Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vattenvård

Betänkande 2016/17:MJU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 mars 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vattenvård(pdf, 436 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2016/17:10 Vattenvård

Beslut

Nej till motioner om vattenvård (MJU10)

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-01-24
Justering: 2017-02-16
Trycklov: 2017-02-17
Reservationer: 12
Betänkande 2016/17:MJU10

Alla beredningar i utskottet

2017-01-24

Nej till motioner om vattenvård (MJU10)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-02-21
Debatt i kammaren: 2017-02-22
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:MJU10, Vattenvård

Debatt om förslag 2016/17:MJU10

Webb-tv: Vattenvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Roland Gustbée (M)
Anf. 126 Roland Gustbée (M)

Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till reservationerna 9 och 11 från utskottet.

Frågorna som behandlas i miljö- och jordbruksutskottets betänkande om vattenvård är, utan överdrift, livsviktiga. Tillståndet i våra hav, sjöar och vattendrag påverkar inte bara människan utan också det mesta av växt- och djurlivet på jorden.

Sjöar och vattendrag ger oss dricksvatten men inte bara det. Havet ger oss fisk och skaldjur som är viktiga proteinkällor för många människor. Att transportera gods på vatten är mycket energieffektivt. Hav och vattendrag är också viktiga för energiförsörjningen, där kraftverksdammar och vind och vågkraft bidrar till vår elförsörjning.

Flera av ekosystemen som finns i vattenmiljö är mycket känsliga. Hav, sjöar och vattendrag utsätts för enorma påfrestningar. Många mänskliga aktiviteter påverkar vattenmiljöerna. En del områden är mycket trafikerade, vilket innebär en fysisk påfrestning. Andra orsaker till påfrestning kan vara övergödning, utfiskning, försurning eller klimatförändringar som påverkar på olika sätt.

Ett växande problem är att kemikalier, som vi nyss har debatterat här, och skräp släpps ut i havet. 6,4 miljoner ton skräp dumpas i världshaven varje år. Det dödar redan i dag fåglar och däggdjur som fastnar i eller äter skräpet. Genom mikroplasterna som blir kvar i fisk och till sist äts av människor är det även ett hot mot människors hälsa.

Skräpet orsakar stora problem för fisket och även för besöksnäringen. Skräpet flyter upp på våra stränder, där kommunerna får ett stort ansvar att ta hand om det som har slängts i havet långt utanför kommungränsen. Det är både krävande och kostsamt.

Mycket av skräpet flyter i land i Sverige eftersom Sverige har en lång kustlinje. Därför får Sverige ta en stor del av notan för att minska skadorna av det marina skräpet även om skräpet härrör från andra länder.

Moderaterna anser att regeringen bör verka för att kostnaderna för det marina skräpet ska fördelas mer rättvist inom EU. Att ta hand om det marina skräpet är i dag kommunernas ansvar, men vi anser att berörda kommuner och de många frivilliga initiativ som tas bör få bättre stöd.

Moderaterna vill därför att LOVA-bidraget ska breddas till att även gälla åtgärder mot marint skräp. Konkret skulle det till exempel kunna handla om att stödja lokala strandstädningsinitiativ, kommunala samverkansprojekt eller framtagandet av lokala åtgärdsplaner för att minska tillförseln av mikroplaster till våra hav.

Övergödning är ett problem som ofta har sin orsak långt inåt land men som via vattendragen slutligen hamnar i havet. Näringsämnen kan hamna i miljön via utsläpp till luften från biltrafik, sjöfart eller kraftverk, via läckage från jordbruk eller via utsläpp från våra avloppsreningsverk och industrier. LOVA-bidraget har visat sig vara effektivt i kampen för att minska våra egna utsläpp, men även här är internationell samverkan mycket viktig.

Ytterligare en åtgärd som visat sig vara effektiv, framför allt på västkusten, är musselodlingar. Moderaterna vill därför se till att strandskyddsreglerna kan förenkla för musselodlingar, och vi förväntar oss att regeringen snarast agerar på det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen angående strandskyddet.

Medan försurningen av sjöar och vattendrag har minskat på senare tid har det visat sig att havens försurning ökar. Det beror på att halten av koldioxid i atmosfären ökar, och när koldioxiden löses upp i havsvattnet bildas kolsyra, som gör haven surare. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att världshaven har tagit upp 30 procent av de koldioxidutsläpp som orsakats av människan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Eftersom detta är ett relativt nyupptäckt problem finns det inte tillräckligt mycket forskning om vilken effekt det har på ekosystemen. Moderaterna anser därför att forskning kring detta behöver prioriteras.

Kemikalier förorenar våra sjöar, vattendrag och hav. Det sker via både läckage och dagvatten samt via avloppsreningsverk. Ett växande problem är läkemedelsrester, som ofta är potenta till och med efter att de har passerat kroppen. Till detta kommer överblivna läkemedel som slängs i hushållssoporna eller spolas ned i toaletten och så småningom hamnar i vattensystemen. Vi behöver utveckla effektivare rening av avloppsvatten men också arbeta med prevention så att läkemedel och andra kemikalier inte hamnar i naturen till att börja med.

Det oljepåslag som drabbade Tjörns kommun på västkusten för ett antal år sedan visade vid en senare utvärdering att rollfördelningen mellan de olika parterna var otydlig. Det lyftes särskilt fram att det inte var klart vad Tjörns kommun kunde förvänta sig av MSB, HaV, Naturvårdsverket och även länsstyrelsen. När en allvarlig händelse som ett oljepåslag inträffar måste ansvarsfördelningen vara tydlig, och det måste vara klart vad respektive aktör har för roll och uppgifter.

Vid ett oljepåslag kan det ta lång tid att fastställa vem som är ansvarig verksamhetsutövare, och detta kan leda till förseningar i saneringsarbetet. Därför har praxis blivit att kommunen tar ansvar för saneringen trots att lagstiftningen säger något annat. Moderaterna anser att regeringen bör se över miljöbalken i syfte att förtydliga ansvaret för oljesanering av stränder så att saneringsarbetet kan påbörjas snarast möjligt.

