kris inom hälso- och sjukvården. Jag ska inte orda mer om det nu.

Den här debatten handlar om apotek och tandvård och även om läkemedel. Bland de läkemedel som är slut hos leverantörer utmärker sig exempelvis smärtstillande medel för barn, vilket är ganska allvarligt, och diabetesläkemedlet Ozempic som också går till överviktiga. Bristen gäller även antibiotika. Det har jag själv fått uppleva när jag fick borrelia och var tvungen att jaga runt trots att jag inte lever vid Kebnekaise utan i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag tycker att det här är ett megaproblem och att vi måste göra mer. Min första fråga är vad regeringen tänker göra. Problemet har ju vuxit under ett antal år. Ska exempelvis inte apoteksbranschen som kollektiv vara skyldig att ha lagerhållning? Det finns en mängd frågor.

Ledamoten talade väldigt lite om tandvården, som är en jättefråga just nu. Bland personer med mycket låga inkomster besöker endast 52 procent tandvården inom en tvåårsperiod. Man mätte 2018 och 2019. Det kan jämföras med en andel på 82 procent bland personer med högre inkomster. Det leder till väldigt akuta tandvårdsbesök, specifikt hos folktandvården. Anser ledamoten att det är ett problem? Vad behöver göras?

Ytterligare en fråga rör kravlösheten hos de privata tandläkarna. I dag är det främst folktandvården som tar emot barn, unga och äldre. Det skapar en otrolig ojämlikhet. Jag återkommer till det.

Herr talman! Tack till Karin Rågsjö för en uppsjö av olika frågor kring det vi i dag debatterar! Först och främst vill jag förtydliga att jag i mitt anförande inte sa att vi är otroligt väl förberedda för kriser. Vi behöver tvärtom tydligt och kraftfullt redan nu börja förbereda oss för kriser.

Det är alltså inte så att den svenska krisberedskapen i alla delar är god. Det finns skäl för tydliga prioriteringar på det här området och för ett stort arbete, men med det sagt är min bild att det precis som Karin Rågsjö säger finns en viss beredskap hos befolkningen. Den har ökat de senaste veckorna, men mer behöver göras.

När det gäller bristen på läkemedel är det en flerbottnad kris. Det handlar bland annat om störningar i leveranskedjan och värdenätverken globalt efter pandemin. Det är ju inte så att vi i Sverige har hela produktionen här och kan påverka, utan det handlar mycket om att andra länder ska komma i kapp. Vi behöver också se till att frihandeln fungerar. Därutöver är den svaga kronkursen ett problem, och på området godkännande av nya läkemedel ser vi att det finns mer att göra.

I det korta perspektivet är det ändå värt att notera att TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, aktivt jobbar med frågan och genomför vissa prisjusteringar just för att läkemedel inte enbart ska finnas restanmälda. De ska finnas på hyllan. Det är på hyllan och i händerna på patienter som de gör nytta, och här pågår ett arbete på myndighetsnivå.

Herr talman! Jag tycker att detta är en katastrofsituation. Antalet restanmälda läkemedel som inte fanns på apoteken ökade med 100 procent under 2023 jämfört med året dessförinnan. Då pratar vi alltså om väldiga problem, och då kanske man måste börja titta på detta även i Sverige. Detta är globalt, men vi måste också titta på vad vi kan göra i Sverige. Kan vi göra något själva? Skulle vi drabbas av en enorm kris nu - som, gud förbjude, en ny pandemi - skulle vi stå väldigt dåligt rustade. Det är inget snack om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Sedan har vi detta med tandvården, som jag tycker är en jättefråga. Det handlar just om vad man ska göra. Ledamoten sa inte så många ord om just tandvården, och man kan fundera på varför. Privat tandvård utgör bara 14 procent av tandvården till barn, unga och vuxna med dålig tandhälsa medan hela 58 procent av det statliga tandvårdsstödet gick till den privata tandvårdssektorn. Det kan man fundera på, tycker jag.

Jag tror att vi måste titta över fördelningen så att även privata tandläkare tar emot unga, barn, äldre och personer med sämre tandhälsa, för det gör de inte i dag. Det faller i stället på folktandvården. Detta märks till och med i en storstad som Stockholm, där det är enorma köer till just folktandvården medan privat sektor tar in personer som har lite lättare problem. Det blir då förstås en större kaka till dem.

Jag tycker att vi måste titta på detta. Anser ledamoten att det är en fråga vi ska titta på, eller ska vi köra vidare på det sätt vi gör nu - vilket ökar ojämlikheten inom tandvården?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för hennes uppföljande frågor.

Jag håller med ledamoten Rågsjö om att det inte är tillfredsställande att så många läkemedel är restanmälda. Samtidigt är det viktigt att notera att vi under det senaste året har fått en bättre bild av hur situationen verkligen ser ut.

Regeringen har gått fram med förslag och även lagstiftning om att de som riskerar att få en bristsituation bör anmäla detta. Informationsskyldigheten, det vill säga skyldigheten att berätta när det uppstår bristsituationer, har alltså kommit på plats. Det gör att fler kan anmäla och berätta när det finns risk för brist. Även om problemet är stort är väl en del i detta att informationsskyldigheten har stärkts.

När det gäller de äldre som har sämst munhälsa delar jag Rågsjös ambition att de ska prioriteras. Det finns säkert olika sätt att göra detta på, och vi lär diskutera det mer framöver. När det gäller just de äldre personer som har sämst munhälsa ska de dock prioriteras; det nämns på sidan 8 i det så kallade Tidöavtalet och är också väl beskrivet i de budgetpropositioner som vi har debatterat i denna kammare.

Herr talman! Jag börjar med en liten betraktelse: Det är alltid spännande att de debatter som socialutskottet har om olika sakfrågor förr eller senare spårar ur och blir en debatt mellan socialdemokrater och moderater om hur vi på bästa sätt ska bekämpa inflationen. Jag tror att det vore bra om man kunde gå in lite mer i de sakfrågor som detta faktiskt handlar om.

Jag blev glad när jag hörde den moderate ledamoten lyfta just tillgänglighet som en stor utmaning vad gäller läkemedel. Sedan blev jag dock besviken eftersom de riktigt stora problemen vad gäller tillgängligheten inte nämns.

Jag ska lyfta ett, och det handlar om de rekvirerade läkemedlen. Nya läkemedel godkänns av NT-rådet, och sedan är det upp till regionerna att använda dem. Det handlar ofta om väldigt svåra sjukdomar. Här ser vi en betydande skillnad mellan regionerna gällande om de över huvud taget har råd att rekvirera läkemedlen. Det är ett mycket stort problem vad gäller tillgänglighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Ledamoten lyfte också glädjen i att vi kommer att få många ytterligare vacciner, men även där ser vi denna problematik. Stockholmsregionen har starka finanser, och man är beredd att gå före när det gäller att använda nya vacciner - men regioner som har stora ekonomiska problem på grund av geografiska avstånd och annat, till exempel Norrbotten och Västerbotten, har inte de ekonomiska resurserna.

Vi har denna situation, och när regeringen dessutom sätter regioner och den svenska sjukvården på svältkost kommer detta att bli ytterligare allvarligt. Jag tycker att det vore intressant att höra hur Jesper Skalberg Karlsson ser på problematiken i tillgängligheten, där vi får större och större skillnader mellan olika regioner just på grund av hur regeringen ser på läkemedel - och dessutom på grund av hur den väljer att finansiera regionerna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten W Jonsson för en mycket specifik, direkt och konkret fråga. Jag instämmer i att situationen på detta område inte är tillfredsställande. Jag tycker inte heller att den har varit tillfredsställande under relativt lång tid.

När det gäller ett jämlikt införande av nya läkemedel och terapier i regionerna har Moderaterna i opposition till exempel drivit förslag om att lagreglera NT-rådets verksamhet på ett sätt som inte är fallet i dag. Jag kan instämma i att det är viktigt att stärka likvärdigheten.

Jag vet dock också att det pågår ett arbete inom den så kallade Vårdansvarskommittén, som ska titta inte bara på helheten i den svenska sjukvården utan också på delar av den svenska sjukvården och var det behövs mer nationell styrning och ett större nationellt ansvar. Jag både förväntar mig att detta ska diskuteras utförligt och vet att det kommer att diskuteras utförligt. Jag ser fram emot slutsatserna, och jag hoppas att de kommer som ett delbetänkande i stället för i slutbetänkandet.

Herr talman! Jag uppfattade inte riktigt något svar på min fråga. Detta är ett verkligt problem. Ledamoten säger att läget inte är tillfredsställande, vilket jag väl tycker snarast är ett understatement med tanke på hur det ser ut runt om i landet. Regionerna har inte råd att rekvirera nya läkemedel och inte råd att erbjuda nya vacciner.

Förslaget att lagreglera NT-rådet hjälper inte den fattiga regionen. Problemet är ju inte att NT-rådet inte har fattat beslut, utan problemet är att regionerna inte har pengar att rekvirera läkemedel - och än mindre erbjuda nya vacciner - med. Att detta är ett problem som har funnits under lång tid är ett väldigt dåligt försvar, även om man säkert ska läsa in i det att det är sosseregeringens fel. Men detta är ett problem som nu accentueras, och därför tycker jag att det vore på sin plats att få lyssna på lite förslag från den moderate ledamoten.

Man skulle till exempel kunna tänka sig att staten gick in och tog ett ekonomiskt ansvar för nya vaccinationer. Man skulle också kunna tänka sig att finansieringen av läkemedel sågs över. Dessutom skulle den svältkost som den nuvarande regeringen har utsatt sjukvården i Sverige för kunna ses över. Till och med Stockholm står ju inför mycket stora nedskärningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag tycker att det vore intressant om ledamoten använde dessa två minuter till att precisera sig. Vad finns det för tankar kring hur man ska lösa denna situation? Detta är nämligen ett allvarligt problem vad gäller tillgänglighet: Vissa regioner har inte råd att rekvirera nya läkemedel. Det är ett nationellt problem, och därför bör en företrädare för regeringen ha tankar om hur det skulle kunna lösas.

Herr talman! Centerpartiet är ett litet parti, men det är verkligen ett parti med stora ord och stora löften.

När vi nu talar om sjukvårdens finansiering och att regionerna inte har råd är det värt att påminna om att på det utgiftsområde där hälso- och sjukvården finns satsar Centerpartiet 1 miljard mindre än regeringen. Jag har svårt att se hur det blir radikalt mycket mer rekvirerade läkemedel med dess budgetförslag.

När det gäller att ändra ansvarsfördelning inte bara för införande av utan också för finansiering av läkemedel är mitt svar att det är en fråga som ska diskuteras i Vårdansvarskommittén. Det är inte min plats att stå här och komma med olika fantasifulla förslag om hur det skulle kunna se ut. Det handlar om ett systematiskt, genomtänkt och långsiktigt arbete för att få på plats en situation som fungerar bättre än i dag.

Vi moderater har under vår tid i opposition haft flera förslag på området för att få en mer jämlik tillgång till läkemedel. Vi kommer nu att lyfta in sådana förslag i Vårdansvarskommittén. Vi hoppas att den kan komma ut med delar som riksdagen kan diskutera och besluta om och inte bara komma med ett slutbetänkande om flera år.

Herr talman! Inledningsvis vill jag bara markera att vi socialdemokrater har en särskild reservation, reservation 10 under punkt 7, som jag för tids vinning yrkar bifall till. Men vi står naturligtvis bakom samtliga reservationer.

I dag debatterar vi ett stort område som handlar om både läkemedel och apotek men även om vår tandhälsa. Jag vill börja med läkemedel.

