Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Betänkande 2023/24:SoU6
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 februari 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6)
Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:SoU6
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Rättigheter för barn och vuxna i skydddat boende stärks
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boendeProposition 2023/24:31
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
- Motion 2023/24:2779 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) med anledning av prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
- Motion 2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
- Motion 2023/24:2783 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-02-08
Trycklov: 2024-02-08
Betänkande 2023/24:SoU6
Alla beredningar i utskottet
Rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende stärks (SoU6)
Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-02-14
Debatt om förslag 2023/24:SoU6
Webb-tv: Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Dokument från debatten
- Onsdag den 14 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:71
- Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februariProtokoll 2023/24:71 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Protokoll från debatten
Anf. 216 Christian Carlsson (KD)
Fru talman! Det är särskilt allvarligt när hemmet som ska vara en plats av kärlek, omtanke och respekt i stället förvandlas till en plats för våld och förtryck. Men alltför många kvinnor i vårt land vittnar om hur en snabb förälskelse och en till en början kanske lycklig relation sedan övergår i psykisk terror och fysiskt våld.
Våldet mot kvinnor i Sverige har ökat på senare år, och vi som samhälle behöver göra mycket mer för att motverka mäns våld mot kvinnor och för att stärka stödet till de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Jag är därför stolt över att vi i dag tillsammans tar ett viktigt steg på vägen i och med betänkandet Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.
För de tusentals kvinnor och barn som varje år drabbas av våldet är kvinnojourerna och deras skyddade boenden ibland skillnaden mellan liv och död. Kvinnojourerna tar ett jätteansvar. Kommunerna måste också ta sitt ansvar genom att erbjuda fler kvinnor plats på skyddat boende, och vi behöver särskilt noga följa upp och säkerställa att så sker.
Men det räcker inte att tillhandahålla fler platser, utan vi måste också säkerställa att våra skyddade boenden är trygga och skyddande. I och med beslutet om dagens betänkande kommer därför skyddat boende att regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats. En tillståndsplikt för dem som vill bedriva skyddat boende kommer också att införas. Vidare blir Ivos nya tillståndsprövning ett viktigt led i att stärka skyddet för de våldsutsatta kvinnorna.
Fru talman! När vi talar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation förtjänar barnen ett särskilt fokus. När våld i hemmet riktas mot kvinnan finns ofta barn i närheten. De hör och de ser. Så många som vart tionde barn tvingas uppleva att pappa utövar våld mot mamma. Våldet som barnen bevittnar får långtgående konsekvenser för barnen själva i form av skräck och vanmakt.
Barn som bevittnar våld är brottsoffer, men de riskerar också att själva bli förövare. De flesta gängkriminella har vuxit upp i familjer där det förekommit våld i en nära relation eller mot barnen själva. Vi påminns om att det är just trygga familjer som lägger grunden för det trygga samhället.
För att öka tryggheten för de våldsutsatta barn som behöver följa med mamma till ett skyddat boende ska de i fortsättningen få en egen bedömning och ett beslut om placering i skyddat boende, och socialnämnden får ett tydligt ansvar att se till att deras behov tillgodoses. Det kan handla om att socialnämnden bistår med att hantera byte av skola, eller säkerställa att barnen kan fortsätt med fritidsaktiviteter, spela fotboll eller vad det kan vara, i en situation då den våldsutsatta mamman av förklarliga skäl har fullt upp med att själv hålla ihop.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att alltför länge har en våldsam pappa fått stå i vägen inte bara för mammans utan också för barnens trygghet. Nu minskar vi våldsutövarnas makt.
För det första ska socialnämnden, omedelbart eller efter ansökan hos förvaltningsrätten, kunna bevilja barnet en insats i skyddat boende trots att samtycke från ena föräldern saknas.
För det andra ska den som barnet placeras tillsammans med i det skyddade boendet ensam få bestämma om barnens deltagande i hälsoundersökning, socialtjänstens insatser och om eventuella skolbyten.
För det tredje ska socialnämnden få besluta om hemlighållande av vistelseort och hur umgänge mellan barnet och den våldsamma vårdnadshavaren ska få utövas.
När jag träffade representanter för Unizon på Forum Jämställdhet i Karlstad i onsdags berättade de att så många som vart tredje barn i skyddat boende måste träffa sin våldsamma pappa. Det beror på att socialtjänsten helt saknar verktyg för att neka en våldsam vårdnadshavare umgänge med barnet under vistelsen i det skyddade boendet.
Det är för dessa barns skull som vi nu ändrar lagen. Barnets egen vilja ska få komma till uttryck, och socialtjänsten ska få sätta stopp för att barn i skyddat boende ska behöva träffa den våldsamma förövaren. Jag vet att det här innebär en stor seger för många som har kämpat för att det ska bli verklighet, och det innebär ett steg i rätt riktning för att öka tryggheten för några av samhällets mest utsatta barn.
Vi kristdemokrater anser att som huvudregel bör gemensam vårdnad eller umgängesrätt inte beviljas om det finns en dom om våld inom familjen. Jag vet att det pågår beredningsarbete i Regeringskansliet i frågan, precis som det gör när det gäller frågan om utvidgat kontaktförbud och andra viktiga åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor och barn. Jag ser fram emot att regeringen och socialutskottet tillsammans kan ta fler viktiga steg framöver när det kommer till att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och de utsatta barnen. Vårt arbete på det här området har bara börjat.
Anf. 217 Marcus Wennerström (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag instämmer i mycket av det som Christian Carlsson nämnde i talarstolen. Jag har en specifik fråga. Med den åtgärd som vi nu vidtar kommer skyddade boenden att behöva upphandlas enligt LOU. De erfarenheter vi har av HVB-hemsmarknaden och andra marknadslösningar i landet är att de är kostnadsdrivande och öppnar upp möjligheter till fusk. Oroar sig socialutskottets ordförande över en sådan utveckling? Hur ser ledamoten på behovet av att i närtid utvärdera både kostnadsutvecklingen och kvalitetsutvecklingen av skyddade boenden, så att det inte blir en fördyring och försämring för kommunerna och dem som har behov?
Anf. 218 Christian Carlsson (KD)
Fru talman! Jag ser ett behov av att nära följa upp hur den här reformen utvecklar sig, men det gäller inte primärt på det område som ledamoten lyfter upp. När vi nu inför den här tillståndsplikten vet vi också att den innebär en ambitionshöjning för många av de ideellt hårt arbetande kvinnojourerna. Det finns en oro för att omställningen ska göra att vissa aktörer får svårt att klara sig. Regeringen skjuter till pengar för att övergången ska bli smidig. Men vi måste noga följa detta, så att det faller så väl ut som det bara går. Vi kommer absolut att behöva följa upp frågan allteftersom. Det är bra att regeringen är väldigt tydlig med att man avser att göra det. Man avser att ge en särskild myndighet i uppdrag att noga följa utvecklingen.
Anf. 219 Marcus Wennerström (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är bra att vi ser framför oss en utvärdering av det som sker. Samtidigt finns det en risk för att till exempel kvinnojoursdrivna verksamheter kommer att lida av utvecklingen och behöva läggas ned. Vi behöver se faktum: När någonting väl har lagts ned blir det ofta väldigt svårt och dyrt att återstarta det. Hur ser socialutskottets ordförande på detta? Hur snart och snabbt kommer man att behöva göra en sådan här utvärdering? Jag förstår att det inte främst är en fråga för ledamoten utan kanske snarare en fråga för regeringen, men hur snabbt ser ledamoten att det finns behov av att utvärdera om pengarna är tillräckliga, så att vi inte landar i en situation där de här otroligt bra verksamheterna, som har byggts upp under många år, tvingas läggas ned och den typen av lösningar blir helt bortslagna?
Anf. 220 Christian Carlsson (KD)
Fru talman! Mitt fokus är hur vi stärker skyddet för kvinnorna, stärker barnrättsperspektivet, genomför en ambitionshöjning och stärker barnens rättigheter på bekostnad av våldsutövarna. Det är det som är den stora segern med detta. Vi tillskjuter medel till kommunerna, så att de ska klara sin ambitionshöjning. Vi tillskjuter särskilda medel för att de ideella kvinnojourerna ska klara omställningen.
Kommunerna har i sin verktygslåda också möjligheter att försöka gynna de typer av verksamhetsformer som man bedömer kan göra jobbet särskilt bra. Det går att avsätta en del av upphandlingen till ideella organisationer, till exempel. De verktygen finns, och detta kan man bedöma på lokal nivå. Men för mig som kristdemokrat har inte det primära varit huruvida de aktörer som driver detta är privata, ideella eller kommunala, utan det viktiga för mig är att vi i och med detta stärker skyddet för de våldsutsatta kvinnorna och några av samhällets mest utsatta barn.
Anf. 221 Marcus Wennerström (S)
Fru talman! "Alla de barn och ungdomar som inte orkar, kan, vill eller vågar komma fram och berätta om deras otäcka upplevelser bakom lyckta dörrar, om deras rädslor, deras ångest, deras bestående men. Det måste finnas en mer djupgående förståelse och kunskap om dom ." Orden är ett citat som återfinns i början av Fredrik Lundh Sammelis SOU Ett fönster av möjligheter. Min djupaste förhoppning är att den lagstiftning som nu föreslås träda i kraft så långt som möjligt grundas i en sådan förståelse och kunskap.
Delar av den nya lagstiftningen är riktigt bra. Det är bra att vi nu får en reglering av skyddade boenden. Det går inte längre att komma undan med vilken typ av lokal som helst. Det krävs att man ansöker och att man uppfyller krav. Det krävs organisation, och det krävs en grundläggande kvalitet. Skyddade boenden kan generellt ha fungerat bra, men nu behöver kommunerna inte längre köpa grisen i säcken. En viss nivå och standard ska finnas.
