Socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2022/23:SfU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 april 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 50

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-30
Justering: 2023-04-13
Trycklov: 2023-04-13
Reservationer: 40
Betänkande 2022/23:SfU14

Alla beredningar i utskottet

2023-02-09, 2023-03-23, 2023-03-30

Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU14)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-04-18
Debatt i kammaren: 2023-04-19
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SfU14, Socialförsäkringsfrågor

Debatt om förslag 2022/23:SfU14

Webb-tv: Socialförsäkringsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 95 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! I går var det ett halvår sedan den moderatledda regeringen tillträdde. För precis sex månader sedan började regeringen arbetet med att göra Sverige grönare, säkrare och friare. Det är mycket som har påbörjats, inte minst inom vårt utskott, socialförsäkringsutskottet. Det är ett paradigmskifte inom migrationsområdet. Ett antal utredningar är på väg inom socialförsäkringsområdet. Regeringen har stärkt inkomsterna för dem som fortsätter att arbeta efter ålderspensionen. Och de första stegen är tagna för stora reformer när det gäller kvalificering till välfärden och bidragstak.

Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, och många människor har det väldigt tufft. Rekordhög inflation, höga elpriser och lågkonjunktur pressar såväl hushåll som företag. Och osäkerheten kring det ekonomiska läget är påtaglig.

Det är avgörande för Sverige att vi har en regering som kan föra en ansvarsfull ekonomisk politik och göra tuffa prioriteringar och som klarar av att snabbfotat vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Den vårbudget som presenterades i måndags är ett exempel på en sådan ansvarsfull politik.

Herr talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet SfU14. Det är ett väldigt omfattande motionsbetänkande, och jag tänkte göra några nedslag i det.

Utgångspunkten för regeringen är att sjukförsäkringen ska ge en ekonomisk trygghet vid sjukdom. Fokus ska vara på rehabilitering, och utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana.

Herr talman! Sedan vi debatterade detta ämne i december inom ramen för budgeten har jag besökt företagshälsovård i Skåne - och jag kommer att göra ytterligare sådana besök under våren. Det blev tydligt under dessa besök att arbetsgivare måste arbeta mer förebyggande, att de måste få koll på de aktuella sjukskrivningarna och att det ska finnas en tydlig rehabpolicy. Här finns det mycket arbete kvar att göra.

Jag tänkte säga några ord om Försäkringskassan. Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 klarlägga behov av rehabilitering tidigt i sjukfallen och verka för att åtgärder för en effektiv rehabilitering ska vidtas. Den skrivningen tror jag och Moderaterna är viktig för Försäkringskassans arbete med att få ytterligare fokus på både det förebyggande arbetet och tidiga insatser.

Herr talman! Den ökande sjukfrånvaron måste tas på allra största allvar. Sjukfrånvaron ökade under 2022 jämfört med året innan. Sjukfall som pågått i 180 dagar eller längre ökade med 9 000 till antalet jämfört med året innan, alltså 2021. Totalt har vi ungefär 107 000 långa sjukfall i Sverige, och de står för mer än hälften av alla pågående sjukfall. Två av tre långtidssjukskrivna är kvinnor. Det knyter sig i magen på mig då jag vet att en majoritet av alla sjukskrivningar är på grund av psykisk ohälsa, och många gånger är det stressrelaterat. Det är sjukskrivningar som hade kunnat förebyggas. De hade inte behövt inträffa.

Den 7 mars i år presenterade SKR att sjukskrivningarna fortsätter att öka i kommuner och regioner. Ökningen sker bland både män och kvinnor, men det är fortfarande betydligt högre sjukskrivningstal bland kvinnor. När det gäller kvinnor i kommunerna ökade det från 8,4 procent till 8,8 procent. I regionerna var motsvarande ökning från 7,1 procent till 7,9 procent. Här har kommuner och regioner ett stort arbete framför sig.

Just nu, herr talman, pågår det många utredningar inom sjukförsäkringsområdet. Utredningen som ska se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst och slutbetänkandet när det gäller översynen av socialförsäkringsskyddet för gravida kommer att presenteras i juni i år. I augusti kommer slutbetänkandet från Arbetsskadeutredningen. I september kommer utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden att redovisas. Den arbetsgrupp som nu arbetar inom Regeringskansliet med karensavdraget kommer att redovisa sitt arbete i december. Slutligen kommer den utredning som utvärderar regeländringar inom sjukförsäkringen att redovisas i mars nästa år. Det pågår alltså mycket.

Herr talman! Regeringen har genom Tidöavtalet ett tydligt fokus på just förebyggande av sjukskrivningar och rehabinsatser. Jag har sagt det tidigare i denna talarstol: Den förra regeringen misslyckades med att förebygga sjukskrivningar och därmed med att få ned sjukskrivningarna. Denna regering måste lyckas.

En person som är sjukskriven är inte en pinne i statistiken. Det är en människa av kött och blod. Många av de individer som är sjukskrivna på grund av exempelvis stress hade inte behövt bli sjukskrivna om arbetsgivaren till exempel hade fångat upp tidiga signaler på stress.

Vi kan göra mycket politiskt, men det krävs också att samhällets aktörer bidrar för att sjukfrånvaron inte ska fortsätta att öka.

(Applåder)


Anf. 96 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Regeringens viktigaste mål sägs vara att få ned inflationen. Det är jätteviktigt att få ned inflationen. Det finns olika sätt att göra det på. Det finns olika saker man kan prioritera om man vill stärka de hushåll som har det tuffast utan att spä på inflationen.

Jag har några önskemål. Jag önskar att regeringen prioriterar de kvinnor som sliter i välfärden för att ta hand om våra äldre och våra barn, de som lever med de minsta marginalerna både i sin egen ekonomi och på arbetsplatsen. Det duger inte att bekämpa inflationen genom att undersköterskorna i äldreomsorgen ska springa snabbare när kollegorna blir färre. Det duger inte att bekämpa inflationen genom nedskärningar i vården.

Herr talman! Dels tror jag ärligt talat inte att det fungerar eller är särskilt effektivt. Dels finns det alternativ.

Regeringen underfinansierar välfärden i ett kritiskt läge, och vi riskerar nu massiva nedskärningar i välfärden, där väldigt många kvinnor just nu sliter ut sig med den stressrelaterade ohälsa som Ulrika Heindorff pratar om som följd. I stället har regeringen prioriterat elstöd till människor som är väldigt rika, som har råd med egen uppvärmd pool.

Det är fel prioriteringar. Jag önskar att regeringen nu tar sitt förnuft till fånga. Annars kommer vi att se ännu fler kvinnor som bränner ut sig.


Anf. 97 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Hirvonen, för frågan eller åtminstone för repliken! Vi är i alla fall överens om en sak, inser jag i det replikskifte som nu pågår, och det är att vårdpersonal inte ska springa snabbare. Det är vi väldigt överens om. Men sedan tror jag att vi har väldigt olika lösningar.

Jag höjde lite på ögonbrynen när det gällde en av de intressanta motioner som vi har hanterat inom ramen för detta motionsbetänkande. Den var just från Miljöpartiet, och den handlade om medborgarlön. Det trodde jag var en fråga som sedan länge hade försvunnit från er agenda, men den var tydligen fortfarande aktuell. Där tror jag inte att lösningen ligger.

Jag tror heller inte att lösningen ligger i att man ska arbeta färre timmar, för just nu har vi vårdpersonal som behöver fler anställda, fler kollegor. Vi behöver fler händer i vården, och jag tror inte att vare sig medborgarlön eller sex timmars arbetsdag är lösningen på de stora problem och utmaningar som vi har när det gäller kompetensbristen. Där finns det mycket som Moderaterna gör. När det gäller kompetensförsörjningen gör Moderaterna det kanske inte inom ramen för detta utskott, utan det ligger framför allt på andra utskott.

Där gör också våra kollegor i kommuner och regioner ett stort arbete, men jag ser inte att Miljöpartiets lösningar skulle hjälpa när det gäller frågorna kring kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Jag har väldigt svårt att se att det skulle lösa den problematiken.


Anf. 98 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Moderaterna och regeringen ser inte att en 40-miljarderssatsning på vården och de kvinnor som arbetar och sliter och som slitit riktigt hårt redan under pandemin är en lösning på den dåliga arbetsmiljön i välfärden.

Moderaterna ser inte att kortare arbetstid är en lösning på de arbetsmiljöproblem som har lett till att 10 000 sjuksköterskor har lämnat yrket och jobbar med någonting annat.

Moderaterna ser inte heller att full finansiering av välfärden är en lösning.

Vad är Moderaternas lösning? Jo, nedskärningar i välfärden. Det är det vi ser nu.

Jag tog replik för att fråga hur Ulrika Heindorff kan förena sitt engagemang för de kvinnor som bränner ut sig och kvinnor med stressrelaterad ohälsa med den politik som hennes regering nu bedriver, en politik som lägger ökad börda på de yrkesgrupper i välfärden som redan har de högsta stressrelaterade sjuktalen.

Vi från Miljöpartiet har många förslag för att förbättra arbetsmiljön. Det viktigaste är att vi fullt ut finansierar välfärden genom den här krisen så att det inte blir kvinnorna som arbetar i välfärden som får bära hela bördan av regeringens inflationspolitik.

Jag tycker att det är bättre om vi inte ger lika mycket pengar till dem som värmer upp sin egen pool med elstöd utan i stället ger mer pengar till kommunerna så att man har råd att ha tillräckligt med personal i äldreomsorgen.

Moderaterna har en prioritering, Miljöpartiet en helt annan.


Anf. 99 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! I den stora budgeten som lades i höstas gjordes stora tillskott till kommuner och regioner. Vi ser också det stora behovet.

Som jag sa i mitt inledningsanförande tar vi den höga sjukfrånvaron på oerhört stort allvar, särskilt den höga sjukfrånvaron som finns inom kommuner och regioner. Jag har ju bilden och förhoppningen att kommuner och regioner ska vara tillräckligt goda arbetsgivare för att stå i framkant när det gäller låga sjukskrivningstal.

Där har vi nog också otroligt olika lösningar. Jag som före detta regionpolitiker ser till exempel att valfrihet när det gäller arbetsgivare är en sådan sak som är bra för vårdpersonal. Vi tycker också att vårdval är bra, och där vet jag att ledamoten från Miljöpartiet och jag tycker olika.


Anf. 100 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag hade inte planerat att ta replik på ledamoten Heindorff eftersom Moderaterna inte har aviserat några vidare ambitioner på det här området. Men jag blir väldigt nyfiken när ledamoten i sitt anförande säger att det är flera utredningar på väg. Det kanske är saker på gång som vi inte känner till än så länge, och det vill jag gärna höra mer om.

Min bild är nämligen att det som den moderatledda regeringen har gjort är att lägga ned utredningar som den socialdemokratiska regeringen har tillsatt. Man har förändrat några direktiv på utredningar som den socialdemokratiska regeringen har tillsatt, och man har förlängt tiden så att man senarelägger förslag från utredningar som den socialdemokratiska regeringar har tillsatt.

Jag undrar därför vad det är som den moderatledda regeringen har på gång som vi än så länge inte känner till?

