Trafiksäkerhet
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (MP)
- Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (MP)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (MP)
- Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Klarberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
- Hoppa till i videospelarenBirger Lahti (V)
- Hoppa till i videospelarenNina Lundström (L)
- Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenNina Lundström (L)
- Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenNina Lundström (L)
- Hoppa till i videospelarenLars-Axel Nordell (KD)
- Hoppa till i videospelarenJimmy Ståhl (SD)
- Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
- Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
Protokoll från debatten
Anföranden: 23
Anf. 20 Karin Svensson Smith (MP)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4, och i övrigt står jag bakom utskottets förslag i betänkandet.
Det är klart att när vi nu här i kammaren ska debattera trafiksäkerhet går våra tankar till dem som drabbades av bussolyckan i helgen. Vi tänker självklart på de anhöriga, föräldrar, vänner, elever och alla som drabbades. Det ger oss en tankeställare: Livet är skört. Det gäller att vi som politiker gör vårt yttersta för att förhindra att denna typ av olyckor uppkommer.
Jag vill säga att vi har en god grund att stå på: Vi har nollvisionen. Jag kan ha en viss respekt för att man som opposition vill att riksdagen gör ett tillkännagivande och ber regeringen att komma tillbaka med saker - om man har något konkret att föreslå. Men jag kan inte se att det finns något sådant i det som majoriteten föreslår. Man vill ha en strategi för säkrare vägar.
Låt oss backa bandet och se vad nollvisionen är för någonting. Nollvisionen är en fullständigt unik och, skulle jag vilja säga, väldigt svensk skapelse. Det är en produkt av ett samarbete där forskare tittar på orsakssamband: Vad är det de facto man ska göra för att förhindra att människor får sätta livet till i trafiken?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Det är också en effekt av ett samarbete där folkrörelsen aktivt har varit med. NTF, nykterhetsorganisationerna, MHF och flera andra har deltagit i arbetet för nollvisionen.
Vi politiker har här i kammaren beslutat att nollvisionen ska finnas och att vi är beredda att göra de lagstiftningsförändringar som behövs för att den ska bli verklighet och att göra de investeringar som behövs för att vägarna ska bli säkra. Vi är beredda att se till att rätt åtgärder vidtas.
Det handlar förstås också om de statliga myndigheterna. Det gäller då inte bara Trafikverket, eller dåvarande Vägverket, utan det handlar också mycket om Rikspolisstyrelsen.
Nollvisionen är ett unikt samarbete mellan vetenskap, folkrörelser, politik, aktörerna, det vill säga Sveriges Åkeriföretag, taxi och de statliga myndigheterna. Genom detta har vi kunnat åstadkomma att man i Sverige jämfört med i andra länder löper liten risk att komma till skada när man är ute i vägtrafiken.
Vi ska inte låta oss nöja med detta. För det mål vi har satt upp om max 220 döda senast år 2020 krävs förnyade ansträngningar. Men då får man se på vad som är effektivt. Vi hävdar från majoritetens sida att man ska vara ganska rädd om vägarna. Att sköta vägar handlar inte bara om att anslå pengar till underhåll, utan det handlar om att se till att vägarna inte skadas. Då får man se på vad det är som bryter ned en väg. Det är inte personbilar, det är inte cyklar, det är inte mopeder och det är faktiskt i väldigt liten utsträckning bussar. Det handlar om tyngre lastbilar.
Vi behöver tyngre lastbilar i det här landet för att forsla skogsprodukter, men vi är från samarbetsregeringens sida måna om att de inte ska användas när överflyttning till andra transportslag är möjlig eller där man riskerar att skada vägen. Det gör man i de områden där det finns tjälskador. Det gäller inte så mycket i den landsända som jag kommer från, men i stora delar av landet är vägen skör när temperaturen pendlar mellan plus och minus. Då ska man inte ha för tunga fordon på vägen, för då riskerar man att få de gropar som kan orsaka olyckor för andra.
Det handlar också om att ha kontroll över fordonen. Det har kommit ganska oroande signaler om att man har pressat situationen för de anställda och skötseln av bussar så att man kanske inte på samma sätt som tidigare kan vara säker på att saker och ting sköts som de ska. Jag tänker inte på något sätt föregripa utredningarna, för jag har ingen insyn i detta. Jag förutsätter att de haveriutredningar som görs kommer att tala om vad orsaken var i det aktuella fallet.
Jag kommer ihåg när jag var ny i trafikutskottet. Då fanns det ett parti här i riksdagen som ville ta bort bälteslagen, för de ansåg att det var en frihetsinskränkning att ha på sig ett säkerhetsbälte när man åker. Man kan tycka att det är en frihetsinskränkning, men det är också en ganska stor frihetsinskränkning att bli av med sitt liv. Vi är måna om, och det är en del av nollvisionen, att den skyddsutrustning som ska finnas för att skydda dels dem som finns i fordonet, dels andra, ska användas. Här har vi en faktor som jag inte nämnde tidigare men som är viktig för att kunna förklara varför Sverige jämfört med andra länder har en ganska säker trafik. Det handlar om fordonsindustrin. De har varit aktiva med att utveckla och vidta de skyddsåtgärder som behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Låt oss nu se framåt, för ämnet här är inte någon sorts historieföreläsning. Vad är det vi kan göra mer? Vad är det vi ska göra för att nå målet om max 220 döda år 2020? Och vad ska vi sätta upp för mål framöver?
Det övergripande målet för trafiken har ändrats så att det ingår i trafikens uppgift att bidra till ökad hälsa. Det är ett angeläget mål att bidra till ökad hälsa och att skjuta upp eller undvika folksjukdomar. Det är ett gissel för alla människor som drabbas, men det är också ett allvarligt hämmande för oss som vill genomföra politiska reformer i den här kammaren att vi har problem med sjukskrivningar och att människor inte mår bra.
Jag skrev nyligen en artikel tillsammans med en forskare i Helsingborgs Dagblad som visar att minst 30 minuters pulshöjande aktivitet per dag är ett ganska bra sätt att försöka skjuta upp eller minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Hur gör man då det? Ett naturligt sätt är att cykla till och från det ställe man ska till - antingen skolan eller arbetet.
Jag tror att vi bör fläta ihop arbetet för trafiksäkerhet och för att minska skador med arbetet för förbättrad hälsa. Vi ska förstås ha skyddsutrustning och annat, men vi ska inte ha någonting som hämmar människors aktiva mobilitet och gör att de i stället kör eller åker bil om sträckan gör att valet är realistiskt.
Vad gör då denna regering? Vi har från samarbetsregeringens sida en reservation där vi säger att det inte finns underlag för ett tillkännagivande. Det regeringen har gjort är att ta initiativ till en utredning om sänkta bashastigheter i tätorter. Bashastigheterna är viktiga för att människor ska våga gå över till aktiv mobilitet. Det finns fortfarande städer där föräldrar inte vill att barnen ska ta sig fram därför att de är rädda att barnen ska bli påkörda av bilister som kör för fort. Därför är det viktigt att vi kan enas om att sänka bashastigheten så att valet mellan cykel och bil blir enklare och känns säkrare för dem som utför det.
Vi har tittat och vänt och vridit på frågan om alkobommar. Jag tror inte att det finns någon skillnad bland oss i utskottet, utan vi är överens om att det inte ska förekomma att man har alkohol i blodet när man sätter sig bakom ratten på ett tungt fordon. Jag tror att vi allihop är lika ivriga att se till att man får ordning på den saken en gång för alla innan det hinner ske någon ny olycka.
Vi är intresserade av att se på hur man använder kommunikationsutrustning. Man kan säga att detta är ett av få områden inom trafiksäkerheten där Sverige inte står sig särskilt väl i konkurrensen med andra länder. Jag tror att det bara är Ryssland som har en lika liberal inställning till i vilken utsträckning föraren själv väljer om huruvida man ska ägna sig åt sms:ande och annat. Förvisso har det skett en liten skärpning så att man kan ställa folk till svars om det går att bevisa oaktsamhet, men enligt de erfarenheter jag har inhämtat från Polismyndigheten är denna bevisföring ganska svår. Det är nog läge att vi tar detta ett steg längre och kanske gör som man har gjort i andra länder där förare helt enkelt måste köra åt sidan om de ska ägna sig åt kommunikationsutrustning som kan ta uppmärksamheten från ratten. Jag tror att vi har goda möjligheter att komma framåt i detta.
Jag vill också påminna om att hastigheten är ytterligt väsentlig både för uppkomsten av olyckor och för att förhindra att olyckor får dödlig eller allvarlig utgång. Införandet av automatisk hastighetsövervakning är en av de mycket stora orsakerna till att nollvisionen har varit framgångsrik. Tidigare tänkte man: Bygg säkrare vägar. Tillkännagivandet har en doft av diskussionen från förra århundradet som gick ut på att om man bygger säkrare vägar löser sig det hela. Men om man ser till olycksorsaker ser man att hastigheten som fordonet framförs i är avgörande dels för om det sker en olycka, dels för konsekvenserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Det som först var otroligt kontroversiellt, det vill säga att man kameraövervakade hastigheterna och på det viset kunde förebygga olyckor - syftet var ju inte att fälla så många som möjligt utan att folk skulle hålla de hastighetsgränser som finns på skyltarna - har varit en mycket kostnadseffektiv investering.
Som en liten bisak kan jag säga att det har varit en kostnadseffektiv investering inte bara för att minska risken för olyckor utan också för att minska den klimatpåverkan som trafiken står för. Hastigheterna står ju i direkt proportion till hur mycket koldioxid som emitteras när fordonet framförs.
Vad jag har förstått bygger Trafikverket och Polismyndigheten ut det här systemet nu, så det kanske inte krävs några vidare initiativ från vår sida. Men för att förstå varför nollvisionen är någonting som andra är intresserade av - utländska delegationer kommer hit för att studera detta - måste man förstå detta med ATK.
En annan sak är ombyggnaden av vägar till två-plus-ett med mittvajer. Det har lett till irritation på många ställen - jag vet inte hur många mejl, brev och telefonsamtal jag har mottagit med anledning av detta - men när man tittar på forskningen är det lätt att konstatera att kan man göra en vägsträcka mötesfri minskar man risken för att olyckor uppkommer, framför allt olyckor med dödlig utgång. Det kan vara begränsande för hastigheten, men det är inte säkert att det nödvändigtvis är en negativ sak. Att man har två-plus-ett med mittvajer kan underlätta för folk att hålla skyltad hastighet.
Jag tror att man måste inse att även om man ibland kan ha bråttom någonstans och vara irriterad över att inte komma fram tillräckligt snabbt är det vår mycket bestämda uppfattning att man ska kunna färdas säkert på vägarna. Ingen ska behöva motta sådana besked som de anhöriga fick motta den här veckan. Det tycker jag att vi här i riksdagen ska arbeta för tillsammans.
Anf. 21 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att beklaga den olycka som inträffade i Härjedalen i helgen. Det är oerhört tragiskt, och jag ser naturligtvis fram emot den utredning som nu pågår rörande vad som har orsakat detta. Det är en massa spekulationer i medierna kring besiktning, fordonskontroller och annat, så det känns tillfredsställande att få det här utrett så att vi får veta vad det är som har förorsakat olyckan.