Kanske ändå viktigare är att skyddat boende nu blir en insats även för barn. Det är viktigt för att skapa transparens i besluten, men det är också viktigt för att vi därigenom måste se barnet som rättighetsbärare och barnet som offer. Precis som det inledande citatet betonar bär barnet med sig det hemska som skett. Även barnet behöver skydd när en vårdnadshavare har behov av skyddat boende.
Den som behöver skydd kommer nu att ha möjlighet att ensam fatta beslut om barnens skolgång och vård och hemlighålla sin plats för våldsutövaren. Det är på tiden, för det stärker barnens möjlighet till någon form av vardag och kvinnans möjlighet att komma på fötter. Det minskar också mannens möjlighet att utöva våld, såväl institutionellt som psykiskt och fysiskt, åtminstone för stunden.
Det är glädjande att lagstiftningen nu kan komma på plats. Samtidigt är en del av mig besviken. Jag är besviken över att vi inte lär oss av de marknadiseringshaverier som HVB-hemsmarknaden är ett exempel på. Som samhälle borde vi kunna bättre. Men nu är risken att skyddade boenden blir nästa haveri. När boendena ska upphandlas enligt LOU är risken stor att kvinnojoursdrivna boenden drabbas. När lägstapris får styra är det spar som hamnar i fokus. Spar kopplas i det här fallet till personal, omhändertagande och kvalitet. Vi riskerar att tappa kvinnojoursdrivna boenden. Det är fråga om kvinnojourer som med ideellt engagemang i botten byggt upp såväl kunskap som organisation med ett enda syfte: stöd till och omsorg om medmänniskor.
Vi socialdemokrater hade velat se en lösning som gynnar kvinnojourernas verksamhet. Vi uppmanar därför alla kommuner att tillämpa de delar av proposition 2021/22:135 Idéburen välfärd som gör det möjligt att reservera deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna aktörer.
En andra farhåga är finansieringen. Lagstiftningen ställer ökade krav på boendena, och ökade krav är kostnadsdrivande. Vi socialdemokrater vill trycka på att finansieringsprincipen måste hedras. Vi vill därför att såväl lagens tillämpning som dess kostnadsutveckling utvärderas.
Avslutningsvis är det olyckligt att utredningens ursprungliga förslag om att ändra i den så kallade umgängesrätten genom ändringar i föräldrabalken tagits bort. Vi socialdemokrater hade gärna sett en mer långtgående ändring.
Den ändring som ligger på bordet i dag kommer att skydda barn till kvinnor som på grund av våld eller hot om våld behöver skyddat boende. Men problemet med våld mot kvinnor och barn är långt större. En mer långtgående ändring i föräldrabalken hade varit önskvärd.
Vi socialdemokrater vill att det införs en lex Tintin för att skydda barn från umgänge när umgänget riskerar att vara skadligt. När en förälder utövar våld mot barn, förälder eller annan familjemedlem bör grundprincipen vara att inget oskyddat umgänge ska utdömas. Barns rätt till ett liv fritt från våld ska vara överordnat den så kallade kontaktprincipen i föräldrabalken.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 4 om kvinnojourernas verksamhet. Jag betonar att vi även står bakom reservationerna 9, 18, 21 och 26.
(Applåder)
Anf. 222 Johan Hultberg (M)
Fru talman! Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen det sociala skyddsnätet och ger socialtjänsten nya och bättre verktyg för att uppnå socialtjänstlagens målparagraf om att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.
Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen barns rätt och ställning i Sverige. Bara de senaste veckorna har regeringen tagit flera viktiga initiativ för att åstadkomma detta. Jag tänker i synnerhet på tillsättandet av den särskilda utredning som ska lägga grund för en mycket genomgripande och välbehövlig reformering av den statliga sociala barn- och ungdomsvården.
Propositionen vi nu debatterar är ett mycket viktigt steg i regeringens metodiska reformagenda för att stärka utsatta barn och kvinnors trygghet och säkerhet. Propositionens förslag innebär att vi tar flera och stora steg för att uppnå det som propositionens titel säger, nämligen stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.
Låt mig börja med att ge en liten bakgrund till varför propositionen är så angelägen. Många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Cirka åtta av tio misshandelsbrott mot vuxna kvinnor begås av någon närstående. Av detta följer att många tvingas fly för att söka skydd på ett särskilt boende. Då är det oerhört angeläget att boendena verkligen är skyddade och ger den trygghet som de utsatta personerna, i regel kvinnor, behöver och har rätt till. Men så är det inte alltid i dag, fru talman.
Ett annat mycket allvarligt problem i dag är att barns egna behov av skola, hälso- och sjukvård och fritidsaktiviteter sällan utreds när de följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Vi ser allvarliga problem i skolgången för barn i skyddade boenden. Inte sällan går dessa barn inte alls i skolan eller får långa avbrott i sin skolgång. Det är att svika dessa barn.
Att barn i skyddat boende ofta inte får sina rättigheter och behov tillgodosedda får i förlängningen andra allvarliga konsekvenser. Många kvinnor, mammor, väljer att sätta sin egen säkerhet åt sidan och stannar kvar i en våldsam relation i syfte att säkerställa att barnen får sin skolgång och sjukvård. Detta är naturligtvis en situation som vi bara måste ändra på, fru talman. Det gör vi nu tack vare den proposition som vi debatterar.
Genom reformen blir skyddat boende en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Reformen innebär övergripande att rättigheterna för barn och vuxna i skyddat boende stärks. Mer konkret innehåller propositionen bland annat förslag som innebär att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende blir egna rättighetsbärare. Socialnämnderna får ett mycket tydligt ansvar att tillgodose barns behov av stöd- och hjälpinsatser, och barnen som vistas i skyddat boende ska erbjudas en hälsoundersökning.
Vidare innebär reformen att socialnämnden ges en tydlig rätt att besluta om hemlighållande av vistelseort och att begränsa en förälders umgängesrätt. När en mamma och hennes barn placeras i ett skyddat boende för att skyddas mot pappan borde det vara alldeles självklart att pappans umgängesrätt ska begränsas, men den möjligheten har alltså inte socialnämnden i dag. Också det ändrar vi nu på.
Fru talman! Jag förstår om den som följer denna debatt, och som inte sedan tidigare känner till vilka allvarliga luckor som finns i lagstiftningen och i skyddet av barn och vuxna i skyddat boende, häpnar. För det är verkligen häpnadsväckande brister vi nu täpper till.
Vad man också kan häpnas över är att Sverige i årtionden har ställt krav på tillstånd för dans på exempelvis en restaurang men inte ställt krav på tillstånd för att bedriva en så viktig, ja, rent av livsviktig, verksamhet som skyddat boende. Det är verkligen absurt, men även det ändrar nu den moderatledda regeringen. Danstillståndet avskaffades i fjol. Genom att riksdagen röstar ja till denna proposition kommer tillståndsplikt nu att införas för att bedriva skyddat boende.
När exempelvis ett företag, en förening eller en stiftelse vill bedriva skyddat boende måste de först granskas och få tillstånd beviljat av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Så stärker vi kvaliteten i skyddade boenden och hindrar kriminella och oseriösa aktörer från att etablera sig.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag, bifall till stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende och bifall till att ta ännu ett steg på regeringens inslagna väg för att metodiskt stärka barn som egna rättighetsbärare.
I detta anförande instämde Magnus Resare (M).
Anf. 223 Mona Olin (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende. Jag vill börja med att yrka bifall till våra yrkanden i vår följdmotion 2023/24:2779.
(ANDRE VICE TALMANNEN: Ursäkta, man ska yrka bifall till en reservation.)
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.
Alla människor förtjänar att leva i trygghet. Om någon av olika anledningar har utsatts eller farit illa ska samhället vara redo med stöd i både psykisk och fysisk form.
Ett skyddat boende är den typ av boende som tillhandahålls för personer som är utsatta för våld, hot eller andra riskfaktorer i sina hemmiljöer. Det kan vara barn, kvinnor, män eller hela familjer som behöver skydd och säkerhet på grund av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, människohandel eller andra former av hot eller övergrepp.
Skyddade boenden är utformade för att ge en trygg och säker miljö där de boende kan få stöd, skydd och hjälp. Målet är att ge de utsatta möjlighet att återhämta sig och bygga upp ett självständigt liv utanför den våldsamma eller hotfulla situation de har lämnat bakom sig.
Dessa boenden kan vara temporära eller långsiktiga beroende på behoven hos de boende. De kan drivas av olika organisationer, inklusive statliga myndigheter, privata aktörer, ideella organisationer eller välgörenhetsorganisationer.
Verksamheterna som bedriver skyddat boende gör ett enormt viktigt och alldeles avgörande jobb för de drabbade.
Fru talman! Det inte ovanligt att det finns barn i hemmet när någon utsätts för våld i nära relation. Här behöver samhället stå starkt, och Sverigedemokraterna är därför positiva till att det nu ligger viktiga förslag på bordet som säkerställer att barn också får beviljade insatser om skyddat boende.
Detta kommer att synliggöra barnets situation och stärka barnrättsperspektivet. Barnet kommer att få bättre förutsättningar för insatser i öppna former, eventuellt byte av skolenhet och förskola med mera. Att sådan lagstiftning inte har varit på plats tidigare är ett stort svek för alla som utsatts, men Sverigedemokraterna menar att i och med det som föreslås i propositionen tas mycket viktiga steg framåt.
Enligt regeringens förslag ska det krävas tillstånd av Ivo för att bedriva skyddade boenden yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Kommuner och regioner ska anmäla de skyddade boenden som de bedriver till Ivo. Sverigedemokraterna är mycket positiva till detta eftersom det i dag inte är möjligt för Ivo att göra någon formell kontroll av verksamheter innan de startar.
