Sök

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Utrikesutskottet betonar vikten av att Sverige arbetar för att Europarådet ska inrikta sin verksamhet på kärnuppgifterna mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är positivt att fokus på dessa områden förstärkts, men samtidigt återstår mycket arbete.

Utrikesutskottet välkomnar också de insatser ministerkommittén och den parlamentariska församlingen har gjort med anledning av Rysslands olagliga ryska annektering av Krim och Sevastopol samt militära aggression i östra Ukraina. Ministerkommittén har bland annat fattat sex beslut där den uppmanar Ryssland att uppfylla sina internationella åtaganden, och Europarådets parlamentariska församling har spelat en viktig roll i rådets dialog med Ryssland.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 77 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-27

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-27

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården. Riksrevisionen bedömer att regeringen har använt överenskommelser på ett sätt så att balansen mellan stat och landsting rubbats i styrningen av vården.

Regeringen tänker vidta åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat har regeringen som ambition att minska antalet överenskommelser med landstingen och vara mer restriktiv med användandet av prestationsbaserade ersättningar till landstingen.

Socialutskottet ser positivt på regeringens åtgärder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-27

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den svenska exportkontrollen 2014 av krigsmateriel och produkter som kan användas både civilt och i krig. Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och noterar att Krigsmaterielexportöversynskommittén, den så kallade KEX-utredningen, ska lämna förslag om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel senast den 30 juni 2015. Utskottet ser fram emot detta och förutsätter att regeringen därefter återkommer med förslag som skärper exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner som rör krigsmateriellagstiftning och demokratikriterium, internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och Europeiska försvarsbyrån.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 73 minuter

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-25

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Den svenska kollektivtrafikbranschen satte 2008 upp ett mål om att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken till 2020. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att målet ska kunna nås. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, menar att beslut om kollektivtrafik i första hand tas på regional nivå, men poängterar att även staten kan vidta åtgärder, till exempel när det gäller infrastruktur.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa lagändringar för att genomföra EU:s direktiv om att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-22

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd.

Riksdagen har även behandlat motioner om yrkestrafik och taxi. Riksdagen gav tre uppdrag, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt behandla frågan om åtgärder för att kunna stoppa ett fordon i mer än 24 timmar och sedan återkomma med förslag. Regeringen bör också snabbt utarbeta regler så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton kan tillåtas på de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet. I detta tillkännagivande ingick också att det ska vara lättare att få dispens samt att regeringen bör fortsätta att utreda frågan om att tillåta fordon upp till 30 meter. Riksdagen ville även att regeringen ska se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

25, 108 minuter

Justering

2015-05-21

Datum

2015-05-22

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-05-28

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under andra halvåret 2013 och under hela 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling i en redogörelse redovisat för församlingens arbete under 2014.

Riksdagen har gått igenom redovisningarna och ser positivt på OSSE:s arbete i Ukraina under perioden. Organisationen har arbetat för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten i landet, genomfört övervakningar av presidentvalet och parlamentsvalet 2014, granskat läget för mänskliga rättigheter och genomfört militära inspektioner. Riksdagen välkomnar Sveriges deltagande i arbetet. Sverige har bidragit med finansiellt stöd till flera insatser, skickat valövervakare samt personal till OSSE:s observatörsuppdrag och deltagit i de militära inspektionerna.

Sverige har också drivit på för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete och riksdagen tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter arbeta för ökad jämställdhet inom OSSE.

Riksdagen föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

31

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

69, 195 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att

• se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
• se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-05-20

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Svenska regler anpassas till EU:s förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler. Förordningen innehåller grundläggande regler för handel med värdepapper samt regler för värdepapperscentraler som hittills har varit reglerade på nationell nivå. Lagar som ska ändras är bland annat kontoföringslagen och aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Termen värdepapperscentral ersätter termen central värdepappersförvarare. Lagen kontoföring av finansiella instrument, kontoföringslagen, ändrar namn till lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
• Nya bestämmelser införs om behörig myndighet, tillsynsbefogenheter och sanktioner med mera.
• Bestämmelserna om auktorisation av centrala värdepappersförvarare upphävs.
• Svenska aktiebolag som är avstämningsbolag ska få registrera aktierna i bolaget hos vilken värdepapperscentral som helst inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES.

Reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-01-28

Datum

2015-05-20

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

• krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
• riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
• försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
• förbättrad tillsyn
• ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 20 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-05-20

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

101, 302 minuter

Justering

2015-11-19

Datum

2015-05-20

Bordläggning

2015-11-24

Debatt

2015-11-25

Beslut

2015-11-25

Riksdagen sa ja till skatteutskottets förslag om lag om ändring i lagen om skiljemannakonventionen. Konventionen, som undertecknats av EU-länder, innehåller regler för hur tvister om beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras. Lagändringen innebär att konventionen ska gälla som lag i Sverige.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Datum

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

Reglerna som gäller svensk katastrofmedicin utomlands ändras. Bland annat ska reglerna för vilka personer som kan få katastrofmedicinska insatser ändras, från personer som bor i Sverige till personer som har anknytning till Sverige. Även personer som inte har anknytning till Sverige ska kunna få svensk katastrofmedicinsk hjälp utomlands.

Landstingen får möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård i samband med sjöräddning i havsområden som ligger utanför Sveriges gränser, men där svenska myndigheter har ansvar för räddningstjänsten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-07

Datum

2015-05-12

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 37 minuter

Justering

2015-05-07

Datum

2015-05-12

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 75 minuter

Justering

2015-02-19

Datum

2015-05-12

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Datum

2015-05-11

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20