Att kunna hämta ut ett receptbelagt läkemedel på ett apotek tar de flesta av oss för givet. Men så är inte alltid fallet. Allt fler läkemedel saknas i Sverige. Enligt statistik från Läkemedelsverket fördubblades antalet restnoterade läkemedel under 2023 i jämförelse med 2022. För den enskilde får det allvarliga konsekvenser om man inte kan finna ett utbytbart läkemedel. Men även sjukvården drabbas av stora konsekvenser.

Herr talman! Det här problemet har funnits i några år. Men det som oroar mig är att utvecklingen går åt fel håll. Jag håller med om att lösningen är komplex. Det beror på många olika faktorer. Men för cirka ett år sedan lämnade Läkemedelsverket en rapport om läget och även ett antal förslag. Vad gör regeringen med det underlaget? Här har vi socialdemokrater yrkat särskilt under punkten om restnoterade läkemedel att det måste göras mer och att det måste ske snabbare.

Herr talman! Ett annat stort problem är läkare som frikostigt skriver ut olika mediciner, kanske på bristfälliga indikationer. Vi har till exempel ett diabetesläkemedel som heter Ozempic som i dag används som bantningsmedel i stället för vid diabetes som det är avsett för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det har fått jätteallvarliga konsekvenser genom att läkemedlet har tagit slut på många håll. Det gör att diabetiker står utan behandling. Dessutom finns det inte tillräcklig forskning på området om vad det får för konsekvenser när man använder det för en helt annan indikation.

Men det är inte nog med det. Läkaren fyller också i rutan att det ska ingå i läkemedelsförmånerna, alltså subventioneras, för en felaktig indikation. Det kostade bara under två månader 20 miljoner kronor för staten. Tyvärr förekommer det också för andra läkemedel.

Jag vill understryka att den fria förskrivningsrätten är viktig för läkare, patienter och svensk sjukvård. Men det får aldrig missbrukas. Läkemedelsverket kan göra begränsningar av förskrivningsrätten, men de verktygen är trubbiga. Här behöver man fundera en hel del om man kan justera förskrivningsrätten.

Herr talman! År 2009 förkunnade socialminister Göran Hägglund på DN Debatt att regeringen har antagit en proposition om att bryta Apotekets monopol. Reformen kunde sedan träda i kraft under sommaren. Motivet för reformen var då att den skulle leda till förbättrad service, ökad tillgänglighet och sänkta priser.

Blev det så? Både ja och nej, om man ska vara ödmjuk. Tillgängligheten generellt har ökat i storstäderna. Men i glesbygden vill jag påstå att det i många fall har blivit sämre. Apotek har lagts ned, och det har inte kommit några nya.

Den boom av nya apotek som vi såg tidigare, som följde efter avregleringen, är borta. TLV bedömer att vart tionde apotek har dålig lönsamhet. Det finns rapporter om att om ingenting görs kan 800 000 svenskar stå utan sitt apotek.

Redan 2012 såg TLV att man inte nådde upp till den målsättning som regeringen då hade om mångfald och tillgänglighet. Men det var tyvärr inget förvånande. Marknaden tjänar bara vinstintresset.

Tidigare hade Apoteket AB ett tydligt ansvar för Sveriges medicinförsörjning i kris. År 2009 avvecklades Sveriges medicinberedskap och även de nationella beredskapslagren. Här får man fundera på hur alliansregeringen tänkte. Vem ska ha ansvar för läkemedelsförråd, och var ska de finnas? Nu görs det en del i den frågan, herr talman. Men det finns anledning att skynda på, speciellt med tanke på det vi såg under pandemin. Vi socialdemokrater tycker att det efter 15 år är dags att göra en genomgripande översyn av apoteksmarknaden.

Det finns också till följd av att avregleringen har skett intressen hos privata aktörer både inom sjukvården och på apoteksmarknaden att ta över vårdcentraler inom samma koncern. Här är vi bekymrade. Risken är uppenbar att personalen kan hamna i olika lojalitetskonflikter och intressekonflikter där vinstintresset kan styra val av till exempel medicinska produkter.

Därför har vi i betänkandet yrkat på att vårdgivare inte ska få äga apotek och att apotek inte ska få äga vårdgivare. Jag tycker att det är självklart. Vi vill också lyfta frågan att farmaceuter på distans ska införas. Det sker vissa piloter på området. Vi tror att det är ett sätt att öka apoteksnärvaron på landsbygden.

Herr talman! Jag går över till frågan om tandvård. Samtidigt som vi ser att tandhälsan på befolkningsnivå är positiv ser vi tydliga socioekonomiska skillnader. Inkomstskillnader förstärker skillnader i tandhälsa. Personer med lägre utbildningsnivå har en sämre tandhälsa. Socioekonomiska skillnader har också betydelse för barns tandhälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Genom att tandvårdspatienterna betalar största andelen av kostnaden är tyvärr möjligheten till god tandhälsa en ekonomisk fråga för många. Det gäller speciellt i tider där svenska hushåll genomgår en kostnadschock och allt fler har svårt att klara vardagliga utgifter. Tyvärr tror jag vi kommer att få se en ännu sämre tandhälsa framöver, speciellt i de grupper som har det ekonomiskt knapert.

Den SD-ledda regeringen har aviserat en historisk besparing inom tandvårdsområdet. Den har plockat delar ur tandvårdsutredningen. Den vill ta bort den fria tandvården upp till 23 år som i dag och sänka åldern till 19 år och även ta bort dubbelersättningen.

Herr talman! Man kan fråga sig vart förslaget om att man ska omfördela pengarna till bland annat ett högkostnadsskydd tog vägen. Här är det uppenbart för oss socialdemokrater att regeringen än en gång prioriterar skattesänkningar för de rika.

Därför har vi socialdemokrater i betänkandet motsatt oss nedskärningar som regeringen aviserat. Vi vill införa en modell för högkostnadsskydd för att få ett jämlikt system där behoven prioriteras tydligare. Det syftar till att motverka ojämlikhet. Jag har noterat att regeringen har tillsatt en översyn av riskbedömningen, vilket är bra. Men vi vill se mer på området.

Herr talman! Ett annat viktigt område är avslutningsvis kontrollen av framför allt privata aktörer som bedriver tandvård. Låt mig ge några exempel. Lönsamheten är till att börja med dubbelt så hög inom tandvården jämfört med andra privata sektorer inom sjukvården. Även Riksrevisionen har tidigare påpekat i en rapport att det finns en tendens till överbehandlingar framför allt hos privata vårdgivare. Därför är det dags att se över systemet och kanske införa tillståndsplikt.

Vi vill också ha en skyddad yrkestitel för tandsköterskor, som man har fått för undersköterskor, för vi vet att detta också är ett sätt att motverka pågående kompetensbrist.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Mikael Dahlqvist, för anförandet! Socialdemokraterna är på turné med sin nya samhällsanalys. Man konstaterar att man gick för långt i klimatpolitiken och att det var Miljöpartiets fel. Man hade fel om migrationen, och det var samhällsklimatets fel. Man har ändrat sig om Nato, och man har ändrat sig om kärnkraften. Man säger att man gjorde för lite för integrationen av nya svenskar, för lite på det brottsförebyggande området och för lite på det brottsbekämpande området.

Min fråga gäller dock det betänkande vi diskuterar i dag: Är det inte dags att Socialdemokraternas samhällsanalys också inkluderar att man gjorde för lite på detta område?

Herr talman! Tack så mycket, Jesper Skalberg Karlsson, för din fråga! Ledamoten hänvisar till ett internt pågående arbete där ett antal grupper har fått möjlighet att göra analyser av partiets tidigare och kommande politik. Jag vill bara understryka att det mest intressanta med detta arbete kommer framöver: Vad lägger vi för skarpa förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag delar inte heller ledamotens analys i alla dess delar. Kärnkraften, till exempel, är en sådan fråga som Socialdemokraterna alltid har stått bakom - naturligtvis i kombination med förnybart.

Jag kan ödmjukt konstatera att det är klart att vi kan göra mer. Det gäller även när jag var företrädare för regeringssidan här i riksdagen under förra mandatperioden; vi kunde ha gjort mer och gjort annorlunda även då. Personligen är jag väldigt besviken över att vi inte kom i mål med läkemedelsutredningen, för vi behöver en översyn av finansieringsfrågan, beslutsnivåerna och så vidare.

Jag är dock också förvånad över regeringens företrädare och arbetssätt. Vi fick ofta tillkännagivanden på olika områden om att det gick för långsamt och att man hamnade fel. Men det har snart gått två år med den nya regeringen, herr talman, och jag kan bara konstatera att alla våra yrkanden har avslagits i betänkandet och att regeringen hänvisar till pågående utredningar. Många av dessa utredningar är klara sedan flera år tillbaka, herr talman, men det står att de bereds i Regeringskansliet. Man kan ju fundera lite grann på regeringens tempo.

Som svar på Jesper Skalberg Karlssons fråga om vad vi har yrkat på i betänkandet kan jag säga att det behöver göras mer, och vi har nämnt fullt ut konkreta förslag på området.

Herr talman och ledamoten Dahlqvist! Ett tema i debatterna brukar vara att det händer mycket på området. Det kommer nya läkemedel och nya behandlingsterapier. Det finns en ny dynamik i sjukvården i Sverige.

Regeringen har en mycket ambitiös reformagenda på området. Det handlar om att stärka apotekens roll i vårdkedjan, om en nationell digital infrastruktur, om farmaceutsortiment och om en strategi för sällsynta sjukdomar. Det är en mycket ambitiös reformagenda.

Precis som ledamoten Dahlqvist säger är det viktigt att vara ödmjuk. Då infinner sig frågan gällande framtiden. Det förslag som Socialdemokraterna samlar bredast stöd för i betänkandet är en liten del av Treklöverutredningens förslag från 2021. I övrigt vill man i huvudsak att regeringen genomför Tidöavtalet snabbare. Mot bakgrund av att det är just en liten del av en tre år gammal utredning som är ert stora förslag är min fråga: När kommer Socialdemokraternas nya förslag?

Herr talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för frågan. Jag kan ödmjukt konstatera att vi under de åtta år som vi styrde, till stor del tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna, kunde ha gjort en del saker annorlunda och snabbare. Vissa förslag var kanske inte heller sådana som vi i partiet gillade mest.

Herr talman! Jag konstaterar att vi måste göra mer. Det jag känner mig trygg med i dag är att våra yrkanden är ganska tydliga inom flera viktiga områden. Det gäller exempelvis finansieringen av tandhälsan, där det föreslås en stor besparing. Vi vill använda de pengarna till att införa ett högkostnadsskydd, vilket skulle ge en mer jämlik vård och behandling i landet. Vi har också konkreta förslag när det gäller glesbygdsapotek, farmaceuter på distans och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag håller med ledamoten om att ni har många idéer och många utredningar. Det ska bli oerhört spännande att följa vad som blir konkreta förslag. När jag läser betänkandet ser jag dock att en del utredningar som är klara sedan flera år tillbaka - som kanske var klara redan i slutet på den Sledda regeringens tid - ligger och skvalpar. En del förslag går, som jag uppfattar det, i linje med regeringens ambitioner. Varför läggs inte dessa förslag fram konkret här på kammarens bord?

Herr talman! Omregleringen av apoteksmarknaden är en av de mest framgångsrika reformer som har genomförts. Vi har gått från 900 till 1 400 apotek. Dessutom är öppettiderna helt andra.

Jag minns tiden då vi hade monopol, då föräldrar som fick penicillin utskrivet möjligtvis kunde få en tablett ur förrådet på akutmottagningen. Nu kan man säga: Åk till Ica Maxi - apoteket där har öppet samma tider som butiken, det vill säga att de öppnar klockan 7 på morgonen och stänger klockan 21!

I reformen var det några saker som var kvar att göra. Men historieskrivningen måste vara korrekt. Alliansregeringen var tydlig med att lagerhållning av läkemedel måste utredas vidare. Sedan fick vi ett regeringsskifte 2014, och regeringen Löfven valde att inte utreda frågan vidare. Historieskrivningen måste vara korrekt.

