Mauricio Rojas (L)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Liberalerna
- Valkrets
- Skåne läns västra, plats 14
- Titel
- Docent, verkstadsmaskinreparatör
- Född år
- 1950
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Arbetsmarknadsutskottet
Ledamot
Konstitutionsutskottet
Suppleant
Finansutskottet
Suppleant
Skatteutskottet
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2023-07-14 – 2030-09-23
- Ledig
- 2023-05-22 – 2023-07-13
- Ordinarie
- 2022-09-26 – 2023-05-22
- Ordinarie
- 2002-09-30 – 2006-10-02
Riksdagsledamot
- Statsrådsersättare
- 2006-10-06 – 2008-11-10
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2026-10-06 – 2030-09-23
- Ledamot
- 2025-02-21 – 2026-09-28
- Ledamot
- 2007-01-16 – 2008-10-22
- Suppleant
- 2002-10-15 – 2006-01-17
Socialförsäkringsutskottet
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2024-10-14
- Suppleant
- 2004-09-20 – 2006-10-02
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2026-10-13 – 2030-09-23
- Ledamot
- 2024-10-15 – 2025-02-21
Arbetsmarknadsutskottet
- Ledamot
- 2026-10-06 – 2030-09-23
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-28
- Suppleant
- 2006-10-10 – 2008-11-10
- Suppleant
- 2002-10-08 – 2006-10-02
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2026-09-28
Socialutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2023-05-26
Finansutskottet
- Suppleant
- 2026-10-13 – 2030-09-23
- Suppleant
- 2024-10-15 – 2026-09-28
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet
- Suppleant
- 2007-03-27 – 2008-11-10
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Suppleant
- 2025-02-27 – 2026-10-27
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 02–08 (statsrådsersättare 061006-081110) och 22–. Ledamot konstitutionsutskottet 07–08 och socialförsäkringsutskottet 22–. Suppleant arbetsmarknadsutskottet 02–08 och 22–, konstitutionsutskottet 02–06, socialförsäkringutskottet 04–06, sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet 07–08, socialutskottet 22– och justitieutskottet 22–.
Föräldrar
José Rojas Inostrosa och gymnasieläraren Juana Mullor Guzmán.
Utbildning
Liceo de Aplicación, Santiago de Chile 61-66. Juridik, Chiles universitet 67-72. Verkstadsmaskinreparatörsutbildning, AMU-center i Uppsala 75-76. Studier vid Lunds universitet 77-86. Fil.kand., Lunds universitet 79. Fil.dr i ekonomisk historia, Lunds universitet 86. Docent, Lunds universitet 95.
Anställningar
Städare, Ulleråkers sjukhus, Uppsala 74-75. Landstingstvätteriet i Arlöv 77-80. Studievägledare, lärare och forskare, Lunds universitet 81-99. VD/vice VD, Timbro 00-04. Rektor, Escuela de Profesionales de Inmigración y Cooperación, Comunidad de Madrid 08–13. Strategisk rådgivare, Presidencia de la República, Chile 18. Professor vid Universidad del Desarrollo, Chile 18–22.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Styrelseledamot, UR, 90-talet. Ledamot, idégruppen om mansrollsfrågor i jämställdhetsrådet 91-95. Ledamot, Pensionsgruppen 22– och insynsrådet Migrationsverket 23–.
Litteratur
Renovatio Mundi – Essäer om Marx, marxismen och marxismens kris (86, akademisk doktorsavhandling), Latinamerikas sociala och ekonomiska historia (88), I ensamhetens labyrint – Invandring och svensk identitet (93), Sveriges oälskade barn – Att vara svensk men ändå inte (95), Tillväxt, stagnation, kaos (95, tillsammans med Christer Gunnarsson), Efter folkhemmet – En agenda för Sveriges förnyelse (96), Svenska främlingar – Att älska Sverige med dess fel och brister. Om invandrare och deras möjligheter (97, tillsammans med Lena Adehlson Liljeroth), Valser om arbetets slut (98), Välfärd eller välfärdsstaten (99), Carmencitas sorg – Argentinas kris i historiskt perspektiv (02), Farväl till gemenskapen (04/21).
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2023/24:SfU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.
Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.
Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.
Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Datum
- 2023-12-04
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2023/24:SfU2
Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Datum
- 2023-12-04
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Betänkande 2023/24:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 66 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Datum
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Betänkande 2023/24:SfU5
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 82, 208 minuter
- Justering
- 2023-10-26
- Datum
- 2023-10-30
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-08
Kampen mot separatismen
Motion 2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) Kampen mot separatismen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om separatismens drivkrafter och utveckling i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen- Inlämnad
- 2023-10-05
- Förslag
- 26
- Datum
- 2023-10-05
- Utskottsberedning
- 2023/24:AU7 2023/24:CU13 2023/24:CU17 2023/24:JuU16 2023/24:JuU18 2023/24:JuU20 2023/24:KrU2 2023/24:KU13 2023/24:KU8 2023/24:SoU14 2023/24:SoU15 2023/24:UbU8 2024/25:KU7
- Riksdagsbeslut
- (26 yrkanden): 26 avslag
Arbetskraftsinvandring
Betänkande 2022/23:SfU17
Riksdagen sa nej till ett tjugotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om arbetskraftsinvandring. Riksdagen hänvisar till det pågående reformarbetet på området, gällande bestämmelser och uppdrag som lämnats till Migrationsverket.
Motionerna handlar om arbetskraftsinvandring, forskning och studier.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 56, 146 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Datum
- 2023-04-27
- Bordläggning
- 2023-05-03
- Debatt
- 2023-05-04
- Beslut
- 2023-05-10
Ekonomisk familjepolitik
Betänkande 2022/23:SfU16
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
Förslagen handlar exempelvis om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 48, 117 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Datum
- 2023-04-27
- Bordläggning
- 2023-05-03
- Debatt
- 2023-05-04
- Beslut
- 2023-05-04
Migrationsfrågor
Betänkande 2022/23:SfU15
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om migrationsfrågor. Detta främst med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagande av asylsökande, asylprocessen, anhöriginvandring och medborgarskap.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 62, 179 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Datum
- 2023-04-12
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2022/23:SfU14
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 42, 118 minuter
- Justering
- 2023-04-13
- Datum
- 2023-04-13
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell- Datum
- 2023-03-23
Pensioner
Betänkande 2022/23:SfU11
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 36, 84 minuter
- Justering
- 2023-02-09
- Datum
- 2023-02-10
- Bordläggning
- 2023-02-15
- Debatt
- 2023-02-16
- Beslut
- 2023-02-22
Socialavgifter
Betänkande 2022/23:SfU10
Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 41 minuter
- Justering
- 2023-02-09
- Datum
- 2023-02-10
- Bordläggning
- 2023-02-15
- Debatt
- 2023-02-16
- Beslut
- 2023-02-16
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2022/23:SfU2
Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 28, 94 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Datum
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-17
- Debatt
- 2022-12-19
- Beslut
- 2022-12-20
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2022/23:SfU1
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.
Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 53, 141 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Datum
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-17
- Debatt
- 2022-12-19
- Beslut
- 2022-12-20
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2022/23:SfU3
Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.
Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.
Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 40, 92 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Datum
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-15
- Debatt
- 2022-12-16
- Beslut
- 2022-12-20
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2022/23:SfU4
Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 52, 162 minuter
- Justering
- 2022-12-13
- Datum
- 2022-12-13
- Bordläggning
- 2022-12-14
- Debatt
- 2022-12-15
- Beslut
- 2022-12-15
Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
Betänkande 2022/23:SfU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 46 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Datum
- 2022-11-25
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Betänkande 2022/23:SfU9
En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.
Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.
Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 40, 110 minuter
- Justering
- 2022-11-24
- Datum
- 2022-11-25
- Bordläggning
- 2022-11-29
- Debatt
- 2022-11-30
- Beslut
- 2022-11-30
Förvalsalternativet inom premiepensionen
Betänkande 2022/23:SfU5
Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna.
Ändringarna innebär bland annat att
- målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort
- ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt
- det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar.
I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 41 minuter
- Justering
- 2022-11-17
- Datum
- 2022-11-18
- Bordläggning
- 2022-11-22
- Debatt
- 2022-11-23
- Beslut
- 2022-11-23
Sekretessfrågor
Betänkande 2007/08:KU16
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Beredning
- 2008-02-12
- Justering
- 2008-03-04
- Datum
- 2008-03-04
- Debatt
- 2008-03-12
- Beslut
- 2008-03-12