Vattnet är vårt viktigaste livsmedel. Dricksvattentäkter måste skyddas på ett adekvat sätt efter de förutsättningar som finns i varje område. Av naturliga skäl varierar risker och förutsättningar beroende på var vattenskyddsområdet ligger och vilka närliggande verksamheter som finns. Vi anser därför att det borde finnas en flexibilitet i utformningen av olika vattenskyddsområden. Regeringen bör vidta åtgärder så att vattenskyddsområden kan utformas olika beroende på risker och lokala förutsättningar.

Vissa områden i världens hav har särskilt känsliga ekosystem, och en del av dessa områden är därför skyddade. Vi anser att fartygsrutter i särskilt känsliga områden i större utsträckning än i dag bör ändras för att minska påfrestningen på de marina skyddsområdena. För marina naturreservat bör det även upprättas planer för att säkerställa att de uppsatta målen för området nås.

Åtgärdsprogrammet för EU:s vattendirektiv har inte fungerat som det var tänkt. Att det ställt till det för den småskaliga vattenkraften är välkänt, men därutöver hotas även ca 10 000 anläggningar, till exempel kvarnar och mindre dammar. Den fyrkantiga hanteringen i dessa ärenden riskerar att leda till rivning av anläggningar, vilket då kan sätta värdefull jordbruksmark under vatten. Därför anser vi att genomförandet av vattendirektivet snarast måste ses över, inte minst avseende finansieringen av tillståndsprövning.

Herr talman! Havet är en angelägenhet för alla, och varken en kommun eller ett enskilt land kan på egen hand hantera problem som marint skräp, oljeutsläpp eller försurning. Kommunerna behöver stöd från regeringen och myndigheter i hanteringen av marint skräp, och Sverige bör vara pådrivande inom EU för att lyfta frågan på den internationella dagordningen. Haven påverkas av alla som på olika sätt använder dem. För en bra och livskraftig havsmiljö krävs mer internationellt samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

(Applåder)

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 127 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 3 i det här betänkandet.

Naturen ska bevaras och förvaltas enligt principen om varsamt framåtskridande, där man söker en balans mellan miljömål och andra samhällsintressen. Naturresurser ska på ett långsiktigt sätt brukas utan att förbrukas, i enlighet med förvaltarskapstanken. Naturen ska förvaltas och bevaras, men inte på bekostnad av att jordbruk och andra verksamheter på landsbygden regleras sönder av byråkrati och skattepålagor. Våra vatten har en fantastisk potential. De ger oss energi och dricksvatten, och vi måste naturligtvis värna dem.

Herr talman! Jämfört med andra partier fokuserar Sverigedemokraternas miljöpolitik i något mindre utsträckning på internationella problem där Sveriges roll är begränsad. Det är inte för att vi inte vill delta på internationell nivå eller för att vi inte bryr oss om internationella problem, men när vi fördelar pengar i Sveriges riksdag försöker vi göra det där de kan göra som mest nytta. Det är också därför vi i högre utsträckning satsar på vårt eget närområde, där vi för det första kan göra märkbar skillnad och för det andra kan påverka själva i betydligt större utsträckning.

Ett sådant område är naturligtvis vatten och vattenvård. Det är både en nationell och en regional angelägenhet. Östersjön har inte bara stora naturvärden utan också ekonomiska och kulturella dimensioner för Sverige. Detta innanhav är särskilt känsligt just på grund av sin begränsade vattenmängd och det begränsade utbytet av vatten med intilliggande hav. Här handlar det tyvärr inte bara om att bevara utan även om att återställa en vattenmiljö som historiskt sett varit extremt belastad.

Herr talman! Övergödning är ett problem. Det orsakas av tillförsel av kväve och fosfor och medför syrebrist, bottendöd och algblomning i en omfattning som frekvent beskrivs som alarmerande. Problematiken är inte ny, och sedan tidigare pågår regionala initiativ, till exempel inom ramarna för Helsingforskommitténs arbete.

Vetenskapen tillhandahåller flera förklaringsmodeller till varför Östersjön är övergödd, vilket i nästa steg utmynnar i olika teorier om vilka åtgärder som är mest effektiva för att motverka övergödningen. Ur politisk synvinkel vore det diskutabelt att försöka diktera vilka åtgärder som ska prioriteras framför andra, men från Sverigedemokraternas sida vill vi skjuta till mer pengar för dessa åtgärder. Medlen kan användas till exempel för pilotprojekt för att bekämpa problem med övergödning.

Givet problemens komplexitet är ett brett anslag troligen det bästa. Man bör troligen också vara beredd att tänka utanför boxen och bekämpa övergödningens effekter parallellt med dess orsaker. Strukturkalkning är en åtgärd som har diskuterats. En annan är att syresätta Östersjöns botten på vissa ställen och en tredje att rent fysiskt avlägsna slam och biomassa. Som politiker kan vi dock inte avgöra hur effektiva eller i övrigt lämpliga dessa åtgärder skulle vara; den frågan bör naturligtvis överlåtas åt andra parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Givet att en hög andel av utsläppen kommer från andra länder än Sverige är det också nödvändigt och kostnadseffektivt att försöka vidta dessa åtgärder inom ramen för regionalt samarbete.

När man diskuterar övergödningen av Östersjön är det i dag ett stort fokus på svenskt jordbruk; vi tycker att det är alltför stort. Man kommer alltid att ha näringsläckage från jordbruket. Det kan naturligtvis minskas, men de åtgärder som oftast presenteras i svensk politik är olika skattepålagor, vilket i slutändan leder till minskat jordbruk och en ännu mer försämrad självförsörjningsgrad. Vi bör inte gå den vägen.

