Lars-Axel Nordell (KD)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Örebro län
Titel
Verksamhetschef.
Född år
1952
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2009-01-01 – 2018-09-24

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2018-02-16 – 2018-09-24
Suppleant
2012-02-24 – 2014-09-29
Ledamot
2010-10-12 – 2012-02-23

Kulturutskottet

Suppleant
2016-01-20 – 2018-09-24
Ledamot
2014-10-07 – 2015-11-18
Ledamot
2012-02-24 – 2014-09-29
Suppleant
2009-02-09 – 2010-10-04

Miljö- och jordbruksutskottet

Suppleant
2017-12-15 – 2018-09-24
Ledamot
2015-11-18 – 2017-12-15
Suppleant
2014-10-14 – 2015-11-18

Trafikutskottet

Suppleant
2009-01-20 – 2010-10-04

Socialutskottet

Suppleant
2010-12-20 – 2014-09-29
Suppleant
2009-02-09 – 2010-10-04

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2010-12-20 – 2014-09-29

Civilutskottet

Suppleant
2018-04-11 – 2018-09-24

EU-nämnden

Suppleant
2016-06-14 – 2018-09-24
Suppleant
2016-02-10 – 2016-06-13

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 09-. Ledamot arbetsmarknadsutskottet 10-12, kulturutskottet 12-15 och miljö- och jordbruksutskottet 15-. Suppleant socialutskottet 09-14, kulturutskottet 09-10 och 16-, trafikutskottet 09-10, konstitutionsutskottet 10-, arbetsmarknadsutskottet 12-14 och EU-nämnden 16-. Ordförande, Riksdagens nykterhetsgrupp 10-.

Föräldrar

Skulptören Axel Nordell och lärarinnan Ebba Nordell, f. Pettersson.

Utbildning

Gymnasieskola, Sveg, slutår 73. Socionomexamen, Högskolan i Örebro 78. Filosofi och kulturgeografi, Örebro universitet 04-05.

Anställningar

Lärarvikarie och lärarassistent, Hagalundsskolan i Solna 74-75. Partiombudsman, Kristdemokraterna, Örebro län 79-91. Assistent, Frivården i Örebro 80-81. Oppositionsråd, Örebro läns landsting 83-02. Regionpolitisk utvecklingssekreterare, Kristdemokraternas riksorganisation 03-06. Verksamhetschef, studieförbundet NBV, Örebro län 06-08.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Styrelseledamot, Länsstyrelsen i Örebro län 95-98, ersättare 99-02. Styrelseledamot, Länsarbetsnämnden 99-01. Ledamot, Fängelseutredningen SOU 1993:76 och SOU 1994:5 92-94. Ledamot, Regionberedningen SOU 1993:97 och SOU 1995:27 92-95.

Kommunala uppdrag

Ledamot, landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting, 83-02, ersättare 82-84. 2:e vice ordförande, landstingets miljö- och hälsopolitiska delegation 92-94. Ledamot, landstingets hälso- och sjukvårdspolitiska delegation 95-98. 2:e vice ordförande, landstingets regionala beredning 99-02 och landstingets beredning för funktionshinder och handikapp 03-06. Styrelseledamot, Landstingsfastigheter AB, Örebro 92-94. Vice ordförande, landstingsförbundets regionala beredning 99-01. Ledamot, SKL:s beredning för Tillväxt och regionutveckling, TRU 01-02. Ledamot, regionförbundets fullmäktige, Örebro län 06-10. Ersättare, EU:s övervakningskommitté för Leader-plus-projekt 01-04. Ledamot, Strukturfondspartnerskapet för Östra Mellansverige 08-09.

Bostadsort

Örebro

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag, Avfall och kretslopp

    Avfall och kretslopp

    Betänkande 2016/17:MJU15

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    28, 104 minuter
    Justering
    2017-04-04
    Datum
    2017-04-07
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-20
  • Stillbild från Debatt om förslag, Trafiksäkerhet

    Trafiksäkerhet

    Betänkande 2016/17:TU11

    En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

    Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

    Behandlade dokument
    71
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    23, 124 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Datum
    2017-03-31
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-05
  • med anledning av prop. 2016/17:158 Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd

    Motion 2016/17:3690 av Annika Eclund m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2016/17:3690 av Annika Eclund m.fl. (KD) med anledning av prop. 2016/17:158 Studiestartsstöd ett nytt rekryterande studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Propositionens innehåll I propositionen föreslås en ny lag om studiestartsstöd. Stödet syftar till att öka
    Inlämnad
    2017-04-05
    Förslag
    1
    Datum
    2017-04-05
    Utskottsberedning
    2016/17:UbU20
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Hotet mot småskalig vattenkraft och andra fördämningar

    Skriftlig fråga 2016/17:1111 av Lars-Axel Nordell (KD)

    Fråga 2016/17:1111 Hotet mot småskalig vattenkraft och andra fördämningar av Lars-Axel Nordell (KD) till Miljöminister Karolina Skog (MP) Många småskaliga vattenkraftsproducenter riskerar konkurs på grund av att de varken har råd att avveckla sin verksamhet eller genomföra de åtgärder som länsstyrelserna kräver. Länsstyrelserna
    Inlämnad
    2017-03-23
    Besvarare
    Miljöminister Karolina Skog (MP)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Naturvård och områdesskydd