Det är dags att behandla det årliga trafiksäkerhetsbetänkandet. Det är en av frågorna i riksdagen som leder till många väckta motioner. Hela 89 motionsyrkanden här är kopplade till den allmänna motionstiden. Det tycker jag är mycket positivt, för det innebär att det är en fråga som engagerar medborgare i våra valkretsar där man har synpunkter på allt från tvåplus-ett-vägar till hastighetsbegränsningar och insatser för att öka trafiksäkerheten. Det är ett mål som vi alla i den här kammaren och kanske framför allt vi som dagligdags jobbar med de här frågorna i trafikutskottet har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Sverige ligger mycket väl till i statistiken över antalet trafikdödade inom EU. Tillsammans med Malta ligger vi lägst i Europa. Men trots detta vill vi fortsätta kampen för att nå nollvisionen fullt ut. Man ska känna sig säker i trafikmiljön oavsett om man är gående, cyklist, motorcyklist eller bilist eller färdas på annat sätt på våra vägar och i den kommunala trafikmiljön.
Trafiksäkerhetsarbetet måste också börja i tid. Därför välkomnar vi socialdemokrater det arbete som pågår hos skolhuvudmännen för att få fler barn att förstå vikten av ett gott och ansvarsfullt trafiksäkerhetsarbete. Men det känns också som att vi behöver göra mer.
Tidigare fanns det ett ganska starkt stöd till olika organisationer som jobbade med trafiksäkerhetsarbetet. Sedan valde den borgerliga regeringen att förändra stödet. Man hade inte det folkbildningsarbete som man hade haft tidigare. Det känns som att vi behöver hitta en ny väg. Jag säger inte att det ska vara på exakt samma sätt, för tiderna förändras, men i varje fall känns det som att det behövs en nationell satsning på barns säkerhet och barns trafikmiljöer. De kommunala huvudmännen har naturligtvis också ett mycket stort ansvar när det gäller att se till att man har skyddade trafikmiljöer för barnen när de tar sig till och från skolorna.
Förr var det mycket vanligt att man cyklade eller gick till skolan. I dag är det vanligt att man åker bil till skolan - mer vanligt än att man går eller cyklar. Det är naturligtvis en fråga som är ganska komplex. Dels handlar det om trafikmiljön, dels handlar det om trygghet i samhället. Frågan är alltså flerdelad. Folkhälsoperspektivet är en aspekt och en annan är att det är viktigt att få en vana att vistas i trafikmiljön. Det är viktigt att vi jobbar med den här frågan och försöker satsa på delar som kan underlätta så att man också känner sig säker i sin miljö.
Alkohol och bilkörning är en annan fråga som vi har jobbat mycket med i utskottet. Jag känner precis som Karin Svensson Smith att det finns en stark samsyn gällande alkobommar. Vi väntar nu på ett kraftfullt förslag om att införa alkobommar i våra hamnar där vi har utländsk trafik, framför allt där vi har connection med utländska hamnar. Det är dessvärre alltför många, både i den tunga trafiken och i personbilstrafiken, som i dag kör med alkohol i kroppen. Det gäller verkligen att stävja det.
Vi har sett goda exempel på de insatser som har gjorts i och med proven med alkobommar och annat. Därför välkomnar vi regeringens kommande satsning för att införa bommar i våra hamnar.
Nästa fråga som jag tänkte lyfta är det här med mobiltelefoni och bilkörning. Redan 2006 beslutade Sveriges riksdag att en förare ska minimera andra aktiviteter som stör själva körningen. Vi gjorde ett tillkännagivande i den här kammaren som hade beretts i vårt utskott, trafikutskottet. Därefter har riksdagen vid ett flertal tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om hur man ska minimera störandet av element som påverkar trafikmiljön vid färd.
Den 24 april 2017 kommer Transportstyrelsens utredning att redovisas till regeringen. Den kommer att innehålla förslag på lämpliga åtgärder för att komma till rätta med problemet med mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning vid färd. I dag är det inte bara mobiler man använder när man färdas i bil, utan det är också andra saker som stör uppmärksamheten, till exempel Ipadar och rakapparater - ja, man inser att det finns många olika saker som används vid körning när man tittar på hur trafikmiljön ser ut runt om i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Det känns som att det är mycket angeläget att hitta förslag för att stärka trafiksäkerheten och begränsa eller till och med förbjuda mobiltelefonanvändningen framgent.
Vi har varit tydliga från vårt håll med att vi är beredda att lagstifta om man inte når framgång med det här arbetet. Men nu avvaktar vi som sagt Transportstyrelsens utredning, som kommer att levereras i slutet av april.
Den tredje frågan som jag vill lyfta upp är trafiksäkerheten för motorcyklister. Det pågår ett arbete med det. Karin Svensson Smith belyste på ett förtjänstfullt sätt det arbete som pågår när det gäller våra vägar. Det handlar alltså inte bara om vägarna utan också om mycket runt våra vägar när det gäller säkerhet, skydd och andra delar.
Regeringen har verkligen den delen av trafiksäkerheten för sina ögon. Det visar inte minst den nya uppstarten av arbetet med nollvisionen.
Det pågår ett arbete när det gäller våra motorcyklister. I nationell samverkan jobbar sex expertgrupper med att påverka och utarbeta förslag om hur oskyddade trafikanter på två hjul ska skyddas på ett bättre sätt. Trafikverket bedriver också ett intensivt arbete i syfte att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.
Dessutom har SMC, Sveriges Motorcyklister, tagit fram ett bra dokument med förslag på åtgärder. Det finns ett stort engagemang runt om i vårt land. Vi måste också driva på, så att det här verkligen sker. Och det gör det genom det arbete som regeringen nu har initierat när det gäller nystarten.
I samband med det vill jag nämna att de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen, just när det gäller den nationella strategin för trafiksäkerhetsarbetet. Jag tycker att det är ganska övermaga. Vi har en regering som verkligen jobbar med frågan och som har lyft upp frågan om att göra en nystart när det gäller nollvisionen. Jag kan ha viss respekt för att man vill driva frågor med hjälp av ett tillkännagivande, om det finns fog för det. Men i det här fallet känns det inte som att det finns det, utan mer som att det är ett uttryck för annan politik.
Avslutningsvis vill jag lite kort nämna den nationella cykelstrategin. Den har vi väntat på. Vi har fått många frågor om den. Utskottet har legat på om den nationella cykelstrategin. Cykel är en fråga som utskottet brinner för och som engagerar runt om i vårt land. Det visar inte minst den debatt som vi hade på cykelriksdagen i Göteborg för drygt en månad sedan. Det var många inlägg, men också stor samsyn mellan de politiska partierna.
Den nationella cykelstrategin är på väg. Jag ser fram emot att få behandla den i vårt utskott framgent, kanske också i kammaren - lite beroende på hur ärendet hanteras.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i TU11 och avslag på samtliga reservationer, förutom reservation 2.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
I detta anförande instämde Lars Mejern Larsson, Jasenko Omanovic och Suzanne Svensson (alla S).
Anf. 22 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Den svåra trafikolyckan i helgen kastar en skugga över vår debatt i dag. Våra tankar går till de anhöriga.
Grunden för allt trafiksäkerhetsarbete är nollvisionen. Målsättningen är att ingen ska dö i trafikolyckor på svenska vägar. Tyvärr har vi inte nått hela vägen. Förra året dog 261 personer i trafikolyckor runt om i landet. 37 av dessa var motorcyklister. Årligen skadas 250 motorcyklister svårt. Vissa skadas så allvarligt att de blir invalidiserade för resten av livet.
Vi har ett fastställt etappmål som innebär att antalet omkomna i trafiken bör minskas med 50 procent under perioden 2007-2020. Under samma tidsperiod bör antalet allvarligt skadade minska med 25 procent. Men vi har fortfarande mycket arbete kvar att göra. Det är uppenbart att det krävs mer än det som görs i dag för att vi ska nå våra mål och för att nollvisionen ska bli verklighet. Trafiksäkerhetsfrågor måste helt enkelt prioriteras högre än i dag.
Utskottet föreslår därför att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att Trafikverket ska ges i uppdrag att ta fram en strategi för att i framtida trafiksäkerhetsarbete säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, även motorcyklister.
Det finns mycket som kan göras. Man kan till exempel åtgärda ogenomtänkta och farliga vägrondeller som är dekorerade med stora stenar. Dessa blir dödsvapen om en oskyddad trafikant slungas mot dem. Ett annat exempel är att inte ha vägräcken med utstickande stolpar och vassa kanter. Det borde vara självklart att välja en räckestyp som minskar skaderisken för alla trafikanter.
Det finns också mer att önska när det gäller skyltningen. I många länder finns skyltar som visar kurvans längd, radie och om det kommer korsande vägar. Den typen av kurvkarta ger motorcyklisterna mycket värdefull information när det gäller val av hastighet och spårval in i kurvan.
Släta metallytor på vägarna, brunnslock, stålplåtar och liknande, kan också behandlas med en rad olika tekniker som ökar friktionen när det är vått och minskar risken för att motorcyklister och mopedister ska få sladd.
Att framföra ett fordon på väg innebär tyvärr alltid en risk, oavsett hur van föraren är och hur försiktig man själv är. Vi råder inte över alla omständigheter. Vårt ansvar i den här kammaren är att göra vad vi kan för att den risken ska vara så nära noll som möjligt. Det är oacceptabelt att människor fortfarande, år 2017, mister sina liv i olyckor på svenska vägar.
Fru talman! Det är svårt att få reda på exakt hur stor den svarta ekonomin är. Fusk finns inom de flesta branscher, och trafikskolor är tyvärr inget undantag. Svarta trafikskolor, det vill säga skolor som saknar tillstånd och där personerna bakom varken betalar moms eller arbetsgivaravgifter, blir allt vanligare i landet. Och de blir alltmer sofistikerade. I vissa fall är den svarta verksamheten så stor och välorganiserad att eleverna inte förstår att de har anlitat en olaglig trafikskola. Bestämmelser för hur många elever en och samma person kan handleda samtidigt kringgås i syfte att maximera vinsten för den illegala verksamheten. Nödvändiga försäkringar saknas, och skatter och avgifter betalas inte in.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Förutom att de olagliga körskolorna konkurrerar ut de lagliga lurar de ungdomar som vill ta körkort. De utsätter både sina elever och sina medtrafikanter för fara, eftersom de inte har den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt lära någon att köra bil.
Vi måste ta problemet på allvar. År 2015 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera regleringen av trafikskolor och förarutbildare samt att föreslå författningsändringar i syfte att åstadkomma enkla och ändamålsenliga regler för tillträde och tillsyn. Polisen och Transportstyrelsen samarbetar för att bekämpa förekomsten av svarta körskolor. Samarbete finns även mellan Transportstyrelsen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Det är en bra början, men det krävs mer.
Det ska inte vara möjligt att öppet och riskfritt bedriva olaglig körkortsutbildning i Sverige. Försök med digitalt utbildningsprotokoll pågår, och när detta införs är det viktigt att det ska vara fusksäkert.
Fru talman! Det måste finnas klara lagar och regler i ett samhälle, och det ska inte gå att bryta mot dem utan att riskera påföljd. Upptäcker vi kryphål i existerande lagstiftning måste dessa täppas till.
Vid upprepade tillfällen har körkortslösa förare ertappats vid poliskontroller. Men dessa förare har trots det inte kunnat fällas för något brott. Förarna har lyckats med det då de har hävdat att deras utländska körkort är borttappade.
I de fall där föraren kommer från ett land med bristfälligt körkortsregister är det svårt eller omöjligt att kontrollera uppgifterna. Eftersom det är åklagarens sak att bevisa att ett brott har begåtts går förarna fria.