Anledningen till min nyfikenhet, herr talman, är att jag också är orolig eftersom vi alla vet vad Moderaterna gick till val på, till exempel återinförande av stupstocken i sjukförsäkringen trots att det är konstaterat att fattigdom inte gör människor friskare - tvärtom. Handlar det kanske om återinförandet av en andra karensdag, som Moderaterna också har velat ha och som ganska nyligen fanns med i direktiv till en intern utredning? Eller är det kanske borttagande av trygghetspensionen som vi socialdemokrater införde och som både ansvarig minister och ledamoten Heindorff har varit väldigt kritiska till i flera olika sammanhang?

Jag undrar, herr talman, vad det är som Moderaterna har på gång inom sjukförsäkringsområdet. Hur oroliga ska vi och alla sjuka och funktionshindrade vara?


Anf. 101 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Inte oroliga alls, skulle jag säga till den socialdemokratiska ledamoten Eriksson.

Efter ett val tycker jag inte att det är märkligt att man gör om utredningar som den nya regeringen önskar att se dem, och det har såklart gjorts. Jag läste från listan över utredningar som är på gång. Några av dem har man skruvat i, och några av dem har fått ett tydligare fokus efter den moderatledda regeringens önskemål. Det tycker jag i sig inte är speciellt märkligt.

Vad gäller karensavdraget, som är en av de utredningar som jag tror att ledamoten syftar på när hon säger "lägga ned", var det i stället så att man valde att knyta den ännu tätare till Regeringskansliet. Utredningen ska redovisa sitt slutuppdrag i december i år, så den finns kvar men i en annan form. Man kan tycka olika, men jag tycker inte att det är att lägga ned en utredning, utan man har helt enkelt gjort om den till en utredning som är närmare knuten till Regeringskansliet.

Jag tror att jag och ledamoten har en del likheter, men vårt fokus som finns i Tidöavtalet är väldigt tydligt, nämligen att faktiskt undvika alla de onödiga sjukskrivningarna som finns i dag, särskilt de långa, för de långa sjukskrivningarna är ett reellt problem.

Jag skulle också säga att vi har ett annat fokus på arbetslinjen, vilket är särskilt viktigt i den tuffa ekonomiska situation som vi befinner oss i nu.


Anf. 102 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag tror att ledamotens engagemang för kvinnors hälsa och psykisk hälsa är äkta, och jag vet att ledamoten har tagit upp det tidigare. Det är någonting som oroar mig och Socialdemokraterna väldigt mycket också, så där hoppas jag att vi kan kroka arm och göra någonting gemensamt.

Men jag måste ändå upplysningsvis säga till ledamoten att om en utredare har fått ett uppdrag och ett direktiv och man sedan tar bort det uppdraget och direktivet, då har man lagt ned en utredning. Att man sedan vill göra någonting eget, internt i Regeringskansliet med sina egna tjänstemän - fine. Men det är ändå att lägga ned en utredning.

Vad är det Moderaterna vill? Nu är det tre år kvar av mandatperioden. Vad är det Moderaterna tänker göra? Vad kan vi förvänta oss? Vad finns i röret?


Anf. 103 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Jag tycker att jag redogjorde relativt väl för det i det inlägget, även om jag inte hann säga allt. Det finns en tydlig ambition i Tidöavtalet för vad vi vill göra. Vi har fokus på just de onödiga sjukskrivningarna, särskilt de långa.

Det är en stor utmaning och ett stort problem i dag för alla dem som skulle kunna arbeta men som inte har hanterats på rätt sätt, som har kommit i en situation där man är sjukskriven fast man egentligen inte hade behövt det. Jag tänker då främst på de stressrelaterade sjukskrivningarna, vilka utgör mer än hälften av alla sjukskrivningar.

Där ser jag fram emot att vi får presentera förslag framöver, både för ledamoten och andra i kammaren, som är i linje med det som står inom ramen för Tidöavtalet.


Anf. 104 Åsa Eriksson (S)

Herr talman och kära ledamöter! Den här debatten handlar om hur vi ser på de motioner om sjukförsäkringen som har skrivits under allmänna motionstiden i riksdagen. Jag vill tillägna mitt anförande alla de långvarigt sjuka och funktionsnedsatta som ständigt oroas över hur de ska klara sin ekonomi. De undrar när de ska få en trygg ekonomisk framtid och när politiska partier tänker förverkliga de löften man har ställt ut i valrörelsen. Jag vet att flera av er tittar på debatten.

Det här är angelägna frågor för alla dem som inte vet hur de ska få in pengar nästa månad, som måste leva på sina föräldrar eller behöver gå till socialförvaltningen och ansöka om försörjningsstöd därför att de har ett handikapp eller är långvarigt sjuka och därför inte kan arbeta. Jag är ledsen att ni i dag inte får de besked ni har förväntat er.

Herr talman! Vi socialdemokrater står givetvis bakom alla våra kommittémotioner, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation 33.

Reservationen handlar om något som är mycket viktigt för de personer jag nyss nämnde. Det pyttelilla nålsöga som finns i dag för att få sjuk- och aktivitetsersättning behöver vidgas så att alla de som har rätt till denna ersättning också kan få den.

Herr talman! Sedan 2008 har det skett en nedgång i antalet personer som får sjukersättning. Minskningen kan inte förklaras med förändringar i demografi, hälsotillstånd eller förhållanden på arbetsmarknaden. Nybeviljandet minskade kraftigt efter 2015, och avslagsfrekvensen har ökat från 43 procent till 70 procent 2019.

Handläggare på Försäkringskassan som jobbar med sjukpenning, och som har uttömt alla möjligheter för att få ut människor i arbete - de har inte en arbetsförmåga - blir själva frustrerade när enheten för sjukersättning ändå avslår ansökningarna. De vet att dessa människor skickas ut i ett liv utan försörjning. Så kan vi inte ha det.

Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning för att se hur vi kan råda bot på problemet. De allra mest funktionsnedsatta riskerar att bli utan sin ersättning den dag de fyller 30 på grund av att dagens regelverk är så stelbent. Jag skäms över att vi i Sverige behandlar funktionsnedsatta på det sättet i dag.

Herr talman! Utredningen som S-MP-regeringen tillsatte har lagt fram förslag - det skedde redan 2021. Betänkandet har titeln En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet. Betänkandet har remissbehandlats, och det finns färdiga förslag. Vi tycker att förslagen borde bli verklighet så fort som möjligt för att hjälpa de människor som verkligen har rätt att få ta del av vad som finns i sjukförsäkringen.

Och, herr talman, vi är inte ensamma om att tycka så. Flera partier i riksdagen vill göra samma förändringar som vi vill. Flera partier kräver därför att regeringen går vidare med utredningsförslagen, men Sverigedemokraterna, som varje år har stått i den här talarstolen och i debatterna krävt precis de förändringarna, har nu vikit ned sig. Partiet har lagt sig platt. Om Sverigedemokraterna står för vad de har lovat sina väljare, och lovat sjuka och funktionsnedsatta, skulle vi ha majoritet i kammaren för att i dag, eller i morgon, tvinga regeringen att vidta åtgärder och genomföra förändringarna som dessa människor har rätt till. Gör rätt!

Herr talman! Det verkar bli som vanligt när högerpopulistiska partier kommer till makten. I opposition säger man att man vill satsa på välfärden, men när man väl får makten - vilket man har i dag - prioriterar man andra saker. Tyvärr, alla ni som är sjuka och funktionsnedsatta och som tittar på debatten: Sverigedemokraterna valde i sina förhandlingar med regeringen att prioritera sänkt skatt för höginkomsttagare, en eventuell - kanske - sänkning av plastpåseskatten, en kanske folkräkning, eller vad det kallas, som Skatteverket ska genomföra - och andra märkliga frågor. De var viktigare än att ge en trygg försörjning för sjuka och handikappade i Sverige. Det är ynkligt. Chansen finns fortfarande att ändra sig. Om Sverigedemokraterna menar allvar och röstar på reservation 33 kan vi tvinga fram en bättre ekonomi för de mest utsatta i samhället.

Herr talman! Sjukförsäkringen är en grundbult i det svenska trygghetssystemet. Vi socialdemokrater prioriterar alltid vår gemensamma välfärd, där trygghetssystem som bygger på tanken om plikt och rätt är en viktig del. Vi är stolta över de förändringar som vi gjorde under åtta år i regeringsställning för både sjuka, äldre, funktionsnedsatta och andra, men vi är verkligen inte nöjda. Mer behöver göras. Att vi har tagit bort stupstocken möjliggör för fler att bli friska fortare; alla vet att detta att bli fattig inte gör oss friska.

Men, herr talman, vi lever fortfarande i ett klassamhälle. En av de största orättvisorna är just att sjukdom och funktionsnedsättning drabbar människor ekonomiskt. Det känner många av er som tittar på debatten i dag verkligen av. Och det är därför hög tid att dels komma till rätta med det orättvisa karensavdraget, dels förändra regelverket så att långvarigt sjuka och funktionsnedsatta kan få en trygg ekonomisk situation. Vi socialdemokrater menar allvar, och vi har avsatt pengar för detta i våra budgetförslag. Förslagen har tyvärr röstats ned, men vi har i alla fall visat att vi verkligen prioriterar dessa frågor. Detta räcker inte, och vi behöver göra mer för att få en trygg och bra sjukförsäkring - men det här är en jätteviktig början.

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer alltid att kämpa för en sjukförsäkring som ska vara en försäkring värd att lita på, en försäkring som vi betalar in till när vi arbetar och som finns där den dag vi har förmåga att arbeta. Det är försäkringstanken, och den är en del av samhällskontraktet. Vi bidrar när vi är starka, och vi ska veta att den dag vi inte är starka finns samhället där - och vi kan lita på det. Så fungerar ett socialdemokratiskt samhälle. I dag, eller i morgon, har vi en chans att tvinga regeringen att ta ett litet steg för att förbättra samhället.

(Applåder)

(forts. § 13)


Anf. 106 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande nummer 14, som vi i dag debatterar.

Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Jag har så här långt under min arbetsverksamma period i livet haft den stora förmånen att sällan vara sjuk, vare sig under korta perioder eller under längre tid. Men tyvärr är det inte så för alltför många. Enligt statistik från Försäkringskassan hade 197 950 personer ett pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning i december 2022. Av dessa var 65 procent kvinnor.

Vi måste göra mer för att minska sjukskrivningarna. Men när man blir sjuk ska man kunna leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår det själv.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till att skapa en ekonomisk trygghet oavsett var du befinner dig i livet. Du ska kunna lita på att det gemensamma bär när du inte själv förmår det. Sjukersättningen ska fungera som en trygghet för den som under överskådlig framtid saknar arbetsförmåga. Men du ska också kunna lita på att samhället gör vad det kan för att du inte ska bli sjuk eller sjukskriven.

Herr talman! Vi ser tyvärr fortfarande att kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns. Som kristdemokrat ser jag därför positivt på det arbete som regeringen gör för att komma till rätta med detta. Vi vill självklart att sjukfrånvaron ska gå ned för både kvinnor och män. Här måste fler åtgärder vidtas, och regeringen har påbörjat det arbetet.

