Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Betänkande 2023/24:JuU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 28 februari 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9)
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.
Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.
Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022Skrivelse 2023/24:47
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-02-08
Trycklov: 2024-02-08
Betänkande 2023/24:JuU9
Alla beredningar i utskottet
Myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2022 (JuU9)
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har Justitieutskottet behandlat skrivelsen om användningen under år 2022. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.
Under 2022 gavs 4 108 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 146 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 239 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 79 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. De hemliga tvångsmedlen användes 2022 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.
Justitieutskottet anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-02-15
Debatt om förslag 2023/24:JuU9
Webb-tv: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:72
- Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februariProtokoll 2023/24:72 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
- Torsdag den 15 februari 2024 (preliminär)Talarlista 2023/24:20240215
Protokoll från debatten
Anf. 113 Petter Löberg (S)
Herr talman! Vi ska nu hantera en redogörelse för hur staten har använt ett av sina allra mest kraftfulla redskap, de så kallade hemliga tvångsmedlen. Allteftersom dessa redskap används alltmer extensivt i brottsförebyggande och brottsbekämpande syften har också regelverk kommit till för dokumentation och redovisning. Dessa krav har också skärpts. Det beskrivs i betänkandet och är viktigt i sammanhanget. Det finns nämligen en inneboende balans som måste beaktas.
Det handlar i grunden om en målkonflikt. När vi förflyttar gränssnittet mellan statens redskap och de befogenheter som det innebär och den enskildes rätt till integritet och privatliv måste båda dessa perspektiv beaktas. Det är oerhört viktigt, även i denna tid då utmaningarna när det gäller en viss typ av brottslighet är svåra och komplexa och sliter sönder vårt samhälle.
Samtidigt har vi en politik som många gånger lutar åt det totalitära och repressiva hållet. Visitationszoner och angiverilagar är kanske några av de mer aparta varianterna av lagstiftning som är på gång eller har genomförts.
När det gäller de många samverkande processerna för de här frågorna kan varje enskilt beslut vara helt logiskt. Det är ett litet steg vi tar. Men den sammanvägda, sammantagna, effekten kan få följder vi inte har räknat med. Därav finns behovet av just den typen av redovisning som vi har på kammarens bord i dag men också i övriga kontrollfunktioner. Jag vet att även polis och åklagare, som är de som främst använder den här typen av verktyg, är tacksamma för och uppskattar att de finns på plats.
Det har skett en utveckling. På 40-talet var det väl egentligen bara telefonavlyssning man kunde använda. Men i dag finns ett antal kraftfulla redskap som vi kallar hemliga tvångsmedel: hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig dataavläsning, olika typer av preventiva tvångsmedel, rumsavlyssning, kameraövervakning, avlyssningsuppgifter och övervakningsuppgifter. Det finns mängder med material som på olika sätt är till för att ge polisen bra information i förundersökningsskedet för att lösa brott.
Redskapen är många gånger efterlängtade. Och det finns stor politisk enighet i kammaren om att detta är i grund och botten bra. Det är viktigt för oss att tydliggöra att det finns en bred politisk samsyn om att det är viktiga verktyg. Vi socialdemokrater delar regeringens uppfattning om att de har gjort rejäl nytta under året som denna redovisning omfattar.
Men återigen: Tänk på balansen!
Herr talman! En tung, central aktör i lagstiftningsprocessen i vårt land, Lagrådet, har nyligen beskrivit denna avvägning på ett intressant sätt. Man menar att bestämmelserna om hemliga tvångsmedel inte längre är helt lättillgängliga och att de är spridda i olika författningar. Detta, menar man, gör det svårt att få en samlad bild av lagstiftningen på området och av omfattningen av det intrång i den personliga integriteten som den enskilda kan drabbas av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Slutklämmen i Lagrådets yttrande är ganska skarpa ord för att vara skrivna av en juridisk penna i Högsta domstolen här på andra sidan gatan. Man menar nämligen att det behöver beaktas vad den sammantagna regleringen innebär för ett demokratiskt samhälle. Det låter inte speciellt dramatiskt eller hårt, men när det kommer från en sådan penna måste det tas på största allvar.
Vidare menar man att det bör uppmärksammas att de uppgifter som samlas in lagras under oerhört lång tid, med inte obetydliga möjligheter att använda dem för andra ändamål än de ursprungligen avsågs att användas för och att hemliga tvångsmedel även kan användas mot personer som inte är eller har varit misstänkta för brott. Detta har vi haft uppe i kammaren tidigare som en aspekt av detta.