Det är faktiskt helt förkastligt att aktörer som kanske helt saknar förutsättningar att bedriva skyddat boende i dag kan starta en verksamhet och börja sälja platser till kommuner utan någon kontroll.
Även om det är positivt med den tillsyn som föreslås tycker Sverigedemokraterna inte att det föreslagna tillståndet är tillräckligt för att långsiktigt säkerställa en trygg och säker verksamhet med god kvalitet. Vi anser därför att regeringen bör ge Ivo i uppdrag att arbeta med kontinuerlig tillsyn av verksamheterna som bedriver skyddat boende just för att säkerställa att verksamheten ständigt arbetar kvalitativt och i rätt syfte. Den ökade organiserade brottsligheten inom vården är ytterligare en stark faktor till att kontinuerlig tillsyn är alldeles avgörande för uppdraget.
Tillståndsplikten är ett bra och viktigt steg i rätt riktning för att öka kvaliteten på de verksamheter som bedriver skyddat boende. Att privata utförare ska ansöka om tillståndsplikt borde vara självklart. De senaste åren har det rapporterats om privata aktörer med stora brister, till exempel adresser på bottenvåningar med fönster ut mot vägen och personal utan medicinsk kompetens som har diagnostiserat skyddsplacerade.
Sverigedemokraterna anser därför att det är viktigt att regeringen följer upp och återrapporterar effekten av tillståndsplikten. Det är positivt att den införs, men regeringen behöver säkerställa att förslaget också får önskad effekt.
Fru talman! Barns och ungas trygghet och säkerhet måste alltid komma i första hand, och här får det inte finnas några tvivel. Sverigedemokraterna anser att regeringen borde ha gått längre i frågan om att utreda delen om begränsning av umgänge för den vårdnadshavare som är skälet till att den utsatta vårdnadshavaren och barnet vistas på skyddat boende.
Sverigedemokraterna anser att umgänge inte är förenligt med skyddsplacering om den rör våld i hemmet från en vårdnadshavare till en annan, och vi ser fram emot den beredning som just nu tas fram i frågan.
Anf. 224 Jakob Olofsgård (L)
Fru talman! När vi pratar om våra barn säger vi just "våra". Men barn är inga ägodelar. Varje barn är en egen liten människa med egna rättigheter och friheter. Det finns ett berömt citat av poeten Khalil Gibran som lyder:
"Era barn är inte era barn. De är söner och döttrar av livets längtan efter sig själv. De kommer genom er men inte från er. Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte."
Låt mig upprepa: Ett barn är ingen ägodel. Det känns som en självklarhet men är ändå inte det. Det är själva essensen av den stora omläggning av politiken som regeringen nu genomför för att säkra barns egna rättigheter och friheter.
Omläggningen är nödvändig för att Sverige verkligen ska vara ett tryggt land för alla barn och unga - för varenda unge. Vi lever i ett av världens främsta välfärdsländer, och vi har en lång historia av att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga. Det finns mycket att vara stolt över i vårt land. Sverige var ett av de tidigaste länderna med att säkra generella läskunskaper hos barn och unga, med att bygga upp ett utbildningsväsen och med att inrätta allmänna förskolor. Vi var även först i världen med en lagstiftning mot barnaga.
Men - och tyvärr finns det ett men i vårt lands historia - de senaste årtiondena har utvecklingen stannat av. Politikens insatser för att skydda barn har inte utvecklats i samma utsträckning som samhället har förändrats.
I Sverige har vi i stor utsträckning lyckats förebygga att föräldrar använder våld i uppfostringssyfte. Men även om allvarligt våld mot barn minskade mellan 1969 och 2000 har den positiva utvecklingen stannat upp, och det allvarliga våldet har inte minskat nämnvärt under 2000-talet.
Det vi debatterar i dag, fru talman, handlar om samhällets allra mest sårbara människor. Den plats där barn och unga ska känna sig som allra tryggast, hemmet, kan ibland bli en riskzon för barnen.
Antalet barn med omedelbart omhändertagande på grund av brister i hemmiljön har ökat. Sverige har under lång tid inte vågat ställa sig på barnets sida när den krockar med föräldrarna. Föräldrarätten har vägt tyngre än barnets rättigheter. De allra mest sårbara barnen har betalat ett enormt högt pris när myndigheter inte har lyssnat tillräckligt på barnens röster. Det kan handla om myndigheter som inte lyssnar eller som saknar kunskaper om hur man läser av barn och som kanske känner olust eller rädsla för att besöka en vårdnadshavare. Konsekvenserna kan bli ohyggliga, vilket vi har fått se på gång på gång.
Fru talman! Vi debatterar i dag hur vi kan stärka rättigheterna för barn och vuxna i skyddat boende. Det är ett oerhört viktigt ärende. Det är angeläget eftersom det finns varningssignaler. Samtalen till Bris från barn i kontakt med samhällets stödinstanser ökade med 33 procent från 2021 till 2022.
Omläggningen från regeringen för att skydda barn är angelägen. De förslag vi i dag diskuterar utgör en oerhört efterlängtad reform. Detta ska stärka tryggheten och säkerheten för dem som vistas på skyddat boende men också stärka barns rättigheter så att de får sina egna behov tillgodosedda och inte bara ses som medföljande till den vuxne som flytt till det skyddade boendet. Skyddet mot umgänge med en våldsam förälder stärks i och med förslagen.
Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Jag vill särskilt lyfta fram några förslag i reformen. Reformen innebär flera förbättringar för barn som får insatser i skyddat boende när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård och skola. Det blir möjligt att ge skydd och stöd till barn vars ena vårdnadshavare inte lämnar samtycke till barnets vistelse i skyddat boende samt att skydda barn mot kontakt med en våldsam vårdnadshavare under vistelsen i boendet.
Dessutom vill jag understryka vikten - den har poängterats från talarstolen tidigare - av krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att driva skyddade boenden. Därmed stärks även skyddet mot oseriösa aktörer och välfärdsbrottslighet på detta område.
Jag är övertygad om att de underbara kvinnojourer som jobbar med detta - jag talade med Talita i dag, som besökte riksdagen vid ett seminarium och som driver ett skyddat boende - nu står på tårna, och det ska de självklart kunna göra, inför detta krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Det är inget konstigt för dem. De är ju måna om barnen och kvinnorna.
Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära hot mot liv, säkerhet och hälsa.
Med förslagen stärks också förutsättningarna för att skyddade boenden ska kunna tillgodose särskilda behov hos våldsutsatta, till exempel på grund av funktionsnedsättningar eller hedersrelaterat våld och förtryck.
Liberaler har spelat en viktig roll i att steg för steg driva på för sociala reformer som ökar barns frihet, från rätten till skola och förskola till hård kamp mot barnmisshandel och hedersförtryck. Jag är stolt över att vi med en liberal, borgerlig regering nu tar ytterligare ett steg för att barn och unga ska få bli egna rättighetsbärare. Varför? Jo, därför att varenda unges frihet och trygghet är vårt viktigaste ansvar.
Anf. 225 Mona Olin (SD)
Fru talman! Det var egentligen inte en replik på Jakob jag ville ha. Jag ville bara ha ordet för att klargöra mitt yrkande. Eftersom jag begärde ordet trodde jag att jag skulle hamna längst ned på talarlistan. Men det är alltså vår reservation 17 jag yrkar bifall till.
Anf. 226 Maj Karlsson (V)
Fru talman! En förälder, nästan alltid en mamma, som söker skydd från en våldsam man är utan minsta överdrift en kvinna som flyr för sitt liv. Rätten, tryggheten och säkerheten för barnen som är med på denna flykt ligger därför alltid i att den som söker hjälp och skydd får det. Det är den utgångspunkten vi måste ha i den debatt vi för här i dag. Skulden för att ett barn tvingas uppleva detta fruktansvärda trauma har ingen annan en den man som utövar våldet. Det är grunden för hela problematiken.
Det förslag som vi ska fatta beslut om bygger på utredningen Ett fönster av möjligheter. Ambitionen, det vill säga att barns rättigheter ska stärkas när de befinner sig i skyddat boende, är inte bara välkommen utan helt nödvändig. Problemet är att det beslut vi står inför riskerar att inte erbjuda öppna fönster. I värsta fall kan det bli fler höga trösklar.
Fru talman! Vi måste benämna det som egentligen är självklart: Den dagen en kvinna söker hjälp måste hjälpen komma snabbt. Att rädda en människas liv kan inte vara komplicerat. Det kan inte möta en massa hinder. Det ska vara smidigt och effektivt. I en värld där allt är perfekt skulle de lagförslag vi behandlar här i dag kanske bara vara positiva. Men det som kan se bra ut i teorin behöver inte alltid bli lika bra i praktiken.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation är ett strukturellt våld som måste angripas med strukturella medel. I förslaget avkönar man våldet, vilket ger den förödande konsekvensen att vi inte kommer att se våldet utifrån dess verkliga förhållanden. Det är livsfarliga tolkningar som att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld i stället beskrivs som "våld mellan föräldrar" eller "dödligt våld mot vuxen". Det osynliggör såväl förövare som offer. Det står i stark kontrast till regeringens sjätte jämställdhetspolitiska delmål, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Med ett lagförslag som är så omfattande som detta behövs en genomlysning som säkerställer att förslagen är till den våldsutsattas fördel. Annars finns stora risker att vi missar viktiga fakta, vilket kan göra att vi hamnar riktigt fel.