Det finns inget krav på personer som inte är folkbokförda i landet att inneha svenskt körkort. Därför kan man inte heller dömas för olovlig körning. När man har blivit folkbokförd har man ett år på sig att skaffa svenskt körkort, men till dess är det i stort sett riskfritt att köra bil utan giltigt körkort.
Dagens lagstiftning har med all önskvärd tydlighet inte hängt med i utvecklingen. Det är på gränsen till naivt att hoppas att ingen utnyttjar möjligheter att kringgå lagstiftningen, om det är riskfritt, Det sänder även en signal om att svensk lag inte behöver respekteras. Dagens situation är både olycklig och orimlig.
Att medvetet bryta mot lagar och regler utan att polisen har möjlighet att göra något riskerar att ytterligare urholka förtroendet för rättsväsendet. Det är ännu ett exempel på ett känt problem när det gäller trafiksäkerhet som får fortgå.
Fru talman! Slutligen vill jag nämna en av mina hjärtefrågor, sträckan Malmö-Helsingborg på väg E6. Denna sträcka är oerhört olycksdrabbad. Dagligen blir vägen avstängd på grund av bilar som krockar. Det handlar tack och lov ytterst sällan om dödsolyckor, men likväl handlar det om olyckor som kostar samhället mycket pengar och skapar onödigt lidande.
Enligt trafikutskottets ordförande behövs det inte någon utbyggnad av E6:an till sexfilig motorväg. Det är både nonchalant och direkt oansvarigt att aktivt välja att inte göra något åt ett sådant påtagligt och känt problem.
Genom en utbyggnad av denna vägsträcka skulle det bli en kapacitetshöjning på en av Sveriges mest trafikerade vägar. Det skulle drastiskt minska olycksrisken för dem som färdas på en väg där det nu inträffar olyckor dagligen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Om utskottets ordförande och regeringen menar allvar med att stå fast vid nollvisionen borde detta självklart vara en av de allra högst prioriterade infrastruktursatsningarna.
Jag vet att Socialdemokraterna i Skåne anser att det är en angelägen satsning. Du undrar vad de socialdemokratiska kollegorna i trafikutskottet tycker. Är man beredd att äventyra trafiksäkerheten i Skåne bara för att inte stöta sig med sin regeringspartner Miljöpartiet? Var försvann ansvaret mot väljarna?
Jag kunde inte ställa någon fråga till Johan Andersson eftersom han var före mig i talarordningen. Nu hoppas jag att han begär replik och svarar på frågan: När kommer cykelstrategin? Ni har lovat och flyttat fram datumet vid flera tillfällen. Jag vill ha ett enkelt svar: När?
Fru talman! Naturligtvis står vi moderater bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.
(Applåder)
I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (alla M) samt Anders Åkesson (C).
Anf. 23 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, inte till reservation 2. Jag ber om ursäkt för att jag tog lite fel på siffrorna. Reservation 4 är vår gemensamma reservation från S, V och MP.
Tack för dina frågor, Boriana! Jag begärde ordet redan innan du uppmanade mig till det. Men jag har ett par frågor till dig också som jag gärna skulle vilja ha svar på.
Jag lyssnade uppmärksamt, men du nämnde inte med ett enda ord detta med mobiltelefoni och bilkörning. Hur ser ni moderater på den frågan? Vi har tidigare känt oss ganska motarbetade när den frågan har varit uppe i utskottet. Det har gjorts tillkännagivanden till tidigare regeringar från 2006 och framåt, och det har varit på initiativ av framför allt Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern.
Nu kommer den här utredningen den 24 april 2017, och det är klart att vi inte ska föregripa den. Men jag undrar: Är det något annat land i Europa - precis som Karin Svensson Smith beskrev det - som har en så pass liberal lagstiftning som vi har? Vi vet att det är ett stort problem i dag i trafiken. Den frågan vill jag gärna ha ett svar på.
Du ställde två frågor till mig. Jag ska besvara den ena nu och den andra i nästa replik.
När det gäller E6:an genom Skåne pågår det nu en åtgärdsplanering i samband med infrastrukturpropositionen. Trafikverket ska lämna sitt underlag till departementet den 31 augusti. Därefter ska det beredas, och sedan kommer det tillbaka för ett regeringsbeslut.
Det finns massor av objekt runt om i landet. Vi är väl medvetna om att detta är en väg med problematik. Låt oss avvakta Trafikverkets underlag innan vi tar ställning till hur vi ska lösa den.
Anf. 24 Boriana Åberg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Tack, Johan Andersson, för frågan!
Jag har tidigare här från talarstolen berättat hur vi moderater ser på förbud mot användning av mobiltelefoner. Vi är för förbud mot allt som stör körningen. Mobiltelefonen i sig är inte problemet, utan det är användaren. Att på ett vårdslöst sätt använda telefonen medan man är i en farlig trafiksituation är redan förbjudet.
Vi vänder oss också mot att det rör sig om just mobiltelefoner. Det finns så många andra distraktionsmoment. Man kan ha barn i bilen som skriker i baksätet eller tappar sina nappar eller leksaker. Ska vi förbjuda barn i bilen? En förälder med ett skrikande barn i bilen är ett betydligt större problem än en mobiltelefon som ringer.
Tekniken utvecklas. Man behöver inte ha en handhållen mobiltelefon. Det finns röststyrda med stora skärmar inbyggda i de nya bilarna. Vi måste vara emot det som stör och inte mot tekniken i sig själv, i det här fallet mobiltelefoner.
Ett annat stort problem med att människor inte lagförs när de använder mobiltelefon vid bilkörning på ett farligt sätt är bristen på poliser. Ni har verkligen sett till att poliser slutar sina jobb. De har inte tid att patrullera på vägarna.
Anf. 25 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket klokare på ert ställningstagande när det gäller mobiltelefoni, barn och vad det nu var.
Jag ställde en enkel fråga om mobiltelefoni och Moderaternas ställningstagande. Men vi får väl avvakta till dess att förslaget kommer från Transportstyrelsen och sedan ta ställning. Vi kan kanske prata mer om det i utskottet.
Det är klart att det finns annan teknik för detta. Syftet med den utredning som Transportstyrelsen ska lämna till regeringen är just att titta på vilka distraktionsmoment man bör kunna åtgärda.
Boriana tog även upp polisen. Jag kanske ska påminna om omorganisationen av polisen, vilken genomfördes under den förra mandatperioden. Då gjordes en stor del av dessa förändringar. Vad vi i samarbetsregeringen nu försöker göra är naturligtvis att laga systemet där hålen finns. De finns på många ställen. Vi har gjort satsningar och kommer att göra ytterligare satsningar för att få fler poliser i organisationen.
Boriana ställde också en fråga till mig om cykelstrategin och undrade när den kommer. Jag kan bara säga att den kommer snart. "Snart" innebär i närtid. Jag är fullt medveten om att det har tagit tid, men väntar vi på något gott blir det förhoppningsvis väldigt bra. Det finns en bred samsyn här i kammaren vad gäller cykelfrågorna. Därför ville regeringen se till att det blir en så bra strategi som möjligt. Detta är mitt enkla svar.
Anf. 26 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Vad gäller polisen har ni haft makten i drygt två år. Om man vill göra någonting så kan man göra det. Man behöver inte blicka bakåt och skylla på föregående regering.
Det talas om samarbete, men när det gäller cykelstrategin har ni kommit med många motstridiga uppgifter. Det blir nästan som en omvänd Peter och vargen. Man ropar "Vargen kommer, vargen kommer", fast den här gången väntar vi på något gott som aldrig kommer. Den här gången gäller det den cykelstrategi som regeringen fick ett tillkännagivande om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Det är naturligt för oss som inte tillhör regeringssidan att misstänka att de så kallade samarbetspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, inte kommer så väl överens. Det där med samarbete verkar vara en läpparnas bekännelse. Därför vill jag gärna få ett löfte från Johan Andersson om att E6:an inte kommer att bli ytterligare en eftergift för Miljöpartiet. Ni måste se till att människor kommer fram till och tillbaka från sina jobb utan att bli skadade eller att slösa en massa timmar på att stå i bilköer.
Anf. 27 Karin Svensson Smith (MP)
Fru talman! Boriana Åberg och jag kommer från samma valkrets. Jag kommer ihåg när våra partier möttes i Kävlinge under valrörelsen. Det första Borianas kompisar tog upp med mig var: Vad gör ni åt bullret från motorvägen? Det sänker värdena på våra villor. Och det är svårt att bo intill den, för det är så mycket lastbilstrafik.
Det för mig genast till den fråga som du tog upp i ditt anförande, Boriana. Du vänder tillbaka till den tid som fanns före nollvisionen. Då byggde man ut städerna för bilarnas skull, och man byggde ut all trafik mellan städerna för bilar. Man trodde att problemen skulle lösas genom vägutbyggnad.
Problemen löstes dock inte så, för fler vägar leder till mer trafik. När det gäller E6:an vet vi att fyra av fem lastbilar har vare sig start eller mål i Skåne. De kommer in via hamnen till Trelleborg eller över bron eller via hamnen till Malmö och ska sedan åka vidare.
Tycker inte Boriana Åberg att det vore mer rationellt att använda Sveriges kust och 52 hamnar för att transportera det gods som just nu är transittrafik på E6:an? Varför ska man genom att bygga ut motorvägen permanenta situationen där lastbilarna tar det som sjöfarten och järnvägen skulle kunna göra bättre? I stället kan man som vi i samarbetsregeringen gör hitta en rimlig ekonomisk balans mellan sjöfart, järnväg och lastbilstrafik så att varje trafikslag gör vad det är bäst på.
Anf. 28 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Tack, Karin Svensson Smith, för frågan! Det har blivit något fler bilar i Skåne sedan tiden före nollvisionen. Dessa bilar används, och då behövs vägar. Man kan inte blicka bakåt och drömma sig tillbaka till en värld där man förflyttades med häst och droska.
Man måste se framåt. Detta är extra viktigt när det gäller infrastruktur. I dag planerar vi för infrastruktur som när den väl är färdig redan är för gammal. Därför måste man titta väldigt långt framåt.
Karin Svensson Smith och jag har debatterat lastbilar flera gånger. Både er och vår sida har då varit överens om överflyttning av gods från väg till sjöväg i de fall där det är möjligt. Men det finns många industrier som är beroende av att kunna frakta sina produkter från den plats där de produceras till närmaste hamn. Då måste vägar användas.
Samarbetsregeringen påstår sig tänka på ekonomisk balans, men ni är beredda att satsa mycket pengar på en höghastighetsväg som inte många efterfrågar. Ni är dock inte beredda att underlätta för människor som pendlar till sina jobb för att på så sätt generera skatter som politiker, ni i detta fall, kan använda för vår välfärd.
Anf. 29 Karin Svensson Smith (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Jag tror att alla vi som av en händelse någon gång befinner oss på E6:an mellan Malmö och Helsingborg nog inte tycker att det är för få lastbilar där. Jag har i varje fall aldrig hört den reaktionen, inte heller från dina kompisar.
Det finns emellertid en kust och 52 hamnar som inte är särskilt välutnyttjade. Det vore rimligt, särskilt för den som är sjöfartsansvarig för sitt parti, om man tycker att vi här har en bra potential. Vi behöver inte investera någonting, utan det handlar bara om en rimlig fördelning.
Vad blir effekten av att bygga ut för bilar i städer och mellan städer? Detta är en av orsakerna till att vi i dag sitter i ett oljeberoende. Lastbilen är alldeles utmärkt, och den behövs. Men då handlar det om att förflytta där sjöfart och järnväg inte fungerar.