Jag blir fascinerad över att man från Socialdemokraternas håll ofta säger att det har lagts ned apotek i glesbygden. Vi har 100 kommuner som bara har ett enda apotek, och det är en utmaning. Jag ska återkomma till det senare i debatten. Men när det gäller myten att man i glesbygden lägger ned apotek handlar det såvitt jag vet om två apotek: apoteket i Lima och apoteket i Ljusne. Där har apoteken legat precis vid hälsocentralen. Regionen har bestämt att man ska lägga ned hälsocentralen, och då går det förstås inte att ha kvar ett apotek.

Min fråga till Mikael Dahlqvist är: Hur ser affärsmodellen ut i Ljusne utanför Söderhamn och i Lima i Dalarna om man ska kunna driva ett apotek i ett läge där regionen har lagt ned hälsocentralen? Vad är det för bild som Mikael Dahlqvist har för att det över huvud taget ska vara möjligt? Jag tycker att det är synd att man har lagt ned apoteken, men det följer såklart av det beslut regionen har fattat. Det vore intressant att höra hur det skulle kunna fungera med ett apotek utan en hälsocentral.

Herr talman! Jag tackar Anders W Jonsson för frågan. Jag blir förvånad över ledamotens syn att avregleringen av apoteksmarknaden var så fantastiskt bra. Centerpartiet är ju ett glesbygdsparti - eller var det i alla fall tidigare. Anders W Jonsson konstaterar ju själv att 100 kommuner har ett enda apotek.

Jag bor i en del av Värmland där vi absolut inte har fått bättre tillgänglighet när det gäller apoteksmarknaden. Vi har visserligen fortfarande ett apotek, men åker vi lite norrut i Värmland kommer vi till Likenäs, en ganska stor ort med ett stort upptagningsområde, speciellt vintertid. Det apoteket är nu under lupp. Bland annat stänger man det tre månader varje sommar.

Jag bara redogjorde, herr talman, för siffror från Läkemedelsverket och TLV, där man nu ser att allt fler apotek läggs ned. Det sker snabbast i städerna på grund av bristande lönsamhet, men också i glesbygd läggs det ned, trots det glesbygdsstöd vi införde för att man skulle kunna driva apotek även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I den rapporten står det - jag utgår från att siffran är korrekt eftersom den kommer från myndigheterna - att 800 000 svenskar riskerar att stå utan ett apotek i närheten. Att då tycka att apoteksreformen är bra och positiv är inte en uppfattning jag delar.

Jag delar uppfattningen att det i städerna generellt har blivit bättre öppettider och så vidare. Men för stora delar av Sveriges inland har det absolut inte blivit bättre.

Om vi ska återgå till statligt ansvar igen vet jag inte. Vårt förslag är att vi ska se över detta. Det behövs en översyn. Vi behöver reda ut en del frågor. Det hoppas jag att Centern är med på.

Herr talman! Min fråga till Mikael Dahlqvist var om han tror att det över huvud taget är möjligt att driva apotek i ett läge där regionen stänger hälsocentralen.

Sedan delar jag Mikael Dahlqvists bild, och den är allvarlig. Den TLV-rapport som kom under förra året visar att 11 procent av samtliga apotek i landet - glesbygdsapotek är inte särskilt utpekade, men där finns också ett antal sådana - är hotade. Detta beror på att handelsmarginalerna har blivit betydligt mindre och ett antal andra saker. Det är ett allvarligt problem som jag utgår från att regeringen kommer att hantera.

Här sprids dock en bild av att förut, när vi hade monopolet, fanns det apotek runt om i hela Sverige, men när vi fick omregleringen och öppnade för andra aktörer blev det plötsligt sämre och man började lägga ned. Det är ju inte sant. Vi har ett stort antal ställen där det har funnits ett apotek och där det fortfarande finns ett apotek. Sedan finns det mindre orter som har fått nyetableringar av apotek, och så finns det som sagt några få där man har stängt. Men där har det oftast varit kopplat till att hälsocentralerna har lagts ned.

Det finns ett antal åtgärder man kan vidta för att åstadkomma förbättring. Men kom inte med bilden att det är på grund av att vi avskaffade monopolet som det lades ned apotek på den svenska glesbygden! Under 90-talet och 00-talet var det ett antal apotek på svenska småorter som lades ned trots att vi hade ett monopol. Sedan har situationen för de allra flesta blivit väldigt mycket bättre, inte minst öppettiderna. Där är det en ganska dramatisk skillnad i dag för de människor som bor på småorter i förhållande till hur det var på monopoltiden.

Jag känner mig helt förvissad om detta: Går vi ut på gatorna, oavsett om det är hemma i Hedesunda eller i Stockholm, och frågar människor om de vill ha tillbaka monopolet och att staten ska äga alla apotek kommer svaret att vara: Nej, vi vill inte tillbaka till den tiden. Det är mycket bättre nu.

Herr talman! Jag uppfattade inte att jag fick någon direkt fråga av ledamoten. Det var mer en argumentation för varför nuvarande reform är så bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Jag delar ledamotens syn att tillgängligheten och öppettiderna i delar av landet är bättre, till exempel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad. Men om jag besöker akutmottagningen på Torsby sjukhus efter klockan 18 - och det ser likadant ut i stora delar av Värmland - är det samma öppettider. Man har inga Ica Maxi-tider där.

Det gör mig lite bekymrad, Anders W Jonsson, att du har en så okritisk bild av hur avregleringen har skett. Vi socialdemokrater yrkar på en översyn av apoteksmarknaden för att motverka en eventuell kommande storskalig nedläggning av apotek, vilket TLV varnar för. Jag utgår också från att regeringen agerar i den här frågan.

Samtidigt tror jag att vi måste fundera på apotekens roll, vilket produktsortiment de ska ha, hur ägarstrukturen ska se ut och om man ska få driva apotek och vårdcentral samtidigt. Det är den typen av frågor som vi socialdemokrater, i alla fall utskottets ledamöter, vill se en översyn av. Det är ju 15 år sedan sist, och jag tycker att det är bra att ibland ha en kontrollstation.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att snabbt få en medicinsk bedömning - kan jag klara det själv med egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser? Om det är egenvård som är bäst utgör apoteken en omistlig del för att tillhandahålla godkända läkemedel och medicintekniska produkter.

Apoteken kan också bidra med rådgivning i en större omfattning än i dag mot bakgrund av farmaceuternas höga kompetens. Behöver jag få del av primär- eller slutenvårdens insatser kommer läkemedel och medicintekniska produkter förmodligen att vara en viktig del i behandlingen. Inom omsorgen är apotek, läkemedel och medicintekniska produkter lika viktiga delar för att upprätthålla en god kvalitet och för att ge omsorgstagaren goda livsvillkor.

Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apotekens och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs om vi ska klara en behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Läkemedelsbristen är dock ett stort problem. Den har också ökat, som vi har hört tidigare i debatten.

Hur ser det ut internationellt? Det är väldigt svårt att göra en jämförelse av antalet restsituationer i olika länder. Den främsta anledningen är att det inte finns samma krav på att anmäla restsituationer i alla länder. I vissa länder finns inte ens krav på att anmäla dessa.

Ländernas myndigheter har också olika uppfattning om i vilken utsträckning man vill presentera uppgifter om restsituationer avseende läkemedel. I Grekland publiceras de endast som nyheter när det finns risk för att patientsäkerheten ska drabbas, vilket gör att det ser ut som att Grekland har haft väldigt få restsituationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I Sverige är vi unika såtillvida att vi publicerar en lista över samtliga restsituationer. Jämförelser mellan länder bör därför göras mellan antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter i landet.

Om man gör en sådan jämförelse kan man sätta de nordiska länderna i relation till varandra. Man kan då se att Danmark har det minsta antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter, med Sverige som god tvåa, medan Norge har störst antal restsituationer.

Regeringen har nu gett konkreta uppdrag för att komma till rätta med situationen.

Läkemedelsverket har fått ett omfattande uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden till människor och djur i alla delar av landet.

Socialstyrelsen ska informera om egenberedskap när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter och har även andra uppdrag som syftar till att stärka försörjningsberedskapen för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska utreda frågor om omsättningslagring av läkemedel.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har gjort en förstudie om ett system för en nationell lägesbild över tillgång till läkemedel, allt för att vi ska komma till rätta med restsituationerna med läkemedel. Detta är några av de åtgärder som nu är på gång.

Fru talman! Nu går jag över till tandvården.

Ingen ska behöva avstå från att gå till tandläkaren för att man har stora problem. Tandvårdens resurser ska gå till dem som behöver det mest, menar vi kristdemokrater. Alltför många i Sverige, inte minst äldre, har i dag inte råd med den tandvård de behöver. Därför tar vi nu första steget mot en ny tandvårdsreform.

Regeringen och dess samarbetsparti har tillsatt en utredning om att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i hälso- och sjukvården, vilket vi kristdemokrater är mycket nöjda med. Det är viktigt för oss att äldre med sämst munhälsa prioriteras. Ett förstärkt högkostnadsskydd skulle innebära lägre tandvårdskostnader för patienterna, vilket kan bidra till en besöksfrekvens anpassad efter patientens behov och därigenom en bättre munhälsa och folkhälsa.

Fru talman! Att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras innebär att vi vill att det statliga tandvårdsstödet i första hand ska gå till personer i behov av tandvård. Den gruppen utgörs främst av äldre personer med stora behov.

Hos äldre personer finns flera faktorer som kan bidra till en försämrad munhälsa. Till exempel får ofta äldre personer en försämrad salivsekretion dels på grund av just högre ålder, dels på grund av att många har läkemedel som påverkar salivproduktionen. Äldre personer kan också få försämrad motorik och därmed svårare att sköta sin munhygien.

Att gruppen ska prioriteras innebär att vi vill att utredaren särskilt ska titta på detta och koppla förslag till gruppen äldre. Det ser vi fram emot. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att det nya högkostnadsskyddet ska stärkas så att det mer liknar det som finns inom den övriga vården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Under hösten kom den återkommande rapporten från TLV gällande utvecklingen på apoteksmarknaden. Det var väldigt skrämmande läsning. Till skillnad från tidigare visade nu TLV att uppemot 11 procent av de svenska apoteken hade en hotad ekonomi och till och med kunde hotas av nedläggning.

Apoteken utgör nyckelfunktioner. I 100 av Sveriges kommuner finns bara ett enda apotek, och när det kommer en sådan här rapport blir det otroligt viktigt att man har en handlingskraftig regering som är beredd att gå in med åtgärder för att förhindra att nedläggning sker.

TLV har kommit med ett förslag som är ute på remiss, eller kanske remisstiden har gått ut nu. Men det som skrämmer mig i det här är att när TLV beskriver hur utvecklingen kan komma att se ut kommande år, inte minst i de 100 kommunerna där det bara finns ett apotek, händer det absolut ingenting från regeringens sida.

Jag skulle vilja ställa frågan till Dan Hovskär som företrädare för KD: Vad är det för förslag som ligger i byrålådan? Vad tänker man vidta för åtgärder för att undvika denna katastrof på många ställen? Apoteken har en nyckelfunktion. Det handlar inte bara om distribution av läkemedel, utan de har så många andra uppgifter.

Jag skulle därför vilja höra vilka förslag KD ser som skulle kunna vara aktuella i ett läge där man säger sig vilja värna glesbygden i Sverige, där det nu enligt TLV finns ett stort hot. Vad föreslår KD för åtgärder för att undvika att så sker?

Fru talman! Det är en allvarstyngd fråga som Anders W Jonsson lyfter här. Som vi har varit inne på förut var ju apoteksreformen en bra satsning som vi var överens om och genomförde tillsammans. Där har vi sett en bra utveckling.

Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. De som är verksamma i den här sektorn tar ju på sig ett ansvar att tillhandahålla livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter som är viktiga för vår befolkning.

Jag vet att regeringen jobbar med vissa åtgärder. Själv sitter jag ju inte i regeringen, så jag har inte sett slutförslaget än. Men jag vet att det finns ett antal olika delar uppe för att just bevara där det är som trängst, framför allt i de här 100 kommunerna som bara har ett apotek.

Jag har i detta läge inte hört vad det är för åtgärder man kommer att komma fram med från regeringens sida, men jag vet att man håller på och processar denna allvarliga fråga.

Fru talman! Min fråga var inte vad regeringen gör, för det kommer ingenting från regeringen nu. Min fråga var vilka åtgärder Kristdemokraterna som parti föreslår. Det måste ju hos Kristdemokraterna finnas ett antal tankar om hur man ska lösa det här.

TLV har kommit med ett förslag, och det är att man ganska snabbt ska gå in och öka handelsmarginalen. Till skillnad från i andra branscher är det ju egentligen en myndighet som fattar beslut om hur stor handelsmarginalen ska vara. Detta är en enkel åtgärd som kan genomföras här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det andra är, som jag ser det, glesbygdsstödet som infördes redan av alliansregeringen. Det finns möjlighet att styra det betydligt mer och framför allt öka mängden pengar i systemet. Det skulle också kunna vara ett förslag.

Det tredje, som KD tyvärr verkar vara helt ointresserade av, är att öppna möjligheten för farmaceut på distans. Det som beskrivs som problemet för många apotek som befinner sig i de mer perifera delarna av landet är ju just att få fram farmaceuter. Det är klart att om jag som patient kan möta min läkare digitalt borde det vara möjligt att möta även min farmaceut på apoteket digitalt. Sedan kan någon annan personal, exempelvis en apotekstekniker, sköta själva utlämnandet av läkemedlen.

Det fjärde förslaget är att se till att man öppnar för moderna apotek där man tillåter att apoteken kan integreras väldigt mycket mer med sjukvården och sätter stopp för en del av de förslag som kommer från inte minst Treklöverutredningen om ägandefrågan. Man bör snarast bejaka att apoteken ska kunna erbjuda mer av sjukvård.

Det finns alltså ett antal åtgärder som man skulle kunna vidta. Men vad föreslår KD? Det här är ett akut problem och inte någonting långvarigt under ett decennium. Det här kom i en rapport under hösten, och nu krävs det att man kliver fram med förslag på hur man kan undvika de stora problemen.

Fru talman! Tack för frågan, Anders W Jonsson!

Detta är en viktig del som Kristdemokraterna har pratat om. Det handlar också om hur vi kan fortsätta att bygga ut olika delar, till exempel hur man kan distribuera läkemedel med hjälp av e-handel och så vidare. Vi tittar på det här med internapotek och hur man kan stötta för att få marginalerna att bli bättre.

Det finns alltså flera saker som ligger i pipeline som vi från Kristdemokraterna vill stötta. Det handlar ju om att våga vända och vrida på olika delar, och glesbygdsstödet är en sådan fråga som man bollar med för att se hur man kan stötta denna viktiga verksamhet.

Mycket pågår inom området. Det är väl det jag kan säga i dag.

Fru talman! Jag har ett antal frågor till ledamoten. Jag är bekymrad över den rådande läkemedelsbristen, och den ökar hela tiden. Nu talar jag om Sverige.

Jag ser inga propåer om lager i regionerna, som vi har pratat så mycket om. Vi pratade mycket under pandemin om att det vore fiffigt om det lagstiftades att regioner ska hålla lager. Det är inte fel. Det går inte att ha ett system ungefär som det i livsmedelsbranschen, nämligen att när kaffet är nästan slut beställs mer in. Här måste det finnas ett bastant system. Vad tror ledamoten händer med lagren?

Jag går vidare till jättefrågan om tandvården. Under valrörelsen kunde man höra från Tidöpartierna att det skulle inrättas ett högkostnadsskydd. Nu blir det inte riktigt så, utan vad jag förstår är ett begränsat högkostnadsskydd för äldre på gång.

En aspekt som jag undrar över är behovet av en solidaritetsprincip, det vill säga att den som har sämst tandhälsa kommer in först - även på de privata tandvårdsklinikerna. Så är det inte i dag, utan här "plockar" man inom exempelvis den privata tandvården patienter medan den offentliga folktandvården är "tvingad" att ta många barn och unga. Därför är det också långa köer till den offentliga tandvården runt om i Sverige eftersom de är upptagna med barn, unga och människor som har svårare problem med sina tänder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Har Tidöpartierna tittat på vad som ska styra detta?

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågorna. Jag har antecknat en hel del här, och vi får se hur mycket jag hinner svara på.

Låt oss börja med läkemedelsbristen. Vi är överens om att där finns stora utmaningar. Här ligger vi långt framme med registrering så att det verkligen går att följa var bristerna finns. Det är den enklare delen för att följa lagerhållningen där inte allt finns framme att använda direkt. Här har vi kommit jämförelsevis långt - jag försökte göra en överflygning av hur det ser ut i grannländerna. Danmark har kommit ännu längre, men vi ligger nära.

Allt detta måste bli bättre, och vi måste jobba vidare. Vi ser nu över hur tidsfristerna kan göras längre så att det syns en längre tid i förväg att ett läkemedel måste restnoteras. Vi måste hela tiden titta på hur vi kan reducera den rådande situationen. Antalet restnoteringar för läkemedel i Sverige har ökat från 2,4 procent 2021 till 3,8 procent 2022. Problemet har funnits tidigare, och vi försöker nu att åtgärda detta.

Låt mig säga något om tandvården. I den utredning som har startats ska man titta på frågan om att de som har störst behov ska få tillgång till tandvård först. Jag tycker att det är viktigt att flytta tidsgränser för ungdomar som har god tandhälsa till äldre. Det är ett bra förslag.

Fru talman! Den reform som ni plitar på handlar om att fokusera på äldre, inte det klassmässiga. Man kan ha dålig tandhälsa och vara 42 år.

Bland personer med låga inkomster besökte endast 42 procent tandvården under en tvåårsperiod. Då har man mätt perioden 2018-2019. Det kan jämföras med 82 procent av dem med högre inkomster, exempelvis vi i den här salen. Det är en markant skillnad.

Detta leder till att det blir många akuta tandvårdsbesök, och det drabbar främst glesbygdsregionerna. De har stora problem i exempelvis Västerbotten. Det här drabbar också personer med svagare ekonomisk ställning.

Hur tänkte ni i fråga om att vända sig till enbart äldre? Det blir ändå en skiktning. Sedan var det också någonting om att nationalitet är inbakat i detta. Jag har inte tittat, och jag kommer inte ihåg vad det var för något. Kanske ledamoten kan upplysa mig.

Jag har ytterligare en fråga. En privat tandvårdsmottagning behöver inte ta in alla som ringer. Man kan exempelvis i hög utsträckning säga nej till barn och unga, och man kan säga nej till dem som har besvärliga tandvårdsproblem. Det är de som sedan landar i folktandvården, vilket blir ett problem. Vi andra som inte har jätteproblem med våra tänder kommer inte in via folktandvården i exempelvis Stockholm. Det är köer överallt. Regeringen borde titta på att även de privata tandvårdsaktörerna ska ta ett ansvar för helheten. Annars sitter vi kvar med de problem vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Låt oss börja med utredningen om förstärkt högkostnadsskydd. Vad skulle det innebära? Det handlar om lägre tandvårdskostnader för patienterna, och de som behöver göra många besök ska få högre bidrag. Det gäller även dem med stora behov. Då blir det en bättre folkhälsa och munhälsa. Det är en bra reform, och den kommer många till del. Många äldre kan ha det tufft i fråga om munhälsan. Det är alltså en bra reform, som innebär en bättre fördelning än i dag.

Låt oss diskutera de privata aktörerna inom tandvården. De tar en stor del av kakan. Vi i regeringspartierna tycker att det är bra med en mångfald av utförare, och vi anser att det är viktigt att det är möjligt att välja till eller välja ifrån. Vi tror att det höjer kvaliteten.

Det är svårt att fördela patientströmmarna. Barn förs automatiskt till folktandvården i dag, och jag har inte sett att någon vill förändra det systemet just nu. Den reform som utreds nu, ett högkostnadsskydd, är bra för alla.

Fru talman! Jag tackar för Dan Hovskärs anförande.

Jag tvivlar inte en sekund på att ledamoten värnar om svensk sjukvård eller tandvård. Det som jag däremot förundras över är att Kristdemokraterna har hållit fanan högt i fråga om svensk hälso- och sjukvård. Det är en prioriterad fråga. Dessutom innehar ni de flesta ministerposterna på Socialdepartementet, vilket visar en tydlig prioritering.

Men jag blir förvånad, fru talman, över den enorma kostnadskrisen inom hälso- och sjukvården just nu. Vi får larmrapporter varje dag om att i princip samtliga 21 regioner kommer att avveckla verksamhet på grund av enormt stora underskott. Det hänger samman med läkemedel eftersom läkemedel till stor del köps in av regionerna.

Ledamoten Anders W Jonsson tog tidigare upp en viktig fråga om att rekvirera läkemedel. Det är en adekvat fråga. Vad kommer att hända nu när personal varslas?

Min fråga till ledamoten Dan Hovskär är till honom som partiföreträdare men också till regeringen. Tar ledamoten det här på allvar, och vad tänker ledamoten och sedermera regeringen komma med för åtgärder för att motverka läkemedelskrisen och sjukvårdskrisen?

Fru talman! Tack, Mikael Dahlqvist, för frågan!

Jag måste börja med att säga att vi har ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det är tufft för regioner och kommuner. Vi har ett tufft läge för landet. Inflationen stiger. Nu har vi sett att den kanske avmattas något, men det är därför vi har fått hålla i våra pengar från statens sida. Vår krona har varit svag, och det påverkar vår ekonomiska utveckling och kostnaderna när det gäller läkemedel. Det måste man ha respekt för.

Sedan ser det olika ut i olika regioner. Några har det oerhört tufft och får nästan låna till driften medan andra regioner fungerar ganska bra och har stabilitet. Men jag håller med om att det är ett tufft ekonomiskt läge. Vi måste titta på hur vi ska kunna vara med och stötta framför allt regionerna framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det man kan konstatera är att vi i en tuff ekonomisk situation ändå har använt 40 procent av reformutrymmet i budgeten till välfärdssatsningar. Vi kommer att fortsätta bevaka det här området, för det är ett av kärnuppdragen som vi har.

Fru talman! Tack så mycket, Dan Hovskär, för svaret!

Politik handlar om vilja. Politik handlar om att prioritera. Därför har Socialdemokraterna i sitt budgetförslag för i år till exempel en fördubbling av det allmänna stödet till välfärdssektorn, framför allt till regionerna. Reformutrymme och ekonomiskt utrymme finns, anser vi.

Det handlar om vilka prioriteringar man gör, fru talman. Väljer man som regering att prioritera skattesänkningar för rika och andra reformer som gynnar ett fåtal blir det kanske ett begränsat utrymme för hälso- och sjukvården och tandhälsan. Det förvånar mig att KD, som är en del av regeringen och har en hög profil i hälso- och sjukvårdsfrågorna, väljer att blunda för det problemet.

Min fråga kvarstår, Dan Hovskär. Konkret, här och nu, är ni beredda att ge mer pengar till hälso- och sjukvården och därmed i förlängningen också ge bättre möjligheter för det område vi debatterar nu när det gäller läkemedel?

Min andra, korta fråga gäller tandvården. Jag konstaterar att Tidöregeringen har aviserat en historisk besparing 2025. Man genomför delar av en gammal utredning och tittar på ett högkostnadsskydd. Det är väl bra, men min fråga är varför man inte använder förslagen som finns i en tidigare utredning. Då kan man troligtvis snabbare komma fram till ett beslut när det gäller ett allmänskydd.