Fru talman! Vi vet till exempel att de som utsätts för våld inte alltid möter en hjälpande hand när de söker samhället stöd. I själva verket är denna väg kantad av hinder. Det visar om inte annat den dödsfallsutredning vi tog del av förra veckan. Där kan vi svart på vitt se att flera mord hade kunnat förhindras eftersom både brottsoffret och förövaren försökt få samhällets hjälp men ändå lämnats ensamma.
Jag tror inte heller att någon här har missat de enorma brister som finns i vårdnadstvister, där domstolar inte tagit i beaktande det våld mamman vittnat om. Vårdanden har i stället hamnat hos en förövare. Vi ser att man i lagförslaget inte har tagit detta faktum på allvar - en konsekvens av att inte ha utvärderat utifrån ett köns- och jämställdhetsperspektiv.
Vi menar att en så här omfattande förändring i att få skydd måste byggas upp med noggrannhet. Vi har i vår motion lyssnat in de ideella kvinnojourerna, då det är där kunskapen finns. Det får aldrig, verkligen aldrig, finnas den minsta risk att ett barn blir kvar med en våldsam förälder, först och främst för barnets välmående. Men vi måste också förstå att om det finns en risk att en mamma tvingas lämna sina barn kommer hon inte att fly. Då är barnens rättigheter verkligen i fara.
Därför har vi i vår motion yrkanden om ett antal ändringsförslag och förtydliganden, detta för att räta upp lagstiftningen utifrån den verklighet som våldsutsatta befinner sig i. Vi vill att det ska var tydligt i lagen att utgångspunkten ska vara att barnet ska följa med föräldern för att få skydd. Det får inte finnas någon risk att platsen barnet skyddas på röjs eller att barnet blir lämnat till förövaren. Vi vill med kraft understryka att även en förälder under 18 år och en bonusförälder måste ha rätten att skydda barn.
Fru talman! Sedan ett par år tillbaka har politiken öppnat upp för att göra kvinnors utsatthet till en handelsvara. Genom att låta människor tjäna pengar på mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation har man skapat en okontrollerad marknad med kvinnors och barns säkerhet som insats.
Nu är regeringen tvungen att agera för att städa upp detta kaos. Det är helt nödvändigt. Problemet är att man agerar på ett sätt som i själva verket kan ge de privata, oseriösa aktörerna en fördel. När man nu inför tillståndsplikt gör man det med en kravspecifikation där det finns en risk att man inte alls utgår från kvinnors och våldsutsattas behov.
För den som inte är så insatt i våldets mekanismer kan det såklart verka logiskt att alla brottsutsatta måste skyddas med pansarglas och andra säkerhetsåtgärder och att de behöver bevakning dygnet runt. Men faktum är att det i många fall är precis tvärtom. Vad kvinnorna oftast behöver är att möta en profession som har kunskapen om och förståelsen för vad som krävs för att återskapa kvinnornas egenmakt och självbestämmande. Detta är ett arbete som måste få ta tid. Det är just därför som de ideella kvinnoorganisationerna inte alltid har byggt nya fängelser för den våldsutsatta utan jobbar för långsiktiga vägar till frihet.
Fru talman! Redan innan det här förslaget har lagts fram har flera ideella skyddade boenden lagts ned. De kommer inte att kunna ställa om till det regeringen nu kräver. Vi ser att det finns en överhängande risk att de som blir kvar är de privata, vinstdrivande aktörer som skapat det kaos som regeringen nu vill städa upp. Det är just dessa privata aktörer som Ivo har riktat kritik mot.
Nu kanske ni tänker att tillståndsplikten ska lösa allt detta och att jag står här och vill att jourerna ska vara helt oreglerade och okontrollerade. Så är det såklart inte alls. Den som känner sig skeptisk till det jag säger tycker jag borde vända blicken mot HVB. Även denna verksamhet har gjorts till en marknad. Trots tillståndsplikt och trots kontroll har verksamheterna så stora brister att regeringen själv nu väljer att agera, vilket är väldigt bra.
Vi vill med emfas understryka att regeringen borde ha gjort en mycket mer omfattande konsekvensanalys av vad det här kommer att innebära såväl för kommunerna som för de våldsutsatta men framför allt för barnen. Vi är mycket besvikna över att utskottet inte ser vilken risk det här innebär. Vi vill att man stoppar vinstjakten när det gäller kvinnojourerna och stärker de verksamheter som utgår från de våldsutsattas verkliga behov.
Fru talman! Jag tror inte att någon här inte vill att kvinnor ska erbjudas hjälp. Jag tror bara att man i en iver att skydda barn inte har beaktat den verklighet vi i dag befinner oss i. Vi vet att myndigheter inte har nått hela vägen fram i fråga om kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Vi vet att socialtjänsten är under hård press, och vi vet att våra kommuner går på knäna. Då måste vi inte bara se till att det tillförs tillräckligt med resurser. Vi måste också stifta lagar som är så tydliga att inga misstag kan begås.
Vi i Vänsterpartiet värnar inte barns rätt. Vi kräver den. Man måste lyssna på dem som kan, ta till sig av vad de säger och sedan tänka om. Vi hade gärna sett att utskottet hade ställt sig bakom våra förslag så att vi kunde försäkra oss om att man inte gör något som kan gå fel.
Vi står bakom alla våra yrkanden, men väljer att yrka bifall endast till reservation 2.
(Applåder)
Anf. 227 Martina Johansson (C)
Fru talman! Äntligen finns det en proposition för att reglera det skyddade boendet. Jag säger "äntligen" framför allt för att barnet nu ska få ett eget beslut, få bli en egen person även när man befinner sig på ett skyddat boende. Det är viktigt att vi förändrar lagstiftningen för att barnen ska få de rättigheterna. Barnkonventionen genomsyrar tyvärr inte lagstiftningen och de handlingar som sker i dag.
Det är otroligt bra att det ska krävas tillstånd för att få bedriva de här verksamheterna, så att vi ska kunna följa upp kvalitet, göra uppföljningar och se till att det blir likvärdigt över hela landet. Återigen handlar det om att säkerställa barns rättigheter.
Mycket i lagförslaget är bra. Men jag saknar ändå saker. Jag saknar insikter och ledarskap som går hela vägen när det gäller barns rättigheter. I förslaget står det att man ska ompröva placeringsbeslutet var sjätte månad. Det tycker jag är bra. Men sex månader kan vara lång tid i ett barns liv. Jag vill inte se att man ifrågasätter sex månader när det gäller placeringsbeslutet men däremot när det gäller kravet på uppföljning under de sex månaderna. Hur följer man vårdplanen? Hur följer man genomförandeplaner?
Det handlar om att säkerställa att barnet som befinner sig på boendet faktiskt får de insatser som barnet behöver. Det räcker kanske inte alltid att få bara insatsen placering. Det behövs kanske andra typer av insatser när man är där. Det kan behöva säkerställas att barnet har tillgång till förskola, skola och fritidsaktiviteter eller kontakt med närstående som fortfarande är viktiga och som inte riskerar barnets säkerhet. Det tycker jag har missats.
När det gäller nationella riktlinjer brukar jag återkomma till att vi behöver säkerställa att det är rätt metoder som används, att rätt saker följs upp. Det har vi fortfarande inte gjort. Det är inte enhetliga arbetssätt. Vad är det egentligen som följs upp för att se att en insats faktiskt blir det vi förutsätter att den ska vara? Är det rätt behandling, stöd och insatser?
Barn är känsliga. Vi måste veta att det blir rätt saker från början. Jag har svårt att förstå varför regeringen inte kan ta ledningen, påpeka de sakerna och se till att det blir enhetligt hela vägen.
Fru talman! Det finns ett förslag om att kunna hemlighålla vistelseort. Det är ett otroligt viktigt beslut just när det är två vårdnadshavare där den ena behöver placera sig och sitt barn i ett skyddat boende. Men här hade jag också önskat att utskottet hade gått med på Centerpartiets förslag: att ställa krav på tydliggörande i den typen av beslut, på vad skälen är för att hemlighålla vistelseorten. Då blir det tydligt för alla inblandade varför det här barnet behöver placeras på ett särskilt boende.
Det behövs för att det ska vara rättssäkert för alla inblandade. Det behövs för tryggheten för både barnet och de vuxna. Barnet behöver också kunna backa tillbaka och se vad som gjorde att man behövde vara placerad på det sättet.
Fru talman! Mycket är som sagt bra. Men det hade kunnat vara ännu bättre.
I utredningen Tryggare hem för barn finns det en föreskrift om att Domstolsverket behöver utbildning för att kunna riskbedöma i familjemål. Det är alltså fler än jag som har uppmärksammat behovet av utbildningsinsatser. Även i de här delarna hade man kunnat komma mycket längre för att se till att det blir rätt utbildningar och rätt riskbedömningar så att det verkligen blir rätt beslut hela vägen.
Det kommer att behövas inom fler områden. Jag noterar att det förhoppningsvis kommer att finnas majoritet i kammaren på fler områden för att stärka barns rättigheter att komma till tals. Men det får vi återkomma till längre fram.
Fru talman! När jag tittar i betänkandet och läser utskottets argument för att avslå Centerpartiets förslag ser jag inte några starka motargument när det gäller till exempel hemlighållande av vistelseort, som jag var inne på förut. Man hänvisar till att det redan i dag finns motsvarande sådana bestämmelser i lagen om vård av unga. Men vi vet att det finns otydliga sådana beslut i dag. Det är inte tydligt för alla inblandade vad skälen är för omhändertagande eller för att det ska upphöra. Det är därför jag tycker att det är viktigt. Jag saknar som sagt ett ledarskap som visar på helheten.
Fru talman! Sammanfattningsvis tycker jag ändå i grund och botten att det här är ett bra förslag. Men det hade kunnat förstärkas på några ställen.
Jag står självklart bakom Centerpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall endast till reservation nummer 9.