Så är det inte i Skåne. Fyra av fem lastbilar har vare sig start eller mål där. Väg E6 skulle fungera alldeles utmärkt om man använde kusten och sjöfarten. Jag förstår inte varför Boriana Åberg och Moderaterna har ett principiellt motstånd mot att använda vattnet för att transportera gods.
Anf. 30 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det finns inget motstånd mot att använda vattnet för att frakta gods. Det finns heller ingen motsättning mellan satsningar på E6:an och satsningar på hamnar. Vi vet alla att de flesta av de skånska hamnarna inte har någon lysande infrastruktur, oavsett om det gäller vägar eller järnvägar.
Karin Svensson Smith är väldigt väl underrättad. I Malmö hamn behöver en sträcka täckas med både väg och järnväg. Situationen på Dragongatan i Ystad har pågått länge och orsakar både trafikköer och utsläpp. Detta hade lätt kunnat elimineras om den så kallade samarbetsregeringen hade skrivit upp dessa objekt på sin åtgärdslista, eller åtminstone gett direktiv om att de ska sättas upp på åtgärdslistan.
Vi är för att fasa ut fossila bränslen. Vi ska inte förbjuda bilismen eller se till att vägarna blir trånga, obekväma och överbelastade. I stället ska vi se till att människor kör miljövänliga bilar och elbilar. Vi ska ha elektrifierade vägar för lastbilar. En utbyggnad av E6:an handlar också mycket om de människor som pendlar. De pendlar inte i lastbilar utan i vanliga personbilar. Det handlar om människor som är både mina och Karin Svensson Smiths väljare, och jag hoppas att vi kan komma överens om en utbyggnad.
Anf. 31 Per Klarberg (SD)
Fru talman! Detta är nog den viktigaste debatten under riksåret. Den handlar om trafiksäkerhet, som berör alla och envar i vår vardag. Framför allt efter den tragiska bussolyckan i Härjedalen kan vi komma till insikt om det.
Fru talman! Vi ställer oss bakom samtliga av våra reservationer och även vårt särskilda yttrande. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 6 och 19.
Jag vill inleda med att berätta om vår reservation 7, som handlar om hastigheterna på våra vägar. Sedan det under förra regeringen 2009 beslutades om en ändring av hastighetsbegränsningarna, så att även 40, 60, 80 och på våra motorvägar 120 kilometer i timmen skulle tillåtas, har Trafikverket genomfört många hastighetsnedsänkningar med 10 och ibland 20 kilometer i timmen, medan höjningarna har varit mycket få.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Jag vill starkt betona att hastighetsgränser ska sättas enbart utifrån trafiksäkerhetsaspekter. Om man dessutom börjar använda andra skäl försvinner förtroendet för hastighetsgränserna. Vi måste nog konstatera att detta tyvärr blivit fallet.
Trafikverket vill att 80 procent av bilisterna ska känna respekt för alla hastighetsgränser. Så är det inte i dag. På flera vägar har hastigheterna sänkts alltför mycket, inte minst i norra Sverige. Förr var det 90 kilometer i timmen på de flesta sträckningar i norra Sverige. Det är fråga om raka och glest trafikerade vägar. Nu har Trafikverket sänkt till 80 kilometer i timmen. Det har fått till följd att bilisterna och motorcyklisterna tappar respekten för gällande hastighetsskyltar. I stället för att som förr köra 90 kilometer i timmen är det många som i dag struntar i 80 och i stället kör i 100-110. Man måste ha respekt för den hastighetsgräns som gäller på en väg.
Jag kan ta ett exempel från trakterna där jag själv bor, nämligen E6 mellan Trelleborg och Malmö. Förr var hastighetsgränsen sänkt från 110 kilometer i timmen till 90 kilometer i timmen de två sista kilometerna in mot Malmö. I dag är hastighetsgränsen sänkt till 60 kilometer i timmen - på en fyrfilig motorväg. Det har fått till följd att bilister som förr sänkte hastigheten från 110 till 90 kilometer i timmen i dag struntar i att sänka hastigheten över huvud taget. Man blåser in mot Malmö i 110 kilometer i timmen där det står 60, för man har tappat respekten för hastighetsskyltarna.
Då vi dessutom i dag har ett läge där det är större chans att se en kungsörn på himlen än en trafikpolis på vägen är det många som inte bryr sig om hastighetsbegränsningarna.
De enda som i dag åker fast i en hastighetskontroll är i princip de som torskar dit i en hastighetskamera. De här hastighetskamerorna är dessutom pedagogiskt utskyltade ett par hundra meter innan. Blir man "tagen" i en hastighetskamera är man ganska klantig, eller så sitter man med sin mobiltelefon och skickar sms eller spelar Wordfeud. Jimmy Ståhl kommer senare att ta upp problematiken med att sitta med mobiltelefon i bilen.
Som sagt har hastighetsfundamentalisterna på Trafikverket gjort att folk tappat respekten för gällande hastighetsskyltar, vilket två av ledamöterna i trafikutskottet bittert har fått erfara genom att bli av med körkortet.
Vår reservation 2 handlar om att vi vill att det ska vara förbjudet att köra om en stillastående skolskjuts som hämtar eller lämnar barn. Jag vill uppmärksamma att dödsolyckor och allvarliga skador med barn inblandade alltför ofta förekommer i samband med av- och påstigningar från skolskjuts. Det är uppenbart att det nuvarande varselsystemet med gult blinkande ljus på skolskjutsarna inte ger önskvärd effekt. Många vittnar om att det finns bilister som passerar skolskjutsar i alltför hög hastighet. Om man i stället ersatte det gult blinkande ljuset med ett rött fast sken och fick ett lagstadgat stoppförbud skulle risken för dödsolyckor och skador i samband med av- och påstigning minimeras. Som exempel kan nämnas att ett förbud mot att passera skolskjuts som stannat för av- eller påstigning har införts i USA. Resultaten uppges vara mycket goda. Jag menar att regeringen därför bör förbjuda omkörning av stillastående skolskjuts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Trafikförordningen 3 kap. 15 § säger: "Utöver andra fall som anges särskilt skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet . när fordonet närmar sig . en skolskjuts." Vad är en tillräckligt låg hastighet, fru talman? Jag kan ta ett exempel. När man bjudit hem vänner på middag på kvällen och vännerna ska åka hem igen säger man ofta: Kör försiktigt hem! Det är lite grann för att försäkra sig själv - ifall det skulle hända någonting är det inte ens eget fel. Om vännerna kör iväg och kommer hem säkert är allting frid och fröjd. Om vännerna kör i diket och skadar sig kan man tänka: Men jag sa ju till dem att de skulle köra försiktigt hem! Ändå skadade de sig!
Samma sak är det när det gäller passering av skolskjuts. Lagen säger att föraren ska hålla "med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet". Är hastighetsgränsen 90 kilometer i timmen kanske bilisten tycker att det är tillräckligt låg hastighet att passera en skolskjuts i 50 kilometer i timmen. Den bilisten kan inte bli dömd för det. Först om bilisten kör på ett skolbarn kan man konstatera att bilisten inte hållit tillräckligt låg hastighet. Därför tycker jag att det måste till en lagändring. Står det en stillastående skolskjuts ska det vara rött ljus och otillåtet att passera denna skolskjuts.
Vår reservation 21 handlar om att förbjuda moped- och cykelkörning på två-plus-ett-vägar. Det finns i dag många så kallade två-plus-ett-vägar. Det innebär att vägarna har delats in i tre filer av vilka en omväxlande tillhör den ena eller andra körriktningen. Många av dessa vägar är vanliga landsvägar som har byggts om. Den tredje filen har tillkommit på bekostnad av vägrenen, samma vägren som mopeder och cyklister vanligtvis använder för att underlätta för snabbare trafik.
Två-plus-ett-vägarna är emellertid farliga för cyklister och mopedister. Det beror på att de blivit hänvisade till en i regel mycket smal, ibland närmast obefintlig, vägren på dessa höghastighetsvägar. Den är så smal som 20 centimeter. Tidigare fanns på dessa vägar breda vägrenar, vilket i viss mån gav ett skyddat utrymme för tvåhjulingarna. Nu har det utrymmet alltså krympts till ett par decimeter. Det är smalare än ett cykelstyre. De som ändå fortsätter att använda vägen utsätter sig därigenom för en extremt hög skaderisk. Att med några decimeters marginal passeras av motortrafik i 100 kilometer i timmen strider förstås mot varje stavelse i nollvisionen.
Paradoxalt nog är cykel- och mopedåkning förbjudet på motorvägar och motortrafikleder, där vägrenen i regel är en och en halv meter bred. För en cyklist eller mopedist är det således säkrare att cykla och köra moped på en motorväg, där det är förbjudet, än på en två-plus-ett-väg.
Fru talman! Vår reservation 19, som jag yrkade bifall till, handlar om de för oss motorcyklister så förödande stål- och vajerräckena. Jag vill inledningsvis uppmärksamma att nollvisionen, det långsiktiga målet att ingen ska dödas eller skadas i trafiken, snart fyller 20 år. Ett led i visionen har varit att minska antalet döda i kollisioner genom att införa räcken, både för att åtskilja vägbanor och för att hindra avåkning. Av kostnadsskäl har man i Sverige valt att godkänna oskyddade stålräcken, som för oss motorcyklister har visat sig vara förödande. Jag konstaterar att det så kallade hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Trots det kan jag notera att det i regeringens nysatsning på nollvisionen inte finns några reella åtgärder eller öronmärkta medel avsatta för olycksförebyggande åtgärder gällande mc-olyckor i samband med räckeskollisioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! I Sverige dör en större andel motorcyklister på Europavägarna än i andra jämförbara länder, och Sverige har under flera år haft världens högsta andel motorcyklister som omkommit på grund av räckesolyckor. Bara under perioden 2014-2016 omkom 15 personer, och sedan millennieskiftet har hela 66 motorcyklister förlorat livet. Ett avskräckande exempel är sträckan Tanum-Halmstad på E6:an, där fyra personer dog på mindre än ett år.
Jag tror att ni andra inte riktigt förstår hur lätt det är att köra omkull på en motorcykel. De allra flesta motorcyklar och mopeder har två hjul, vilket gör dem unika i förhållande till andra motorfordon. Det ger stora fördelar i form av framkomlighet vid trängsel och köbildning. Men alla tvåhjuliga fordon är beroende av stabilitet och friktion.
Friktionen är av största vikt. Alla hinder på vägbanan som innebär att kontakten mellan däck och vägbana minskar eller gör att fästet försvinner är en potentiell risk. Det kan vara ojämnheter, spårbildningar, sprickor, grus, sand, hal beläggning, vägmarkering, brunnslock etcetera.
I Trelleborg har vi problem med någonting som heter Maglarpsrondellen, där alla lastbilar som kommer från kontinenten är fulltankade. I Maglarpsrondellen skvätter det ut diesel genom de otäta tanklocken. Det är inga problem så länge det är torrt ute. Men när första regnet kommer blir det snorhalt i rondellen. Det är många motorcyklister som har gått omkull. De har hållit låg hastighet, men de har halkat omkull.
Jag kan berätta om min egen erfarenhet. För ett antal år sedan när jag var ute och körde kom jag till en kurva. Hastigheten var 90 kilometer i timmen. Mitt i kurvan hade Trafikverket varit ute och lagt tjära och grus för att reparera vägen. Jag hade inte en chans. Motorcykeln bara lade sig och kasade. Jag och motorcykeln for rätt ut i diket. Hade det varit ett vajerräcke eller stålräcke vid sidan av den vägen hade jag inte stått i denna talarstol i dag, fru talman.