Lagrådet menar att det snarast bör göras en översyn av detta, och vi hoppas att regeringen lyssnar på Lagrådet. Vi borde alltid lyssna på Lagrådet. Där har även socialdemokratiska regeringar en del försyndelser i ryggsäcken. Lagrådet är en institution som har tjänat vårt land otroligt väl genom alla år. Vi borde verkligen ta en funderare kring deras slutgiltiga omdömen om de lagstiftningsprodukter som läggs fram i denna kammare.
Sammanfattningsvis utgår vi från att regeringen utvärderar och följer upp befintliga men även aviserade lagstiftningsprodukter på området och utifrån de perspektiv som jag har försökt belysa i mitt anförande också hanterar dessa frågor med största varsamhet. Det rör sig i grund och botten om ett av de kraftfullaste redskap staten har gentemot sina medborgare.
Anf. 114 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den reservation som Miljöpartiet har i detta betänkande.
Detta är en skrivelse som kommer årligen till riksdagen, och den blir mer och mer relevant för oss ledamöter, framför allt i justitieutskottet, att begrunda och läsa igenom lite mer noggrant. Anledningen till att den blir mer och mer relevant är förstås att användningen av hemliga tvångsmedel har ökat och fortsätter öka, av lite olika anledningar.
Den kanske viktigaste anledningen är den tekniska utveckling som sker på snart sagt alla områden. Exempelvis kameraövervakning är i dag något helt annat än det var för tio eller tjugo år sedan. Det finns också bättre möjligheter att avlyssna än det funnits tidigare, liksom att komma in i teknisk utrustning och liknande.
Ett annat skäl, herr talman, är naturligtvis att den grova brottsligheten har ökat på ett sätt som har gjort det viktigare att komma åt den. Vi har också en tystnadskultur som har brett ut sig på många ställen, där människor som blivit vittnen till brott inte vill eller vågar vittna. Det är därför viktigt med teknisk bevisning för att kunna klara upp brott som begåtts och fälla dem som har begått dem i domstol.
Herr talman! Vi har med tiden från riksdagen, med regeringar av olika färg, gett fler verktyg till polisen och sänkt trösklarna för när de kan komma i fråga för användning. Fler är också på gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
I höstas debatterade jag med justitieministern om en interpellation som handlade om ett förslag från min sida till kompensatoriska åtgärder när tvångsmedelsanvändningen ökar. Syftet skulle vara att öka integriteten eller helt enkelt kompensera för bristande integritet när staten använder tvångsmedel. Jag frågade bland annat om Strömmer, Justitiedepartementet och regeringen skulle kunna tänka sig att utveckla den här skrivelsen framöver. Han avfärdade inte detta utan skulle ta med sig och överväga det. Jag vill i detta sammanhang påminna om att detta är ett medskick regeringen gärna får fortsätta begrunda.
Den här skrivelsen har utvecklats över tid, och det är bra. Men jag tror att det finns anledning att utveckla den ännu mer framöver, i och med att detta är något som används mer.
I den följdmotion som vi från Miljöpartiet har lagt fram har vi också ett konkret förslag till hur detta kan gå till, nämligen att Åklagarmyndigheten ges i uppdrag att ta fram statistik över hur många som får underrättelse om att de har blivit föremål för tvångsmedel. Det finns olika sätt att få reda på detta.
Det kanske vanligaste är att det blir uppenbart i domstol. Men i de fall där tvångsmedlen inte har räckt till eller - kanske ännu viktigare - det visar sig att personen var helt oskyldig borde man enligt min mening ha rätt att vid något tillfälle i efterhand få reda på att tvångsmedel använts. Huvudregeln är att så ska ske. Men det finns ingen statistik på Åklagarmyndigheten över hur många de meddelar.
I betänkandet finns statistik över hur många ärenden som går till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Vi kan få reda på om det gått rätt till eller inte när det gäller berörda personer, men det kan mycket väl vara så, herr talman, att själva beslutet om att använda tvångsmedel i sig var riktigt men det ändå visade sig att personen i fråga var helt oskyldig. I sådana fall borde man få reda på att man utsatts för detta.
Den tidsgräns på ett år som i dag finns borde enligt min och Miljöpartiets mening förlängas betydligt. Den är nu ett år från det att förundersökningen lagts ned. Jag menar dock, herr talman, att intresset hos den enskilda individen av att få reda på detta är stort även om väldigt lång tid behöver förflyta, av olika skäl. Det kan handla om sekretesskäl eller annat som har med rikets säkerhet, polisens metoder eller annat att göra. Men intresset, herr talman, blir inte mindre för att lång tid har förflutit, utan detta är något man borde ha rätt till även om mycket lång tid passerat.