Herr talman! Det har talats mycket om plast i kemikaliedebatten, och jag tänkte beröra den frågan i den här debatten också. Förekomsten av plast i marin miljö och andra ekosystem är ett tilltagande problem. Marin nedskräpning leder till att plastmaterial sprids, bryts ned och sedan kan upptas av vattenlevande djur och därigenom även konsumeras av människor. Plastartiklar kan dessutom ackumulera miljögifter, varför detta potentiellt utgör ett hot mot både ekosystem och människors hälsa. Problemet är internationellt, men Sverige bör agera nationellt och regionalt och också intensifiera arbetet med att ta upp problematiken i internationella forum. Uppenbart har vi möjlighet att göra skillnad, i synnerhet i Östersjön, där Sverige är landet med längst kust.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill se ett fortsatt intensivt arbete med att minska mängden plast i våra kringliggande hav. Det är positivt att det finns en bred politisk samsyn i de här frågorna. Vi ser fram emot att följa regeringens arbete. En del i detta är ökat stöd till forskningen. Det är också därför som vi ökar anslaget till miljöforskningen. Även vattendrag och sjöar kan förorenas, vilket får konsekvenser för djur och natur. Att skydda vattendrag mot negativ miljöpåverkan är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete som utförs av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter, men det kan också handla om att sanera förorenad mark som kan utgöra en riskfaktor för exempelvis grundvattnet.

Vi har sett en stor diskussion om just PFAS, som ju har kallats för vår tids PCB. Man har uppmätt alldeles för höga värden av det i våra vatten. Vi vet ännu inte hur farliga dessa ämnen är. Det är dock positivt att vi nu har en strategi för hur vi ska hantera detta problem. Vi får fortsätta följa det arbetet.

Kristina Yngwe (C)
Anf. 128 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Det är mycket positivt att vi har dessa två betänkanden, Giftfri vardag och Vattenvård, i en följd så här på onsdagskvällen. Kemikalier som används i olika typer av mänskliga verksamheter är nämligen en viktig faktor när det kommer till miljöpåverkan i våra vattenområden. I mitt förra anförande talade jag om vikten av att fasa ut farliga kemikalier som påverkar både oss och miljön negativt. I detta anförande vill jag i stället lyfta fram arbetet med ämnen som är bra för oss men lite sämre för våra vatten, nämligen läkemedel och näringsämnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

I provtagningar som SLU har gjort i delar av Mälaren har man stött på flera fall av muterade mörtar. Upp till 40 procent av de undersökta mörtarna visade sig vara tvåkönade. I mörtarnas fall är det framför allt rester av östrogen från bland annat hormonplåster som bidrar till att de utvecklar äggceller i testikelvävnaden och därmed blir tvåkönade. Det är naturligtvis inte bara fiskar som påverkas, men om fiskarna påverkas kan vi utgå från att ämnena har en påverkan även på andra djur och i förlängningen även på människor.

Ungefär hälften av den antibiotika som människor och djur behandlas med utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form. Antibiotikan sprids sedan via avloppssystem ut i vatten och mark, där den bidrar till anrikningen av resistenta bakterier.

Totalt kastar svenska folket varje år stora mängder mediciner i hushållssoporna, och tusentals kilo läkemedel når också årligen våra reningsverk genom avloppen. En stor del filtreras bort, men mycket fortsätter ut i våra vattendrag. Detta påverkar inte bara mörtar, utan det påverkar också oss människor. Att förbättra reningsverkens förmåga att hantera läkemedel är därför oerhört viktigt för både människor och djur.

Det är därför viktigt att regeringen fortsätter det arbete som alliansregeringen påbörjade med insatser för rening av läkemedelssubstanser och andra svårnedbrytbara kemikalier i avloppsvatten och också gör insatser för att minska mängden miljöfarliga substanser i våra avlopp.

Men det behövs även krafttag i uppströmsarbetet.

Läkemedelsanvändningen kan bli miljömässigt bättre med lägre miljöpåverkan. Sedan 2006 gäller att alla nya läkemedel ska miljödeklareras och att företaget under utvecklingstiden ska dokumentera effekter på miljön. Vi vill därför att miljödeklarationen ska ligga till grund för en synlig miljömärkning på läkemedel, så att konsumenten kan göra ett aktivt val på apoteket eller i affären. Vi vill också att läkemedel ska kunna omprövas med hänsyn till nya forskningsrön avseende effekter på miljön.

Herr talman! Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav med stora problem. Mängden näringsämnen i Östersjön har minskat stadigt sedan 1980-talet, men koncentrationen av ämnen är fortfarande hög. Vi måste därför fortsatt arbeta med att minska läckagen från verksamheter i Östersjöländerna.

Därför är det viktigt att Sverige fortsätter arbeta med konkreta miljöåtgärder för minskat läckage från till exempel jordbruksmark men också kunskapshöjande åtgärder som Greppa näringen eller lokala vattenvårdsgrupper. Det är också viktigt att exportera de beprövade miljöåtgärderna inom landsbygdsprogrammet samt kunskapshöjande projekt till övriga länder runt Östersjön.

En viktig lösning är också att få ett bättre kretslopp mellan hav och land och öka uttaget av näringsämnen ur Östersjön för att minska den interna belastningen. Framtiden ligger i nya marina affärsmodeller, till exempel musselodling, marin biogas eller användning av musslor som foder i kycklinguppfödningen. Detta minskar de växtnäringsämnen som finns i Östersjön samtidigt som vi skapar nya affärsmöjligheter för de gröna och blå näringarna.

Herr talman! Vattenvård är inte bara viktigt ur miljösynpunkt utan också nödvändigt för oss människor. Vatten är vårt allra viktigaste livsmedel, och vår tillgång till bra vatten kommer att bli en konkurrenskraftsfördel för Sverige när klimatförändringar gör vatten till en bristvara på många håll i världen. Denna resurs måste vi givetvis vara rädda om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Men jag tror att en grundläggande princip för all vård av viktiga naturresurser är legitimitet från de personer som berörs - att människor känner sig involverade och respekterade i processen. Bortom varje åtgärd och varje regelförändring och lagändring finns en enskild människa eller ett enskilt företag som påverkas.

Innan jag gick hit till kammaren var jag en av arrangörerna till ett seminarium som handlade just om balansen mellan naturvårdande åtgärder och äganderätt. Vatten var en av de frågor som kom upp till diskussion, inte minst kopplat till de småskaliga vattenverksamheterna, som det just nu är stor diskussion om runt omkring i Sverige.

Människor på olika håll i landet är genuint desperata. En lantbrukare kontaktade mig i går och berättade att hen hade ett kraftverk som ålagts att utföra en MKB och söka nytt tillstånd. Den beräknade kostnaden för alla åtgärder var 10 miljoner.