Orsaken till att Sverige så tydligt sticker ut i statistiken är enligt min mening att vi till skillnad från många andra länder tillåter vägräcken med oskyddade stolpar samt att räckena tillåts placeras väldigt nära vägrenen. Riksdagen kommer i dag att rikta ett tillkännagivande till regeringen - lyssna nu noga, Karin Svensson Smith och Johan Andersson - att den bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för att i det framtida trafiksäkerhetsarbetet säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, däribland motorcyklister.
Sverigedemokraterna har i betänkandet ett särskilt yttrande där vi framhåller att vi ställer oss bakom tillkännagivandet, men vi hade önskat att tillkännagivandet hade varit tydligare och skarpare i avseende på de så förödande stål- och vajerräckena. I tillkännagivandet sägs: "Utskottet framhåller därför att behovet av en ökad säkerhet för motorcyklister och frågan om vägräckenas konstruktion bör tas upp i en strategi eftersom räckena såsom de är utformade i dag utgör en stor risk för motorcyklister."
Karin Svensson Smith saknade någonting konkret i tillkännagivandet. Jag vet inte om det kan bli mer konkret än vad detta tillkännagivande är. Det är ett stort steg i rätt riktning. Jag hoppas att detta är startskottet för ett helt annorlunda säkerhetstänk hos regeringen och Trafikverket som även inkluderar oss motorcyklister.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
(Applåder)
I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö, Jimmy Ståhl och Tony Wiklander (alla SD).
Anf. 32 Anders Åkesson (C)
Fru talman! På vägen hit i dag möttes jag av ett reklambudskap: Vår vision är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i en ny Volvo år 2020. Det var vd:n för Volvo Cars, Håkan Samuelsson, som stod som avsändare för budskapet.
Fru talman! Det får givetvis stå för Volvo och andra fordonstillverkare vad de har för visioner, men det illustrerar väldigt väl vad debatten handlar om. Ska vi uppnå den högre trafiksäkerheten, som jag tror att vi i grunden alla är överens om, med färre omkomna och skadade i vårt land behövs det visioner och utvecklingskraft hos oss som företräder staten och statens myndigheter, hos dem som utbildar förare av fordon, hos dem som tillverkar fordonen och framför allt en ökad medvetenhet och känsla för utmaningen hos de människor som står mitt i trafiken.
Vi kan inledningsvis konstatera att under 2016 hade Sverige igenomsnitt 2,6 trafikdödade per 100 000 invånare. Därmed placerar sig Sverige som land väldigt väl. Det har av de absolut lägsta andelarna omkomna i vägtrafik sett i ett internationellt perspektiv. Motsvarande genomsnitt för Europa är nästan dubbelt så högt. Sverige står därför starkt vid en internationell jämförelse. Det kan vara värt att ha med sig i den fortsatta debatten om trafiksäkerhet här i dag.
Den så kallade nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I den slås det rätt självklara fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Det är samhällets vision för vad lagstiftarna och deras myndigheter, Trafikverket med flera, har att uppnå.
Det var 263 personer som satte livet till förra året i trafiken. Någonting man kan notera är att antalet omkomna har varit i princip oförändrat sedan 2013. Det är i en internationell jämförelse inte så många. Men kan trenden med ständigt sjunkande antal omkomna ha blivit bruten och planat ut?
År 2009 fastställde riksdagen ett etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen som innebär att antalet omkomna bör halveras mellan 2007 och 2020. Det satte ett skarpare mål för nollvisionen, och antalet allvarligt skadade skulle minskas med 25 procent. I trafikutskottet konstaterar vi att det krävs ytterligare insatser utöver dem som är gjorda om vi ska klara etappmålen till 2020. En förutsättning är givetvis att säkerheten stiger för trafikanter av typen fotgängare, cyklister och motorcyklister, de som är relativt oskyddade.
Ska vi klara att nå visionen som vi alla är överens om - att ingen ska omkomma i vägtrafiken i vårt land - måste trafiksäkerhetsfrågorna fortsatt vara prioriterade. Bland annat måste de statliga myndigheter som har detta som sitt arbetsfält ges väldigt tydliga uppdrag om hur arbetet konkret ska bedrivas strategiskt och då i synnerhet för de oskyddade trafikanterna.
Utskottets ordförande Karin Svensson Smith gled under sitt anförande in lite på godstransporter. Karin Svensson Smith företräder i samarbetsregeringen ett parti som vill ha kortare och lättare godstransportlastbilar. Det innebär att vi får fler lastbilar på vägarna. Skillnaden sett ur ett olycksperspektiv mellan att möta en lastbil som väger 60, 74 eller 40 ton är närmast akademisk. Politiken måste hänga ihop, fru talman. Det gör den inte för utskottets ordförande ens vad gäller trafiksäkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Det är många som ska samsas på vägarna. Det är bilar, lastbilar, kollektivtrafik, cyklar, fotgängare och motorcyklister. Det är viktigt att trafiksäkerhetsarbetet tar hänsyn till alla dessa sätt att färdas. Om det nu är rätt att trafiksäkerhetsarbetet i det stora hela går åt rätt håll får inte ambitionsnivån sänkas, eftersom det kvarstår väldigt mycket att göra när det gäller säkerheten. 263 döda år 2016 är fortfarande på tok för många.
Därför är det väldigt bra att en tydlig majoritet i riksdagens trafikutskott mot samarbetsregeringen med dess stödparti Vänsterpartiet landar i att lyfta fram behovet av en nationell strategi för att göra vägarna säkrare för alla trafikanter, detta för att kunna ha ett fortsatt fokuserat arbetssätt på trafiksäkerheten. Det finns flera frågor som är värda att lyfta fram i en sådan strategi. Som exempel vill majoriteten i utskottet nämna att bland annat Trafikverket har pekat på en stor utmaning som de själva lyfter fram. Det är att nå trafiksäkerhetsmålet kopplat till motorcyklisterna. Det finns helt tydligt ett behov av åtgärder för att ytterligare öka motorcykeltrafikens säkerhet genom att förebygga olyckor och framför allt lindra konsekvenserna om en olycka trots allt inträffar. Bland annat konstateras att det finns behov av att se över hur våra vägräcken är konstruerade.
I detta betänkande har därför Centerpartiet och en majoritet i trafikutskottet valt att framhålla behovet av ökad säkerhet för motorcyklister och att frågan om vägräckenas konstruktion måste tas upp i den nationella trafiksäkerhetsstrategin, eftersom räckena så som de är konstruerade i dag utgör en uppenbar risk för de trafikanter som väljer att färdas på motorcykel.
Det är därför bra, fru talman, att trafikutskottet driver fram detta tillkännagivande till regeringen som innebär att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi med särskilt fokus på motorcyklisterna.
Fru talman! Ett annat tema kopplat till trafiksäkerhet är hur vi använder våra sinnen - syn, hörsel med flera. Att våra sinnen fungerar är självklart en förutsättning för att vi ska kunna vara säkra medtrafikanter. Jag vill därför peka på att det finns många som ser bra men som likväl har brister i synfältet, brister som kan ha uppkommit på grund av sjukdom eller någonting annat. De som har dessa brister och som på grund av detta anmäls av en läkare måste genomgå mycket omfattande tester.
Bekymret, fru talman, är på vilket sätt vi genomför dessa tester i vårt land. Vi förlitar oss på en maskin. Maskinens resultat blir avgörande för om man får behålla sitt körkort. Var och en av oss kan nog inse att för den som för sin utkomst, sitt umgänge och sitt liv är beroende av körkortet blir ett sådant här test oerhört stressande. Den som då inte klarar testet förlorar körkortet.
Som jag uppfattar det har Sverige varit ett av de länder som är strängast i världen när det gäller att tillämpa regler för syntest. I andra länder har man ett mer pragmatiskt och möjligen mer verklighetsrelaterat synsätt där man väger samman resultatet av ett maskintest med praktiska körprov i simulator eller på riktigt. I vårt land baserar vi, såvitt jag uppfattar det, beslutet på ett maskintest.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Det vore därför väldigt rimligt att utreda och analysera de regelverk vi tillämpar i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv och utifrån detta kunna landa i en mer rimlig praxis så att människor som ser bra men som har begränsade synfältsproblem i betydligt högre grad än i dag kan behålla sitt körkort. Detta är en linje som Centerpartiet och min kollega Staffan Danielsson driver och kommer att fortsätta att driva till dess vi får en majoritet av riksdagens partier bakom oss.
Fru talman! Avslutningsvis och för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 7 och 11.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Danielsson (C), Sten Bergheden, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Lars-Axel Nordell (KD).
Anf. 33 Birger Lahti (V)
Fru talman! Jag vet inte om jag kan bidra med mycket i en debatt som jag inte har varit så engagerad i, men ni får i alla fall höra min tornedalsdialekt i några minuter.
I betänkandet om trafiksäkerhet, TU11, finns det en reservation 18 som min kollega har lyft i utskottet. Den vill jag yrka bifall till.
Reservationen handlar om kompetenskrav för förare av utryckningsfordon. Jag kan inte gå in på det så mycket eftersom jag har kort om tid, men jag är övertygad om en sak: Att de nationella kraven på förare av utryckningsfordon inte kommer att bifallas i dag har jag förstått, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer att ha gemensamma krav i landet. Jag har respekt för om det inte händer nu i dag, men att det inte finns förbryllar mig.
Yrkesförare här i landet är jätteduktiga. Det finns bra krav på utbildning, och det syns i statistiken när våra svenska förare kör yrkesfordon här i landet. Det kan givetvis härledas till att de har en gedigen utbildning bakom sig, och det är klart att kraven på dem som kör utryckningsfordon egentligen skulle vara likadana över hela landet.
Regeringen säger i sitt svar att varje arbetsgivare har ansvar och skyldighet att förvissa sig om förarens kompetens. Det är säkert bra, men jag hävdar fortfarande att det vore ännu bättre att ha generella krav över riket som ser likadana ut och att det skulle finnas krav på att utföra och klara av något test.
Det hade varit jätteintressant att delta mer i debatten, men jag har andra saker jag måste göra. Det har varit intressant att höra hur olika man kan se på de trafiksäkerhetsfrågor som dyker upp. Jag tror att vi alla har samma ambition om en nollvision på vägarna, liksom det borde vara en nollvision på arbetsplatser. Jag hoppas att ni tänker framföra till era partier att även Arbetsmiljöverket skulle ha resurser att se till att vi uppnår en nollvision på arbetsplatserna. Det är lika viktigt som på vägarna.
Fru talman! Jag yrkar som sagt var bifall till reservation 18.
Anf. 34 Nina Lundström (L)
Fru talman! För tids vinnande vill jag börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 7, även om jag självfallet står bakom alla våra förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Människors frihet och välstånd gynnas av goda kommunikationer. Möjligheten att resa mellan olika orter, regioner och länder skapar både affärsmöjligheter och kunskaper som bidrar till tillväxt. Det är därför viktigt att rörligheten finns och möjliggörs.
Det behövs också en välfungerande infrastruktur för jobben, tillväxten och välfärden. Infrastrukturen kan ses som ett av samhällets blodomlopp som skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av samhällen och även ett ökat bostadsbyggande.
År 1997 beslutade riksdagen om en nollvision när det gäller trafiksäkerhet. I utskottet är vi väldigt överens om att det är viktigt att arbeta med trafiksäkerhetsfrågorna, men det skiljer sig lite grann i hur vi vill få till stånd förändringar.