Under tiden man väntar in det så kallade högkostnadsskyddet, som vi stöttar, borde man använda pengarna till att motverka akuta ojämlikheter. Vi ser dem särskilt hos socioekonomiskt svaga grupper när det gäller tandhälsa.

Fru talman! Tack så mycket, Mikael Dahlqvist, för frågorna!

För att börja med den sista frågan är det vad jag förstår så att man behövde ta den tidigare utredningen i sin helhet för att få den att fungera. Det är de uppgifter jag har fått. Regeringen har valt att inte gå vidare med den utan lyfta ut vissa delar som vi tror får större effekt för den enskilda patienten. Det är det som är det viktiga. Systemet i sig är kanske inte det viktiga, utan det handlar om vad vi kan göra för de äldre, till exempel, som har det tufft med tandhälsan och kanske inte har råd. Med ett nytt förslag som nu utreds skulle vi kunna komma till rätta med det här. Det är en positiv sak, tycker jag.

Sedan handlar det återigen om att prioritera. I den lågkonjunktur som vi gick in i för ett par år sedan har vi haft en tuff ekonomi. Då måste vi också ta ansvar för utvecklingen. Inflationen är kanske den enskilt svåraste delen, för ökar inflationen minskar ju pengarnas värde. Där måste vi reglera, och det är det vi har varit med och gjort nu. Det var en viktig åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Nu har vi till viss del fått bukt med detta. Vi har fått en något stabilare ekonomi, och framöver får vi titta på hur vi kan vara med och stötta regionerna på bästa sätt.

Kristdemokraterna är en garant för att vi kommer att satsa på sjukvården på olika sätt. Det är vår hjärtefråga. Och vi har nu en regering som också har det som ett av de högst prioriterade målen, så här kommer det att hända saker framöver. Vi har redan satt igång oerhört många uppdrag, och vi kommer att fortsätta jobba med detta.

Fru talman! Det är kanske inte helt intuitivt att läkemedelsfrågorna och tandvården hamnar under samma betänkande, men vi får tacka för möjligheten att avhandla så mycket intressant på en och samma gång.

Det är en hel del som händer på områdena. Låt oss börja med tandvården.

Jag är givetvis inte helt opartisk, men jag vill ändå hävda att Sverigedemokraterna är regeringssamarbetets tandvårdsparti. Både i valrörelsen och i förhandlingar har vi drivit på hårt för viktiga tandvårdsreformer.

Det kanske viktigaste är det som redan nämnts flera gånger i den här debatten, nämligen att tandvården ska täckas av ett högkostnadsskydd för att göra den mer tillgänglig oavsett ekonomisk situation. Munhälsan är givetvis en del av hälsan i dess helhet och bör behandlas därefter.

Enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport från 2023 visade det sig tyvärr att ungefär 9 procent av befolkningen avstår tandvård av ekonomiska skäl. I andra undersökningar är andelen betydligt högre.

Vi är därför väldigt optimistiska inför att en utredning har tillsatts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Det här innebär kort och gott en billigare tandvård för de allra flesta med svåra besvär.

Det är faktiskt tack vare Sverigedemokraterna som detta nu utreds. Vi var helt ensamma om att driva det under valet, kan jag säga med stolthet. Det finns andra partier som beklagar sig över att det inte går tillräckligt fort. Jag tycker att man kan ta ett större ansvar även inför valet.

Sedan har vi frågan om skyddad titel för tandsköterskor, något som vi driver i vår kommittémotion.

Skyddad titel skulle innebära högre status, bättre förutsättningar och större möjligheter till löneökningar inom yrket. Samtidigt skulle det bidra till att öka patientsäkerheten och göra yrket mer attraktivt. Att behålla, rekrytera och locka ny personal är av yttersta vikt för att skapa en långsiktig och hållbar arbetsmiljö.

Vi är glada för att regeringen även här har gått oss till mötes och tillsatt en utredning om just yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Slutligen vad gäller tandvården i det här anförandet har vi den så kallade femtiolappen.

Den 22 maj 2013 debatterade och beslutade riksdagen att ge illegala utlänningar, alltså personer som inte ens får vistas i Sverige, rätt till avgiftsfri sjuk- och tandvård. SD var det enda parti som tog strid mot förslaget medan övriga partier i den före detta - med betoning på före detta - sjuklövern försvarade det och röstade igenom det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Vi ansåg såklart att politiken var djupt orättvis då, och det är den nu också. Medan svenska pensionärer som kanske jobbat hela livet avstod tandvård i brist på pengar gav de övriga partierna detta avgiftsfritt till personer som inte har rätt att vistas i landet.

Dessutom skapade politiken helt fel incitament när det gäller att invandra illegalt till Sverige. Det har med största sannolikhet bidragit till den situation vi har i dag med problem med illegal invandring.

När Björn Söder föredömligt sammanfattade debatten talade han om "skammens dag". Jag vill hävda att skammens tid är förbi. Nu kan vi äntligen se fram emot en politik att vara stolta över. Diskrimineringen av svenskar inom den svenska tandvården kommer äntligen att få ett slut.

Detta är ett tilläggsdirektiv i utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn, med slutdatum den 31 oktober i år.

För alla som vill se hur det kan fungera i praktiken med tandvård för illegala vill jag verkligen tipsa om att söka på "dold kamera, tandvård för 50 kronor" i valfri sökmotor. Det är en skrämmande demonstration av hur enkelt systemet har kunnat missbrukas genom åren.

Sedan något om läkemedel. Som vi har varit inne på under dagen är läkemedelsbrist och sällsynta hälsotillstånd kanske det mest aktuella på läkemedelsområdet nu. Vi har en EU-lagstiftning som direkt eller indirekt berör alla dessa saker.

Sverigedemokraterna har i sina kommittémotioner påtalat orimligheten i att Sverige fortfarande saknar en nationell strategi för sällsynta sjukdomar. Man ska komma ihåg att även om sjukdomarna i sig är sällsynta är de många; den samlade patientgruppen är alltså stor.

Därför är det väldigt glädjande för oss att även detta snart kan prickas av på att-göra-listan då regeringen officiellt har påbörjat ett arbete med att ta fram en sådan strategi. Detta är givetvis något som Sverigedemokraterna ser med glädje på och kommer att följa upp.

Läkemedelsverkets statistik visar att läkemedelsbristen ökar. Detta är givetvis inte alltid kopplat till politiken - det kanske bör tilläggas till de tidigare inläggen. Det kan handla om problem på tillverkningssidan eller om brist på aktiva substanser och andra komponenter, som ni säkert vet. Oväntat hög efterfrågan är också en sak som ibland är svår att ta höjd för.

I maj 2023 gav regeringen i uppdrag till Läkemedelsverket att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest och bristsituationer när det gäller läkemedel för den svenska marknaden. Även detta följer vi med glädje upp senare.

Det är kanske ganska få saker som vi sverigedemokrater anser hanteras bättre på EU-nivå, men läkemedelstillgänglighet är nog en sådan fråga. De nya förslagen från EU kommer att innebära förenklade patentprocesser och ett ökat samarbete, vilket vi hoppas kommer att bidra till en bättre tillgänglighet till läkemedel inte bara i Sverige utan i hela Europa.

Sammanfattningsvis är det alltså väldigt mycket bra som görs och som fortsatt kommer att behöva göras, sannolikt även av kommande regeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Det är intressant att höra Yurkovskiy säga att Sverigedemokraterna är Tidögängets tandvårdsparti. Då vore det intressant att ställa frågan hur det här tandvårdspartiet tänkte när man förhandlade budget och gjorde en mycket stor nedskärning på just tandvården. Det var väl uppåt en halv miljard ni strök där för att, antar jag, kunna finansiera sänkningen av snusskatten eller något sådant. Det vore intressant att höra vad Yurkovskiy har att säga om detta, om Sverigedemokraterna nu är tandvårdspartiet.

Läkemedelspartiet är man definitivt inte. Under förra mandatperioden drev Centerpartiet tillsammans med övriga oppositionspartier - Sverigedemokraterna var med - på ganska hårt för att se till att särläkemedel, det vill säga läkemedel som används för en väldigt liten grupp människor men är väldigt kostsamma, skulle kunna bli tillgängliga även i Sverige. Vi såg tillsammans till att driva på med tillkännagivanden och verkligen pressa den socialdemokratiska regeringen framför oss.

Det värsta exemplet på detta handlade om Kaftrio, ett läkemedel som verkligen förändrar livet för människor med den svåra lungsjukdomen cystisk fibros. Det problemet löste TLV, så det läkemedlet är tack och lov nu tillgängligt.

Men det jag tycker är förvånande när det gäller de partier som Centerpartiet krokade arm med för att driva på sosseregeringen och som efter valet får regeringsmakten är att absolut ingenting händer vad gäller särläkemedel. Då försvinner plötsligt intresset. Nu säger Yurkovskiy: Men vi ska ju ta fram en strategi för sällsynta diagnoser. En strategi, ja - men detta handlar om de läkemedel som dessa patienter ska få tillgång till här och nu.

Min fråga till Yurkovskiy när det gäller detta är: Varför händer ingenting? Varför var det så hårda och tuffa ord före valet men tystnad efter valet? Det var alltså två frågor.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! När det först gäller tandvården och ekonomin är det, som tidigare ledamöter har varit inne på, inte alls omprioriteringar gällande snus eller annat som detta handlar om, utan det är ett tufft ekonomiskt läge som gör att omprioriteringar krävs. Och nyckelordet är just omprioriteringar; det handlar inte om någon total nedskärning på tandvården för patienterna. Det som sker är i stället en prioritering inom tandvården av dem med allra sämst munhälsa.

Detta är något som även professionen backar. Det vi har sett hittills, innan vi började fokusera på de äldre, är att väldigt många som söker tandvård inte riktigt är i behov av det - i kombination med enorma brister när det gäller personalresurserna. Detta blir alltså ett slags vinn-vinnsituation även om det naturligtvis inte är önskvärt att resurserna minskar över tid. Detta kommer det att ändras på.

För Sverigedemokraterna har det viktigaste i förhandlingarna varit just högkostnadsskyddet, och det har vi fått igenom. I ett regeringssamarbete kan man, som Centerpartiet själva vet, inte minst efter tidigare regeringssamarbeten nyligen, verkligen inte få allt; det är det absolut värt att påminna om. Men vi i Sverigedemokraterna är väldigt nöjda över att vi har fått igenom just detta med högkostnadsskyddet, som jag hoppas att vi kan vara överens om är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

En kort kommentar gällande sällsynta sjukdomar: Ledamoten sitter givetvis på en detaljkunskap som är svår för mig att gå in på här och nu. Vi kan konstatera att detta är något som kanske lämpar sig bättre för en interpellationsdebatt, där ett ansvarigt statsråd kan kommentera den konkreta situationen och vilket arbete som är på gång. Inom regeringssamarbetet är det statsråden som har arbetat gentemot vårt parti.

Men man kan konstatera att TLV i september 2023 lämnade en slutrapport där man kommer med förslag på vad som kan göras för att förbättra situationen när det gäller sällsynta hälsotillstånd. Man föreslår bland mycket annat en högre tolerans för kostnader. Jag utgår från att regeringen kommer att följa dessa råd och om inte ta ställning på annat lämpligt sätt.

I detta anförande instämde Jonas Andersson (SD).

Fru talman! Ja, det var verkligen en omprioritering. Man säger att man vill satsa på tandvården för människor och börjar med att omprioritera och plocka bort i storleksordningen en halv miljard från stödet till människor som behöver tandvård och lägga de pengarna på att sänka skatten på snus. För mig är detta en väldigt tydlig omprioritering, men det är definitivt inte en satsning på tandvård.