En annan berättade om en gammal damm som de restaurerat för några år sedan till en kostnad av ungefär 1 miljon för att hålla den nivå som vattendomen fastställde uppströms. Nu måste de söka tillstånd och vidta åtgärder, något de beräknar kommer att kosta ett par miljoner. River de dammen bryter de vattendomen, vilket riskerar att ge komplikationer och eventuell ekonomisk påverkan för boende uppströms. Dessa företagare sitter med andra ord i en rejäl rävsax.

Efter en långdragen process kring åtgärdsprogrammen för förvaltningscykeln fram till 2021 fattade regeringen i fjol äntligen beslut. Man har enligt uppgift följt det tillkännagivande som riksdagen tidigare riktat till regeringen. Det är väldigt bra.

Vi ser också fram emot att få se hur regeringen resonerar i den proposition om vattenverksamheter som man har aviserat under hösten. Men vi i Centerpartiet tror att det nu är läge att se över implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten. En sådan översyn är också något som Miljömålsberedningen lyfter fram i sitt betänkande från 2014 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten. Där föreslår beredningen en översyn av myndighetsorganisationen och av systemet med miljökvalitetsnormer för vatten. Syftet är att skapa en tydligare och effektivare vattenförvaltning.

Enligt beredningen bör hela systemet, alltså regelverk, organisation och administration, förbättras. Beredningen ansåg att systemet med miljökvalitetsnormer för vatten behöver bli mer effektivt och ges en tydligare struktur. Ansvarsfördelningen bör ses över, och det bör bli enklare för verksamhetsutövare att vidta åtgärder.

Jag delar Miljömålsberedningens syn. Vi är nu inne i en ny förvaltningscykel, och inför 2021 är det viktigt att se hur systemet kan förbättras. Vi måste ha ett förvaltningssystem där det är tydligt för de berörda vilka åtgärder som krävs och gör verklig skillnad och hur de ska finansieras och där lokal dialog både under framtagandet och under genomförandet av åtgärdsplanerna är nyckelord - detta just för att få både en effektiv vattenvård och en legitimitet för detta viktiga vårdarbete.

Ett annat område där vi ser att det är nödvändigt med dialog och en inkluderande process samt legitimitet för vattenvårdande åtgärder från dem som berörs är inrättandet av vattenskyddsområden. Dricksvattenutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande i fjol, tar upp skyddet av vårt värdefulla vatten. Men tyvärr lämnar man frågan om ersättning olöst. För den lantbrukare som får ett vattenskyddsområde på sin mark kan det få väldigt stora konsekvenser för företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Centerpartiet anser att det är en viktig princip att en fastighetsägare ska ha rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Därför anser vi att frågan om ersättning till markägare vid inrättande av vattenskyddsområden måste ses över.

Herr talman! Jag står givetvis bakom alla reservationer som Centerpartiet har, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 9 och reservation 12.

Lars Tysklind (L)
Anf. 129 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Vi märker redan nu att vattenvård är ett ofantligt stort ämne. Det handlar om sjöfart, oljepåslag, kemikalier, läkemedel, övergödning och så vidare. Det är, som sagt, ett ofantligt stort ämne. Det är också ett väldigt angeläget ämne.

Vi pratar egentligen om allt från minsta lilla å till världshaven. Det handlar om hur man ska styra upp detta. Det handlar om regler, om ekonomiska styrmedel och inte minst om beteenden. Det är ju inte så att man bara för att det går att spola ned läkemedel i toaletten ska göra det och att det allmänna ska bygga ett reningsverk som tar hand om detta. Men det är naturligtvis viktigt att vi har reningsverk som klarar läkemedel också.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 2, som handlar om miljöövervakning. Men jag står naturligtvis även bakom reservation 9, där Liberalerna är med. Den handlar om EU:s ramdirektiv för vatten.

Det finns ett antal problemställningar som Liberalerna prioriterar i sitt budgetarbete. Havsmiljö- och vattenfrågor hör till dem. Vi har riktade bidrag till vattenrelaterad miljöövervakning som vi har lagt in. Det har vi även till strandstädning, som vi diskuterade i samband med det förra betänkandet. Detta ligger tydligen i gråzonen mellan dessa betänkanden. Det finns naturligtvis en tydlig koppling. Man kan diskutera kemikalier, eller man kan diskutera det under vattenvård. Jag lämnar det därhän så länge. Jag uttryckte väldigt tydligt förut vad jag tänkte och tyckte om detta.

Vi tycker att miljöövervakningen är en väldigt central del av miljöarbetet. Det är därför vi föreslår just en riktad satsning till Havs- och vattenmyndigheten för att man ska förstärka den havs- och vattenrelaterade miljöövervakningen.

Jag vill också säga att det naturligtvis är väldigt välkommet att bygget av det nya forskningsfartyget nu äntligen kommer till stånd. Det är en grundförutsättning för att miljöövervakningen ska kunna fungera på ett bra sätt i de svenska vattnen.

Herr talman! Man kan börja där vi slutade i en annan debatt för nästan ett år sedan. Då handlade det just om åtgärdsprogrammet för att nå målen i vattendirektivet. I april 2016 diskuterade vi den frågan. Då blev resultatet ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen.

I den debatten var Liberalernas utgångspunkt att det i grunden inte behöver vara något motsatsförhållande mellan en god vattenmiljö och ett konkurrenskraftigt hållbart jord- och skogsbruk. Det handlade ju mycket om just det här åtgärdsprogrammet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Detta tillkännagivande tål att upprepas. Det var alla partier utom Vänsterpartiet som var med, tror jag. I processen, när man tar fram åtgärdsprogram, måste man även kunna ta med de samhällsekonomiska kostnaderna, helt enkelt vad genomförandet innebär just för den biten. De kostnadseffektiva åtgärderna måste prioriteras. Det handlar också om att det behövs konsekvensanalyser. Vad innebär detta för företagen på landsbygden när det gäller jordbruk, vattenverksamheter, skogsbruk och så vidare?