Med detta yrkar jag som sagt bifall till reservationen.
Anf. 115 Pontus Andersson Garpvall (SD)
Herr talman! Kampen mot kriminaliteten och återupprättandet av det trygga Sverige är vår tids stora frihetsfråga. För att möjliggöra detta krävs inte bara en kraftigt begränsad migration och att fler lämnar landet än invandrar och ett ensidigt fokus på strängare straff utan också ökade möjligheter för våra brottsbekämpande myndigheter att både upptäcka brott och samla in bevis för att kunna döma fler personer.
Friheten för den stora massan, vi svenskar som gör rätt för oss, är beroende av ofriheten för dem som bidrar till att göra Sverige till ett mer otryggt land. Det är av denna anledning vi har fängelser där vi låser in människor under olika lång tid beroende på vilka brott de begått, vissa under kort tid och andra på livstid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Det är när vi får bort farliga människor från gatorna som samhället blir tryggare. Det gör vi genom olika typer av förebyggande insatser för att människor inte ska välja ett kriminellt liv, men för vår del i justitieutskottet handlar de brottsförebyggande insatserna framför allt om att ge våra myndigheter fler verktyg för att kunna upptäcka brott samt, inte minst, möjlighet till inlåsning. Sitter du i fängelse är det svårt att begå brott eller rekrytera andra till brottslig verksamhet.
I dag debatterar vi redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022. Det gäller våra brottsbekämpande myndigheters möjligheter till övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning. Det är ett nödvändigt ont som minskar friheten för Sveriges brottsaktiva men som ökar möjligheten för våra myndigheter att upptäcka brott och samla in bevis för att kunna döma fler personer. Det är nödvändiga åtgärder som gör Sverige till ett tryggare och därmed friare land.
Herr talman! Som en konsekvens av den ökade kriminaliteten i samhället ser vi i redovisningen att användningen av hemliga tvångsmedel har ökat på senare år. Med fler brottsaktiva människor på våra gator blir konsekvensen att fler människor övervakas, på goda grunder, och fler kommer det förmodligen att bli.
I Tidöavtalet är Sverigedemokraterna och regeringen överens om fler åtgärder som kommer att göra att hemliga tvångsmedel kommer att användas både oftare och i fler situationer än i dag. Sedan den 1 oktober förra året är det möjligt att avlyssna personer inom den gängkriminella miljön i preventivt syfte, och Tidöpartierna är överens om att också göra det möjligt att avlyssna personer som är under 15 år.
Herr talman! 232 procent. Det var ökningen av antalet dödsskjutningar under den rödgröna regeringen, från 19 dödsskjutningar år 2014 till 63 år 2022. Den förra regeringen gav oss flest dödsskjutningar per capita i hela EU, sex gånger fler än i våra nordiska grannländer tillsammans, fler än i Storbritannien och fler bara i Södertälje än i hela London.
Herr talman! Det är denna oreda som Sverigedemokraterna och den nya regeringen har att reda ut, och med hjälp av Tidöavtalet tar vi de första stegen mot ett tryggare Sverige.
Många av de frågor som nu blir verklighet är sådana som Sverigedemokraterna sedan länge drivit i Sveriges riksdag, frågor som egentligen hade behövt vara på plats för länge sedan.
I januari dubblade vi straffen för grovt vapenbrott. Nu får de som går med vapen på öppen gata minst fyra års fängelse. När dubbla straff för gängkriminella är på plats kommer de att få sitta i minst åtta år. För några år sedan låg minimistraffet på ynka ett års fängelse.
I februari infördes preventiva vistelseförbud. I mars inför vi möjligheten till att upprätta visitationszoner. I april inför vi stärkt skydd för vissa polisanställda. I maj inför vi ökade möjligheter att vräka kriminella. I juni får vi en ny förverkandelagstiftning så att polisen kommer att kunna ta ännu fler ägodelar från kriminella. I juli kommer vi att få ännu fler hemliga tvångsmedel på plats.
Herr talman! Mycket är på gång. Sverigedemokraterna och regeringen är på god väg att skapa ett både tryggare och friare Sverige.
Anf. 116 Fredrik Kärrholm (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Herr talman! Sedan 1983 har ledamöter stått i denna talarstol och hållit anföranden efter att ha tagit del av redovisningen av hur reglerna om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har tillämpats under det gångna året.