Sverigedemokraterna har i så fall blivit helt blåsta i förhandlingarna, för när det gäller högkostnadsskyddet har det tillsatts en utredning. Det är inte så att den direkta neddragningen med en halv miljard på något vis motsvarades av att man samtidigt fick ett högkostnadsskydd. I stället försvann pengarna, och snusskatten sänktes. Och sedan har man fått en utredning som ska ta fram ett förslag. Detta ligger ju flera år fram i tiden.

Man slår sig för bröstet och säger: Vi är det stora tandvårdspartiet! Det kanske skulle vara lite mer eftertänksamhet där.

Den här kontrasten blir så stor för mig. Jag har i och för sig hört en partiledare medge att man säger en sak före valet och något annat efter. Det är denna logik Sverigedemokraterna står för.

Här i riksdagen drev vi tillsammans på stenhårt för att våra krav gällande särläkemedel - specifika läkemedel för en väldigt liten grupp, som kan vara livräddande och förändra livet - skulle förverkligas. Den socialdemokratiska regeringen gav TLV i uppdrag att ta fram ett förslag. Det är nu ganska länge sedan det förslaget, som alltså var ett svar från den socialdemokratiska regeringen, kom.

Sedan Sverigedemokraterna fick makt över regeringen har man inte sagt flaska om den väldigt utsatta grupp människor som behöver särläkemedel. Även där ska man få en utredning om en strategi, men det kommer inga konkreta besked från Sverigedemokraterna. Man säger en sak före valet och något helt annat efter.

Fru talman! Jag måste tyvärr rätta ledamoten när det gäller några detaljer. För det första finansierades inte snuset genom tandvården. Det finansierades främst genom höjning av skatten på cigaretter. Det som händer inom tandvården får man se som en helhetsåtgärd för budgeten, inte som en åtgärd för att sänka priset på snus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Vi har fått till en utredning om högkostnadsskyddet, och som ledamoten mycket väl vet är det så processen fungerar.

Dessutom är utredningen ganska tydlig med att avsikten är att detta ska bli verklighet, som det är lämpligt i en utredning. Sverigedemokraterna kan absolut vara nöjda.

Sedan har jag en generell kommentar när det gäller vad man säger före ett val och efter ett val. Ingen kan förneka att Sverigedemokraterna är det parti som har fått absolut mest genomslag, i rimlig proportion till sin storlek, när det gäller den politik som genomförs. Inget annat parti i modern historia som inte haft egen majoritet kan vara så nöjda som Sverigedemokraterna. Det är en rättelse.

Slutligen vill jag ta upp detta med sällsynta sjukdomar. Ja, man önskar att detta skulle gå fortare. Det jag kan hänvisa till är Sverigedemokraternas politik, som finns i kommittémotionen. Där vill vi ha en nationell strategi som vi fortfarande inväntar. Det är officiellt påbörjat arbete. Sedan ska vi ta ställning till det som TLV inkommer med i sina rapporter.

Fru talman! Ledamoten nämnde skammens dag. Om jag skulle stå här och prata om skamliga moment sedan Tidöpartiet tillträdde skulle jag få stå här tills i morgon. Men nog om det.

Precis som Anders W Jonsson tycker jag att detta med särläkemedel är allvarligt. Man pratar om det i fyra år, driver på frågan och skriver artiklar - det gjorde vi alla - men sedan blir det nada. Då blir jag bekymrad. Det kan jag säga.

Detta att en halv miljard kronor försvann från tandvården kan man också fundera på. Det innebär ju att det blir ännu sämre med tandvården just nu. Är inte detta något som ledamoten är bekymrad över? Klasskillnaderna ökar ju ännu mer.

Sedan har vi detta med högkostnadsskydd. Det låter väldigt bra. Vi har ju också drivit det i Vänsterpartiet. Men då menar vi att det ska gälla hela den vuxna befolkningen, för vi ser att skillnaderna är så stora. Men när Sverigedemokraterna pratar om högkostnadsskydd - det gjorde ni före valet - undrar jag vad det är som ingår. Ledamoten säger att det omfattar de allra flesta. Jag vill gärna få detta förklarat.

Det här med invandringen förstår jag. Det är alltid ett kort på ett eller annat sätt. Ni kallar er för det drivande partiet. Alla i den här salen och alla som lyssnar vet ju att om ni skulle dra försvinner också den här regeringen. Det är bra att komma ihåg att regeringen är helt beroende av er, på gott och ont.

Jag vill gärna ha reda på vad som ingår i det förslag som ska utarbetas. Vad finns det för direktiv till utredningen? Vilka ska ingå, och hur ska den disponeras? Hur är det tänkt budgetmässigt - vet ni det? Och vad ska ni göra åt att bara 52 procent av dem som har liten ekonomi besöker tandvården under en tvåårsperiod, medan siffran är 82 procent när det gäller dem som har bättre ekonomi?

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för ytterligare intressanta frågor! Jag kan rekommendera även Vänsterpartiets väljare att rösta på Sverigedemokraterna i nästa val för att få större sannolikhet till en perfekt budget, så att säga. Nu handlar det om det ekonomiska läget och om de kompromisser som man behöver göra i ett samarbete, med reservation för att jag själv inte sitter med alla detaljer som har föranlett den ekonomiska verklighet i budgeten som vi bevittnar nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det som står i utredningen angående högkostnadsskyddet är att vi ska efterlikna det som gäller i övrig sjukvård. På det sättet kommer det att hjälpa de allra flesta som lider av svår munhälsa.

När det gäller sällsynta sjukdomar får jag hänvisa till det tidigare replikskiftet och det pågående arbetet.

Fru talman! "De allra flesta" säger ledamoten hela tiden. Jag hör "äldre", och det är ju inte de allra flesta. Det är väl bra att man betonar vad högkostnadsskyddet egentligen handlar om.

En fråga som ni drev före valet var att det saknas många tandläkare och tandhygienister, exempelvis i Västernorrland men inte bara där utan lite varstans i övre delen av Sverige. År 2022 rapporterade 17 respektive 19 regioner brist på tandläkare och tandhygienister. Det har speciellt drabbat områden som är glest befolkade men även lite större städer.

Jag undrar: Hur har ni tänkt runt detta när ni nu också har dragit bort pengar? Det kan ju bli problem. Har ni något uppdrag till Nationella vårdkompetensrådet om att utföra och dimensionera tandvårdens kompetensbehov? Det är ju verkligen någonting som tickar. Där får vi alla ta på oss ansvaret, men nu sitter ni nära makten och styr från baksätet, så ni kanske har tankar om hur man ska fixa fram detta. Detta är ett jätteproblem, specifikt för regioner som kallar sig för glesbygdsregioner. I hela norra Sverige, från Dalarna och uppåt, saknas det tandläkare och tandhygienister. Man har jätteproblem. Detta måste SD, som anser sig vara det nya tandvårdspartiet, ha någon typ av svar på.

För mig är det ett väldigt problem att det under en tvåårsperiod bara är 52 procent som har utnyttjat tandvården bland dem som har lägre inkomster medan det är 82 procent bland dem som har lite högre inkomster som har uppsökt en tandläkare under samma tidsperiod. Detta verkar SD inte ha någon lösning på.

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för följdfrågorna! Ledamoten talar om prioritering av äldre, och det jag tror att hon åsyftar är gränsen för fri tandvård. Där har det gjorts en prioritering av dem med allra sämst munhälsa, det vill säga de äldre, och så försöker man avlasta tandvårdens personal när det gäller dem med kanske allra bäst munhälsa, det vill säga de lite yngre.

När det gäller utredningen om högkostnadsskyddet får jag återgå till min tidigare formulering om de allra flesta. De som är i behov av ett högkostnadsskydd kommer att få billigare tandvård.

Sedan stämmer det som ledamoten säger om bristen på tandläkare, sjuksköterskor och annan tandvårdspersonal. Detta är i synnerhet ett stort problem på landsbygden. Sveriges Radio rapporterade tidigare att man på vissa håll kunde få vänta i två år på att få tid hos folktandvården, och det kan tyvärr bli ännu längre.

Mycket av detta handlar om ett löpande arbete som inte ryms inom en betänkandedebatt i den här kammaren med enskilda förslag. Från Sverigedemokraternas sida kan jag nämna vårt förslag om att tandsköterska ska bli en skyddad titel. Som jag var inne på tidigare pågår nu ett slags process kring detta också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Tack, ledamoten Yurkovskiy, för anförandet!

Tidigare mandatperioder har Sverigedemokraterna med rätta hänvisat till att de inte har varit med och styrt, utan man har alltid varit ett oppositionsparti. Därför har företrädare för ledamotens parti kunnat luta sig tillbaka och säga att det inte är de som har ställt till det.

Nu är dock Sverigedemokraterna en del av regeringen. Ledamoten framhåller själv vilket stort inflytande Sverigedemokraterna har över den nuvarande regeringen. Det är viktigt att klargöra detta, för nu kommer min fråga till ledamoten, och den handlar om att utkräva ansvar. Då kan man ju med rätta utkräva ansvar hos Sverigedemokraterna lika väl som hos regeringen.

Läkemedel är till stor del en kostnadsfråga. En stor del av läkemedlen betalas av regionerna. Vi har en kostnadskris, enligt min mening. Det är 18 av 21 regioner som gör omfattande besparingar, vilket kommer att få allvarliga konsekvenser. Detta är något som uppmärksammas alltmer hos professionen och hos medierna i dessa dagar.

Fru talman! Min fråga till ledamoten Yurkovskiy är följande: Vad tänker ledamoten som en del av regeringsunderlaget göra här och nu - är Sverigedemokraterna beredda att tillskjuta de resurser som svensk sjukvård behöver och därmed också säkra inköp av läkemedel?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Först måste jag konstatera att det inte spelar någon roll hur ofta Socialdemokraterna upprepar detta. Det är inte en SD-regering oavsett hur mycket man upprepar det. SD ingår i regeringssamarbetet. Vi har ett gott inflytande i proportion till vår storlek. Det är på gott och ont. Detta kan även partiet som leder regeringen så att säga känna stolthet för. SD ingår inte i det underlaget. Då menar jag att det som blir bra kan regeringen också ha så kallad kredd för.

Det är orimligt att Socialdemokraterna efter åtta år utan någon som helst större tandvårdsreform kommer in här och klagar på att Sverigedemokraterna, som de facto står utanför själva regeringen, inte har levererat när det gäller exempelvis högkostnadsskyddet efter knappt två år av mandatperioden. Det är naturligtvis orimligt.

Vi sverigedemokrater är väldigt nöjda över att vi har fått in två väldigt viktiga punkter. Den ena gäller såklart högkostnadsskyddet. Den andra gäller den orimliga diskriminering som Socialdemokraterna införde: att man skulle ge gratis tandvård till illegala invandrare och asylsökande.

Det är, återigen, magstarkt att tala om resursbrist när man helt kompromisslöst och helt utan någon skam i kroppen - om vi hänvisar till skammens dag - år efter år gör denna prioritering.

Jag kommer snart att få en replik till, men jag hänvisar i övrigt till det jag redan har sagt. Många av dessa frågor har upprepats sedan tidigare replikskiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I detta anförande instämde Jonas Andersson (SD).

Fru talman! Tack för ditt anförande, Yurkovskiy! Svar på frågan fick jag absolut inte. Jag ställde en konkret fråga till ledamoten - och det är jag som ställer frågor nu: Vad tänker ledamoten här och nu göra för att säkra ekonomin i regionerna?

Man vilseleder lyssnarna med att säga: Vi är inte en del av regeringen. Det tycker jag är falsk marknadsföring. Regeringen skulle aldrig ha kunnat bildas utan stöd av er, Sverigedemokraterna. Regeringen skulle aldrig ha kunnat gå fram med budgeten i riksdagen. Du och dina partikamrater är alltså lika skyldiga till det som görs i regeringen, både gott och ont, när det gäller ekonomin. Hoppas att vi kan vara överens om det, ledamoten!