Nu har ju denna process gått vidare, och regeringen har under hösten fattat ett beslut om åtgärdsprogrammen. Beslutet innebär att när vattenmyndigheterna fastställer åtgärdsprogram ska de uppfylla vissa krav. Det handlar om avvägningar, konsekvensanalyser, kostnadsredovisningar, kompetensutveckling och rådgivning.

Det låter väl ganska bra så långt. Men nu gäller det faktiskt, som Kristina Yngwe var inne på, att man lär sig av den process som har varit kring åtgärdsprogrammet 2015-2021. Det har varit en väldigt långdragen och otydlig process. Det är precis det som reservation 9 handlar om: att man ska titta över själva processen.

Finansiering är ofta en springande punkt i detta sammanhang, men det handlar också om att man får in relevanta styrmedel i ett åtgärdsprogram. Det handlar mycket om kunskap. Det kanske mest centrala är att man har en fungerande dialog med dem som berörs och ska genomföra åtgärdsprogrammet. Vi har samma utgångspunkt som vi hade tidigare: Det behöver inte finnas något motsatsförhållande mellan detta och ett konkurrenskraftigt jordbruk och skogsbruk.

Jag kan med en viss glädje säga att min tidigare socialdemokratiska kollega på Bohusbänken i motioner har uttryckt ungefär samma tankar kring detta.

Herr talman! Jag vill påminna om en annan process som pågår, som det också finns ett tillkännagivande om. Det handlar om att ta fram relevanta och effektiva tillståndsprocesser för vattenverksamheter inom miljöbalkens ram. Vi kan väl vara överens om att vi måste ha en modern lagstiftning och att det ska ligga inom miljöbalkens ram.

Liberalerna har hela tiden hävdat att det är högst rimligt att all vattenverksamhet och vattenkraft har tillstånd enligt miljöbalken. Men det kräver att lagstiftningen görs om och utformas på ett sådant sätt att den kan anpassas till olika verksamheters storlek, så att vi inte hamnar i de orimliga situationer som bland andra Kristina Yngwe beskrev.

Det är bra att regeringen tar med detta tillkännagivande när man nu jobbar med en proposition om prövning av vattenverksamheter. Den har utlovats under en ganska lång tid. Det har av olika anledningar dragit ut på tiden. Jag ser egentligen inte riktigt varför, men så är fallet, och det redovisas. Det är väldigt olyckligt att det drar ut på tiden, för problematiken finns ute i landet, inte minst när det gäller prövningen av småskalig vattenkraft.

Det har sagts många gånger i den här talarstolen, både från min sida och från andra, att tillståndsprocessen inte får vara så krånglig och kostsam att resultatet blir att de resurser som skulle kunna gå till miljöåtgärder försvinner i själva processen. Det finns många relevanta och kanske relativt enkla åtgärder som kan genomföras. Det handlar om fiskvandringsvägar, minimiflöden och så vidare. Det är sådant som man egentligen vill göra, men man fastnar i de långdragna juridiska processerna i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Liberalerna har ett yrkande som i år behandlas förenklat. Det gäller vikten av havsplanering, där stat och kommun måste kunna samspela för att kunna avväga olika anspråk som görs på havet. Jag har inga synpunkter på att det behandlas förenklat - vi diskuterade det förra året. Men det gör faktiskt inte frågan mindre aktuell. Havsplanering kommer att vara ett synnerligen viktigt verktyg när vi ska väga olika intressen i havet mot varandra. Det handlar om hur dessa intressen sedan tar hänsyn till ekosystemen och om att vi får en hållbarhet över tid. Även om just det yrkandet behandlas förenklat är det ett absolut krav att vi ska få detta på plats så snart som möjligt.

Lars-Axel Nordell (KD)
Anf. 130 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Östersjön är ett världsunikt bräckvattenhav med ett särskilt ekosystem. Oregelbundna variationer i saltvatteninflödet medför instabila villkor för de arter som lever i havet. Den långsamma vattenomsättningen gör att gifter och andra kemikalier inte rinner ut ur innanhavet i någon större omfattning utan stannar kvar och anrikas. Dessa omständigheter gör Östersjön till ett särskilt känsligt hav. Det är därför motiverat att ta särskilda hänsyn till Östersjöns miljö och djurliv.

Den främsta orsaken till algblomning och döda bottnar är övergödningen. Denna orsakas framför allt av utsläpp från avlopp och jordbruk. Det är viktigt att utvecklingen av jordbruket kring Östersjön sker med stor hänsyn till miljön. Ekonomiska styrmedel kan vara ett användbart miljöpolitiskt instrument på samma sätt som inom andra områden. Kristdemokraterna anser därför att ett system med överlåtbara utsläppsrätter för kväve och fosfor skulle kunna prövas i Östersjön.

Till skillnad från Sverige utvinner eller prospekterar flera länder olja i Östersjön. En oljeolycka i detta känsliga innanhav skulle få särskilt allvarliga miljökonsekvenser. Det utgör ett allvarligt hot även mot Sveriges kuster och havsmiljö. Sveriges regering bör verka inom EU och Östersjöorganisationen Helcom för att uppnå ett totalförbud mot oljeutvinning i Östersjön.

Östersjön är också en viktig transportled för fartyg, bland annat oljetransporter. Oljeutsläpp från fartyg fortsätter att vålla problem i Östersjön, vilket gör det än mer nödvändigt att skapa tydliga incitament för att undvika dessa utsläpp. Därför bör bötesbeloppen för utsläpp av olja höjas.

Även beredskapen behöver höjas för potentiella katastrofer i Östersjöområdet så att vi kan minimera eventuella skadeverkningar. En bestämmelse bör införas om att all olja som transporteras till havs ska DNA-märkas så att det går att spåra från vilket fartyg ett utsläpp skett.

Främmande organismer som följer med i fartygens barlastvatten från andra hav innebär ett hot mot den biologiska mångfalden i Östersjön. Dessa så kallade invasiva arter kan föröka sig okontrollerat och tränga undan inhemska arter. Därför bör alla hamnar såväl i Östersjön som i Västerhavet ha mottagningsanordningar för barlastvatten så att detta vatten inte släpps ut i havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! När det gäller frågan om enskilda avlopp måste ett regelverk komma på plats som verkligen fungerar. Det ska vara möjligt att fortsätta använda enskilda avlopp på landsbygden, men dessa, även då de ligger i samlad bebyggelse, ska kunna föreläggas att uppgraderas så att de uppfyller miljö- och hälsokraven.