Vi vet exempelvis att familjens frihet att själv bestämma hur familjepusslet ska klaras är viktig för föräldrars hälsa. Dubbeldagarna infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen och har lett till att pappor som annars sällan tar ut föräldrapenning gör det. Forskning visar också att dubbeldagarna har stora positiva effekter på nyblivna mammors fysiska och psykiska hälsa.

Det var därför med stor glädje jag som kristdemokrat tog emot nyheten om förslaget att antalet dubbeldagar ska dubbleras, från dagens 30 till 60 dagar. Förslaget innebär dessutom att dagarna kan utnyttjas under en längre period, fram till dess att barnet är 15 månader. Detta har jag tidigare nämnt under förmiddagens debatt om jämställdhet, men det tål att nämnas igen.

Herr talman! Min partikollega Hans Eklind har vid ett flertal tillfällen stått i denna talarstol och debatterat om det som jag nu kommer att anföra. Det handlar om att alla inte kan arbeta 100 procent av en heltid men att alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin egen förmåga.

Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle som tar vara på alla människors möjligheter och inneboende förmåga. Att låta människor få arbeta 100 procent av sin förmåga skulle innebära att betydligt fler skulle kunna jobba lite mer, medan andra skulle få möjlighet att gå ned i tid. Ett arbete handlar om så mycket mer än lön. Det handlar om att vara en del av en gemenskap och om att få känna sig behövd och uppskattad.

Herr talman! Om vi låter arbetsförmågan - inte arbetsoförmågan - vara utgångspunkt är behovet av flexibilitet tydligt. Därför har Kristdemokraterna tidigare slagits för att de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen - som i dag är 25, 50, 75 och 100 procent - ska slopas. Nu när Kristdemokraterna finns med i regeringen är detta arbete igång. Vi vet ju också att flera av riksdagspartierna tycker likadant.

Det måste vara möjligt för en person att arbeta ytterligare 10 procent om det är där gränsen går för en framgångsrik rehabilitering, men det går inte i dag med de trubbiga fasta stegen. Jag måste därför få säga: Äntligen rör sig frågan åt rätt håll!

Herr talman! När vi kristdemokrater diskuterar och resonerar kring förändringar av socialförsäkringssystemets utformning är rättesnöret hur man bäst tar till vara mänskliga och samhälleliga resurser. Det går därför inte att gå förbi vikten av rehabilitering och förebyggande arbete.

Enligt en undersökning från Skandia var kostnaden för sjukskrivningar i Sverige 65 miljarder kronor år 2020. Att minska antalet sjukskrivningar skulle såklart innebära positiva effekter både för samhället i stort och - viktigast av allt - för den enskilda individen.

Ännu mer avgörande i arbetet för att minska antalet sjukskrivningar är att vi i allra högsta grad vill att människor ska må bättre. Detta är ett arbete som det behöver sättas mer fokus på från olika delar av samhället - från staten, regionerna, kommunerna, arbetsgivarna och civilsamhället. Därför välkomnar jag Arbetsskadeutredningen, som har påbörjat sitt arbete, där utgångspunkten är att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. Dessutom har utredningens uppdrag breddats till att främja arbetstagarens återgång till arbete. Denna utredning ska redovisas senast den 1 augusti 2023.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag understryka hur värdefullt det är för varje människa att ha ett jobb att gå till, att känna sig efterfrågad och behövd, att få finnas med i en gemenskap på en arbetsplats och att få vara med och bidra till samhället och välfärden. Alla har rätt att inkluderas och vara en del av samhällsgemenskapen.

Min önskan, och det jag vill arbeta för, är att alla ska kunna få arbeta 100 procent av sin förmåga. Som jag inledningsvis sa: Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när de själva inte förmår det.

(Applåder)


Anf. 107 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Vi i Miljöpartiet är väldigt glada över att regeringen kommer att gå vidare med reformen för att se till att människor kan vara sjukskrivna och arbeta efter sin egen förmåga snarare än efter fyrkantiga boxar - det är ju så systemet tidigare har sett ut.

Vi satte igång detta arbete tillsammans med Socialdemokraterna, och det här är ett av många förslag som jag hoppas går vidare. Jag vill passa på att fråga Camilla Rinaldo Miller om regeringen avser att gå vidare med hela utredningen om sjukförsäkringen, som handlar just om prevention, rehabilitering och att förebygga att människor behöver vara sjukskrivna länge men också om att anpassa försäkringssystemet så att de som behöver få sjuk- och aktivitetsersättning får det.


Anf. 108 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Detta är jätteviktigt, och det var precis detta jag var inne på i mitt anförande. Det handlar om möjligheten för människor att jobba 100 procent av sin förmåga. Jag är otroligt stolt och glad över att den regering som vi nu har följer upp det arbete som har påbörjats i denna riktning och dessutom breddar det och tar ett större omtag när det gäller dessa utredningar.

Mitt och regeringens mål är att man ska få jobba 100 procent av sin förmåga. Jag vill inte föregripa någon utredning. Vi vet att utredningarna är på gång, men jag kan inte i förväg säga vad en utredning kommer att komma fram till.

Det som ledamoten frågade efter är redan startat. När det gäller sjukpenningen vill man titta på en utredning som ska se om det går att få läkarintyg att ha större betydelse i ett sjukpenningärende. Det började den förra regeringen med, och nu fortsätter den nuvarande regeringen detta arbete och denna utredning.


Anf. 109 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Min fråga gällde ju de förslag som är utredda och ligger på bordet, alltså SOU 2021:69, som handlar om flera av de saker som Camilla Rinaldo Miller i alla fall i ord verkar stå bakom, nämligen att vi ska jobba mer förebyggande och mer med rehabilitering. Där finns också viktiga förslag som handlar om att fler som inte har möjlighet att komma i arbete ska få sjuk- och aktivitetsersättning.

Kommer regeringen att gå vidare med dessa förslag?


Anf. 110 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag vill upprepa det jag sa för ledamoten Hirvonen: Eftersom flera utredningar pågår finns detta med i det fortsatta arbetet. Den nuvarande regeringen ser även över sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har en regering som vill ha en arbetslinje och som vill att alla människor som har möjlighet ska arbeta. Man vill se på alla möjligheter att göra detta till verklighet och inte bara prat.

Utredningarna pågår. Den utredning som ledamoten hänvisade till kommer naturligtvis fortsatt att finnas med i det arbete som regeringen har påbörjat.


Anf. 111 Jessica Rodén (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes inlägg i debatten.

Sjukförsäkringen ska ge trygghet i livets olika skeden. Personer som i dag har sjuk- och aktivitetsersättning är ju en grupp som har halkat efter ekonomiskt under flera år.

Föräldrar som har vuxna funktionsnedsatta barn säger att deras barn inte klarar sig på sin ersättning från sjukförsäkringen - anhöriga måste skjuta till pengar. Människors ekonomi påverkar en rad olika livsområden, till exempel hälsa, boende och fritid. Det får sociala konsekvenser om man inte har råd att leva som andra.

Jag vet att Kristdemokraterna värnar denna utsatta grupp. Min fråga till ledamoten är vilket besked hon har till dem som har så låg ekonomisk standard att de måste få ekonomiskt stöd av anhöriga.


Anf. 112 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jessica Rodén för frågan.

I min värld ska inte anhöriga behöva skjuta till pengar för att en person ska kunna leva ett värdigt liv med en ekonomi som går ihop. Jag kan heller inte se att vi har en regering som skulle tycka att det är acceptabelt.

Dock kan jag inte i dag säga något konkret om vad regeringen gör, för jag vill inte föregripa pågående utredningar. Men det arbete som är igångsatt handlar om att alla människor ska ha en ekonomisk ersättning som de kan leva på utan att anhöriga behöver skjuta till pengar.


Anf. 113 Jessica Rodén (S)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

I en interpellationsdebatt med statsrådet Tenje frågade jag om regeringen kommer att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska tryggheten för dem som har sjuk- och aktivitetsersättning. Statsrådets svar var att man kommer att följa utvecklingen noga men att man först och främst måste bekämpa inflationen. I mina öron låter det som att regeringen menar att gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning ska agera krockkudde för regeringens politik, samtidigt som höginkomsttagare får mer i plånboken.

Delar ledamotens parti statsrådets hållning att personer med funktionsnedsättning som inte har någon möjlighet att påverka sin inkomst och är ekonomiskt utsatta ska vara krockkudde åt regeringens politik?


Anf. 114 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den uppföljande frågan.

Givetvis tar regeringen ansvar för Sveriges ekonomi. Den har inte varit välskött de senaste åren, och vi har sett en negativ utveckling i ekonomin.

Att människor som lever på sjuk- och aktivitetsersättning skulle få agera krockkudde är inget jag känner igen mig i när det gäller det regeringen har presenterat. Jag anser att vi har en regering som har tagit höjd för att de som har det allra svårast, de svagaste i samhället, ska få det stöd och den hjälp de behöver, både ekonomiskt och på andra sätt.

Låt mig lugna ledamoten Jessica Rodén med att regeringen tar ansvar för varenda människa och att även de som är svagast ska få det stöd de behöver.


Anf. 115 Clara Aranda (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande om socialförsäkringsfrågor, och jag yrkar inledningsvis bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 31.

Socialförsäkringen är en central del i den utvecklade svenska välfärdsstaten. Det är ett rättsområde som har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen och som på olika sätt har präglat och format det samhälle vi lever i.

Politiken som har förts och förs i vårt land spelar givetvis en avgörande roll för utvecklingen. Den svenska socialförsäkringen är inte heller en isolerad ö, utan den måste givetvis ses i samspel med EU-rätten.

Mycket har hänt sedan den lag som ofta betraktas som den äldsta socialförsäkringslagen antogs 1901 och som innebar en skyldighet för vissa arbetsgivare att betala ersättning till arbetare som skadats i arbetet.

Trots att olika politiska inriktningar över tid har inneburit många förändringar i lagstiftningen är grunddragen beständiga. Det finns dock en del kvar att göra för att ytterligare förbättra och utveckla de delar av vårt välfärdssystem som socialförsäkringen utgör.

Herr talman! Jag tänker nu ta tillfället i akt att prata om Sverigedemokraternas syn på karensavdraget och det aktuella arbetet inom området. I sin nuvarande form slår karensavdraget extra hårt mot utsatta yrkesgrupper, något som Sverigedemokraterna har påpekat under flera år. Många som arbetar inom kontaktyrken utsätts för en större smittorisk. Att behöva gå sjuk till sitt arbete kan också innebära att sjukdomstillståndet försämras och förlängs eller att skador förvärras.

Det finns också en risk för att den som går sjuk till arbetet smittar sina kollegor. Det här kan i sin tur innebära att den negativa effekten och de faktiska kostnaderna kan komma att bli onödigt stora.

Personal som arbetar nära andra människor riskerar av naturliga skäl att drabbas av sjukdom i högre utsträckning, och det är långt ifrån alla som har möjlighet att arbeta hemifrån. Därför behöver hänsyn tas till olika arbetsvillkor för att systemet ska bli mer rättvist.

Sverigedemokraterna ser det som fullständigt orimligt att den som är sjuk ska straffas ekonomiskt. Vi ser i stället stora fördelar med att den som är sjuk också har möjlighet att stanna hemma och kurera sig utan att ständigt behöva oroa sig för den ekonomiska förlust som det kommer att innebära.