Nollvisionen innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Vi i Liberalerna menar att det finns enkla åtgärder som kan vidtas för att minska antalet olyckor.
Karin Svensson Smith, ordförande i utskottet, undrade varför det behövs en strategi för vägarna. Vi kan konstatera att det behöver göras mer. I dag är det många av trafikanterna som är oskyddade, bland annat cyklister och gående. Olycksstatistiken visar att Sverige inte kommer att nå EU:s mål om att halvera antalet omkomna från 2010 till 2020. Jag noterar att 2016 omkom 263 personer, varav 19 cyklister och 39 gående. Hälften av de allvarligt skadade med bestående men är cyklister. Vi måste alltså göra mer.
Vi i Liberalerna menar att reglerna i trafikförordningen om väjningsplikt kan ses över. Vi menar också att det är viktigt att förebygga de så kallade döda vinklarna. Vi menar att det behövs en översyn av regelverken och utformningen av vägmarkeringar, och vi tycker också att det är viktigt med ökad tydlighet i reglerna, vilket skulle underlätta för alla trafikanter, inte minst de oskyddade trafikanterna, som då skulle värnas bättre. Det skulle förhoppningsvis leda till färre olyckor och ökad trafiksäkerhet.
Det nämns ett antal vägar här, och jag vill också nämna en plats där det bor 400 barn utefter skolvägen. Det har också varit en diskussion om varför färre barn cyklar eller går till skolan, och har man en smal väg med en nästan obefintlig vägren och barnen ska ta sig till skolan blir de skjutsade. Det finns inget alternativ.
Vi kan notera att antalet barn som cyklar har sjunkit dramatiskt. Det har minskat med 40 procent från 1995 till 2014. Att så många skolbarn blir skjutsade ger effekter på bland annat folkhälsan.
Det behövs fler åtgärder. Att vi inte kunde enas i utskottet om att fokusera på vägarna är det som jag tycker är lite konstigt i hanteringen. Jag noterar reservationen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Fru talman! Jag efterlyser också cykelstrategin. Det har gått lång tid sedan riksdagen fattade beslut om ett tillkännagivande. Cykelfrågorna och cykelstrategin hänger också ihop med trafiksäkerhet eftersom det är fråga om oskyddade trafikanter. När kommer cykelstrategin? Jag hör ordet snart, men det vore mycket tacksamt med en precisering.
Fru talman! En annan fråga som också har varit uppe i debatten handlar om bilkörning, det vill säga mobiltelefoner i bilarna. Vi har alla sett trafikanter ute i trafiken sittandes med luren mot örat, men jag tror också att många av oss har sett något annat. Vad är framtidens mobiltelefon - när mobiltelefonen integreras i en pekskärm med gps och mycket annat? Det är det som gör lagstiftningsförändringar mycket svåra. Vad är framtidens mobiltelefon?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
De länder som har infört lagstiftning som förbjuder handhållen mobiltelefon har också uppfattat att beteendet hos trafikanterna förändras. Lagstiftningen fungerar i början, och sedan förändras beteendet. Det finns ett land som har totalt mobiltelefonförbud. I andra länder funderar man på bötesbelopp och andra åtgärder. Ett sätt kan vara att framtidens smarta bilar utrustas med trafiksäkerhetssystem som gör det möjligt att kommunicera.
Den som sitter ute på vägen i gles- och landsbygden och ska köra många mil kan ha ett behov av att kunna kommunicera. Då är frågan hur den tekniska utvecklingen ser ut som kan göra det möjligt att kommunicera. Det finns många exempel på störande inslag för den som är bilförare. Det har nämnts ledsna barn i bilen, pekskärmar, mobiltelefoner och mycket annat. Men någonting gör att vi människor har behov av och vill kommunicera när vi sitter i bilen. Jag hoppas naturligtvis att framtiden ska visa på att det går att hitta smarta lösningar. Problemet är att göra lagstiftningen teknikneutral.
Fru talman! Alliansregeringen påbörjade ett viktigt arbete med att öka säkerheten kopplad till teknikanvändning. År 2013 skärptes trafikförordningen genom att föraren vid färd på väg med ett motordrivet fordon endast får ägna sig åt aktiviteter som att använda mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning om det inte inverkar menligt på körningen. Det är viktigt. Vi ska inte sitta och sms:a, prata i telefon och tappa uppmärksamheten. Svårigheten är teknikneutraliteten. Vi ser fram emot den utredning som ska läggas fram i april och vilka ytterligare åtgärder man kan behöva vidta. Men jag säger återigen att man måste ringa in alla typer av kommunikationsutrustning.
Naturligtvis är det här en trafiksäkerhetsfråga. Det är viktigt att göra det möjligt att få en säkrare kommunikation sett till förarens behov av att kommunicera med omvärlden. Vi ser fram emot Transportstyrelsens kommande förslag. Men låt oss också blicka framåt och fundera över vad de så kallade självkörande bilarna kan innebära. Den lagstiftning som vi ska fatta beslut om ska också vara aktuell för framtiden. Vi har redan i andra lagstiftningsärenden sett att den tekniska utvecklingen ibland springer ifrån de möjligheter som finns.
Fru talman! Trafiksäkerhet är en viktig fråga. Naturligtvis är våra tankar i dag hos dem som nyligen har drabbats av den svåra olyckan. Det är klart att vi alla känner ett behov av att följa utvecklingen och se vad mer som behöver göras. Tankarna går till de drabbade och deras anhöriga.
Fru talman! Ökad trafiksäkerhet i alla avseenden, även för cyklister och gående, innebär också en rad positiva följdkonsekvenser, bland annat färre insatser i vården och rehabiliteringen, färre sjukskrivningar och ökad folkhälsa. Vi i Liberalerna anser att det måste göras mer för att öka trafiksäkerheten, inte minst för våra barn, ungdomar, gående och cyklister.
(Applåder)
I detta anförande instämde Sten Bergheden, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M), Anders Åkesson (C) samt Lars-Axel Nordell (KD).
Anf. 35 Johan Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Fru talman! Tack, Nina Lundström, för dina frågor!
Jag tänkte börja med cykelstrategin. Jag hoppas att jag var tydlig när Boriana Åberg tog upp frågan. Precis som Nina Lundström säger bereds lagstiftningen. Vi jobbar med den, och vi vill naturligtvis att den ska bli så bra och fullödig som möjligt. Därför tar det tid, men den kommer snart. Jag kan inte säga något datum i det här skedet, men vi jobbar för fullt.
Jag är positiv till vad Nina nämnde om kommunikationsutrustning. Vi väntar båda två på den utredning som kommer den 24 april när det gäller förslag och åtgärder. Helt klart är att något behöver göras. Så tolkar jag ditt inlägg. Självklart ska det ske med respekt för de teknikförändringar som finns.
I vår trafikmiljö finns bilister med nya fordon och bilister med gamla fordon. Det sker nu mycket ändringar i tekniken för kommunikationsutrustning. Flera svenska företag ligger långt framme i utvecklingen. Frågan är hur de gamla fordonen ska hanteras.
Nina får gärna utveckla hur Liberalerna ser på frågan om kommunikationsutrustning.
Anf. 36 Nina Lundström (L)
Fru talman! Jag noterade också när Johan Andersson höll sitt anförande att det fanns frågetecken om varför det finns en majoritet för att ta fram en strategi för vägarna. Jag noterade att Johan Andersson var lite kritisk och tyckte att det inte behövdes.
I betänkandet framgår det tydligt att mycket arbete har utlovats men inte levererats. I betänkandet står följande: "Utskottet framhåller också att behovet av trafiksäkerhetshöjande insatser för cyklister bör lyftas fram i en strategi för att göra vägarna säkrare." Det tas också upp ett antal andra trafikanter.
Jag vet att ordet tålamod är viktigt i politiken, men ibland tappar man tålamodet. Vi måste komma längre i frågorna. Det är skälet till att det finns en majoritet i utskottet. Jag tolkar ändå debatten så att även Johan Andersson anser att frågan är otroligt viktig. Jag hoppas att vi kan göra mer.
Jag anser att cykelstrategin ska omfatta inte minst trafiksäkerhetsfrågorna. Därför kommer vi så småningom att debattera ett cykelbetänkande. Det handlar framför allt om vad som är kopplat till folkhälsan. Vi måste vara observanta på den miljö som möter dem som är klimatsmarta och går eller cyklar till jobbet eller skolan. Jag åkte själv på väg 225 i helgen, och jag såg cyklister ute på en vägren som är ungefär 20 centimeter bred. Med de höga hastigheterna på vägen förstår jag att de som är ute och tränar på denna väg befinner sig i en otroligt farlig miljö. Jag tycker inte att det räcker utan att vi måste göra mer.
Vad gäller mobiltelefonerna och kommunikationsutrustningen har jag ännu kvar en replik, och jag återkommer till de frågorna. Dilemmat är hur vi ska få fram en teknikneutral lagstiftning som ökar trafiksäkerheten.
Anf. 37 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag tror att vi har en samsyn när det gäller inte minst säkerheten för våra cyklister. Självklart är den en del i den kommande cykelstrategin på ett eller annat sätt. Där kommer de delarna att belysas. Sedan finns det lite olika vägar att gå i detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Två-plus-ett-vägarna är ett bekymmer. Jag vet det inte minst eftersom jag till vardags är ordförande i Motala AIF, som är huvudorganisation för Vätternrundan. Jag vet om problematiken, framför allt vid träningarna inför de stora loppen. Vi har ett antal två-plus-ett-vägar runt om i vår kommun, och det blir bekymmer med det. Som tur är finns det alternativa vägar som man kan använda sig av, men det är en annan fråga.
Jag ser fram emot Ninas kommande svar när det gäller kommunikationsutrustning och bilkörning. Jag tycker att det är en fråga som vi behöver ta på allra största allvar. När utredningen kommer bör vi ha en rejäl diskussion i utskottet, där vi förhoppningsvis hittar en samsyn på någon form av modell för att kunna komma till rätta med de bekymmer som finns.
Anf. 38 Nina Lundström (L)
Fru talman! Jag får ställa en så kallad retorisk fråga med tanke på att Johan Andersson inte har någon replik kvar. Jag uppfattade inte svaret på varför inte utskottet kan vara helt enigt om att det behövs en strategi för vägarna. Där uppfattade jag inte svaret.
Vad gäller kommunikationsutrustning är frågan, precis som jag sa i mitt anförande: Vad är framtidens mobiltelefon? I dag när vi sitter i trafiken och transporterar oss ser vi ju hur man använder gps. Man har integrerade pekskärmar och funktioner på ratten. Mobilen kopplas till en pekskärm; man sitter och pekar på en pekskärm. Uppenbarligen har bilförare och passagerare ett behov av att kunna kommunicera när de sitter i bilen.
Jag tolkar Johan Andersson som att det eventuellt ska vara ett totalförbud för mobiltelefoner i framtiden, att det också kan övervägas. Jag tror att det är en väldigt svår väg att gå.
Jag tror också att det finns dålig acceptans, då förutsättningarna ute i landet ser helt olika ut. Man kan köra 10-15 mil utan att möta en enda trafikant och därför ha behov av att kommunicera, medan man i tät stadstrafik har helt andra behov av att vara uppmärksam.
Jag tror att det är knepigheter med lagstiftningen. Jag har noterat implementeringen av Wienkonventionen i ett antal länder. Jag har följt Finlands exempel, där man noterade att lagstiftningen fungerade i början men därefter inte fungerade. Länderna tittar på att öka bötesbeloppen därför att lagstiftningen inte fungerar. Jag tror att man måste hitta andra vägar fram.