De tre lagar som i dag reglerar vatten och avlopp - miljöbalken, anläggningslagen och vattentjänstlagen - harmonierar inte med varandra. Dessa lagar måste snarast möjligt revideras så att de fungerar ihop.

Dagens lagstiftning har blivit ett stort hinder för bostadsbyggande utanför tätorter, samtidigt som lagstiftningen försvårar nödvändiga åtgärder av ett stort antal ej godkända enskilda avlopp.

Ett problem är att anläggningslagens möjlighet till va-samverkan juridiskt krockar med vattentjänstlagens krav om att det alltid ska vara kommunalt ansvar för vatten och avlopp vid samlad bebyggelse, det vill säga om det i området rör sig om minst 15 hus. I utredningen som föregick lagen fanns utrymme för kommuner att i de fall det ansågs lämpligt låta fastighetsägarna ordna vatten och avlopp genom va-samverkan i enlighet med anläggningslagen.

Denna möjlighet togs dock inte med i vattentjänstlagen. Att hantera konsekvenserna av att dessa lagar inte hänger ihop kostar både enskilda fastighetsägare och va-kollektiv stora summor, samtidigt som det kraftigt försvårar byggnation utanför tätorter på landsbygden.

Brister som upptäcks vid inspektioner av avlopp är ibland förknippade med stora kostnader för kommunen, och det händer därför att man hellre avstår från att kontrollera. Följden blir onödiga näringsläckage ut i vattendrag och marker, med negativa miljöeffekter.

Det behövs incitament för kommunerna att genomföra regelbunden kontroll av enskilda avlopp. Vi föreslår därför att i de fall brott mot miljöbalken upptäcks i samband med kontroll av ett enskilt avlopp bör vitet som åläggs fastighetsägaren tillfalla den aktuella kommunen. I dag tillfaller det staten, medan det är kommunerna som har kontrollansvaret.

Herr talman! Kristdemokraterna har i betänkandet sammanlagt fem reservationer som bygger på våra kommittémotioner. De handlar om utsläppsrätter för Östersjön, hantering av barlastvatten, förbud mot oljeborrning i Östersjön, sanktioner vid oljeutsläpp och hantering av enskilda avlopp.

Dessutom ställer vi oss bakom yrkande 20 i motion 2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson, båda Centerpartiet. Det är angeläget att genomförandet av vattendirektivet ses över för att skapa ett hållbart jordbruk och samtidigt skydda våra vatten.

Det är angeläget att åtgärdsprogrammen inte leder till ökade regler och begränsningar. Vi har ett läge där en bred uppslutning av partier faktiskt har ställt sig bakom att lönsamheten och produktionen i det svenska jordbruket ska öka, bland annat genom förenklade regler och villkor. Då kan vi inte samtidigt ha försvårande tolkningar av EU:s vattendirektiv.

Sammanfattningsvis, herr talman, vill jag säga att jag självfallet ställer mig bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men för att vinna tid väljer jag att enbart yrka bifall till reservation 9 om EU:s ramdirektiv för vatten och reservation 10 angående enskilda avlopp.

Matilda Ernkrans (S)
Anf. 131 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill börja mitt anförande med en reflektion. För en tid sedan besökte jag Kopparbergs Bryggeri, ett känt svenskt företag inom livsmedelsindustrin som har verksamhet i Sverige och som exporterar sina produkter bland annat till Storbritannien.

Jag och de som var där fick svara på frågan: Vad tror ni är basen, eller grunden, för allt det som vi gör här på Kopparbergs bryggeri? Vi försökte ange en del svar på frågan. Någon pratade om att det var bra att vara med i EU så att man kunde sälja sina produkter till Storbritannien och lite annat. Men svaret var riktigt bra vatten. Utan ett riktigt bra vatten av hög kvalitet hade inte bryggeriet funnits i Kopparberg.

Det här visar med all tydlighet att bra vatten inte ska underskattas någonstans eller i något sammanhang.

Regeringen prioriterar fyra områden i miljöpolitiken: klimatåtgärder, en giftfri miljö, biologisk mångfald och havs- och vattenmiljön. Satsningen på miljö och klimat i den svenska budgeten är historiskt stor, och det är också därför pengarna till hav och miljö har ökat kraftigt - 100 miljoner mellan 2015 och 2017. Havs- och vattenmyndigheten har också fått pengar för att klara av arbetet.

En viktig del i det här är också en storsatsning på att öka skyddet för marina områden. I budgetpropositionen för 2017 förstärkte regeringen anslaget för skydd av den marina miljön, och regeringen beslutade också nyligen om fyra nya Natura 2000-områden i Sverige för att skydda tumlaren, totalt 1,3 miljoner hektar.

Ett av de nya områdena, Hoburgs bank och Midsjöbankarna, är det största område som Sverige någonsin föreslagit som Natura 2000-område.

Det här är ett beslut som kraftigt förstärker det svenska Natura 2000-nätverket. Vi klarar nu arealmålet om skydd av 10 procent av marina områden, som är vårt åtagande i FN:s konvention om biologisk mångfald. Jag vill stryka under att vi klarar det areella målet, det kvantitativa målet. Det tycker jag till och med är värt att fira.

Herr talman! Så till övergödningen, alltså utsläppen av ämnen som gör att plankton och alger växer ohämmat. Vi har alla sett konsekvenserna: stora obalanser i vårt ekosystem som leder till algblomning, att vissa arter ökar i antal och andra minskar och kanske försvinner, algblomning med giftigt badvatten och stora områden med döda bottnar.