Vi ser möjligheten till positiva effekter när det gäller just smittorisk. Om fler stannar hemma vid sjukdom minskar också risken för att fler smittas och i sin tur också är frånvarande från arbetet.

Men vi vill också vara tydliga med att fusk och överutnyttjande ska motverkas och att det behöver tas fram förslag på åtgärder för att hantera just detta.

Herr talman! Tack vare Sverigedemokraterna ska den arbetsgrupp som blivit tillsatt av regeringen särskilt analysera förutsättningarna för att förändra karensavdraget för att öka jämlikheten för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för smittsamma kontaktytor och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel anställda inom vård, skola och omsorg. Därefter ska arbetsgruppen ta fram en modell för detta.

Arbetsgruppen ska bland annat även bedöma konsekvenserna för det jämställdhetspolitiska målet och relevanta delmål och då främst ekonomisk jämställdhet och jämställd hälsa.

Arbetsgruppen ska vidare bedöma om eventuella förändringar har några konsekvenser för Sveriges åtaganden gentemot Internationella arbetsorganisationen och samtidigt säkerställa att de är förenliga med EU:s direktiv om likabehandling i arbetslivet och regler om statsstöd.

Utöver detta är det positivt att det nu efter Sverigedemokraternas begäran tillsätts en parlamentariskt sammansatt referensgrupp som ska vara till stöd för denna arbetsgrupp. Vår övertygelse är att vi kan dra nytta av transparens och kloka diskussioner när alla riksdagens partier får vara delaktiga och bidra i detta viktiga förändringsarbete.

I vårt samarbete med regeringen kommer sjukförsäkringen och behovet av förbättringsåtgärder inom aktivitets- och sjukersättningen fortsatt att vara en prioriterad fråga. Vår uppfattning är att det finns ett behov av att se över hur aktivitets- och sjukersättningens regelverk kan förbättras, och Sverigedemokraterna prioriterar fortsatt arbetet för en trygg och säker sjukförsäkring som sätter individens behov såväl som möjligheter i centrum.

I dagens betänkande finns en rad förslag från Sverigedemokraterna, och jag vill avslutningsvis ta upp ytterligare en angelägen fråga. Det gäller det faktum att det i dag finns en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersättning och människors faktiska möjligheter att arbeta. I dag görs en striktare bedömning av rätten till sjukersättning än av rätten till sjukpenning.

Vi anser därför att vid prövning av rätten till sjukersättning ska bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga göras mot samma arbetsmarknadsbegrepp som används vid prövning av rätten till sjukpenning. Det vill säga att prövningen av arbetsförmågan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

Sverigedemokraterna kommer därför att driva på för att regeringen ska genomföra en översyn av bedömningen av rätten till sjuk- och aktivitetsersättning.


Anf. 116 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Man blir hemskt glad när man nu hör att Sverigedemokraterna är för det förslag som redan finns utrett, färdigt och framlagt och som man kan införa i morgon om man så vill, för då finns det ju en majoritet i riksdagen för det. Sedan hörde jag något luddigt där i bakgrunden om att ni skulle se över det. Men faktum är att det redan är klart och framtaget. Lagförslaget kan man lägga på bordet redan i morgon. Utredningen är gjord, och vi har alla partier suttit i ett och ett halvt år för att ta fram att bedömningen ska se ut på detta sätt.

Min första fråga blir alltså helt enkelt om Sverigedemokraterna är beredda att skarpt införa samma arbetsförmågebedömningar som gäller vid sjukpenning för dem med sjuk- och aktivitetsersättning eller om det som Sverigedemokraterna står här och säger bara är prat.


Anf. 117 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ida Gabrielsson för frågan.

Jag var ändå ganska tydlig i mitt anförande, tycker jag, med hur vi ser på saken. Det är en viktig fråga för oss, och vi kommer att driva på i vårt samarbete med regeringen för att det ska genomföras. Det är inte så att vi på något sätt kommer att gå bakom ryggen på regeringen, utan vi vill se att vi gemensamt kan komma fram till det som är det absolut bästa. Vi har ett avtal i och med budgeten att förhålla oss till. Det här är ju inte gratis; det kostar också pengar. Vi måste se vad vi kan prioritera och hur och när, och det gör vi gemensamt med regeringen, inte bakom ryggen på regeringen.


Anf. 118 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Då förstår jag det som att svaret på frågan är nej - man är inte beredd att genomdriva förslaget, som man stod och anförde.

När vi i Vänsterpartiet ingick i samarbete - när vi använde våra mandat och ställde krav på regeringen - fick vi igenom höjt tak i sjukpenningen, grundersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen höjdes med 1 000 kronor, reglerna för sjukpenningen ändrades och taket i bostadstillägget höjdes till 7 500 kronor, inte bara för ålderspensionärer utan även för personer med funktionsnedsättning. Vi ändrade också i regleringsbrevet till Försäkringskassan. Det finns fler saker, men de minuter jag har på mig räcker inte för att rada upp allt vi fick igenom.

Min första fråga till Sverigedemokraterna är: Vad har Sverigedemokraterna fått igenom när de har ställt krav på regeringen angående sjukförsäkringen? Vi har hört om Karensutredningen som blev begravd i garderoben på Socialdepartementet i stället för att vara den breda utredning där alla får vara med i hela samhället och komma med sina åsikter och referenser som Vänsterpartiet redan hade åstadkommit. Det är inget att komma med, tycker jag. Då vill jag hellre ha lite mer konkreta saker.

Till sist undrar jag om man tycker att det är bra att man, när man nu ytterligare ska se över den utredning som Vänsterpartiet har fått igenom med sjukpenningsförbättringar, har bytt till en utredare som bland annat var med och tog fram de mål som utförsäkrade en massa människor. Tycker man att det är en bra inriktning? Omotiverat långa sjukskrivningar ska man titta på nu. Jag kan läsa här vad som finns på utredarens cv, men det kanske Sverigedemokraterna har koll på.

Men om jag fick höra vad ni har fått igenom av regeringen skulle jag bli glad.


Anf. 119 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågorna.

Jag tycker att det är glädjande att Vänsterpartiet ändå gärna ser att Sverigedemokraterna får inflytande med sin politik och att det ska gå snabbare, och jag lovar att vi jobbar på det. Det var alltså inte ett nej som var svaret på din tidigare fråga, det kan jag garantera.

Sverigedemokraterna har faktiskt redan fått igenom en del förändringar, och det är också en hel del förändringar på gång. Vi har karensavdraget, som jag tycker att det har blivit en tydligare och bättre inriktning på, som det ser ut nu. Jag är ganska säker på att det uppdrag som ligger är något som också Vänsterpartiet kan ställa sig bakom. Vi har drivit på för att antalet dubbeldagar ska dubbleras. Det har också blivit verklighet, och detta är något som har mätbara effekter på kvinnors hälsa, inte minst.

Tack vare Sverigedemokraterna är a-kassan även fortsatt förstärkt, vilket är väldigt viktigt. Vi har även medverkat till att regeringen nu höjer och förlänger bostadsbidraget som ger 111 000 familjer en stärkt ekonomisk ställning i en mycket svår tid. Detta är några exempel.

Vi kommer att fortsätta att driva på för att få igenom vår politik. Om Vänsterpartiets ledamot läser betänkandet och alla de förslag som vi har kan ledamoten se vilka frågor vi står bakom och vad vi vill driva igenom, även i det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Vi tar ansvar under inflationen. Vi har till skillnad från Vänsterpartiet inte ett underskott på 200 miljarder som eldar på inflationen. Det tycker jag är viktigt att nämna. Vi vill satsa på träffsäkra åtgärder, men vi vill inte elda på inflationen.


Anf. 120 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Jag begärde replik för att jag faktiskt inte blir klok på vad Sverigedemokraterna egentligen säger.

I valrörelsen hörde vi att Sverigedemokraterna hade en väldigt hög svansföring. Då lovade man både det ena och det andra. Man krävde att felaktigt utförsäkrade skulle få ekonomisk kompensation, man menade att karensavdraget ska tas bort för sjukvårds- och skolpersonal och man ville att det skulle tillsättas en parlamentarisk kommitté för, som man kallade det, en mer human och hållbar sjukförsäkring.

Sedan förhandlade man med regeringen, och vad fick vi då? Jo, sänkt skatt för höginkomsttagare som ledamoten och mig själv, som vi knappast behöver om man jämför med en människa som är funktionsnedsatt eller långvarigt sjuk och inte har fått rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning utan i stället får leva på sina föräldrar eller på socialbidrag. Är ledamoten nöjd med den prioriteringen i förhandlingarna? Det är min första fråga.

Sedan hörde vi det tidigare replikskiftet där ledamoten Gabrielsson försökte få svar på om ni i Sverigedemokraterna tänker ta chansen och göra det som ni säger att ni vill, det vill säga ändra arbetsförmågebegreppet, så att fler människor kan omfattas av sjuk- och aktivitetsersättningen. Ni säger att ni vill det, men den reservation som ledamoten nyss yrkade på i talarstolen handlar om en översyn. En översyn av en översyn! Därför vill jag fråga ledamoten: På vilket sätt kommer denna översyn av översynen att hjälpa alla de människor som i dag inte har någon ekonomisk ersättning för att de är sjuka eller funktionsnedsatta?


Anf. 121 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Låt mig inledningsvis säga att åtta år är betydligt längre tid än sex månader, och vi har redan hunnit införa flera förslag, som jag nämnde tidigare - inte minst Karensutredningen, där uppdraget har blivit både skarpare och bättre. Men vad har då Socialdemokraterna själva åstadkommit under de senaste åtta åren i regeringsställning? Tog man krafttag för att förändra det orättvisa karensavdraget när man hade möjligheten, det som man nu skriker så högt om? Såg man till att genomföra förslag om förändrat arbetsmarknadsbegrepp vid prövning av rätten till sjuk- och aktivitetsersättning?

Svaret på mina frågor är tyvärr nej, herr talman. I stället drev de på antalet utförsäkringar. Faktum är också att Socialdemokraterna i stället själva valde att sänka skatten för höginkomsttagare genom att ta bort värnskatten.

Herr talman! Jag är själv en vän av skattesänkningar, men man får ändå ifrågasätta prioriteringar från ett parti som säger sig värna de svaga och utsatta - när de sitter i regeringsställning och har möjligheten, vad gör de då? De slopar värnskatten.


Anf. 122 Åsa Eriksson (S)

Herr talman! Eftersom Socialdemokraterna är ett parti som värnar svaga och sjuka, bland andra, vill jag hänvisa ledamoten till mitt anförande om socialförsäkringsfrågorna i budgetdebatten där ledamoten inte var med. Där räknade jag upp vad vi åstadkom under våra åtta år.

Vi tillsatte till exempel utredningen för att se till att öka möjligheterna att få sjuk- och aktivitetsersättning för de människor som behöver det. Det är den utredning ledamoten själv hänvisar till i den reservation hon nyss yrkade bifall till. Tyvärr hann vi inte genomföra det för att vi förlorade regeringsmakten, men det ska gudarna veta att vi har kämpat för att fler människor ska få rätt till ersättning från den här försäkringen.