Vi är överens om att trafiksäkerheten är A och O. Den som är bilförare ska ha full uppmärksamhet och ta ansvar för trafiksituationen. Men lagstiftningen är inte helt lätt. Där menar jag att vi kan vara överens om målet att öka trafiksäkerheten men ända vara öppna för att folk behöver kommunicera. Jag tror att man ska ha det i bakhuvudet när man stiftar lagar. Utvecklingen går väldigt snabbt nu, och jag hoppas att vi ska ha lagstiftning som fungerar över tid.
Anf. 39 Lars-Axel Nordell (KD)
Fru talman! När vi i dag debatterar trafiksäkerhet här i riksdagen är det svårt att inte låta tankarna gå till den förfärliga bussolyckan utanför Sveg. Naturligtvis går tankarna, som flera av oss har sagt, särskilt till de drabbade. För mig är det speciellt eftersom jag växte upp i Härjedalen och gick i skola i Sveg under sju år, så det här kom väldigt nära mig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Trafiksäkerhet är ett viktigt område för oss kristdemokrater. Därför vill vi vara särskilt tydliga på detta område.
Trots den svenska nollvisionen vad gäller trafik omkom i fjol 263 personer i trafiken. Etappmålet för nollvisionen till år 2020 är 220 personer. Det återstår mycket arbete för att nå det målet.
Därför driver vi på för säkrare vägar, hårdare straff för rattfylleri och skarpare kontroll av körskolor för att komma åt illegala aktörer. Den som sätter sig i en bil ska kunna vara trygg i att medtrafikanterna inte utgör en fara för den egna säkerheten.
I den svenska trafiken är cyklister och motorcyklister särskilt utsatta. Orsakerna är uppenbara: De är inte skyddade på samma sätt som den som sitter i en bil, för i en bil finns det deformeringszoner, bälten och inte minst krockkuddar som skyddar föraren och passagerarna på ett helt annat sätt än den som åker motorcykel är skyddad.
Fru talman! År 2015 hade 22 procent av alla omkomna förare alkohol i blodet. Det är mer än var femte förare. Därtill kommer hundratals skadade. Rattfylleriet fortsätter att vara ett problem. Enligt NTF kör över 14 000 förare berusade varje dag. Det är ungefär lika många som det finns taxibilar i Sverige. Vissa tror att de har nyktrat till sedan dagen före; andra har gett upp det hoppet sedan länge men sätter sig ändå bakom ratten. Dessa förare utsätter sig själva och sina medtrafikanter för stora risker. Det är helt oacceptabelt.
Det ska vara nolltolerans mot alkohol i trafiken. Polisen måste ha tillräckliga resurser för att kunna förebygga och även beivra överträdelser. Kristdemokraternas satsning på 2 600 nya poliser är en del i detta arbete. Den som kör berusad ska straffas. Dagens straffskala för detta är alltför låg. Vi menar att straffet för rattfylleri och grovt rattfylleri ska höjas.
Vi kristdemokrater har också länge drivit frågan om ett förbud mot så kallad eftersupning. Precis som i vårt grannland Norge menar vi att det i vårt land inte ska vara tillåtet att dricka alkohol de första sex timmarna efter en trafikolycka. I dag är det nämligen möjligt för rattfyllerister att gå fria om de hävdar att de druckit efter och inte före olyckan. Detta är inte acceptabelt.
Vi i riksdagen har varit eniga i frågan om införandet av ett förbud mot eftersupning motsvarande det i Norge, men regeringen har valt att gå på linjen att det inte är ett brott att dölja sitt brott. Därför har denna lag fördröjts. Men den brådskar.
Jag är mycket kritisk till regeringens slutsats. Människor som utsätter sina medtrafikanter för fara ska stoppas och inte komma undan på grund av ett kryphål i lagen, som det faktiskt handlar om. Jag anser därför att ett förbud mot eftersupning snarast ska införas.
Jag är också kritisk till att det dröjer när det gäller alkobommar, som har prövats av MHF med stor framgång. En del undrar om de har någon verkan - det är ju så få som tas för rattfylleri när de kommer från utländska hamnar. Ja, det har de. I början togs många. Efter några veckor spreds ryktet så att man liksom visste. Det hade en preventiv inverkan, och den är intressant. Jag är alltså kritisk mot att detta dröjer. Alkobommar borde finnas i alla större hamnar med internationell trafik. Det har visat sig att de inte försenar trafiken, då den teknik som finns är väldigt smidig.
Kristdemokraterna föreslår att alkolås eller annan teknik som förhindrar rattfylleri borde vara obligatoriskt i alla nya bilar i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Kristdemokraterna vill också införa krav på alkolås på samtliga nya bilar som används i körkortsutbildningen för att säkra trafiknykterheten. Ett krav på alkolås finns redan i dag för den som vill bli medlem i Sveriges Trafikskolors Riksförbund. Det är jättebra. Vi tycker att alla trafikskolor ska följa STR:s goda exempel.
Fru talman! När det gäller trafiksäkerhet är det av yttersta vikt att alla som framför ett fordon är kunniga och medvetna om reglerna. En kedja är ju inte starkare än sin svagaste länk, och trafiksäkerhetskedjan är inget undantag.
Därför måste fusket i körkortsutbildningen motverkas. I dag finns det en mängd illegala körskolor, som naturligtvis är mindre seriösa. Vissa verkar helt i det dolda medan andra kan framstå som helt legitima för den som vill påbörja körkortsutbildningen.
De har ofta både strajpade bilar och dubbelkommando men saknar erforderliga tillstånd. De lurar elever på tusentals kronor och garanterar dem inte en fullgod utbildning. Vissa sätter i system att låta utsända representanter göra förarprov - teoriprov - uppemot 60 gånger för att memorera frågor och svar och sedan vidarebefordra svaren till sina elever. Detta är organiserat fusk och handlar inte om att ge kunskap. Kristdemokraterna vill minska antalet möjliga förarprov till tio per år och antalet handledartillstånd en person kan ha till fem.
Fru talman! Det är i sammanhanget viktigt att säga några ord till om körkortsutbildningen. Det har blivit allt svårare att ta körkort. Ett godkänt kunskapsprov eller körprov är bara giltigt i två månader. Klarar man inte av den kuggade delen inom detta spann måste båda proven göras om. Detta är inte riktigt bra.
Många tar i dag körkort långt upp i åldrarna och kan ha planerat att ta körkort till exempel under semestern eller sommarledigheten under studierna. Lägg därtill Trafikverkets väntetider, och tiden blir knapp. Körkort är ett grundläggande krav för många yrken. Körkortsutbildningen behöver därför bli mer flexibel. Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att giltighetstiden för ett godkänt kör- och kunskapsprov ska förlängas till sex månader.
Fru talman! Motorcyklisterna är i en särskilt utsatt situation. Förra året omkom 29 personer i motorcykelolyckor. Av dessa omkom 7 i olyckor med räcken, det vill säga över 20 procent eller mer än var femte. I andra europeiska länder är siffran lägre, ned till 8 procent, och i USA är den 5,5 procent.
Ett av skälen till detta är våra vajerräcken, som vi fortfarande har som standard i Sverige trots att vi vet att vajerräcken får underbetyg när det gäller säkerheten för mc-förare. Ska vi lyckas nå nollvisionen måste säkerheten förbättras för mc-förarna, och då bör vajerräckena ersättas med andra lösningar.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till den alliansgemensamma reservationen nr 7. Självklart står jag bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservation nr 5.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl, Jessica Rosencrantz och Boriana Åberg (alla M) samt Anders Åkesson (C).
Anf. 40 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Den tragiska olycka som skedde i Sveg är i allas våra tankar. Vad som orsakade olyckan vet ingen ännu, men det kommer att utredas. Vi kommer att göra allt för att detta inte ska hända igen.
Detta för mig osökt in på dagens betänkande, TU11, som handlar just om trafiksäkerhet. Först vill jag bara säga att vi står bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservationerna 6 och 19. Men vi står även bakom vårt särskilda yttrande.
Detta är ett ganska stort betänkande och ett betänkande som berör. Jag har suttit och lyssnat på alla andra partiers talare, och jag måste framhålla min egen partikollega Per Klarbergs tidigare inlägg. Vi har valt att gå upp med två talare, för Per klarade inte att hålla sin talartid på tio minuter utan överskred den.
Det har talats mycket om nollvisionen. Den är jättebra, och vi sverigedemokrater står stenhårt bakom den. Nu har det också talats om nollvisionen 2.0 - suveränt, en nystart. Man sätter nya mål och gör det ännu skarpare: noll allvarligt skadade och noll döda i trafiken.
Hur ska man då nå dit? Ja, det är inte jättelätt. Vi kan titta på bilen; det är en underbar skapelse. Den ger frihet och glädje, och det är en hobbyverksamhet. Men i fel händer och fel utnyttjad blir den en dödsmaskin - kanske inte för den som sitter i bilen eller lastbilen men för gående, cyklande, motorcyklister och mopedister runt omkring.
Vi sverigedemokrater har skrivit motion på motion om mobiltelefonförbud, framför allt förbud mot handburna mobiltelefoner, just för att öka säkerheten.
Visst, jag har lyssnat på debattinläggen. Jag har hört Boriana Åberg och Johan Andersson stå här och tala, och det fick mig osökt att tänka på Kalle Anka, Musse Pigg och Janne Långben på julafton. När de plingar i klockan blir det mat. Långben är görhungrig, så han hoppar ur bilen, som kör sig själv upp genom bergen, och går in och käkar. De klarar sig allihop, men i Sverige får vi inte sitta i en husvagn under färd.
Det skulle kunna vara en autonom bil som körde, och det är jättebra att man kan göra andra saker med självkörande bilar. Men är du förare ska din koncentration ligga på framförandet av bilen. Det är inte okej att tappa koncentrationen på grund av handburna enheter.
Vi vet att när du kör i storstan räcker det att tappa koncentrationen i en sekund för att du ska komma 8 meter vid så låg hastighet som 30 kilometer per timme. Kör du på en landsväg i 90 kilometer per timme räcker det med en sekunds frånvaro för att du ska komma 25 meter. Råkar du titta på mobiltelefonen eller något annat i 4 sekunder kommer du över 100 meter. Det spelar ingen roll om vägen är tom. Det finns ett dike, det finns djur, det finns allt möjligt man kan köra på. Singelolyckor är inte ovanliga.
Vi vet allihop att rattsurfandet ökar hela tiden. Jag säger inte att vi ska förbjuda kommunikation. Det finns möjligheter att kommunicera utan att tappa fokus på körandet. Det finns, precis som Nina Lundström sa, saker i ratten i dag. I telefonen har vi bland annat Siri, som du kan prata med precis som du pratar med din granne eller barnen i baksätet. Skulle det hända att man tvingas släppa på koncentrationen gör man rätt i att stanna sitt fordon och göra det man ska. Det är endast 13 män eller kvinnor som åtalats för rattsurfande under ett år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Jag vet inte hur många jag har tittat på när jag gått runt i trafiken i Göteborg, där jag bor. Jag har blivit lite skadad eftersom detta är en kärnfråga, som jag brinner för. Folk tittar in i mobilerna där de sitter, vissa öppet och tydligt, vilket jag inte tycker är bra. Värst är de som håller den ned mot gatan - då blir det görtydligt, och de har ingen kontroll över sitt fordon över huvud taget.