Jag kan ta en konkret fråga. Vi är i alla fall överens om en sak. Det är att vi vill ha skyddad yrkestitel för tandsköterska. Det var den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen som drev fram detta för undersköterska. Nu vill vi gå vidare, och även Sverigedemokraterna driver den frågan.

Fru talman! Min enkla fråga till ledamoten blir då: Varför ställer ni er inte bakom vårt yrkande i vår kommittémotion om att införa skyddad yrkestitel? I betänkandet avstyrks det. Men egentligen driver ni själva detta. Det är lite spännande att få svar på den frågan.

Fru talman! Först måste jag säga att jag inte håller med. Vi är nog inte överens när det gäller definitionerna av regering och regeringssamarbete. Ja, Sverigedemokraterna är en del av regeringssamarbetet. Ja, Sverigedemokraterna är en förutsättning. Men det finns kanske en anledning till att vi inte är en del av regeringen. Och detta medför vissa konsekvenser.

Med det sagt vill jag ändå säga att vi absolut har förtroende för regeringen och budgetprocessen, som den ser ut.

Jag ska ge ett konkret svar på den ursprungliga frågan. Det är inte lämpligt att jag föregriper något slags budgetprocess. Det är inte den roll jag har som ledamot i socialutskottet. Givetvis kommer vi med inspel om klok politik som vi vill genomföra, men jag kan inte ge något besked här om hur budgeten kommer att se ut. Det kan inte heller ledamoten göra från sin sida.

När det gäller skyddad yrkestitel är det korrekt att det är något som våra partier har gemensamt. Som jag nämnde i mitt ursprungsanförande har regeringen faktiskt gått oss till mötes och börjat utreda saken. Det är den konkreta anledningen till att vi inte vill gå vidare med ett tillkännagivande.

Fru talman! Det är en bred debatt vi har i dag. Den handlar om allt från brist på befintliga läkemedel till svårigheter med att få fram nya läkemedel, apoteksmarknadens utformning och finansieringen av tandvård. Det är väldigt mycket och väldigt spretigt. Hur hör detta egentligen ihop?

Jag tänker att det som dessa frågor har gemensamt är att de ofta glöms bort trots att de faktiskt är oerhört viktiga. De spelar en väldigt stor roll för människor i deras vardag, särskilt för sjuka människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Men oppositionspartiernas motionsförslag på dessa områden håller helt enkelt inte för en hel debatt för vartdera området. Liberalernas politik håller däremot alldeles utmärkt. Därför, fru talman, kommer jag att prata i ungefär sex timmar, fram till kvällens Rapport.

Jag ska börja med att berätta om det som jag tycker är fantastiskt, det som nu pågår i regeringen. Nu händer det saker som jag tror att vi har väntat på länge. En del saker spinner vidare på Socialdemokraternas tidigare påbörjade arbete men nu i högre tempo. Andra saker är sådant som inte över huvud taget har varit igång tidigare men där det nu börjar rulla framåt.

Regeringsunderlaget är till att börja med överens om att stärka tandvårdens högkostnadsskydd. Det är helt enkelt dags att laga hålen i tandvården. Det ska inte vara en fråga om plånbok. Alla ska ha råd med en frisk mun och friska tänder. Här är vi överens om att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Sedan har vi detta med läkemedel och läkemedelsutveckling. Där fortsätter tidigare arbete men i lite högre takt. I höstas fick till exempel Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att öka kompetensen för kliniska prövningar i Sverige även när det gäller medicinteknik, inte bara läkemedel.

Innan dess, i maj tror jag att det var, gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera restnoteringar av läkemedel och brist på läkemedel. När ett läkemedel faktiskt finns och det går att förskriva måste man som patient också kunna få det i sin hand. Det ska inte vara så himla svårt, fru talman.

Apotekens roll ska stärkas. Vi har en överenskommelse om att utveckla apotekens roll i vårdkedjan både genom nya tjänster, som hälsoundersökningar och annat, och genom att införa ett farmaceutsortiment. Det är något helt nytt för Sverige, men det är inte nytt i världen. Det är ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt. Detta arbete är nu påbörjat, och delar utreds faktiskt redan. Det gör mig glad.

Jag skulle, som sagt, kunna prata fram till Rapport, men jag ska låta bli. Jag tänker i stället avsluta med det som jag är allra mest glad och hoppfull över: Äntligen är en strategi för sällsynta hälsotillstånd på väg.

Vi vet att det kan vara en enda eller väldigt få i landet som drabbas av en viss sjukdom eller funktionsnedsättning. Ofta påverkas hela vardagen och hela livet. Personerna hamnar i kläm i vården och i vardagen. Deras närstående hamnar i kläm.

När livet knakar eller kanske till och med brister borde det inte spela någon roll om det som har hänt oss är vanligt, ovanligt eller sällsynt. Men så har det varit.

Vi kämpade länge - Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna anslöt. Vi fick till ett tillkännagivande. Och nu, flera år efter detta, händer det faktiskt. I nära samverkan med patientföreningar tas nu denna strategi faktiskt fram.

Vi i Liberalerna trycker även på i fråga om det arbete som fortsätter i Regeringskansliet när det gäller ett större ansvar för finansieringen av läkemedel vid sällsynta sjukdomar och diagnoser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

När det gäller hela det här området, oavsett om vi pratar om apotek, medicinteknik, utveckling av nya läkemedel eller sällsynta diagnoser, är det egentligen inte konstigare än att patienter var de än bor och vad de än drabbas av ska få tillgång till bästa möjliga vård, bemötande, kunskap och behandling.

Det ska inte spela någon roll om man drabbas av en vanlig eller en ovanlig sjukdom, och det ska inte spela någon roll vilket postnummer man har. Oavsett detta ska man möta kunniga människor och veta att man är väl omhändertagen.

Jag vill tacka er i salen, som jag vet har drivit på för detta, och naturligtvis regeringen som nu tar förslagen vidare för nya steg mot ett liv i frihet även för dem som drabbas av något ovanligt och även för dem som råkar bo på en plats där vården tidigare har varit svårare att ge.

Fru talman! Denna debatt handlar om läkemedel, apotek och den alltmer ojämlika tandvården.

Antalet restanmälda läkemedel, alltså läkemedel som inte finns på apoteken, ökade med mer än 100 procent under 2023 jämfört med året dessförinnan enligt nya siffror från Läkemedelsverket. Och så har det varit ganska länge.

De läkemedel som tog slut hos leverantörer är smärtstillande medel för barn - det har många hört av sig om - och Ozempic, ett läkemedel för diabetiker men som också används av dem som vill gå ned i vikt och är överviktiga. Men det handlar även om antibiotika, vilket är oerhört allvarligt. Det har jag själv fått studera i närtid, så att säga, när jag har försökt att få Kåvepenin på Kungsholmen.

Det system som vi har nu med läkemedelstillverkning i Sverige och i andra länder med bristande krav på lagerhållning skapar enorma risksituationer för tusentals människor. Vi anser att apoteksbranschen som kollektiv bör ges skyldighet till lagerhållning.

De som skriver ut läkemedel och expedierar måste ha full koll på vad som finns tillgängligt. Läkemedelsverket bör ges ansvar för en nationell lista där man snabbt kan se var det finns läkemedel. Även sjukhus, apotek och läkemedelsföretag - allt - ska in där.

År 2009 sålde den numera insomnade Alliansen, om ni kommer ihåg dem - det var Centern, Moderaterna, Folkpartiet, som det hette då, och Kristdemokraterna, och de hade orange tröjor på sig - ut en stor del av det statliga Apoteket AB till privata aktörer. Hur blev det? Det kan man fundera på. Det blev både bra och dåligt. Detta var ett ideologiskt beslut.

Som vanligt när högern gör affärer är vinnaren näringen, måste man säga. Företagen som köpte apotek i samband med omregleringen gjorde mycket goda affärer. Staten sålde ut delar av Apoteket AB för 5,9 miljarder kronor till fyra bolag. Och något år senare var enbart ett av bolagen värt nästan samma summa. Där cashade man så att säga in.

Det sades att ett av huvudskälen var att man ville öka tillgängligheten till apotek och att man ville ha mer flexibla apotek när det gäller öppettider. Och så är det. Jag bor i innerstan och har fyra apotek på 200 meters avstånd. Det är suveränt. Man kan gå dit när som helst. Men det är inte så överallt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Vi har pratat lite grann om glesbygden. Jag tänker också på Jordbro i Haninge. Det är inte glesbygd. Men där försvann apoteket. Det är en förort och ett socialt utsatt område. Och det fanns ingen bäring att ha ett apotek där.

Avregleringen syftade också till att ge små ägare en chans att öppna apotek. Det pratades om det, och det var nästan lite gulligt. Men det blev inte riktigt så. Jag tänker på Apotek Hjärtats marknadsandel som uppgår till 25 procent. Det är alltså oligopol som vi har fått i stället. Det är inte små familjedrivna apotek, det ska vi komma ihåg, utan dessa apotek har också internationella förgreningar.

Tillgängligheten är så mycket mer än antal apotek per invånare. Det handlar om möjligheten att få tag på läkemedel. Och vilken region man bor i ska inte styra detta. Det behövs helt enkelt en översyn av apoteksmarknaden.

Just marknaden är inte superintresserad av folkhälsa, utan vinsten är det primära och har alltid varit det.

Nu rusar jag vidare till tandvården. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att många som tjänar mindre besöker tandläkare mycket mer sällan eller avstår från tandläkarbesök. Och de som har väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd, eftersom det bara gäller kostnader över 3 000 kronor och eftersom det endast är halva kostnaden som ersätts.

Vänsterpartiet har ett reformpaket för tandvården som handlar om ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och bättre generell tandhälsa. Vi lade fram ett förslag redan före valet om ett högkostnadsskydd på riktigt. Det skulle innebära att patienten betalar maximalt 1 200 kronor under tolv månader, likt det system som vi har inom hälso- och sjukvården. Kostnader över det ska subventioneras. Förslaget har utretts och är ett färdigt förslag som kan rullas ut.

Vi vill också att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak för vad respektive behandling får kosta. Då har man mer koll på läget när man besöker en tandläkare, och då vet man vad man ska betala.

Socioekonomiska förhållanden har en stor påverkan på munhälsan. Och som vanligt handlar det om klass. Inte minst märks det bland barn, då barn i familjer med låg inkomst löper 60 procent större risk för karies jämfört med barn i familjer med hög inkomst.

Likt välfärden i stort anser vi att tandvården ska styras av behovs- och solidaritetsprincipen, där störst behov kommer först. Vi vill inte ta bort privata tandläkare, utan vi vill bara ha lite mer reglering. Det är aldrig fel. För privata utförare är det de friskaste patienterna som kräver minst insats som ger hög ersättning och är de mest lönsamma.

Därför måste också den offentliga tandvården ta ett större ansvar. Det har vi pratat om lite grann tidigare. Vi anser att principen om vård efter behov tydligare än i dag ska styra prioritering och resursfördelning i tandvården.

Regeringen bör återkomma med förslag på hur behovs- och solidaritetsprincipen kan föras in i tandvårdslagen utifrån förslagen i SOU 2021:8. Detta tar vi upp i reservation 20.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Bland personer med mycket låga inkomster besökte endast 52 procent tandvården under en tvåårsperiod - 2018-2019. Det kan jämföras med att det var 82 procent bland personer med högre inkomster. Det innebär att alla akuta tandvårdsbesök tornar upp sig specifikt för Folktandvården.

De stora regionala skillnaderna, där den yttersta konsekvensen är en ojämlik tand- och munhälsa, måste tas bort. Vi vill se en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur tandvården kan arbeta mer regionöverskridande. Man måste kunna göra mer mellan regionerna.