    Naturvård och områdesskydd

    Betänkande 2016/17:MJU9

    Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

    Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Datum
    2017-02-24
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utvidgning av Björnlandets nationalpark

    Utvidgning av Björnlandets nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU17

    Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Datum
    2017-03-06
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utvidgning av Tivedens nationalpark

    Utvidgning av Tivedens nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU16

    Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Datum
    2017-03-06
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Finansminister Magdalena
    Datum
    2017-03-02
  • Fortsatt biodrift av busstrafiken

    Skriftlig fråga 2016/17:971 av Lars-Axel Nordell (KD)

    Fråga 2016/17:971 Fortsatt biodrift av busstrafiken av Lars-Axel Nordell (KD) till Statsrådet Ibrahim Baylan (S) Sverige har av EU fått godkännande att ha ett skatteundantag för biodrivmedel till och med år 2018. Jag vet att regeringen arbetar för att detta undantag ska förlängas. Sverige behöver en plan för hur vi
    Inlämnad
    2017-03-02
    Besvarare
    Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag, Kultur för alla

    Kultur för alla

    Betänkande 2016/17:KrU5

    Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

    Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

    Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 95 minuter
    Justering
    2017-02-14
    Datum
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-02-22
    Debatt
    2017-02-23
    Beslut
    2017-03-01
  • Stillbild från Debatt om förslag, Vattenvård

    Vattenvård

    Betänkande 2016/17:MJU10

    Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    8, 70 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Datum
    2017-02-17
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • Stillbild från Debatt om förslag, Giftfri vardag

    Giftfri vardag

    Betänkande 2016/17:MJU7

    Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

    Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

    Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

    Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    30 
    Anföranden och repliker
    16, 83 minuter
    Justering
    2017-02-14
    Datum
    2017-02-17
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • med anledning av prop. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet

    Motion 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2016/17:3615 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2016/17:104 En livsmedelsstrategi för Sverige fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela
    Inlämnad
    2017-02-15
    Förslag
    31
    Datum
    2017-02-15
    Utskottsberedning
    2016/17:MJU23
    Riksdagsbeslut
    (31 yrkanden): 25 avslag, 6 bifall,
  • Rättssäkerheten för skogsägare

    Skriftlig fråga 2016/17:807 av Lars-Axel Nordell (KD)

    Fråga 2016/17:807 Rättssäkerheten för skogsägare av Lars-Axel Nordell (KD) till Miljöminister Karolina Skog (MP) Sedan 2007 gäller artskyddsförordningen (2007:845). De senaste åren har myndigheterna tolkat denna förordning alltmer extremt. Enligt artskyddsförordningen är det bland annat förbjudet att avsiktligt störa
    Inlämnad
    2017-02-06
    Besvarare
    Miljöminister Karolina Skog (MP)
  • med anledning av prop. 2016/17:80 Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer

    Motion 2016/17:3603 av Kristina Yngwe och Lars-Axel Nordell (C, KD)

    Motion till riksdagen 2016/17:3603 av Kristina Yngwe och Lars-Axel Nordell (C, KD) med anledning av prop. 2016/17:80 Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt nationellt register
    Inlämnad
    2017-02-01
    Förslag
    3
    Datum
    2017-02-01
    Utskottsberedning
    2016/17:MJU18
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Betänkande 2016/17:MJU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

    När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    6
    Anföranden och repliker
    76, 185 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Datum
    2016-12-09
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-15
  • med anledning av prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

    Motion 2016/17:3566 av Annika Eclund m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2016/17:3566 av Annika Eclund m.fl. (KD) med anledning av prop. 2016/17:50 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det övergripande målet för utbildnings- och forskningspolitiken
    Inlämnad
    2016-12-14
    Förslag
    19
    Datum
    2016-12-14
    Utskottsberedning
    2016/17:UbU12
    Riksdagsbeslut
    (19 yrkanden): 18 avslag, 1 bifall,
  • Stillbild från Frågestund, Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Inrikesminister Anders Ygeman (S) Miljöminister Karolina Skog (MP) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) Utbildningsminister Gustav
    Datum
    2016-11-24
  • med anledning av prop. 2016/17:35 En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregel

    Motion 2016/17:3535 av Roland Utbult m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2016/17:3535 av Roland Utbult m.fl. (KD) med anledning av prop. 2016/17:35 En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgad ledsagarregel. Motivering Propositionen söker mandat för att uppdatera flera delar av
    Inlämnad
    2016-11-23
    Förslag
    1
    Datum
    2016-11-23
    Utskottsberedning
    2016/17:KrU3
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag, Falska polisbilar

    Falska polisbilar

    Betänkande 2016/17:JuU6

    Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, så kallade heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

    Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

    • Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
    • Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
    • Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
    • Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 46 minuter
    Justering
    2016-11-10
    Datum
    2016-11-11
    Bordläggning
    2016-11-15
    Debatt
    2016-11-16
    Beslut
    2016-11-16

Filter

Aktivitet
Riksmöte / årtal