(Applåder)
Anf. 228 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Arbetet mot mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga för Miljöpartiet. Under vår tid i regeringen presenterade vi bland annat ett åtgärdsprogram med 40 punkter på området mäns våld mot kvinnor.
Hur barnen drabbas av att bevittna våldet och hur deras perspektiv kan stärkas är en annan fråga vi bidrog till att lyfta fram under vår regeringstid. Därför tillsattes 2016 en utredning för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. År 2018 kom betänkandet Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Förslagen har under flera år diskuterats, remitterats och justerats i viss mån. Nu har regeringen lagt fram en proposition, och vi välkomnar i huvudsak förslagen.
Barn som ser en förälder bli misshandlad är själva brottsoffer. Länge såg man det inte så. Stödet och uppmärksamheten från samhällets sida var långt ifrån tillräckliga. Men sedan dess har lagen ändrats; att ha upplevt våldet gentemot en förälder gör även barnet till ett brottsoffer. Det tycker vi är bra.
Att barn nu i större utsträckning kommer att ses som egna rättssubjekt är viktigt. Ett särskilt beslut ska fattas om barnen och de insatser de behöver. En särskild lag kommer på plats som säkerställer vad som gäller om den ena vårdnadshavaren motsätter sig.
Många problem som har uppmärksammats av verksamma på bland annat kvinnojourer får nu ett regelverk. Det gäller till exempel rätten till läkarundersökning. Föräldern i skyddat boende ska kunna fatta beslut som rör vård och skola och ska inte tvingas få tillstånd från den misshandlande parten, som inte sällan utnyttjat situationen.
I propositionen finns också förslag på lagändringar av socialtjänstlagen som tydliggör att socialtjänsten har ett bredare ansvar för att ge stöd och skydd i skyddat boende även till personer i andra situationer. Det gäller till exempel hedersproblematik.
Fru talman! Även om Miljöpartiet i huvudsak välkomnar propositionen, som vi anser bidrar till att tydliggöra samhällets ansvar för allvarliga samhällsproblem, är det såklart några justeringar som vi hade önskat få gjorda. Jag lyfter fram några av dem här.
Kvinnojourerna har en unik roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. I dag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en djup kunskap om våldet och kvinnornas situation. Andra civilsamhällesorganisationer har också engagerat sig i arbetet gällande annat våld i nära relationer, till exempel bland hbtqi-personer. Det engagemang som civilsamhället bidrar med är ovärderligt.
Det har framförts oro för vad den nya lagstiftningens krav kommer att betyda för kvinnojourerna och deras verksamhet, inte minst av Vänsterpartiet som ju också tryckte på det i sitt anförande nyss. Att skyddet ska göras starkare och att barnen får en egen rätt till beslut anser vi är viktigt. För att underlätta för de idéburna jourernas verksamheter att göra de förändringar som behövs togs en förordning för tillfälligt statsbidrag fram 2022. Syftet är att ideellt drivna skyddade boenden ska kunna söka och få medel för att få stöd att göra de åtgärder som behövs.
Miljöpartiet bedömer att mer behöver göras och avsätter därför 50 miljoner kronor i år för ytterligare en generell förstärkning som är brett riktad till kvinnojourernas verksamhet. Vi är mycket måna om att deras verksamhet ska fortsätta att vara den livsviktiga kraft de är, och vi anser att det är angeläget att regeringen följer utvecklingen.
Fru talman! Idéburna kvinnojourer har länge med oro sett en vikande trend vad gäller placeringar och att kommunerna i allt högre grad placerar hos privata, vinstdrivande aktörer. Enligt kartläggningar som Socialstyrelsen gjort drevs 8 procent av de skyddade boendena av privat vinstdrivande verksamhet 2012, medan motsvarande siffra för 2020 var 37 procent. Miljöpartiet delar oron för denna utveckling och vill se ett förbud mot privata vinstdrivande företag bland skyddade boenden och att lagstiftaren därmed tar ansvar för att det inte blir en ny marknadiserad utveckling.
Vi anser också att möjligheten att reservera en upphandling för idéburna aktörer bör omvandlas till en regel som blir obligatorisk för skyddade boenden. Vi anser även att det ska finnas en möjlighet att helt undanta kvinnojourers skyddade boenden från upphandlingsregelverket. Anledningen till dessa ställningstaganden är förstås vår respekt för kvinnojourernas sedan länge upparbetade kompetens, som inte alla andra aktörer självklart har. Åtminstone borde regeringen nu utvärdera hur den nya lagstiftningen påverkar utvecklingen av vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer inom skyddade boenden.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag passa på att nämna några andra angelägna reformer på området. Det finns skäl att tro att det nya regelverket kommer att bidra till stärkt syn på barns rätt även på andra sätt, och Miljöpartiet anser att en så kallad lex Tintin bör införas. Flera andra talare också varit inne på liknande spår i dag.
Inget barn som varit utsatt för våld eller blivit brottsoffer genom att en förälder utövat våld mot en familjemedlem ska behöva träffa den föräldern om hen inte själv vill, oavsett om barnet bor på skyddat boende eller ej.
I propositionen föreslås att ett offentligt biträde som huvudregel ska finnas för både barnet och vårdnadshavaren i ärenden om skyddat boende. Miljöpartiet anser att detta är ett klart steg framåt. Vi anser dock att rätten till ett eget juridiskt ombud för barn måste utökas till samtliga ärenden som rör vårdnad och umgänge. Det handlar om barnets liv och rättigheter, och därför ska barnet alltid ha rätt till hjälp att föra sin egen talan.
Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men yrkar bara bifall till reservation 26.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).
Anf. 229 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tänk dig att du gång efter gång - kanske år efter år - blir misshandlad, slagen och kränkt. Det sker fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Du lever med rädsla för ditt liv men framför allt med rädsla för hur ditt barn påverkas. Till slut flyr du tillsammans med ditt barn i det du står och går i. Du får inte ens med dig dina egna ytterkläder.
Du kommer till ett skyddat boende - men väl där lämnas du ensam, och ditt barn kommer inte till skolan, vårdcentralen eller tandläkaren. Du vet dessutom att rätten står på den våldsamma vårdnadshavarens sida. Han kommer fortfarande att ha rätt till umgänge med ditt barn, trots allt han utsatt er för.
Jag har träffat de här kvinnorna. Jag har hört deras berättelser om hur det är att leva i den här situationen. Det är för dem, deras barn och alla dem som utsatts för våld - och utsätts för våld - som den här propositionen äntligen läggs fram.
Kvinnan jag berättade om är inte ensam. Hennes berättelse är en berättelse om liv och död. Enligt Brå dödas cirka 15 kvinnor om året av en före detta eller nuvarande partner. Cirka 10 barn dödas per år - alltför ofta av en vårdnadshavare. 30 000 fall av misshandel av kvinnor polisanmäls. I åtta av tio fall är förövaren bekant med kvinnan. Mörkertalet är därtill stort.
Fru talman! Det här är en mycket efterlängtad reform, som syftar till att stärka tryggheten och skyddet för våldsutsatta på skyddade boenden. Det handlar oftast om kvinnor och barn. Denna proposition innebär ett paradigmskifte i svensk politik, där barn nu för första gången ses som egna rättighetsbärare och inte längre bara som medföljande till den vuxne.
Alltför många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Hela 80 procent av misshandelsbrotten mot vuxna kvinnor begås av någon närstående, enligt Brå. Många kvinnor tvingas fly till skyddat boende till följd av det våld de utsatts för, och i många fall följer barn med.
Barn som vistas i skyddat boende har ofta bevittnat eller själva utsatts för våld. Våldet har inte sällan pågått under flera år - ibland under barnets hela liv. Enligt forskningen kan våldets destruktiva följdverkningar minskas genom rätt stöd och behandlingsinsatser. I rapporten Min tur att berätta talar barn själva om de allvarliga brister som finns i skyddade boenden.
Utredningen som föregick denna proposition gjordes av ledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som vi är stort tack skyldiga för en bra utredning. Den heter Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, SOU 2017:112, och fastslår dessvärre att stödet till barn i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt.
Utredningen konstaterar bland annat att barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare inte alltid utreds och att bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång eller förskola - ibland under hela sin vistelsetid i det skyddade boendet, vilket i vissa fall kan uppgå till omkring ett år. Dessutom saknas rutiner för att säkerställa att barnets behov av vård tillgodoses, trots att studier pekar på att runt en fjärdedel av barnen i skyddat boende lider av posttraumatiskt stressyndrom.
För utredningen lyfte experter på området såväl som barn själva fram att umgänge med den misstänkte förövaren under barnets tid i det skyddade boendet är ett stort problem.
Fru talman! Artikel 19 i barnkonventionen slår fast att staten ska agera och ge relevant skydd när ett barn utsätts för våld samt utveckla metoder och arbetssätt för att förebygga att barn utsätts för våld.
Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Att barn i skyddade boenden faller mellan stolarna är oacceptabelt. En förändring måste ske så att tiden i skyddat boende utnyttjas som den möjlighet den faktiskt är - en tid när samhället kan uppmärksamma barnets behov och genom stödinsatser verka för att boendet ska bli en vändpunkt i barnets liv.
En nationell kartläggning från Socialstyrelsen visar att det år 2020 var 4 700 barn som vistades i skyddat boende. Möjligheten att fly till och bo på ett skyddat boende kan vara livsavgörande. Det är därför viktigt att våra skyddade boenden håller hög och god kvalitet och att de gör det över hela landet.
I dag kan dock vem som helst starta och driva ett skyddat boende eftersom det saknas både kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det leder till stora kvalitetsskillnader och dålig insyn i våra skyddade boenden.
Fru talman! Regeringen ser de problem som finns med skyddat boende. Därför lägger vi fram en proposition som innebär följande.