Sedan dess, sedan 1983, har en lång rad tvångsmedel tillkommit: hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning, hemlig dataavläsning, tvångsmedel enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott - den så kallade preventivlagen - och åtgärder enligt lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, den så kallade inhämtningslagen. Redogörelsen innefattar numera även användningen av hemliga tvångsmedel i Säkerhetspolisens verksamhet.
Att dessa tvångsmedel har tillkommit beror på att brottsligheten har utvecklats. De har varit nödvändiga för att bekämpa brottsligheten.
Att befogenheterna har ökat för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att använda hemliga tvångsmedel är något som riksdagens partier i hög utsträckning har varit eniga om, vilket är bra och viktigt. Men det är angeläget att rättssäkerheten upprätthålls och att lagstiftningen tillämpas på det sätt som varit riksdagens mening. Den skrivelse som regeringen årligen överlämnar till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel är därför viktig.
I en rättsstat är rätten till skydd för privatliv och familjeliv central. För en effektiv brottsbekämpning är det samtidigt nödvändigt att det finns tillräckliga befogenheter för de brottsbekämpande myndigheterna att i vissa fall använda hemliga tvångsmedel.
Jag vill här betona ordet "nödvändigt". Det är nödvändigt dels mot bakgrund av brottslighetens utveckling med mer avancerade kriminella nätverk och dels för att vi har fått en utbredd tystnadskultur. Det finns hos många en befogad rädsla inför att vittna. Det finns hos andra en ovilja att göra det.
För att hemliga tvångsmedel ska fortsätta accepteras i vårt fria och demokratiska samhälle måste dock såväl behov som nytta vara tillräckligt stora. Att så är fallet kan jag konstatera när jag tar del av denna skrivelse.
I det enskilda fallet finns ett grundläggande krav för tillstånd att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Det uttrycket inrymmer ett kvalitetskrav. Dessutom får de uppgifter man kan komma åt i princip inte vara åtkomliga med andra, mindre ingripande metoder.
I ett helhetsperspektiv visar myndigheternas redovisning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för det brottsutredande arbetet. De har inneburit en reell nytta.
Herr talman! Användningen av hemliga tvångsmedel kan sättas i relation till omfattningen av den grova och organiserade brottsligheten. Till denna brottslighet kopplas cirka 30 000 individer, enligt Polismyndigheten. Vi kan till exempel se att 365 personer var föremål för hemlig dataavläsning - 365 personer av 30 000 personer. Föregående talares stora ord om extensiv övervakning tycker jag därför ekar något tomt.
Själv ser jag det som glädjande att användningen av hemliga tvångsmedel ökar och att vi snart kommer att ge polisen ytterligare möjligheter i form av befogenheter men också utökade resurser så att man får bättre möjligheter att använda de befogenheter man redan har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet om att skrivelsen läggs till handlingarna.
Anf. 117 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Det är allvarliga frågor som vi diskuterar nu.
Det är utan tvivel så att väldigt många känner oro för den organiserade brottsligheten och den omfattande våldverksamhet som den har lyckats bedriva, både med vapenmakt och med sprängmedel.
Men det är också så att vi måste ta det på väldigt stort allvar hur vi ingriper så att vi gör det på bästa möjliga sätt. Där är Vänsterpartiet mer kritiskt än regeringspartierna och Tidöpartierna är.
Redovisningen som vi har framför oss nu har utvecklats genom åren. Vänsterpartiet har genom att yrka på skärpningar kontinuerligt kunnat bidra till detta. Det är numera lite tydligare hur de här tvångsmedlen används än det varit tidigare.
Något som också är problematiskt och som tidigare talare har pekat på, liksom inte minst Lagrådet, är att man kan ifrågasätta hur många steg man kan ta omkring hemliga tvångsmedel innan det har nått en oacceptabel gräns.
Nyttan av varje enskild reform har varit ganska tydlig, men vi vet fortfarande rätt lite om vad den sammanlagda effekten blir. Det som går att ifrågasätta, och som är huvudargumenten, är att det finns risker för bristande rättssäkerhet och brister i proportionalitet. Frågan är även om vi ens vet något om effektiviteten. De här argumenten har gjort sig gällande och gör det fortfarande.
Det är mycket tydligt att det är en komplex och svår uppgift att beskriva nyttan av tvångsmedel. Regeringen säger att det är väldigt svårt och att det inte heller går att beskriva en målsättning för till exempel hur uppklaringsprocenten ska förändras eller hur insamlat material ska värderas i vågskålen när det handlar om rättssäkerhet och effektivitet. Det går att ha stor förståelse för. Det är inte möjligt att vikta detta i förväg.