Jag vill återigen ställa frågor till Sverigedemokraterna. Jag fick inga svar på mina frågor. Är ledamoten nöjd med prioriteringarna - till exempel att sänka skatten i stället för att ge sjuka och funktionsnedsatta pengar att leva på, som man enligt oss har rätt till om man saknar arbetsförmåga - och kommer Sverigedemokraterna att ta chansen att rösta på reservation 33 i morgon vid voteringen, vilket skulle tvinga regeringen att vidta de åtgärder som ledamoten nyss stod i talarstolen och sa att hon ville se?

Om ledamotens partikamrater röstar på reservation 33 har vi majoritet här i riksdagen, och då kan vi tvinga regeringen att genomföra arbetsförmågebegreppsförändringen som ledamoten säger att hon vill se, så att människor faktiskt kan ha pengar att leva på när de saknar arbetsförmåga. Är ledamoten och hennes partikamrater beredda att göra det i morgon?


Anf. 123 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Faktum är att Socialdemokraterna kommer att rösta nej i denna kammare till Sverigedemokraternas förslag om ett förändrat arbetsmarknadsbegrepp. Det är ett förslag som vi tidigare har pratat om och som kommer att innebära ett tillkännagivande till regeringen så att regeringen kan påbörja det här arbetet.

Det hade givetvis varit klädsamt om Socialdemokraterna själva hade haft ett liknande förslag i betänkandet, vilket de inte har. Eftersom de inte har det är det också väldigt konstigt att de inte väljer att ställa sig bakom Sverigedemokraternas förslag i betänkandet. Det blir ju särskilt anmärkningsvärt. Vi kan därmed konstatera att Socialdemokraterna är passiva i regeringsställning och väldigt högljudda i opposition.

Vi sverigedemokrater visar i stället genom våra samtal med regeringen att vi är beredda att förhandla. Vi har väldigt goda samtal, och mina förhoppningar är att vi verkligen kan göra skillnad i de här frågorna. Det är vår ambition. Det är också vad vi har lovat våra väljare. Nu har det gått sex månader och inte åtta år. Vi har lite mer tid på oss, och jag lovar att göra vad jag kan för att påverka det här i rätt riktning.


Anf. 124 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag blir lite förvirrad när jag lyssnar på Sverigedemokraterna och jämför med verkligheten. Det kom ett anförande i talarstolen som lät som att det orättvisa karensavdraget borde avskaffas, och jag ser en verklighet där den regering som Sverigedemokraterna stöder tar bort det arbete som har satts i gång för att avskaffa det orättvisa karensavdraget.

Den utredning som hade uppdraget lades ned, och i stället tillsatte man en liten arbetsgrupp som kanske kan göra karensavdraget mindre orättvist, enligt Sverigedemokraterna. Men ärligt talat: På vilket sätt blir det mindre orättvist att några har karensavdrag och andra inte?

Herr talman! Den här halvmesyren tror jag tyvärr inte kommer att leda till rättvisa utan snarare till mer orättvisa, även om det förstås från Miljöpartiets perspektiv - vi vill avskaffa karensavdraget helt - kan tyckas bra att det avskaffas för några. Men att kalla det rättvisa är jag tveksam till.

Jag tycker också att det är problematiskt att tro att en arbetsgrupp på Regeringskansliet skulle kunna göra en korrekt specifikation av alla människor som i sitt jobb utsätts för smitta och alla människor som inte kan vara hemma och arbeta hemifrån när de är sjuka. Det kommer inte att bli rättvist. Det kommer inte att bli bra. Sverigedemokraterna hade alternativet att kräva att utredningen som skulle avskaffa karensavdraget för alla skulle få fortsätta.


Anf. 125 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Nu är det ju så att förändringen som har skett är att man flyttat utredningen närmare Regeringskansliet. Det försämrar inte någonting. Man tar med sig de kunskaper man har sedan tidigare i utredningen. Det finns också en parlamentarisk referensgrupp där man kommer att kunna lyfta och bolla ytterligare idéer. Jag tror att ledamoten kommer att få mer information om det pågående arbetet och kan ställa de frågorna då. Sedan kan jag också rekommendera ledamoten att läsa de nya direktiven i utredningen. Det kan vara bra att göra det om man känner att man inte har koll.

Jag vill gärna ta upp något annat. Det är ju så att Miljöpartiet är ett parti i Sveriges riksdag som inte tar ansvar under rådande inflation. Jag tycker att det är väldigt allvarligt och bör belysas. Miljöpartiet eldar på inflationen med underfinansierade reformer.

Vi tittar närmare på vad Miljöpartiet hade med i sin budget. Det Miljöpartiet erbjuder svenska folket är en skattechock på 150 miljarder, ett statsfinansierat underskott på omkring 350 miljarder och därmed en statsskuld som ökar med 35 procent på tre år. Den politiken, herr talman, är skadlig för Sverige, och jag är djupt tacksam över att den budgeten inte röstades igenom i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen valt att satsa på effektiva åtgärder som gör skillnad för människor i deras vardag. Vi har sänkt drivmedelsskatten, sänkt skatten på jordbruksdiesel som i sin tur sänker kostnaden för mat och stärkt reseavdraget, för att nämna några exempel. Det är satsningar som gör skillnad för familjer på riktigt. Allt detta vänder sig Miljöpartiet emot. Med er politik hade det varit mycket dyrare att leva - det är ett faktum.


Anf. 126 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag blir förvirrad. Jag tar gärna en diskussion om dieselpriserna vilken dag som helst, men nu trodde jag att vi hade en debatt om socialförsäkringsfrågor. Jag ställde frågor om varför Sverigedemokraterna stoppade arbetet som var på gång med att stoppa det orättvisa karensavdraget. Vill man inte ta den diskussionen? Tycker man att den frågan inte är viktig?

Jag kan bara tolka det här agerandet på ett enda sätt, och det är att Sverigedemokraterna prioriterar symbolpolitik i form av avskaffad plastpåseskatt framför att se till att sjuka människor inte drabbas orättvist på grund av karensavdraget. Vissa människor har möjlighet att jobba hemifrån om de blir förkylda. Andra människor riskerar faktiskt brukarnas liv om de går till jobbet med en liten snuva, även om de är tillräckligt friska för att själva orka göra sitt jobb. De står alltså inför valet att få lägre lön i slutet av månaden samtidigt som matpriserna - som regeringen inte har gjort ett jota för att hantera - skenar.

Det här, herr talman, är en stor och allvarlig fråga som förtjänar en diskussion som inte ska handla om hela budgetdebatten som vi hade i måndags. Jag undrar faktiskt om Sverigedemokraterna inte bara skulle kunna göra det lätt för sig och säga att karensavdraget och människors rätt att inte drabbas ekonomiskt av sjukdom inte är en viktig fråga för Sverigedemokraterna.


Anf. 127 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Karensavdraget är en väldigt viktig fråga för Sverigedemokraterna. Vi har varit med och förhandlat fram de här direktiven för att göra utredningen mycket tydligare och bättre och få den att gå i den riktning vi tycker att den bör gå. Jag tror också att ledamoten kommer att bli positivt överraskad av arbetet och det man kommer fram till, för till skillnad från exempelvis tidigare regeringar tillsätter vi inte bara utredningar när det börjar närma sig valrörelse för att kunna säga att man har gjort någonting, utan vi gör saker och ting på riktigt. Sverigedemokraterna menar alltså allvar med karensavdraget, men den frågan får vi säkert återkomma till.

Jag pratar gärna om symbolskatter, som till exempel plastpåseskatten som Miljöpartiet tog upp här. Jag tycker att det är väldigt negativt att lägga fokus på skatter - skattechocker - för svenska folket. Vi måste ändå kunna prata om helheten, för svaga och utsatta människor drabbas hårdast av den här politiken. Det är därför vi måste ta ansvar på alla nivåer.


Anf. 128 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på samtliga reservationer. Det betyder på inget sätt att det inte skulle finnas värdefulla förslag i många reservationer, som jag är säker på att nuvarande regering kommer att ta hänsyn till vid policyutvecklingen inom socialförsäkringsområdet. Därför vill jag lyfta fram några av de förslag eller policyinriktningar som ur liberal synvinkel är mest intressanta i de motioner som vi debatterar i dag.

Det första finns i Centerpartiets kommittémotion angående kvalificeringen till sjukförsäkringssystemen. Där betonas med all rätt det som för oss liberaler är grundbulten i hela socialförsäkringssystemet, nämligen en stark och tydlig koppling mellan arbete och rätten till olika förmåner. Denna koppling måste vi inte bara värna om, utan också förstärka när så är befogat. Det ska löna sig bättre att arbeta och därmed betala skatt till den gemensamma välfärden, för när fler arbetar och går till jobbet, skaffar sig en gemenskap på arbetsplatsen, inkluderas och känner att de bidrar blir både Sverige och välfärden starkare.

En annan beaktansvärd inriktning finns i den moderata riksdagsledamoten Boriana Åbergs motion angående behovet av ett system för kvalificering till välfärden. Det skulle göra vårt välfärdssystem mer ekonomiskt hållbart och inte minst stärka incitamenten för nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.

Herr talman! Det finns få andra aspekter som skulle gynna integrationen av nyanlända och därmed legitimiteten i hela vår migrationspolitik så mycket som en tydlig koppling mellan att bidra till samhället och att få bidrag från samhället. Detta är en av den nuvarande regeringens vägledande principer, och därför kommer kvalificeringen till välfärden att skyndsamt utredas i syfte att inrätta ett sådant kvalificeringssystem.

En tredje policyorientering som är ytterst viktig och som regeringen intensivt jobbar med återfinns i exempelvis Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas respektive kommittémotioner angående det viktiga i att stävja fusk och otillbörligt utnyttjande av de gemensamma trygghetssystemen. Den liberala arbetsmarknadsministern Johan Pehrson har betonat detta vid olika tillfällen och sagt att omkring 18 miljarder kronor varje år betalas ut på ett felaktigt sätt. Det är pengar som behövs i välfärden och hade exempelvis räckt till att anställa 26 000 lärare. I detta sammanhang är ett brett informationsutbyte mellan olika myndigheter helt nödvändigt för att man på ett effektivt sätt ska kunna bekämpa fusket.

Att kriminella gäng har satt välfärdsfusket i system är ytterligare ett tungt vägande skäl till att prioritera en resolut antifuskpolitik, och det är glädjande, herr talman, att kunna konstatera att det i denna kammare i dag finns ett solitt stöd för en sådan politik.

Beaktansvärda är också de olika motioner som påpekar behovet av mer flexibla trygghetssystem som kan anpassas till betydande grupper vars arbetsvillkor inte motsvarar dem som gäller för de mer traditionella arbetstagargrupperna. Egenföretagare, frilansare, kulturarbetare och kombinatörer, det vill säga personer som kombinerar anställning med att driva företag, nämns i detta sammanhang, och vi kan anta att dessa och andra mindre konventionella arbetsformer kommer att växa mycket mer i vår postindustriella tid. I den moderna ekonomin arbetar inte alla på samma typ av arbetsplats med en fast tillsvidareanställning. Därför är det ytterst angeläget att successivt anpassa våra trygghetssystem till denna nya verklighet som berör allt fler personer i vårt samhälle.