Vad gör de då? Skickar de sms? Kollar de Facebook? Spelar de Wordfeud, som kräver ännu mer koncentration? Jag har ingen aning, men jag tycker att detta är ett förbannat otyg.
Jag hörde Johan Andersson tidigare säga att förslaget kommer den 24 april i år, vilket jag tycker är jättebra. Vi sverigedemokrater har motionerat om ett förbud i tre år men tyvärr inte fått stöd i denna fråga tidigare. I år lade vi fram en motion om att vi ville påskynda lagen. Nu kommer utredningen, men när kommer lagen? Det finns ingen som kan svara på det, för vi vet inte hur utredningen ser ut. Men vi vill att man inför detta så snart som möjligt så att man i alla fall kommer en bit på vägen när det gäller handburna mobiltelefoner.
Sedan kommer tekniken alltid att utvecklas. Om ett antal år är det säkert ingen som behöver bry sig om detta, för då kör fordonen själva. Som sagt var: Just trafiksäkerheten är görviktig.
Jag tänkte tala lite om synfrågor också. När man ska ta körkort i dag får man göra en synundersökning innan man får sitt körkortstillstånd. Det är den enda undersökning man behöver göra under sin livstid om man har B-körkort. Jag har kommit upp i den aktningsvärda åldern av 42 år och märker att det börjar hända saker med synen. Eftersom jag sitter i trafikutskottet är jag van vid att man berör de här frågorna. Men jag har kollegor och kompisar som vägrar inse att synen blir mycket sämre. Ofta märker man det inte själv, utan det blir först när någon annan hjälper en att märka, för hjärnan ställer ju om sig så att man tror att man ser bra.
Jag tycker att man när man ska förnya sitt körkort, åtminstone när man är över 40-45 år, också bör göra en synundersökning för att få veta om man behöver hjälp med glasögon eller linser för att framföra sitt fordon säkert.
Det finns så mycket information på vägarna i dag, med skyltar och så vidare, och vi märker att det kommer fler och fler oskyddade trafikanter ut i gatorna också. Dessa måste vi skydda.
Jag måste också säga några ord om en motion som Staffan Danielsson har skrivit och som vi sverigedemokrater tycker är jättebra. Anders Åkesson var tidigare uppe i talarstolen och talade om samma sak.
Det finns en del människor som av en eller annan anledning har brister i sina synfält. De har anmälts av läkare. Många gånger kan man dock klara en säker körning fast man har brister i synfältet. Som erfaren förare kan man lära sig att titta på ett annorlunda sätt om man vet om att man har brister.
Tyvärr är det alltför många som blir av med sina körkort på grund av att testerna inte är så bra som de borde vara. Det finns körsimulator med mera på VTI, men det är dyrt. Vi vill att regeringen fortsätter att pumpa in medel till just VTI för att göra dessa tester effektivare och bättre. Jag tänker inte gå in vidare på detta, för jag ser att Staffan Danielsson har begärt ordet efter mig. Jag är helt säker på att han kommer att ta upp detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Per Klarberg tog upp fartkameror i sitt anförande tidigare. Fartkameror är en säkerhetshöjande åtgärd. Det handlar inte om att få in så mycket böter som möjligt. Precis som Per Klarberg sa står det skyltat var fartkamerorna är, så att man kan sänka hastigheten. De är suveräna. Jag har klarat mig med hjälp av skyltarna, kan jag säga. Jag försöker köra efter hastighetsgränserna, men det är ibland svårt att veta vilken hastighet som gäller på vägarna. De ändrar ju skyltar och sänker hastighetsgränser. Det finns 60 och 80-skyltar och 70- och 90-skyltar. Det är inte jättelätt att se vad som är bashastigheten i dag. Förr kunde man se det på vägmarkeringarna.
I dag måste polisen kunna identifiera vem som kör för att kunna utfärda fortkörningsböter. Vi sverigedemokrater menar att det hade varit bättre om fordonets ägare hade fått ta boten om man inte kan identifiera föraren. Nu handlar det inte om fall där man har kört så fort att man ska bli av med körkortet, för då bör polisen naturligtvis få tag i föraren. Men fortkörningsböter, precis som parkeringsböter, kan bilens ägare få ansvar för. Trängselskatt är det också fordonets ägare som får betala. I mitt fall vill jag kalla trängselskatten för en bot - jag tycker att det är en bot man får betala när man betalar trängselskatt.
Men man måste naturligtvis också utreda hur man kan undgå att bilmålvakter tar på sig kostnaderna medan förarna går fria.
Låt mig ta ett exempel. Låt oss anta att Sara-Lena, som sitter här i salen, köper en bil och registrerar den på sig själv och jag köper en bil och registrerar den på mig själv. Sedan byter vi bilar med varandra. Då kan vi köra förbi fartkamerorna så det visslar - polisen kan aldrig ge oss böter. På bilderna kan de ju se att det satt en man i Sara-Lenas bil, och hon har ingen skyldighet att lämna uppgift om att det var jag. Det är inget bra system.
Vi vet också att folk maskerar sig för att slippa undan. Det är inte bra. Vi måste se över den lagstiftningen.
Fru talman! Jag ser att tiden går, och jag har fler saker att prata om. Jag tänkte bara snabbt gå in på detta med körskolor - svarta bilskolor. Vi delar tidigare talares uppfattning att vi måste göra något åt detta med svarta körskolor.
I dag kan man ha upp till 15 handledartillstånd. Jag kan inte tro att någon behöver ha så många handledarskap. Det hade mycket väl kunnat räcka med fem handledarskap under en femårsperiod. Senare kan man utöka detta. Genom att ha 15 handledarskap kan man faktiskt bedriva körskoleverksamhet. Det konkurrerar ut vanliga körskolor, som har detta som sitt levebröd och lär ut efter konstens alla regler. Jag tycker att detta är jätteviktigt att trycka på.
I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Per Klarberg (båda SD).
Anf. 41 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Riksdagsledamöter i trafikutskottet, åhörare och tittare samt trafikutskottets ordförande, som tyvärr inte längre är här! Jag ansluter mig till den här debatten och ska i fyra eller sex minuter tala för en liten del av utskottets stora ansvarsområde - en del som är oerhört viktig för dem som ser bra men som berövas sina körkort på grund av mindre brister i sitt sidoseende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
Jag hade en interpellationsdebatt med trafikministern i går. Mina argument för att det ska vara självklart att regeringen låter en oberoende utredare granska Sveriges regelverk i ett internationellt perspektiv finns i ett antal inlägg på min blogg. Googla "Staffan Danielsson"!
Utskottets ledamöter har liksom jag ibland fått e-post, telefonsamtal eller brev från människor som ser bra men som fråntagits sina körkort. Deras tillvaro raseras ibland, och deras frihet beskärs.
Transportstyrelsen har alltid hävdat att deras regler är ungefär desamma som gäller i hela EU. De som har mindre brister i sitt sidoseende och sitt synfält är trafikfarliga och kan köra på cyklister och fotgängare vid övergångsställen, brukar chefsläkare Lars Englund säga. Jag visar i mina 15 inlägg på bloggen att detta är fel. Den informationen var inte känd för utskottets ledamöter när ni diskuterade min motion, men den är känd nästa år när frågan åter behandlas. Därför vill jag lyfta fram detta för er i dag.
Sverige har nämligen unikt stränga regler för dem som ser bra men som har någon brist i sitt sidoseende. Transportstyrelsens experter brukar alltid argumentera som om halva synfältet alltid är borta. Då ska man ju inte ha något körkort, och det är vi överens om. Det jag diskuterar är mindre brister i människors sidoseende, som i övriga EU-länder, i USA och i världens alla länder inte föranleder att körkortet dras in. Endast i Sverige sker detta. Det har handlat om tusentals personer de senaste åren.
I många länder och i många delstater i USA beaktas inte alls brister i synfältet. I alla länder utom Sverige tillåts man visa sin körduglighet i praktiska körprov. Detta har Sverige förbjudit. Man låter i stället oerhört stressande test i en syntestmaskin, Humphrey - där man har huvudet fastfixerat och blicken måste vara riktad rakt fram - avgöra om man får behålla sitt körkort.
I verkligheten rör sig ögat 60 gånger per sekund åt olika håll, och man vrider huvudet. Därför har Norge praktiska körprov och ingen körsimulator. Men Sverige och trafikministern säger: Det är ett godtyckligt system. Det är vetenskapligt mer exakt med syntestmaskiner. Sedan har Transportstyrelsen ställt upp extremt stränga krav. Klarar man inte detta får man inte tillbaka sitt körkort, som har tagits direkt. Testerna görs under en oerhörd stress.
De som kan bedöma hur människor kör bil, körprovare och ögonläkare, ska inte behöva göra det, säger Transportstyrelsen: Det blir mer rättvist om vi bara går på syntestmaskinen och de extremt stränga regler som svenska Transportstyrelsen har fastställt. Så är regelverket i dag. Anders Åkesson utvecklade det väl. Även Jimmy Ståhl ger jag erkänsla för detta.
Nu utvecklas en körsimulator i VTI i Linköping. Det är bra. Men Transportstyrelsen har sett till att reglerna är väldigt stränga. Man får bara göra testet en gång. Man får inte förbereda sig. Det kostar 20 000 kronor. Det är en klassfråga på gång.
Nu går min talartid ut. Men jag avser att begära replik på mig själv eller att hålla ett anförande till på två minuter, vilket jag har förstått att man kan göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet
I detta anförande instämde Anders Åkesson (C) samt Sara-Lena Bjälkö, Per Klarberg och Jimmy Ståhl (alla SD).
Anf. 42 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Norge har ingen körsimulator. Där får människor med synfältsbrister bevisa sin körduglighet i praktiska körprov. Norge har lägre trafikdödlighet än Sverige. Trafikministern menade i går att just denna lilla bit är väldigt viktig för att dödligheten i trafiken ska minska. Så är inte fallet. Det är bara trist att de som ser bra inte får köra bil.
Det gladde mig väldigt att S- och MP-gruppen i trafikutskottet för två år sedan yrkade bifall till den här motionen. Det behövs en oberoende utredare. Transportstyrelsen är väldigt sträng och väldigt låst i detta. Jag är glad att Centerpartiet och Sverigedemokraterna gör detta nu. Jag hoppas att en bred majoritet i utskottet kan göra det nästa vår, och jag hoppas att trafikministern ska ta till sig verkligheten. Hon har bara jobbat i två år. Hon har inte varit med i den långa historien, när vi har diskuterat det hela.
Vi vet hur det fungerar. En regering litar på sin myndighet. Man litar på sin handläggare, som jobbar med frågorna och som tycker som sin myndighet. Det ska man göra. Vi ska ha respekt för myndigheterna. Men vi riksdagsledamöter måste också lyssna på enskilda medborgare när de i desperation säger: Varför tas mitt körkort? Jag hade fått behålla det i alla andra länder i världen. Kan ni inte utreda detta?
Jag tycker verkligen att det behövs en oberoende utredning - det må vara en särskild utredning eller en oberoende kraft inom myndigheten som regeringen tillsätter. Men det går inte att sätta bocken som trädgårdsmästare och att låta dem som helt har fastnat för syntestmaskiner och fyrkantiga regler utvärdera sig själva.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut
Riksdagen vill se strategi om trafiksäkerhet (TU11)
En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.
Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Tillkännagivande om att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en strategi för att i det framtida trafiksäkerhetsarbetet säkerställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, däribland motorcyklister. Bifall till motionsyrkande om detta. Avslag på övriga motioner.