Fru talman! Etableringsfriheten innebär att det i princip inte finns någon vårdkö för vuxna patienter utan särskilda behov i Stockholms innerstad, och det är väl bra. Samtidigt kan väntetiden vara flera år på andra platser i landet och för patienter med särskilda behov.

Utvecklingen inom den privata tandvårdssektorn är alldeles lysande, kan man säga. Sedan flera år är tandvården den mest lönsamma sektorn, sett till privata aktörer. År 2019 var rörelsemarginalen 12,7 procent, vilket kan jämföras med privata vårdcentraler inom primärvården där den var 5,6 procent.

Det ställs inte samma krav på privata tandvårdsföretag som på den offentliga tandvården. Det handlar om någon typ av kravlöshet. Det innebär att privata tandvårdsföretag kan neka att ta emot patienter för akuttandvård, kan neka att ge tandvård till barn och kan neka tandvård till äldre och multisjuka. Ska det vara så? Det tycker inte vi.

Exempelvis stod privat tandvård 2019 endast för 14 procent av tandvården till barn och unga, medan hela 58 procent av det statliga tandvårdsstödet gick till just privat tandvård. Det tycker jag är intressanta siffror. Det innebär att en allt större del av Folktandvårdens resurser tas i anspråk för tandvård till barn och unga vuxna, för befolkningsansvaret och för patientgrupper med särskilda behov.

Vi vill se förslag från regeringen där det ställs samma krav på privat tandvård som på offentlig tandvård när det gäller akuttandvård, barntandvård och tandvård till äldre och multisjuka, så att man delar lite grann på gracerna.

Fru talman! Jag tänker fokusera på läkemedel, för det är där jag ser de största bekymren, inte minst när det handlar om tillgänglighet till läkemedel i Sverige. Jag har tidigare i repliker lyft fram olika problemområden. Det är främst tre områden som är riktigt bekymmersamma.

Det första har vi diskuterat. Det handlar om särläkemedel - specifika läkemedel som används för mycket små patientgrupper. I och med att de används för små patientgrupper blir utvecklingskostnaderna väldigt stora i förhållande till antalet patienter. Kostnaden blir därför hög. Det svenska sättet att beräkna och prissätta läkemedel gör att dessa läkemedel har väldigt svårt att ta sig in på den svenska marknaden. Det här är någonting som vi uppmärksammade gemensamt under den förra mandatperioden. Vi var flera partier som drev fram tillkännagivanden och beställningar från riksdagen. Men det är sorgligt, tycker jag, att se att ingenting händer efter valet. Det handlar om tillgänglighet för en väldigt liten patientgrupp, och de här läkemedlen är faktiskt helt livsavgörande.

Det som har hänt på det här området är att vi till slut fick den socialdemokratiska regeringen att ge TLV i uppdrag att ta fram en ny modell. Det har TLV gjort. Men från Tidöregeringen har ingenting hänt. Det är flera som har varit uppe i talarstolen och sagt att man nu har gett ett uppdrag att ta fram en strategi för sällsynta diagnoser. Det är jättebra. Det är på tiden att vi får en strategi för hela det här området och de här diagnoserna. Men det uppdraget omfattar inte särläkemedel. Det är också därför Riksförbundet Sällsynta diagnoser är mycket kritiskt mot den här regeringen, som inte gör någonting vad gäller läkemedel och framför allt inte lyfter in dem i detta arbete. Sedan är det också så att den strategin inte kommer att vara klar förrän någon gång under 2025 och därmed inte bli verklighet förrän långt senare. Detta är alltså en väldigt dålig tröst för de patienter som dag efter dag väntar på att få de här mycket viktiga läkemedlen. Där kan man tala om bristande tillgänglighet. Där kan man tala om att säga en sak före valet men sedan efter valet i regeringsställning säga någonting helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Den andra utmaning som vi har vad gäller tillgänglighet beskrivs i en rapport som även den kom från TLV under förra året. Man gick igenom apoteksmarknaden i Sverige och kunde konstatera att 11 procent av samtliga apotek - det finns ungefär 1 400 i landet - är hotade ekonomiskt beroende på att marginalerna är alldeles för små. TLV har uppdraget att ta fram den här typen av rapporter med jämna mellanrum beroende på att det är politiska beslut som ligger bakom hur stora marginalerna ska vara.

Av en handlingskraftig regering som värnar glesbygden hade man då kunnat förvänta sig en lång rad olika åtgärder för att se till att det som TLV målar upp om att 11 procent av apoteken är hotade inte blir verklighet. Men även där är det alldeles tyst från regeringen. Det som finns på bordet är ett förslag direkt från myndigheten TLV som säger att vi direkt måste gå in och ändra på handelsmarginalen. Förslaget är ute på remiss, och jag hoppas att det blir verklighet.

Regeringen kunde även ha kommit med beskedet om att öka det särskilda glesbygdsstöd som finns - det är inte många miljoner - och rikta det specifikt mot de 100 kommuner i Sverige där det bara finns ett enda apotek, så att de apoteken under inga som helst omständigheter läggs ned. Något sådant besked har dock inte kommit från regeringen.

Det man också skulle ha kunnat göra är att införa det här med farmaceut på distans. En av de saker som hotar apoteken i Sverige, frånsett små marginaler, är den mycket stora bristen på farmaceuter. Öppna för möjligheten till farmaceut på distans! Då kan man på precis samma sätt som man kan träffa sin läkare på distans också träffa sin farmaceut för att sedan få ett läkemedel expedierat av någon från en annan personalkategori, företrädesvis en apotekstekniker. Det är tillgänglighet på riktigt, men här kommer det ingenting från regeringen. Det, fru talman, gör mig riktigt orolig.

Det tredje området handlar om de läkemedel som sjukhusen rekvirerar. Det är det så kallade NT-rådet som bestämmer om läkemedlen ska användas i landet eller inte. Men flera regioner har i dag en så pressad ekonomi att de saknar ekonomiska möjligheter till det även om NT-rådet ger grönt ljus för ett nytt läkemedel för till exempel cancerbehandling. Det är samma sak vad gäller nya vacciner. Stockholmsregionen vill gå före och erbjuda vaccinationer för sina medborgare, men fattigare regioner har inte de möjligheterna.

Det här är verkliga problem vad gäller tillgänglighet på läkemedelssidan. Vi har flera reservationer från Centerpartiets sida, men den viktigaste är reservation 2, som handlar om att regeringen måste ta ett helhetsgrepp när det gäller tillgängligheten till läkemedel, oavsett om det är fråga om särläkemedel, nya vacciner, läkemedel som rekvireras eller sådana man beställer på apotek. Här måste man göra någonting från regeringens sida. Tiden håller på att rinna ut. Jag står bakom alla våra reservationer, fru talman, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Kvarvarande kollegor i salen! Den här debatten rör frågor som engagerar många människor. Det har vi märkt här i dag. Det är inte överraskande, eftersom många människor har erfarenheter av att till exempel försöka hämta ut en viktig medicin och få upplysningen att den är restnoterad eller att det närmaste apoteket inte har medicinen inne utan måste beställa den. Många har också erfarenhet av att behöva betala en hög tandläkarräkning, ibland så hög att det inte går att få ihop privatekonomin under lång tid till följd av den höga kostnaden för helt nödvändig vård. Särskilt svårt kan det vara för unga människor med sämre ekonomi och för äldre som ofta har både sämre ekonomi än vad de haft tidigare i livet och sämre tandhälsa.

Miljöpartiet lyfter ofta frågor om vikten av förebyggande arbete för hälsan, och det vill jag göra även i dag. Det finns sjukdomstillstånd som lika gärna eller hellre kan förbättras på andra sätt än genom läkemedel. Vi har en utmaning som samhälle i hur vi ska kunna arbeta för livsstilsförändringar som minskar riskerna för sjukdom. Här behövs det som vanligt mer forskning, men Miljöpartiet vill också se en folkhälsolag som skulle kunna bidra till en bättre grund för hälsa i hela samhället och därmed minskad risk för ohälsa.

Vilka instanser i samhället ska ansvara för att säkerställa att informationen om vad individen själv kan göra för att minska risken för sjukdom når alla? Att alkohol och tobak är skadligt för hälsan vet nog de flesta, men kanske har inte riktigt lika många nåtts av informationen om till exempel vikten av att minska på saltintaget. Bara en sådan åtgärd skulle kunna få ned högt blodtryck för många drabbade och på så vis minska behovet av läkemedel.

Men samtidigt finns det många läkemedel som är nödvändiga och som vi behöver. Här finns många reformer som Miljöpartiet skulle vilja se för att säkerställa tillgången för alla, oavsett var i Sverige vi bor. Mycket har hänt sedan apoteken avreglerades 2009, och det är dags för en genomgripande översyn av den svenska apoteksmarknaden som inte utesluter ett återförstatligande.

På senare tid har det av givna skäl varit ett starkt fokus på att hälso och sjukvårdens beredskap för att säkra tillgången till exempelvis nödvändiga mediciner måste stärkas. Även av detta skäl finns alltså anledning att göra en översyn av apoteksmarknaden. Regeringen måste se till att Sverige har tillräckliga beredskapslager av läkemedel för att klara såväl normalläge som kris och i värsta fall krig. En strategi måste finnas för hur tillgången till läkemedel kan stärkas.

Det finns fler åtgärder som skulle behöva vidtas. Fler patienter i Sverige borde få tillgång till innovativa läkemedel, särläkemedel, och regeringen borde se över vilka förändringar som är nödvändiga för att detta ska vara möjligt. Dessutom borde farmaceuternas roll stärkas. Farmaceuter bör kunna förskriva receptförlängning av till exempel p-piller, astmamediciner, insulin, blodtrycksmediciner och liknande läkemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Apoteken borde också få större möjligheter att avhjälpa problemen med läkemedel som tar slut. Till de åtgärder som apoteken själva har föreslagit hör att tillåta byten som i dag är otillåtna, exempelvis avseende förpackningsstorlek, styrka, dosering, annan beredningsform och i vissa fall annan läkemedelssubstans. Det här är också en fråga som regeringen borde se över. Till de angelägna åtgärder på läkemedelsområdet som Miljöpartiet skulle vilja vidta hör även kostnadsfria preventivmedel för unga. Vi vill också att åtgärder vidtas för att komma till rätta med felaktig läkemedelsanvändning. Detta förekommer i alla åldersgrupper, men äldre är ofta särskilt utsatta. Regeringen bör utreda om till exempel en anmälningsskyldighet för misstänkt läkemedelsvanvård bör införas.

Fru talman! Miljöpartiet har länge drivit frågan om att jämställa tandvården med vården i övrigt för alla i Sverige. Vår målsättning är därför att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som vården i övrigt. Men vi anser att det förslag som kom från tandvårdsutredningen om ett separat högkostnadsskydd på 1 200 kronor per år är ett viktigt steg på vägen. Det skulle betyda mycket för enskilda personer. Då den vägen kan vara mer framkomlig anser vi att det i nuläget är det förslaget som bör ligga till grund för nödvändiga reformer.

Ett annat viktigt förslag från tandvårdsutredningen som vi vill framhålla är att de människor som har störst behov ska prioriteras. De redan framlagda förslagen bör vara en utgångspunkt för fortsatt arbete med ett högkostnadsskydd för tandvården.

Vi motsätter oss den besparing som regeringen föreslår inom tandvårdsområdet så länge denna inte kompletteras med de andra föreslagna reformerna från tandvårdsutredningen. Att sänka åldersgränsen för fri tandvård från 23 år till 19 år och avskaffa ordningen med dubbelt tandvårdsbidrag för unga mellan 24 och 29 utan att införa ett högkostnadsskydd riskerar att drabba dem som har allra sämst tandhälsa.

Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 16.

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)