Sist men inte minst vill jag uppmärksamma de motioner - och de är flera - som lyfter fram en för oss liberaler alltid prioriterad aspekt, nämligen jämställdhetsaspekten i både arbetslivet och utnyttjandet av våra sociala försäkringar. Att det i dessa avseenden råder stora skillnader mellan kvinnor och män är ett välkänt faktum.

Som påpekas i olika motioner gäller detta inte minst sjukskrivningarna; kvinnorna är sjukskrivna i nästan dubbelt så stor utsträckning som män. Utvecklingen vad gäller personer sjukskrivna på grund av en psykiatrisk diagnos är särskilt oroväckande i detta sammanhang. Av de personer som var sjukskrivna av den anledningen vid utgången av 2021 var 70 procent kvinnor. Men ojämställdheten gäller också andra försäkringsformer, till exempel arbetsskadeförsäkringen.

Regeringen är väl medveten om denna problematik och det komplexa orsakssamband som ligger bakom densamma. Här förbereds politiska åtgärder, till exempel den aviserade nationella strategin för psykisk hälsa, men det är vidare förändringar inom både arbetslivet och inte minst familjelivet som behövs för att komma åt denna mycket bekymmersamma brist på jämställdhet.


Anf. 129 Ida Gabrielsson (V)

Herr talman! Under många år har vi haft en dåligt fungerande sjukförsäkring i Sverige. Människor som är sjuka får inte det de har rätt till. Tusentals sjuka och personer med funktionsnedsättning har kastats ut ur systemet. För de drabbade har detta fått katastrofala konsekvenser. Hela liv har slagits sönder, och för en del har det inte funnits någon annan utväg än att ta sitt liv.

Så ska inte ett välfärdsland fungera. Vi som är förtroendevalda, valda av folket att representera medborgarna, ska agera handlingskraftigt och inte blunda eller främst agera pratmakare. De löften vi ger ska vi genomföra.

Herr talman! Alliansen genomförde 2008 dagens system. De steg fram lite som den nya tidens helbrägdagörare, som till skillnad från Sveriges samlade läkarkår, medicinsk expertis och rådande forskningsläge kunde bota hela 90 000 sjuka som bara genom ett trollslag. Enligt den nya lagen och Försäkringskassans nya kriterier utförde rehabkedjan rena mirakel. Människor som låg på dödsbädden var i själva verket friska som nötkärnor.

Vi lyckades senare avskaffa stupstocken och den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Men det skulle tyvärr inte dröja länge innan nya massutförsäkringar var ett faktum. S- och MP-regeringen införde år 2015 mål om antal sjukdagar, och då utförsäkrades faktiskt ungefär lika många som under alliansregeringen. Avslagen fyrdubblades utan att några lagändringar gjordes. I stället blev dag 180 och dag 365 de nya stupstockarna. De kom lite tidigare. Under brinnande pandemi utförsäkrades rekordmånga vid dessa tidpunkter.

Men sedan kom vändningen. Vi i Vänsterpartiet lyckades tillsammans med fackföreningsrörelsen och dem som själva drabbats driva igenom förbättringar av sjukförsäkringen. Reglerna ändrades, så att fler i dag beviljas sjukpenning. En ny trygghetspension infördes, så att äldre arbetskraft inte utförsäkras och tvingas till omställning. Taket höjdes i sjukpenningen. Grundersättningen höjdes med 1 000 kronor i sjuk- och aktivitetsersättningen. Den så kallade funkisskatten togs bort, så att alla med sjuk- och aktivitetsersättning har samma skattenivå som andra löntagare. Tyvärr lyckades dock högern och Sverigedemokraterna - tillsammans med Centerpartiet, tror jag - införa någon ytterligare skatteklyfta där, så det blev inte så bra ändå till slut. Taket i bostadstillägget höjdes till 7 500 kronor, inte bara för ålderspensionärer utan för alla, även sjukpensionärer. Vänsterpartiet lyckades också förhandla bort det då i och för sig icke siffersatta men ändå utförsäkringsmål som länge styrt Försäkringskassans arbete genom regleringsbrevet.

Sedan blev det regeringsskifte. Vänsterpartiet hade inte längre möjlighet att påverka politiken, men det hade och har Sverigedemokraterna. Ni kan aldrig gissa vad som hände sedan. Drev de igenom de färdigutredda regelförbättringarna i sjukersättningen? Höjdes ersättningsnivån i sjukpenningen? Tillsattes en kriskommission för att ge upprättelse åt alla som utförsäkrats genom åren? Jag skulle inte tro det. Nej, Sverigedemokraterna struntade i att ställa ett enda krav om sjukförsäkringen. En enda mening går att hitta i Tidöavtalet, och den går inte att tolka på annat sätt än att fler nu ska kastas ut ur sjukförsäkringen.

Mycket riktigt, herr talman - det kommer mer. Den utredning som skulle genomföras för att avskaffa det orättvisa karensavdraget och som var ett av Vänsterpartiets krav i budgetförhandlingarna lade man ned. I stället skulle det införas ytterligare en karensdag, så att bussförare, lärare och sjuksköterskor skulle bli ännu fattigare när de drabbades av sjukdom. Vänsterpartiet och andra satte press på regeringen, och de fick dra tillbaka förslaget.

Hur gick det då med utredningen som skulle ta fram ett förslag om att avskaffa karensen? Jo, den lät Sverigedemokraterna Moderaterna begrava i ett slutet rum på Socialdepartementet. Och vilka är det som styr där då? Jo, samma moderater som nyss lade fram ett förslag om att en ytterligare karensdag skulle införas. Man behöver inte vara något ljushuvud för att förstå att det inte är så troligt att karensen kommer att avskaffas under den här mandatperioden. Det fattar Sverigedemokraterna också. Men de bryr sig helt enkelt inte.

Herr talman! Man tänker kanske att eländet stannar där. Men tyvärr får vi konstatera att så inte är fallet. En utredning som Vänsterpartiet fått igenom om att se över fler förbättringar inom sjukpenningen än dem vi fick igenom tidigare har nu totalt bytt inriktning. Utredaren har sparkats och ersatts. Direktiven till utredningen handlar nu i stället om att se över omotiverat långa sjukskrivningar. Med andra ord ska fler bli utförsäkrade. Den nya utredarens meritlista är lång. Han har bland annat argumenterat för vikten av siffersatta mål i sjukförsäkringen, det vill säga det som från början gjorde att alla utförsäkrades i sjukpenningen.

Herr talman! Jag har all förståelse för att många tappat tron på politiken efter alla år av försämringar. Politiker säger en sak men gör en annan. De politiska beslut som fattats har varit helt andra än de som utlovats i valrörelsen. Men vi i Vänsterpartiet har gjort tvärtom, och det ska vi fortsätta att göra.

I går besökte jag socialtjänsten i Skarpnäck utanför Stockholm. Antalet sjuka utan ersättning har ökat under en längre tid och fördubblats. Det gäller grupper som är i behov av försörjningsstöd, alltså människor som är sjukskrivna av läkare men nekas ersättning av Försäkringskassan.

Det är bra att vi fick igenom vissa förbättringar av sjukpenningen, men nu måste också reglerna för att fler ska få rätt till sjukersättning genomföras. Det finns ett färdigutrett förslag som man skulle kunna genomföra i morgon. Vänsterpartiet har lagt fram förslaget tidigare men inte fått majoritet. Då röstade Sverigedemokraterna för Vänsterpartiets förslag. Men nu när Sverigedemokraterna själva kan påverka gör de ingenting. Att komma in i finrummen i Regeringskansliet verkar ha varit målet, snarare än att få till förändringar för vanligt folk. Det är beklagligt.

Herr talman! Folk blir inte friskare utan sjukare av den behandling som systemet utsätter dem för. Att inte bli trodd är höjden av förnedring. Det är så man tillintetgör en människa.

Vi i Vänsterpartiet har tillsammans med alla er som är aktiva i olika upprop för att förändra sjukförsäkringen baxat den förra regeringen och andra partier framför oss. Jag vill tacka er så jättemycket! Ni ska veta att det är ni som har gjort hela skillnaden.

Men nu behöver också de som har slitit och gjort jobbet och de som har utförsäkrats genom åren ges upprättelse och ekonomisk ersättning och få sin SGI tillbaka. Det finns mycket kvar att göra. Vänsterpartiet föreslår att karensdagen avskaffas. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort. Läkarintyget ska gälla. Den som är kroniskt sjuk eller har funktionsnedsättning måste få rätt till varaktig ersättning. I dag hänvisas man till Arbetsförmedlingen. Där får man höra att man är för sjuk för att få hjälp till jobb. Men Försäkringskassan anser att man är fullt frisk. Så ska det inte få fortsätta. Det ska vi jobba för.

Herr talman! Det är vi löntagare som betalar för sjukförsäkringen med vårt avstådda löneutrymme. Det här är vår rätt. Det är ingen allmosa. Vi har förtjänat det.

Vänsterpartiet vill höja ersättningsnivåerna brett i både sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi är det enda parti i riksdagen som år efter år tar bort straffskatten för alla sjuka och arbetslösa i vår budget. Vi kommer att fortsätta ligga på. Vi sätter alltid människors trygghet i första rummet. Ingen ska få oss att vika ned oss när det kommer till människors rätt till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 26.


Anf. 130 Martina Johansson (C)

Herr talman! När jag läser betänkandet om socialförsäkringsfrågor och utskottets ställningstagande är det en del ord som återkommer: Utredning pågår, utredningen är nyss tillsatt, utredningen är nyss avlämnad, vi måste avvakta pågående arbete. Och visst är det så att man behöver följa de utredningar som är tillsatta. Men vi får väl se. Tålamodet börjar tryta även hos mig. Det har gått sex månader. Provanställningen är i princip över. Nu vill jag se att det snart också kommer något tillbaka. Annars låter det här väldigt mycket som förra regeringen.

När kommer de tydliga och konkreta förslag som gör att rehabiliteringskedjan och avstämningarna blir tydligare? När kommer förslagen om bortre tidsgränser och om den förebyggande sjukpenningen? När kommer förslagen om studenters hälsa och sjukvård, om rehabilitering för studenter och om studenters möjligheter att kanske till och med behålla sin SGI under studietiden? När kommer förslagen om företagares möjlighet att ha enklare administration när de är sjukskrivna för att inte behöva lägga ned företagen?

Det här med vilken procentsats man ska vara sjukskriven till - 25, 50, 75 eller 100 procent - är i dag hårt reglerat. Vi har hört talare som lyft fram den frågeställningen. Nu är regeringen överens med Socialdemokraterna om att avslå just ett sådant förslag. Centerpartiet har tidigare varit överens med många av partierna i den sittande regeringen när det gäller rehabilitering, och det är ju det som det handlar om, herr talman. Människor som har blivit sjuka ska få stöd att kunna komma tillbaka till arbete så snart som möjligt. Då behöver vi jobba med att se över Finsams uppdrag och styrning. Hur jobbar man med deras uppföljning? Vilken forskning finns? Finns det följdforskning, så att vi vet vilka tidiga insatser som gör skillnad? Hur ser samverkan ut? Hur gör rehabkoordinatorer ute i landet som skulle kunna få en större roll?

Det finns ett stöd till företagare och arbetsgivare när det gäller arbetsinriktat rehabiliteringsstöd. Det borde riktas mer till små och medelstora företag, för det är där stödet behövs. Där finns det inte möjlighet att kunna ha en stor HR-avdelning som kan hjälpa till. I dag går det stödet ganska mycket till större arbetsgivare.