För det första inför vi krav på tillståndsplikt från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att driva ett skyddat boende. Oavsett om ett skyddat boende drivs i kommunal, privat eller ideell regi ska kvalitet, trygghet och säkerhet garanteras för de boende.
Tillståndsplikt är också ett redskap för att hindra välfärdskriminalitet, som vi ser riskerar att dränera vårt samhälle på resurser. Genom bättre insyn i vilka som driver skyddat boende kan oseriösa och rent kriminella aktörer stängas ute från den här marknaden.
För det andra blir barn äntligen egna rättighetsbärare. Som jag nämnt vet vi att många av barnen i skyddat boende har varit direkt utsatta för våld eller har upplevt våld mot en vårdnadshavare. Våldet har förödande konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Trots detta utreds sällan barns egna behov av till exempel vård och omsorg, och trots att vi har skolplikt i vårt land har barn inga egna rättigheter till skola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. I stället ses de och har de setts främst som medföljande till föräldern som flyr.
Många blir kvar i en våldsam relation för att säkerställa att deras barn får till exempel skolgång. Det innebär att vi har kvinnor som sätter sitt eget liv i pant för att kunna säkerställa att deras barn får något slags grundläggande trygghet och rätt till skola.
För det tredje inför vi begränsad umgängesrätt. I dag har den våldsutövande föräldern umgängesrätt även om barnet flytt till ett skyddat boende under förutsättning att denna förälder är vårdnadshavare. Det äventyrar trygghet och säkerhet för barn och kvinnor, och det finns risk att vistelseadressen röjs för dem som har flytt till ett skyddat boende.
Vi ställer oss nu på de utsattas sida och begränsar umgängesrätten för den våldsutövande föräldern, och vi möjliggör för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseadress.
Fru talman! Att stärka barns rättigheter liksom att arbeta mot våld i nära relationer är prioriterade frågor för vår regering.
Jag vill passa på att lyfta fram alla som arbetar med och inom skyddande boenden i Sverige i dag. Jag vet att det är många som följer dagens debatt och att de förslag som finns i den här propositionen är väldigt efterlängtade. Att skydda våldsutsatta, varav majoriteten är kvinnor och barn, och se till att de som behöver det möts av skyddade boenden med hög kvalitet och hög kompetens är ett lagarbete.
Fru talman! Med propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende tar vi nu nästa viktiga steg i att hindra välfärdskriminalitet, kvalitetssäkra våra skyddande boenden och - kanske allra viktigast - göra så att barn blir egna rättighetsbärare.
(Applåder)
I detta anförande instämde Johan Hultberg (M).
Anf. 230 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Statsrådet förstår ju att jag är ganska bekymrad över att man inte riktigt har sett till hela den verklighet som vi befinner oss i.
Det finns en sak som jag också är väldigt orolig över men som jag tänker att jag kanske fortfarande har chansen att påverka lite grann.
Nu kommer ju kommunerna att få ett enormt stort ansvar. Vi lägger egentligen över hela ansvaret på kommunerna igen, och socialtjänsten kommer att behöva genomgå en enorm förändring av sitt arbete för att kunna efterleva det som lagstiftningen säger. Samtidigt sker enorma nedskärningar. Vi har en extremt svår ekonomisk situation, som slår hårt mot kommunerna.
Min fråga är hur statsrådet kan garantera att detta inte kommer att drabba de våldsutsatta som är i behov av skydd när den nya lagen träder i kraft.
Anf. 231 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen fråga!
Det är oerhört viktigt att vi nu ger de rätta förutsättningarna. Det här har ju varit så efterlängtat och så efterfrågat. Jag har också inför att lagrådsremissen skrevs och propositionen sedan färdigställdes haft en lång rad av möten med såväl barnrättsorganisationer som kvinnojourer, med till exempel Stadsmissionen och med SKR där vi diskuterat finansieringen.
Jag kan konstatera att den här reformen finansieras med 335,5 miljoner kronor. Totalt läggs 456 miljoner om man räknar in domstolar och satsningar på Ivo och så vidare. Därtill läggs en summa på 8 miljarder under de kommande åren för att säkerställa att socialtjänsten kan lägga om sitt arbete till att jobba tidigt förebyggande och reagera på tidiga signaler.
Det här är ett sammanlagt arbete som inte ska ses i olika spår, utan det är ett konsekvent bygge av stärkta rättigheter och stärkt skydd för såväl barn som kvinnor som befinner sig i utsatta situationer.
Vi kan konstatera att vi inte är överens med SKR. Vi har inte tagit del av SKR:s beräkningar, ska jag också säga. De skiljer sig åt en hel del. Till exempel vill SKR ha retroaktiv kompensation för nuvarande kostnader för skyddat boende.
Däremot är det väldigt tydligt att SKR:s beräkning ger en uppskattad kostnad per individ som är mer än dubbelt så hög som till exempel i Danmark, som är det land i Norden som har högst kostnader för skyddat boende.
Vi har alltså tydligt skilda sätt att se på det här. SKR anser att kommunerna inte har något ansvar för att vid behov tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Den bedömningen delar inte vi.
Frågan till ledamoten Maj Karlsson är om hon delar uppfattningen att kommunerna i dag inte har någon skyldighet att göra detta.
Anf. 232 Maj Karlsson (V)
Fru talman! Statsrådet har helt rätt i att SKR:s och regeringens bedömningar skiljer sig ganska kraftigt åt. Regeringen har aviserat 321 miljoner, säger man från SKR:s sida, trots att beräkningen är ungefär 607 miljoner. SKR menar att man behöver 2,4 miljarder. Man säger från SKR:s sida att regeringen har utgått från felaktiga beräkningar. Ni har utgått från en total kostnad på 607 miljoner kronor, vilket bygger på 4 880 placerade vuxna och 4 700 barn, medan Socialstyrelsen säger 6 700 vuxna och 6 300 barn.
För att svara på statsrådets fråga: Självklart har kommunerna ett ansvar; det är tydligt i socialtjänstlagen.
Men det jag vill understryka är att om vi inte gör rätt och ser till att det verkligen finns resurser för att genomföra denna lagstiftning kan detta bli förödande. Det räcker nämligen med en mamma som på något sätt hamnar i en situation där hon inte får med sig sitt barn. Då kommer andra mammor inte att söka hjälp. Den situationen kan vi inte riskera.
Vi kan hålla på här med att den ena säger lite si och den andra lite så, men jag tycker att den konflikten är ganska ointressant. Den konflikt som är intressant och som jag säger att vi har just nu är att vi vet att kommunerna går på knäna. Vi ser tydligt att det finns en diff när det gäller vad man faktiskt efterfrågar för att kunna genomföra detta. Och om det inte finns tillräckligt med resurser blir denna lagstiftning farlig.
Därför är min fråga: Hur ska statsrådet kunna garantera barns rätt att få skydd när man blir våldsutsatt?
Anf. 233 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att det är otroligt viktigt att vi med den här propositionen och reformen nu säkerställer att säkerheten och tryggheten tillhandahålls på rätt sätt. Detta är också skälet till att jag i dag kan konstatera att regeringen kommer att följa implementeringen av och fortsättningen på reformen väldigt noga.
Jag är inte intresserad av något siffertrixande. Men det är oerhört viktigt att ta del av erfarenheten i länder som har haft tillståndsplikt och skyddade boenden under lång tid och som väldigt tydligt för statistik över detta. Det är ansvarsfullt och viktigt att ta del av denna erfarenhet när den finns.
Jag vill alltså än en gång konstatera att när vi jämför med de länder som finns i vår egen närhet och vars kontext är lik vår egen ser vi att SKR:s beräkningar baseras på kostnader som är mer än dubbelt så höga som de kostnader vi kan se i våra grannländer. Detta är ändå en viktig markering om hur man säkerställer att man får rätt resurser.
Jag vill än en gång understryka att vi väldigt nära kommer att följa införandet av denna proposition och hur den genomförs i våra kommuner. För regeringen är det otroligt viktigt att vi kan tillhandahålla den grundläggande tryggheten, som har varit efterfrågad under lång tid. Vi kan i dag konstatera, inte minst efter att ha lyssnat på barns egna röster, att den inte finns i dag. Vi har betydande kvalitetsbrister, på en rad olika sätt, vid de skyddade boendena i Sverige i dag. Vi har också oerhört hög kvalitet - det är också viktigt att lyfta. Men med denna reform får vi nu andra förutsättningar att kunna säkerställa att alla som flyr till skyddade boenden kan känna en trygghet och kan få stöd och hjälp utifrån de behov de har.
Anf. 234 Martina Johansson (C)
Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt anförande tidigare! Vi är helt överens om att vi behöver förändra lagstiftningen och ta nya beslut för att säkra barns rättigheter. Men vi behöver också veta att det vi beslutar ger den effekt vi vill ha - att barn kommer till tals, vilket är en viktig faktor i utredningen Ett fönster av möjligheter, som visade på barns känsla av att inte vara viktiga och inte höra till.
Det är jättebra när vi har ramar och så vidare, men det jag saknar i regeringens arbete och som jag brukar återkomma till är att regeringen inte tar ett ledarskap och säger: Vi behöver få bra uppföljningsinstrument och enhetliga metoder. Ministern nämnde själv att det saknas rutiner för att ge hälso- och sjukvård till dessa barn. Hur jobbar då regeringen för att säkerställa att detta förändras? Hur följer regeringen upp att barn faktiskt får hälso- och sjukvård, inte bara att det finns en rutin för att det ska ske, och att barn inte fortsätter falla mellan stolarna utan faktiskt får komma till tals och att de får de insatser de behöver?