Det som också finns redovisat bland de inhämtade uppgifterna är att man har lyckats stärka misstankar mot misstänkta personer, att ett antal ytterligare tvångsmedel kanske har tillgripits så att man har blivit tryggare i sina bedömningar och att man har kunnat göra effektivare spaningar. Man har även, vilket jag skulle vilja understryka, kunnat avföra misstänkta från att ingå i en grupp. En person har alltså kunnat vara misstänkt, men man har sett att det inte längre funnits anledning till det. Det har också blivit möjligt att åtala.
Det är dock bara med de här orden som regeringen reflekterar och försöker återge vad myndigheterna rapporterat. Vi får inga siffror. Det är väldigt svårt att säga i vilken grad misstankar skärpts eller minskat. Vissa saker har kunnat leda vidare till ytterligare förhör och kanske även nya personer. Men det handlar återigen om ganska vaga uppgifter.
Man säger att det här har fyllt en väldigt viktig funktion. Det är vi inte säkra på. Men jag kan mycket väl förstå att professionerna längtar efter att få ha verktyg att tillgripa och ibland agerar lite desperat.
En annan uppgift i skrivelsen från regeringen handlar om när man fått avslag och inte i domstol. Det är mycket låg frekvens på avslagen. Regeringen tolkar det som att domstolarna gjort korrekta bedömningar, men frågan är om man kan dra den slutsatsen. Kan vi ens veta om domstolen haft relevant underlag eller om de har behövt arbeta under stor tidspress?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Som vänsterpartist ifrågasätter jag hur långt vi ska gå i den här utvecklingen. Några har radat upp åtgärder att fortsätta med. Jag upprepar inte de reformer som är på väg att rulla in, men jag väcker frågan om var gränsen går. Hur nära är vi ett övervakningssamhälle? Det här riskerar att ta oss bort från demokratin.
Det som pågått i decennier är att man har tagit steg i en farlig riktning, vill jag mena. Vi tar risker både för samhällsklimatet i stort och för demokratin på lång sikt. Det är svårt att överblicka. Frågan är om vissa av de här sakerna skapar falsk trygghet. Vi tror kanske att vi gör mer än vad vi faktiskt gör när det gäller effektivitet.
Vi som samhälle har investerat oerhört mycket och gett stora ekonomiska resurser inte minst till polisen för att de ska kunna skärpa sina insatser. De senaste dagarna har vi kunnat glädjas åt medierapporter om att till exempel Stockholm under flera månader har varit ganska befriat från skjutningar. Det har varit lite unikt. Det är naturligtvis en positiv utveckling. Men vad är orsaken till den? Är det att man har investerat mer pengar och att man har haft de hemliga tvångsmedlen, eller är det så, som vissa också säger, att polisen äntligen har börjat arbeta mer effektivt i sin interna organisation, kunnat knyta samman flera brott och agera på en skarpare front? Det finns forskare som menar att detta har gjort att vi har kommit längre med brottsbekämpningen i dag.
Vänsterpartiet menar att det behövs fler och andra brottsförebyggande åtgärder. Om regeringen - kanske smått desperat - går vidare med dessa kontroller och kommer in med fler och fler åtgärder som hotar tryggheten och tilliten till polisen blir det kanske kontraproduktivt. Det kanske gör skada samtidigt som vissa tror att det gör nytta. Det kanske riskerar att försvåra arbetet mot kriminaliseringen och skapa förtroendeklyftor i relation till polisen och samhället i övrigt. Det gör i så fall att färre tar kontakt med polisen för att stödja med informationer och annat. Det skulle därmed bli svårare att bekämpa kriminaliteten.
Det önskvärda vore naturligtvis att vi tydligare kunde se orsak och verkan. Det är väldigt svårt att göra, men det vi vet utifrån forskningen är att tidiga brottsförebyggande insatser, också för små barn i riskmiljöer och ännu mer om de är individuella, har effekt. Det här gör att vi alla noga måste följa utvecklingen både om hemliga tvångsmedel och om hur vi kan agera med andra brottsförebyggande uppgifter.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 28 februari.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:76 Onsdagen den 28 februariProtokoll 2023/24:76 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Uppgifter om underrättelser till enskilda
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2804 av Rasmus Ling m.fl. (MP).- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 92 0 0 14 SD 61 0 0 11 M 59 0 0 9 C 19 0 0 5 V 19 0 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 12 0 0 4 - 2 0 0 0 Totalt 280 15 0 54 Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:47 till handlingarna.