De åtgärder vi hittills vidtagit har minskat belastningen från land av kväve i Östersjön. Vi är på väg att klara de krav som vi har i Baltic Sea Action Plan. Men när det gäller fosfor har vi bara klarat 21 procent av åtagandet för det egentliga Östersjön, så visst behöver vi göra mer för att minska utsläppen av näringsämnen från källan, det vill säga från land. Men vattenbrukare som med musslor och annat binder övergödande ämnen gör också en stor miljöinsats, inte minst på västkusten. Det visar att vattenbruket kan få en dubbel roll i att skapa både jobb och en bättre miljö, för vi måste också hantera den interna belastningen. Med en bottendöd i Östersjön som till ytan är större än både Danmark och Skåne har vi inte råd att avstå. Vi måste klara att minska belastningen både i havet och från land.

Samtidigt behöver vi ha ett konkurrenskraftigt jordbruk i Sverige. Regeringen har nyligen presenterat en livsmedelsstrategi som har som mål att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta miljömål nås. Konkret är det ju just här i havsmiljöpolitiken som två viktiga intressen står emot varandra, men vi måste klara det. Vi måste hejda övergödningen och öka livsmedelsproduktionen. Det är utmaningar som vi har tagit på oss, och båda är lika viktiga. Det betyder att vi behöver balansera olika intressen men också behöver ha politiskt mod och ekonomiska resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

En mycket viktig del i arbetet är de åtgärdsprogram som vattenmyndigheterna nu tagit fram och som är en del i hur Sverige ska klara EU:s ramdirektiv för vatten, som kallas vattendirektivet. Här har regeringen tagit hänsyn till det tillkännagivande som ett nästan enigt utskott avgav.

Därutöver har Havs- och vattenmyndigheten presenterat 32 åtgärder för en bättre havsmiljö och för att vi ska nå målen i vattendirektivet.

Landsbygdsprogrammet blir ett viktigt verktyg för att nå målen. Vi behöver utveckla landsbygdsprogrammet, och jag tror att vi behöver öka stödinsatser som minskar övergödningen. Sedan är ju detta frivilliga åtaganden som lantbruket får ersättning för. Men regeringen har sagt att man behöver se över styrmedel och andra åtgärder för att minska övergödningen.

Andra åtgärder som jag vill nämna är Havs- och vattenmyndighetens arbete kring enskilda avlopp. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Vi är också stolta över att vi fått till internationella regleringar vad gäller passagerarfartygens utsläpp. Barlastkonventionen kommer att träda i kraft under 2017, och då är regeringen redo att tillträda den och göra de åtaganden som ska göras.

Herr talman! För mig från Arbetarepartiet socialdemokraterna är det självklart att se att havsmiljön också är avgörande för jobben. Dålig havsmiljö drabbar turismen och fisket och därmed möjligheterna till försörjning i kustsamhällena men framför allt vårt sätt att leva, möjligheten till friluftsliv och livskvalitet.

Det är helt galet att vi riskerar att år 2050 ha mer plast än fisk i våra hav. Vi måste stoppa föroreningarna av våra hav. Vi måste en gång för alla lösa frågan om ansvaret för städning av våra stränder. Det kan inte bara vara kustkommunerna som tar smällen för den enorma mängd skräp som flyter i land. Vi har kommit en bit på väg med det samarbete som nu finns mellan stat och kommun. Det är bra, men mer ansvar behöver tas, inte minst internationellt, för att minska mängden av plast. Men det är inte bara stora plastbitar som flyter i land. Små, mikroskopiska plastpartiklar virvlar runt i havet från kosmetiska produkter, tandkräm och annat. På dem fastnar giftiga ämnen som skadar våra organismer i havet. Regeringen arbetar nu för ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter, och det är välkommet.

Arter som inte hör hemma i våra vatten sprids från mänsklig verksamhet. Vi måste ha en plan för hur detta ska stoppas. Regeringen förbereder nu en proposition om främmande arter.

Avgörande för livet i havet är de grunda vikarna och ålgräsängarna, där fiskarna har sina barnkamrar. De måste skyddas från utsläpp som övergöder och från annan miljöpåverkan så snabbt som möjligt, annars blir livet i havet fattigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Slutligen: Jag tror att miljön i våra hav är nästa stora viktiga internationella miljöfråga näst efter klimat och biologisk mångfald. Det är också därför som Sverige och den svenska regeringen tillsammans med Fiji står som värd för den stora internationella havskonferensen i New York i sommar. Där ska alla krafter samlas för att driva på för åtgärder som lever upp till det som vi är överens om för att vi ska klara våra hav och våra marina resurser, ett mer hållbart fiske, mer marint skydd, minskad förorening av haven, livsmedelsförsörjning, klimatpåverkan och mycket, mycket mer - en konferens för att gå från ord till handling, och den leds av Sverige. Det internationella arbetet kommer att vara mycket viktigt.

(Applåder)

Emma Nohrén (MP)
Anf. 132 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi är nu här för att debattera betänkandet Vattenvård. Det är egentligen ett väldigt stort ämne.

Två tredjedelar av jorden är täckta av vatten. 98 procent av allt vatten, nästan lite mer, är saltvatten, det vill säga hav. Haven är ju väldigt djupa och har enorma mängder vatten. Det finns 1,3 miljarder kubikkilometer vatten i haven. Det är nästan ofattbart mycket. Men betänk att vi är 7 miljarder människor på jorden, och om alla ska få sin egen del av haven betyder det att man får en femtedels kubikkilometer per person - 600 gånger 600 gånger 600 meter. Då är det inte längre så jättemycket; det är till och med greppbart. Jag tror att de flesta av våra insjöar är större än så.

Den femtedels kubikkilometer vatten som vi har till vårt förfogande ska alla de ekosystemtjänster som havet förser oss med ge oss tillbaka. Vartannat andetag vi tar är syreproducerat i havet. Det ska vår lilla femtedels kubikkilometer räcka till.

Nästan hälften av allt animaliskt protein som äts i världen kommer från fisk och från havet. Det ska det räcka till. Det ska också räcka till andra saker som rekreation och så vidare. Då inser man att haven inte är så stora och att man också måste hjälpas åt för att få dem att räcka till.

Jag kanske har turen att få min femtedels kubikkilometer nära kusten, där det mesta av produktionen sker. Men någon stackare kanske får en femtedels kubikkilometer 2 000 meter ned i de fria vattenmassorna. Då blir den personen inte mätt, kan jag säga, för där händer inte mycket.