Vi är som sagt överens om att vi behöver ändra lagstiftningen och förtydliga och stärka barns rättigheter. Men hur följer regeringen upp att det blir på riktigt?
Anf. 235 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! För den här regeringen är det oerhört viktigt att säkerställa att vi får ökad trygghet, inte minst för våra barn och unga, där särskilt utsatta barn och unga står specifikt i fokus.
Vi bygger en katedral av trygghet. Det handlar om alla de reformer som delvis nämnts av andra ledamöter i talarstolen i dag men också om allt det pågående arbetet för att säkerställa att barns röster ska höras. Detta ska inte bara vara ord utan också något som är genomgående i samhällets arbete, och regeringens arbete blir naturligtvis oerhört viktigt som förebild. Därför är det en viktig del av inte minst det uppdrag jag har att säkerställa att barns röster finns med vid direktivskrivande, i samband med utredningar och också när det gäller att utvärdera olika reformer.
Fru talman! Denna proposition har inte ens börjat gälla ännu, men jag kan försäkra och trygga ledamoten och kanske övriga ledamöter med att uppföljningar brukar vara Moderaternas kanske trista men också ganska trygga signum. Det är också från regeringens sida väldigt tydligt att vi inte bara avser att följa implementeringen utan naturligtvis också ska säkerställa att de intentioner som finns i denna viktiga utredning och denna viktiga proposition förverkligas.
Utvärdering och uppföljning borde vara en självklar del av varenda reform som genomförs, men man kan snabbt konstatera att det bakåt i tiden inte alltid har varit så. Men ska vi veta att detta får den effekt som jag upplever att samtliga i kammaren i dag eftersträvar är det naturligtvis viktigt att det finns en uppföljning och en utvärdering. Denna proposition har dock inte börjat gälla än, så låt oss återkomma till uppföljning och utvärdering.
Anf. 236 Martina Johansson (C)
Fru talman! Nej, denna lagstiftning har inte börjat gälla än. Men vi har haft den här regeringen en ganska lång period nu. Regeringen har under lång tid haft möjlighet att börja ställa frågan och följa upp, oavsett vilka reformer vi pratar om, på individnivå inom dessa områden. Vi har varit överens om andra förändringar som görs, men hur följer vi upp att det faktiskt blir skillnad för det enskilda barnet?
Det är viktigt att barn får komma till tals när vi skriver direktiv och när vi utvärderar olika saker. Men hur säkerställer vi att rättigheterna stärks för det enskilda barnet i en insats? Det kan handla om skyddat boende, familjehemsplacering, Statens institutionsstyrelse eller HVB-hem; det finns många olika verksamheter där regeringen har ett ansvar. Jag ser inte att man har tagit itu med den frågan och jobbar med att följa upp att de förstärkningar som görs faktiskt gör skillnad och att de pengar som tilldelas olika verksamheter går till att stärka det enskilda barnets rättigheter.
Jag undrar därför hur regeringen kommer att följa upp att denna reform, även om den inte har börjat gälla, faktiskt ger det vi vill ha, nämligen att barn kommer till tals och får en trygg uppväxt.
Anf. 237 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag uppskattar verkligen ledamotens helhjärtade engagemang för att barn och ungas rättigheter ska tas till vara. Med detta sagt får jag väl hoppas att ledamoten kan känna viss förtröstan, hur länge nu regeringen än har suttit eller inte.
Här handlar det om en proposition som inte ens har börjat gälla än, och vi kommer naturligtvis att återkomma till hur vi utvärderar den. Kommunerna får nu ett tydligt ansvar att följa upp detta också när det handlar om de barns beslut som man nu för första gången ska börja fatta.
Det är nästan svårt att greppa det faktum att vi ännu år 2024, fram till den 1 april i alla fall, inte har en situation där barn som kommer till skyddade boenden får egna biståndsbeslut. Det ändrar vi på nu. Bara detta ger en möjlighet att för första gången kunna utvärdera.
Innan denna lagstiftning är på plats är det otroligt svårt att utvärdera vad den kommer att ge. Det tror jag att ledamoten håller med om.
Vi kommer också att se till att Barnombudsmannen, som är den myndighet som särskilt arbetar med barns rättigheter, ska följa upp den här lagstiftningen för att säkerställa att dess intentioner kommer på plats.
Anf. 238 Laila Naraghi (S)
Fru talman! Genom det nu aktuella lagförslaget görs viktiga förändringar till skydd för våldsutsatta barn och föräldrar. Oftast handlar det om mammor. Detta är resultatet av ett idogt arbete från många kvinnojourer, andra organisationer och partier. Som min partikollega Marcus Wennerström anfört är det socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammelis utredning som ligger till grund för hela lagförslaget.
Fru talman! Det som nu debatteras är dock begränsat till skyddade boenden, men naturligtvis måste alla barn få skyddas från våld oavsett var de bor. Vi socialdemokrater vill därför se bredare möjligheter till umgängesbegränsningar för vårdnadshavare som utövat våld. Vi anser att det bör införas en lex Tintin för att skydda barn från umgänge när umgänget riskerar att vara skadligt. När en förälder utövat våld mot ett barn, en förälder eller en annan familjemedlem bör grundprincipen vara att inget oskyddat umgänge ska utdömas. Barns rätt till ett liv fritt från våld ska vara överordnat den så kallade kontaktprincipen i föräldrabalken.
Dessa frågor hanteras inom familjerätten och i civilutskottet, där jag arbetar. Jag är glad över det goda och nära utskottsövergripande samarbete vi har om detta med Fredrik Lundh Sammeli och Marcus Wennerström. Vi socialdemokrater välkomnar den breda partipolitiska enhet som finns i civilutskottet när det gäller att dagens familjerätt behöver förändras och barns rättigheter stärkas.
Fru talman! Det är nu ett drygt år sedan pojken Tintin mördades i Luleå av sin pappa under umgänge. Han tvingades till umgänge trots sin rädsla, trots mammans varningar och trots att flera myndigheter var medvetna om riskerna. Tintin tvingades till umgänge, och han mördades under umgänge. Tintin och hans mamma bodde inte i skyddat boende. Den lagändring som ligger på vårt bord i dag hade alltså inte hjälpt honom eller de väldigt många barn som varje vecka och varje dag tvingas till umgänge där risk för våld föreligger och alltså inte bor i skyddade boenden.
Därför krävs fler lagändringar för att skydda våldsutsatta barns liv och hälsa. Detta har vi socialdemokrater också legat på regeringen om, inte minst ansvarigt statsråd Gunnar Strömmer. Vi ser nu fram emot den nära dialog som Gunnar Strömmer har lovat oss kring kommande lagrådsremiss av Tryggare hem för barn. Vi utgår från att den höga ambitionsnivå som regeringen uttrycker här i dag också ska gälla i andra lagstiftningsärenden, den höga ambitionsnivån för att skydda barn från allt våld.
Fru talman! En fråga som socialtjänstministern hade kunnat göra mer av här och nu är det förslag som utredaren Fredrik Lundh Sammeli lyft om umgänge med umgängesstöd i den nämnda SOU:n. Proposition 2009/10:192 innehöll förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstol i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, så kallat umgängesstöd. I sitt yttrande till regeringen Reinfeldt om förslaget ifrågasatte Lagrådet lämpligheten i att det inte skulle kunna fattas ett separat beslut om umgängesstöd. Man menade att det kunde finnas behov av en möjlighet för domstolen att just fatta ett separat beslut om detta. Men regeringen Reinfeldt följde inte Lagrådet.
Det har nu gått mer än tio år. Flera fall av missförhållanden under umgänge har uppmärksammats. Barn är också de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Jag har tidigare nämnt Tintin, som mördades under umgänge. Det finns tyvärr många fler exempel på våld mot barn vid umgänge. Ofta har socialtjänst och tingsrätt kunskap om att risk för våld föreligger, men barnen har ändå tvingats in i förövarnas hem, med övergrepp och våld som följd. Samhället sviker dessa barn varje dag.
Forskning och myndighetsrapporter visar att våldsutsatta mammor ofta lämnas ensamma att skydda sina barn från våldsutövande pappor. Det handlar inte om enstaka fall eller undantag. Tvärtom är det så att våldsutsatta barn och mammor systematiskt lämnas ensamma av samhällets stödsystem och rättsväsendet för att själva tvingas värja sig mot våldet.
Det finns gott om forskning och rapporter. Detta är väl känt. Nu är det på oss i Sveriges riksdag det beror på om vi ska få till en praktisk förändring för dessa barn. Inget barn ska tvingas till umgänge med förövare, och inget barn ska behöva uppleva våld. Och ingen mamma ska behöva lämnas ensam med att skydda barnen både mot pappans våld och mot samhällets tystnad inför och upprätthållande av våldet.
Fru talman! Samhället behöver skaffa sig fler verktyg för att umgänge inte ska leda till våld och övergrepp. Ett av flera sådana verktyg är en utökad möjlighet för tingsrätter att besluta om umgänge med umgängesstöd i linje med det som Lagrådet har sagt. Om tingsrätten bedömer att det är till barnets bästa att ha umgänge trots att risk för våld och övergrepp föreligger måste samhället ta ansvar för att våld och övergrepp inte ska kunna förekomma. Samhället får inte ge våldsutövaren fripass att fortsätta.
Det handlar om att orka förskjuta perspektivet och se lagstiftningens roll och ansvar för att förhindra att umgänge blir en arena där barn, som i dag, återkommande utsätts för våld och övergrepp.
Fru talman! I den nämnda SOU:n föreslås att regeringen ska utreda hur umgängesstöd tillämpas i praktiken. Det hade varit ett sätt att även hantera Lagrådets invändning. Vi beklagar att ministern och regeringen inte tog denna chans när andra delar av utredningen hanteras i dagens ärende. Men vi fortsätter att trycka på.