Herr talman! Jag tänker nu passa på att yrka bifall till reservation nummer 16. Den handlar just om företagares möjligheter att kunna få sköta om sitt företag i mindre delar även vid en sjukskrivning.

Som jag sa nyss var jag förra mandatperioden ganska överens med ett, två eller tre av regeringens partier om viktiga frågor för tidigt stöd. Det handlar om stöd för att kunna återgå till arbetsmarknaden och kunna få stöd vid en eventuell omställning. Studenter ska kunna ställa om, och företagare ska överleva. Arbetslinjen är det som ska gälla.

Sex månader har gått. Jag har valt att inte ta några repliker i debatten. Jag ställer i stället en öppen fråga. När kommer de konkreta förslagen som kan göra att människor snabbare kommer tillbaka till arbete?

Det ska vara fokus på tidiga insatser och samordning. Det är ett viktigt arbete. Regeringen har ett stort ansvar. Jag förväntar mig att vi inte får vänta ytterligare sex månader innan det kommer tydliga, konkreta förslag.


Anf. 131 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Vilket samhälle vill vi ha? Vilka vill vi vara? Vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska vara ett land där människor har tillit till varandra med en stark välfärd där vi bär varandra när vi är för svaga för att klara oss själva. Vi vill ha ett jämlikt Sverige.

De senaste åren har Sverige varit ett av länderna i världen med snabbast växande klyftor. Det är inte ovanligt om vi tittar globalt att sjukdom är lika med fattigdom. Men ska vi verkligen ha det så här hos oss i Sverige?

Nej, vi i Miljöpartiet tycker inte det. Vi gör därför kraftfulla satsningar i vår budget för att människor som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte ska halka efter så mycket ekonomiskt att de inte klarar sig på sin inkomst.

Vittnesmålen är många om vad det innebär att ha en livslång funktionsnedsättning som gör att du inte kan försörja dig själv. Det är tufft nog att hantera sjukdom. Du ska inte också behöva vara fattig.

Herr talman! Vi bor i ett land där skatterna på kapital dessutom är väsentligt lägre än skatterna på arbete, och skatterna på arbete är väsentligt lägre än skatten på inkomst för dem som på grund av sin funktionsnedsättning får sjuk- och aktivitetsersättning.

Vi fördelar åt fel håll. Det borde vara tvärtom. Den som har mer borde betala mer i skatt. I stället blir det fler fattiga. Fler har också helt fallit utanför försäkringssystemet.

Tack och lov har vi ännu inte sett en stor ökning i antalet som går till socialkontoren och ber om försörjningsstöd. Men det, herr talman, är tack vare att väldigt många av dem som kom till Sverige 2015 nu är i arbete.

Jag bävar inför vad lågkonjunkturen och den skenande inflationen i kombination med låga ersättningar i sjukförsäkringen och andra ekonomiska stöd kommer att innebära.

Vår vision, Miljöpartiets vision, är ett samhälle där vi låter alla människor växa och utvecklas. Sjukdom ska varken innebära ett liv i fattigdom eller att dörrar till nya vägar stängs.

Dagens försäkringssystem och inte minst regeringens diskussion om det präglas av en stor misstänksamhet. Nyligen kunde vi läsa att det skulle vara "fett" att inte ha en lön utan leva på försäkringsersättning. Det uttalades av en minister i Sveriges regering.

Att tro att det är så himla "fett" är en farlig illusion som kan få reella konsekvenser för de människor vilkas ersättningar regeringen önskar sänka.

Vi är övertygade om att människor kan och vill göra det de förmår för att bidra till vårt gemensamma samhälle genom arbete eller på andra sätt om vi ger förutsättningar för det.

Men har vi ett system där människor är oroliga att mista sin ersättning om de engagerar sig lite grann i bostadsrättsföreningens styrelse eller klarar av att påbörja studier riskerar vi i stället att hålla människor tillbaka.

Som jag redan lyfte fram i mitt replikskifte med Sverigedemokraterna vill vi också avskaffa det orättvisa karensavdraget. Det innebär att vissa människor drabbas mycket hårdare av sjukdom andra.

Många kan stanna hemma och arbeta vid datorn en dag om de blir förkylda. Andra kan inte ens gå till jobbet fast de orkar det själva med snuva för att de då skulle riskera sina brukares hälsa och i vissa fall också liv. Det upplevde vi tydligt under pandemin.

Herr talman! Ingen ska heller falla mellan stolarna, inte om vi i Miljöpartiet får bestämma. Jag känner själv människor som på ett helt absurt sätt har bollats fram och tillbaka mellan å ena sidan Arbetsförmedlingen som säger: Du är för sjuk, ingen kommer att anställa dig, och å andra sidan Försäkringskassan som tycker: Du är inte tillräckligt sjuk för sjukersättning.

Det måste få ett stopp. Vi i Miljöpartiet vill ha ett försäkringssystem som inte har de luckorna och där det inte finns några stolar att falla mellan, utan det ska vara en försäkring som hänger ihop. Den ska täcka människors behov oavsett vilken orsak det handlar om och vilket fack de hamnar i. Det ska vara en arbetslivsförsäkring.

Det är också viktigt att sjukförsäkringen ska fungera för fler. I dag är den anpassad för människor som har anställning hos en arbetsgivare. Egenföretagare, konstnärer och andra har väldigt svårt att få sin livssituation att passa in systemet. Det är vårt ansvar att ändra systemet. Det är systemet som är till för människorna; det är inte människorna som ska begränsa sig till våra boxar.

Den stressrelaterade ohälsan, herr talman, är ett enormt och växande problem. Vi i Miljöpartiet vill ha ett samhälle som varken bränner ut människorna eller planeten. Det har gjorts intressanta försök med fantastiskt fina resultat kring till exempel arbetstidsförkortning, som har visat att man genom att jobba mindre kan få fler att orka jobba mer. Det låter inte som något man intuitivt tänker sig, men de som tvekar bör ta sig en funderare och läsa på.

Herr talman! Vi är i en situation med skenande inflation. Men vi drabbas inte alla lika. De med minst marginaler drabbas hårdast när allt blir dyrare. Den regering som sitter nu har valt att låta höginkomsttagare betala mindre i skatt samtidigt som man inte har gjort något åt matpriserna. Samtidigt är det många som lever med sjukförsäkring och andra ersättningar som inte får ekonomin att gå ihop.

Från Miljöpartiets sida är vi bestörta över utvecklingen. Vi är bestörta över att regeringen i inflationsbekämpningens namn de facto gör nedskärningar i välfärden. Det blir resultatet när man inte kompenserar vården, äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen för kostnadsökningarna. Konsekvensen blir då färre kollegor på golvet för de yrkesgrupper som redan är sjukskrivna allra oftast. Det är en ohälsopolitik och en politik för ojämlikhet.

Herr talman! Jag står såklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning väljer jag att yrka bifall bara till reservation 18.


Anf. 132 Caroline Högström (M)

Herr talman! Nästan 35 000 västmanlänningar är inte självförsörjande, enligt en färsk rapport från Svenskt Näringsliv. Det innebär att var fjärde person i arbetsför ålder i Västmanland inte har en löneinkomst som överstiger ungefär 13 500 kronor i månaden. Och så här ser det ut runt om i hela Sverige.

Dessa människor är i hög grad beroende av vårt socialförsäkringssystem. Många av dem lever i dag på bidrag trots att de har en fungerande arbetsförmåga. De har fastnat i vårt gemensamma skyddsnät. Det som ska vara en stöttande hand på vägen när livet inte blev som man tänkt sig blir i stället något som låser fast människor i ett utanförskap. Det är ett utanförskap som dessutom riskerar att gå i arv.

För att bryta utanförskapet och för att säkerställa att våra bidragssystem fortsätter att vara som det var tänkt - ett skyddsnät - måste det ske omfattande reformer.

För det första måste vi stärka drivkrafterna till arbete. För det andra måste vi ställa krav och utbilda människor för att göra dem anställbara. För det tredje måste vi förenkla och förbättra möjligheten för företag att anställa fler.

Den första delen, drivkrafterna till arbete, finns inom ramen för det vi debatterar i dag. Många av förslagen i dag kan vara behjärtansvärda och svåra att säga nej till. Men den nu sittande moderatledda regeringen har ett viktigt uppdrag: att återupprätta arbetslinjen. Här pågår dessutom en rad viktiga och intressanta utredningar som kan påverka avvägningarna - en process som riksdagen inte bör föregå.

Vi behöver prioritera och väga våra insatser. De förstärkningar vi gör i bidragssystemet måste vara träffsäkra och får framför allt inte riskera att spä på marginaleffekterna, som gör att det inte blir lönsamt att arbeta. Men de får inte heller riskera att spä på inflationen.

I en svår ekonomisk tid måste vi dels stötta dem som har det tuffast, dels orka och våga prioritera. Det behövs ett bidragstak, det behövs en kvalificering till välfärden och det behövs ordning och reda i vårt välfärdssystem.

Nu måste vi återupprätta arbetslinjen så att fler har ett jobb att gå till och så att fler går från att få bidrag till att bidra.

(Applåder)


Anf. 133 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! På vilket sätt, Caroline Högström, vill ni öka drivkrafterna till arbete? Vad är det konkret det handlar om?

Vi ser i dag hur det går åt mer skolmat på måndagar och fredagar. Varför? Är det godare mat på måndagar och fredagar i Sveriges genomsnittliga skolor? Nej, det tror jag tyvärr inte. Det som lärare och skolpersonal vittnar om är att barn är hungrigare på måndagar och fredagar, för alldeles för många barn får inte äta sig mätta på helgen.

Barnfattigdomen i Sverige är ett av våra största problem. Senast Moderaterna drev arbetslinjen betydde den tyvärr att man gjorde fattiga människor ännu fattigare. Jag frågar mig: Hur hungriga vill Moderaterna att barn ska vara i Sverige?

Det finns andra sätt att prioritera. Man skulle till exempel kunna se till att vi som har mycket betalt betalar mer så att de som arbetar och har låga inkomster skulle kunna få mer kvar. Samtidigt kan man se till att färre är fattiga, även barn vars föräldrar behöver samhällets ersättningar för att de inte har arbete eller inte kan arbeta.


Anf. 134 Caroline Högström (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Hirvonen, för inlägget! I betänkandet och debatten här behandlas en rad motioner. Många av dem kan, precis som jag sa, kännas bra i magen. Man känner sig snäll. Man känner omtanken - att vi tar hand om människor.

Men vid närmare granskning ser vi konsekvenserna av vissa av förslagen från bland andra Miljöpartiet. Det är det parti som Hirvonen representerar och som väl någonstans är föregångaren när det gäller den här typen av förslag. När vi granskar förslagen ser vi att de inte är särskilt snälla. De känns inte särskilt bra, och de får framför allt inte bra konsekvenser.

Med ett alltför generöst system låser vi fast människor i ett utanförskap. Vi räknar bort dem och säger: Du behövs inte på arbetsmarknaden! Men vårt välfärdssystem bygger just på att de som kan arbeta också arbetar. Det bygger på att så många som möjligt är med och arbetar och betalar skatt. Det är omtanke om människor. Att ställa krav är att bry sig.

Jag redogjorde för några av de förslag som handlar om att stärka drivkrafterna. Det handlar om bidragstak, och det handlar om kvalificering till välfärden. Men det handlar också om skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare så att man skapar drivkrafterna till arbete. Men det är ni i Miljöpartiet tyvärr inte intresserade av.


Anf. 135 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Det är många slagord och floskler som jag hör upprepas här. Det ska löna sig att arbeta. Ja, det tycker jag också.

Men jag tycker också att den som inte kan arbeta och inte kommer att kunna göra det på grund av en funktionsnedsättning ska få sjukersättning. Är det detta förslag som Caroline Högström menar är emot arbetslinjen? Eller vilka konkreta förslag handlar det om?

Moderaterna pratar om ett bidragstak. Var ska ni lägga det? Ska bidragstaket vara så högt att barnen är mätta när de kommer till skolan på måndagarna, eller ska de vara hungriga? Någonstans är det viktigt att vi blir konkreta så att vi kan ha en ordentlig diskussion om vad vi menar.

Vi i Miljöpartiet menar att det ska löna sig att arbeta och att man inte ska bli fattig för att man är för sjuk för att arbeta. Är vi överens om det, Caroline Högström?


Anf. 136 Caroline Högström (M)

Herr talman! Jag blir lite fascinerad över att jag anklagas för att ha mycket floskler när Annika Hirvonens inlägg är väldigt fina och behjärtansvärda men också fyllda av floskler. Det handlar inte om att låta barn gå hungriga eller att inte sätta in rätt stöd och rätt hjälp i tid. Det handlar om att vi har ett system som har väldigt problematiska konsekvenser.

Du pratade om att man ska göra det mer lönsamt att arbeta men föreslår något som nästan kan liknas vid en medborgarlön. I mitt tycke, utifrån min ideologiska övertygelse, har det rakt motsatt konsekvens: att det inte lönar sig att arbeta.

När vi pratar om exempelvis ett bidragstak är vi väldigt tydliga. Jag läser innantill ur Tidöavtalet: "Dels genom införandet av ett bidragstak som gör att den som kan arbeta, aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än man skulle få genom eget arbete." Det är ett exempel på vad man skulle kunna göra. Men detta är också en pågående utredning som jag inte vill föregripa, herr talman.

Jag konstaterar att man hela tiden ställer fram den här omtankeskänslan men att man inte tittar på verkligheten. Du pratar om att man inte ska bli fattig om man är sjuk, men vi kan titta på siffrorna: En av fyra i arbetsför ålder i mitt eget hemlän Västmanland har inte ett arbete att gå till. En av fyra är inte exempelvis funktionsnedsatt i det här sammanhanget, men vi har personer som står utanför, som fastnar i ett utanförskap och som vi måste börja räkna med. Vi måste få in dem i arbete, få dem att komma till jobbet så att de får en meningsfull sysselsättning och också får vara med och betala skatt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Camilla Rinaldo Miller (KD).


Anf. 137 Jessica Rodén (S)

Herr talman! Välfärd skapar trygghet. Därför är vår gemensamma välfärd grunden i ett starkt samhälle. Det bygger på en grundtanke om att alla ger efter förmåga och får efter behov.

Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden. Vi socialdemokrater vill stärka försäkringen och göra den mer solidarisk, rättvis och jämställd. Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan individen och samhället.

Herr talman! Jag är tjänstledig från mitt arbete som stödassistent på ett LSS-boende i min hemkommun, Marks kommun, som ligger i Sjuhärad. Genom åren har jag sett hur individer med funktionsnedsättningar har fått kämpa för att få ekonomin att gå ihop. Det är inte helt ovanligt att anhöriga blir tvungna att skjuta till pengar för att vardagsekonomin ska gå ihop.

Enligt SCB har var fjärde person med funktionsnedsättning låg ekonomisk standard.

I FUB:s rapport Fångad i fattigdom? skriver man att den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättningar är just nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Dessa individer har dessutom ingen möjlighet att påverka sin inkomst. De är helt beroende av en trygg sjuk- och aktivitetsersättning.

I dag är garantinivån cirka 12 000 kronor före skatt, detta efter en välbehövlig höjning av prisbasbeloppet om cirka 8 procent. Men, herr talman, när matpriserna stigit med över 20 procent märks inte den höjningen i plånboken. Mer behöver göras.

För några veckor sedan deltog jag på ett möte med individer som har LSS-insatser. Frågan som flera av dem som var med på mötet ställde till mig var: När höjer ni våra ersättningar?

Vi socialdemokrater tillsatte en utredning som skulle se över systemet för uppräkning av ersättningarna. Syftet var just att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning. Denna utredning lades dessvärre ned två dagar före jul förra året. Arbetet med att förbättra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen stoppades alltså av den högerkonservativa regeringen, detta samtidigt som flera funktionsrättsorganisationer slår larm och menar att personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning tvingas göra sig beroende av anhöriga.

Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Jag vill också passa på att påminna kammaren om hur det såg ut senast en borgerlig regering styrde Sverige. Då var det arbetslösa och kroniskt sjuka som fick betala priset för skattesänkningarna. Jag kan inte säga annat än att jag är orolig, herr talman.

Den högerkonservativa regeringen prioriterade att höginkomsttagare skulle få mer pengar i plånboken i stället för att till exempel höja garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi socialdemokrater vill däremot fortsätta arbetet med att återupprätta tryggheten vid sjukdom och funktionsnedsättning. Sjukförsäkringen ska vara en trygghet vid förlust av inkomst eller när man saknar arbetsförmåga.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-04-20
Förslagspunkter: 21, Acklamationer: 16, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Socialförsäkring och välfärd

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:161 av Kadir Kasirga och Mirja Räihä (båda S),

      2022/23:572 av Annette Rydell (S),

      2022/23:634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6,

      2022/23:767 av Rebecka Le Moine och Marielle Lahti (båda MP),

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5,

      2022/23:1148 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1-5 och 8,

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 13, 23, 24, 27 och 29,

      2022/23:1334 av Karin Sundin m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:1557 av Aida Birinxhiku m.fl. (S),

      2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 3,

      2022/23:2123 av Boriana Åberg (M),

      2022/23:2124 av Boriana Åberg (M) och

      2022/23:2125 av Boriana Åberg (M).
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (V)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (MP)
    2. Förebyggande sjukpenning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.
      • Reservation 5 (C, MP)
    3. Preventionsersättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 29 och

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 7 i denna del.
      • Reservation 6 (SD, V, MP)
    4. Karensavdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1185 av Olle Thorell och Lena Johansson (båda S),

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 4,

      2022/23:1355 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

      2022/23:1507 av Sofia Amloh m.fl. (S) och

      2022/23:2059 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
      • Reservation 7 (S)
      • Reservation 8 (V, MP)
    5. Sjukskrivning vid psykisk ohälsa

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 16-24.
      • Reservation 9 (SD)
    6. Jämställd sjukfrånvaro

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1 och 3,

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 19 och 27 samt

      2022/23:2059 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5.
      • Reservation 10 (S)
      • Reservation 11 (C, MP)
    7. Åtgärder mot välfärdsbrott

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:262 av Ingela Nylund Watz och Anna Vikström (båda S),

      2022/23:385 av Joakim Sandell (S),

      2022/23:659 av Markus Wiechel (SD),

      2022/23:1147 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1-3 och 5,

      2022/23:1149 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 3,

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 14,

      2022/23:1398 av Mathias Bengtsson (KD),

      2022/23:2055 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och

      2022/23:2059 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6.
      • Reservation 12 (S)
      • Reservation 13 (SD)
      • Reservation 14 (V, MP)
    8. Trygghetssystem för företagare

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:368 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:843 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkande 21,

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 18-20,

      2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

      2022/23:1550 av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S) yrkandena 1, 2 och 4,

      2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 10 och

      2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkandena 5 i denna del och 6.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (C)
      • Reservation 17 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD00649
      M60008
      C02103
      V19005
      KD15004
      MP00144
      L14002
      Totalt202217848
      Ledamöternas röster
    9. Företagare inom kulturområdet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:861 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 16,

      2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 15 och

      2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 5 i denna del.
      • Reservation 18 (S, C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (S, C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S094013
      SD64009
      M60008
      C02103
      V20004
      KD15004
      MP01404
      L14002
      Totalt173129047
      Ledamöternas röster
    10. Trygghetssystem för studerande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkande 12,

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 15 och

      2022/23:1607 av Stina Larsson (C).
      • Reservation 19 (V, MP)
    11. Rehabilitering och sjukpenninggrundande inkomst för studerande

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:348 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 och

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 29 och 30.
      • Reservation 20 (C, MP)
    12. Flexibel återgång till arbete

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 7, 31 och 32 samt

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 16.
      • Reservation 21 (SD)
      • Reservation 22 (V)
    13. Förmånsnivåer i sjukpenningen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4,

      2022/23:1110 av Hans Eklind (KD),

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 6 och

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 5.
      • Reservation 23 (SD, V, C, MP)
    14. Förläggning av arbetstiden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 11.
      • Reservation 24 (SD, C, MP)
    15. Rehabiliteringskedjan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:703 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 7, 8, 10, 16 och 17,

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 26-28 och 30,

      2022/23:1177 av Olle Thorell och Lena Johansson (båda S) och

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 7 i denna del, 11 och 12.
      • Reservation 25 (SD)
      • Reservation 26 (V)
      • Reservation 27 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S940013
      SD00649
      M60008
      C00213
      V02004
      KD15004
      MP14004
      L14002
      Totalt197208547
      Ledamöternas röster
    16. Rehabiliteringsverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:264 av Mattias Vepsä (S),

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 6, 9, 12-15 och 26-28,

      2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 27,

      2022/23:961 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 11,

      2022/23:1044 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S),

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 9-14 och 25,

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 8, 9, 17-19, 21 och 22 samt

      2022/23:1729 av Eva Lindh m.fl. (S).
      • Reservation 28 (SD)
      • Reservation 29 (V)
      • Reservation 30 (C)
    17. Rätten till aktivitets- och sjukersättning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:462 av Åsa Karlsson (S),

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 33-35 och

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 i denna del.
      • Reservation 31 (SD)
      • Reservation 32 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 31 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S930113
      SD06409
      M60008
      C21003
      V00204
      KD15004
      MP14004
      L14002
      Totalt217642147
      Ledamöternas röster
    18. Studier och arbete

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:702 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 21, 22 och 24,

      2022/23:1228 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 7 i denna del,

      2022/23:2059 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2 och

      2022/23:2264 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 7-9.
      • Reservation 33 (S)
      • Reservation 34 (V)
      • Reservation 35 (C)
      • Reservation 36 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 33 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S094013
      SD64009
      M60008
      C00213
      V00204
      KD15004
      MP01134
      L14002
      Totalt153955447
      Ledamöternas röster
    19. Regeringens styrning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1151 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 36.
      • Reservation 37 (SD)
    20. Arbetsskadeersättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 32-34 och

      2022/23:1153 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 38 (SD)
      • Reservation 39 (C)
    21. Jämställdhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:858 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 31,

      2022/23:1034 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S) och

      2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 28.
      • Reservation 40 (C, MP)