Umgänge med umgängesstöd var en viktig reform som infördes under regeringen Reinfeldt, och den bör nu utvidgas. Precis som vi har lyckats övertyga Moderaterna om det som nu ligger på riksdagens bord om barn och mammor i skyddade boenden hoppas vi socialdemokrater kunna övertyga Moderaterna även om detta.
Anf. 239 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag välkomnar alltid engagerade ledamöter när det gäller barns och ungas rättigheter. Även om jag tror att Fredrik Lundh Sammeli har lämnat kammaren vill jag framhålla att den utredning som ligger till grund för den proposition som vi debatterar här i dag har gjorts av honom.
Det är nästan plågsamt att behöva påpeka att det har gått sju år sedan den utredningen presenterades. Det innebär att ingen socialdemokratisk regering har lyckats presentera en proposition som har lett till att vi faktiskt tagit steg framåt när det gäller skyddade boenden och barns och ungas rättigheter kopplade till detta.
Jag konstaterar att den här regeringen har barns och ungas rättigheter och ökade trygghet i starkt fokus. Vi presenterade för ett litet tag sedan ett utvidgat utreseförbud. Vi jobbar vidare med lex Lilla hjärtat. Den tidigare socialdemokratiska regeringen klarade inte av att ta steget till att göra barn till egna rättighetsbärare, trots att det är det som hade räddat flickan i Norrköping.
Nu tar vi steg för steg för att bygga barns trygghet. Vi arbetar med Fredrik Malmbergs utredning som handlar om en strategi mot våld mot barn. Vi arbetar också med den utredning som heter Tryggare hem för barn, som ligger under Justitiedepartementet och som innebär en rad olika förslag för att öka barns trygghet.
Jag konstaterar därför med emfas och inte utan en viss stolthet att jag representerar en regering som går från ord till handling, till skillnad från den regering vi såg tidigare.
Anf. 240 Laila Naraghi (S)
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt fint att ministern begär replik, för det är inte särskilt ofta en ledamot får en replik från en minister. Jag tackar därför för möjligheten och konstaterar att många av de saker som regeringen nu går fram med är produkter som vi startade under den förra regeringen.
Ministern lyfte Tryggare hem för barn. Nu när jag får chansen vill jag därför gärna fråga ministern, som ju har varit ute i den här debatten tidigare, om det som lyftes tidigare: Kommer regeringen att ha en lika tydlig ambitionsnivå när det gäller barns rätt att slippa umgänge med en förövare också när det gäller barn som inte bor i skyddade boenden?
Jag vet att det finns många våldsutsatta mammor och barn som följer debatterna kring det här. Det är väldigt många våldsutsatta barn och mammor som inte får plats på skyddade boenden och som varje vecka lever med våldet. Det kallas eftervåld när man har lämnat den våldsamma relationen, men det finns inget "efter" i det våldet. Det pågår här och nu. Kommer regeringen att ha samma höga ambitionsnivå att hindra våldsutövande föräldrar från att kunna ha umgänge med offren - barnen, överlevarna av våld - på samma sätt som man i den här propositionen har gått fram med dessa förslag?
Ministern lyfter också strategin för en uppväxt fri från våld. Därför vill jag passa på att fråga om det som presenterades i den utredningen - som också tillsattes av den förra regeringen - kommer att få konsekvenser för det som nu läggs fram i Tryggare hem för barn.
Jag vill säga att jag utgår från det som justitieministern har sagt till oss om att det kommer att vara en god och nära dialog. Det hoppas vi på och litar på.
Anf. 241 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Precis som ledamoten själv påpekar är Tryggare hem för barn en utredning som ligger under Justitiedepartementet. Jag skulle inte våga gå före justitieministern i den dialog som han har utlovat med civilutskottet, utan jag konstaterar att det arbetas intensivt med de utredningar som nu ligger på regeringens bord. Vi har också en hel del kontakt mellan Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Jag har ju inte minst själv ibland konstaterat att socialtjänstlagen ligger under Socialdepartementet och mig själv, medan föräldrabalken ligger under Justitiedepartementet och justitieministern. Det innebär naturligtvis att regeringen måste arbeta tillsammans för att kunna bygga den katedral av trygghet som är regeringens avsikt när det gäller politiken runt barn och unga.
Det blir lite fånigt att behöva påpeka detta, men jag konstaterar att de utredningar som jag nu själv får ta del av och som Justitiedepartementet får ta del av ju är resultatet av ett väldigt kraftfullt arbete i socialutskottet, där jag hade förmånen att få sitta med många partier som också var väldigt engagerade i barn- och ungdomsfrågor.
Vi sitter på ett stort antal tillkännagivanden som tvingade den tidigare regeringen att tillsätta utredningar, och jag konstaterar därför att det är dessa yrkanden som ligger till grund för de utredningar som den här regeringen nu får ta del av. På det viset bygger vi den politik som vi påbörjade inte minst i socialutskottet och justitieutskottet.
Jag förstår att det kan vara särskilt plågsamt för en ledamot med så stort engagemang i dessa frågor att de tidigare åren resulterade i väldigt få konkreta förslag för barn. Nu tar den här regeringen detta vidare.
Anf. 242 Laila Naraghi (S)
Herr talman! Jag uppskattar som sagt att ministern tog replik på mig. Det tycker jag bådar gott för framtida utbyten också mellan våra partier. Jag kommer från en kommun där vi socialdemokrater styr med Moderaterna. Det är väldigt effektivt, och man når långt när man kan samarbeta.
Jag konstaterar också att det var påtryckningar från vårt parti som i civilutskottet ledde fram till att ett enigt utskott fick till ett tillkännagivande om bodelningsprocesser. Jag tror verkligen att man kan samverka över partigränserna.
Men när jag nu har möjligheten och Moderaterna har en så hög svansföring kring att ni går före kan jag konstatera att i den undersökning som Rädda Barnen presenterade i förra veckan sa sju av åtta partier i den här kammaren att de var beredda att ge barn ett eget ombud i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Barn ska inte skyddas från processer; de ska skyddas i processer.
Vilket parti var det som inte tyckte det? Jo, det var socialtjänstministerns och den så kallade barnrättsministerns parti Moderaterna - det enda partiet här i kammaren som säger nej till att barn ska få ett eget ombud i de här tvisterna!
Jag önskar verkligen att Moderaterna kan sälla sig till oss övriga partier och göra handling också av de ord som ministern uttalade tidigare i sitt anförande om att barns röst ska höras. Det ser vi fram emot, för jag tror verkligen att vi har väldigt mycket gemensamt, och vi kommer ju att fortsätta att prata om de här frågorna i socialutskottet, i justitieutskottet och i civilutskottet där det också finns flera ledamöter.
Jag är helt säker på att det finns goda förutsättningar att stärka våldsutsatta barns rättigheter, oavsett om de har ett skyddat boende eller om de inte har fått en sådan plats.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 februari.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:SoU6
Webb-tv: Beslut: Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februariProtokoll 2023/24:72 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Beslut om en insats i form av skyddat boende
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om placering av barn i skyddat boende i de delar det avser 7 kap. 3 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 1 i denna del och avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 9.- Reservation 1 (V, MP)
Tillståndsplikt för skyddat boende
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) i de delar det avser 7 kap. 1 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkt 7 i denna del och avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 13.- Reservation 2 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 0 21 0 3 KD 14 0 0 5 MP 12 1 0 5 L 14 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 278 22 0 49 Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om placering av barn i skyddat boende,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i föräldrabalken,
4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar med den ändringen att 18 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
5. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
6. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
7. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
8. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
9. lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn,
10. lag om ändring i offentlighets‑ och sekretesslagen (2009:400),
11. lag om ändring i skollagen (2010:800),
12. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),
13. lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet,
i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan under förslagspunkterna 1–2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:31 punkterna 1 i denna del, 2-6, 7 i denna del och 8-13.Avgränsning av målgruppen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 3 (V)
Kvinnojourernas verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2783 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 4 (S, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 14 0 0 5 MP 0 13 0 5 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 193 107 0 49 Placering av barn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4.- Reservation 5 (V)
Lagens syfte
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 5.- Reservation 6 (V)
Förutsättningar för att bevilja ett barn skyddat boende
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 6.- Reservation 7 (V)
Särskild umgängesbegränsning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2779 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3.- Reservation 8 (SD)
Skäl för begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 9 (S, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 0 21 0 3 V 21 0 0 3 KD 14 0 0 5 MP 0 13 0 5 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 172 128 0 49 Insatsens upphörande
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 8.- Reservation 10 (V, MP)
Rangordning av lag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 10.- Reservation 11 (V, MP)
Muntlig förhandling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 11.- Reservation 12 (V)
Begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort under hela vistelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 7.- Reservation 13 (V)
Överklagande
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 12.- Reservation 14 (V)
Tillsyn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2779 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 1.- Reservation 15 (SD)
Införande av tillståndsplikt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 14.- Reservation 16 (V)
Uppföljning och återrapportering av effekten av tillståndsplikt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2779 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.- Reservation 17 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 63 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 14 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 237 63 0 49 Nationella riktlinjer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1.- Reservation 18 (S, C, MP)
Uppföljning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1 och
2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 3 och 5.- Reservation 19 (C, MP)
- Reservation 20 (V)
Utbildningssatsningar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4.- Reservation 21 (S, C, MP)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 16 och
2023/24:2783 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 22 (V)
- Reservation 23 (MP)
Finansiering m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 17 och
2023/24:2780 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 6.- Reservation 24 (C, MP)
- Reservation 25 (V)
Vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:2778 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 15 och
2023/24:2783 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 26 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 0 21 0 3 KD 14 0 0 5 MP 0 13 0 5 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 172 128 0 49