Vi måste alltså hjälpas åt för att vi ska få vattnet att räcka till och för att de 1,3 miljarder kubikkilometerna vatten ska räcka till allting som vi behöver. När man börjar tänka så inser man att vikten av internationellt samarbete är otroligt stor.

I de nya hållbarhetsmålen som antogs av FN, Agenda 2030, fanns det ett mål, mål 14, som hängde lite. Det handlar om havet. Men det finns faktiskt ingen internationell organisation, inget FN-organ, som har hand om havet. Två tredjedelar av hela jordens yta har ingen egen organisation.

Då trädde Sverige in, tillsammans med Fiji, som påverkas mycket av vad som händer, och sa: Vi kan ta hand om infrastrukturen för detta. Vi kan vara facilitator, för det är vi bra på.

Nu kommer alltså Sverige tillsammans med Fiji att stå värd för en konferens i New York den 5 juni. När man började tala om den för knappt två år sedan sa man att det kommer att bli den största konferensen någonsin i FN-huset med en annan värd. Då var det nästan 5 000; nu är det snart uppe i 8 000. Det är by far den största konferensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Det är otroligt viktigt att vi har denna konferens, för vi behöver samarbete. I denna debatt har vi talat om avfall och gifter. De kommer från andra länder, och vi måste hjälpas åt.

Den första ingång Sverige har i konferensen är att lyfta upp de fattiga länderna så att de orkar med att ha en bra havspolitik.

Det är svårt att upprätta bra kontrollprogram för till exempel fiske och miljöövervakning om man inte har råd med vanlig infrastruktur, såsom skolgång, till sina invånare.

Jag var i Senegal, som inte är så fattigt, och den stora hamnstaden Dakar. En av de stränder jag besökte utsågs på 70-talet till en av världens tio finaste stränder. Nu fick man ta fram spaden för att gräva fram sanden; det var bara plast.

Nedskräpningen är det andra som Sverige vill lyfta upp och hur vi ska komma åt plasten med hjälp av internationella överenskommelser.

Den tredje punkten för den svenska delegationen är det ohållbara nyttjandet av fiskresurserna. Upp till 70 procent av alla matfiskbestånd är fiskade precis på gränsen eller över gränsen för vad de tål, och det fortsätter. 3 miljarder människor är beroende av fisk från havet som sin proteinkälla. Då kan vi inte ha ett ohållbart fiske som gör att det blir mindre och mindre fisk; det måste bli mer och mer.

Det fjärde på Sveriges lista är att man måste se kopplingen mellan klimat och hav. Vi hörde tidigare ledamoten från Moderaterna säga att havet tar upp mycket av koldioxiden. Det stämmer. Det stämmer dock inte att det inte finns så mycket forskning om det, för det finns ganska mycket forskning om havsförsurning. Havet kan buffra koldioxiden i atmosfären, och havet har blivit 25 procent surare sedan man började mäta. pH är en logaritmisk skala, så därför blir det ganska stora skillnader även om det kanske inte märks på själva pH-skalan.

Ett surt hav påverkar mycket. Surt löser kalk, och mycket i havet innehåller kalk. Den vanliga kiselalgen, som tillverkar det syre vi andas, består av två kalkskal. Fiskfjäll består av kalk. Sjöstjärnor, räkor och musslor har alla kalkstrukturer på utsidan av kroppen och lever nu i ett surare hav.

Även om vi skulle sluta med alla koldioxidutsläpp i dag har vi så mycket i atmosfären att det kommer att fortsätta att buffras i havet i 50-80 år till.

Detta är alltså något vi verkligen behöver göra, och därför är jag glad att vi också lyfter upp klimatet och havet.

Jag ser fram emot det internationella arbete som kommer att göras. Jag tror att det är nyckeln.

Men vi måste också visa på hemmaplan att vi menar allvar och städar framför egen dörr. Ett exempel på det var när regeringen den 14 december 2016 beslutade om fyra nya skyddade områden för tumlare, vilket gjorde att vi kom upp i det areella målet för skydd av marina områden. Nu återstår förstås att få rätt funktion och så vidare, men det var en milstolpe att detta gjordes.

Vi har också ökat takten för att det befintliga skyddet ska bli så bra som möjligt och anslagit 15 miljoner i år för att jobba med inrättandet av dessa skyddade marina områden. Vi har också ökat miljöbevakningspengarna. Det nya fartyget, som nämndes av Liberalernas ledamot, kommer att vara en viktig del i miljöövervakningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

Matens påverkan har också varit uppe i debatten. Hur bonden producerar mat är en sak, men hur vi bereder maten spelar också roll. De senaste tio åren har vi tillsatt lika mycket fosfor i färdigmat som de våtmarker vi har anlagt tar upp, 30 ton. Så kan vi inte ha det. Jag hoppas att den livsmedelsstrategi och handlingsplan som har lagts fram kan vara en god hjälp för att komma till rätta med detta.

Det ser lite illa ut. Av FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 är havsmålet det enda som har en negativ trend och inte går uppåt. Vi behöver alltså denna kraftsamling, och jag är glad att Sverige tar på sig att göra den såväl internationellt som i EU och på hemmaplan.

(Applåder)

Jens Holm (V)
Anf. 133 Jens Holm (V)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets motion, 2016/17:1989 yrkande 4, som rör gemensamma avloppslösningar för enskilda avlopp.

Som det har sagts i flera anföranden är Östersjön hårt drabbad av såväl gamla försyndelser som pågående miljöförstöring. Man brukar säga att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Fakta talar för sig själva. Det är döda bottnar, algblomning sommartid, utfiskning av vissa arter samt övergödning och utsläpp som tyvärr fortsätter. Vi måste göra något åt detta, och det är det vi debatterar nu.

En fråga som är lite bortglömd i debatten är de så kallade enskilda avloppen. Det är avlopp som inte anslutna till de kommunala va-näten och de kommunala reningsverken. Det är ungefär 1 miljon avlopp som inte är anslutna, och ca 700 000 av dem är vattenbaserade avlopp. Tusentals av dessa har utsläpp som är alldeles för stora och är egentligen olagliga.

Havs- och vattenmyndigheten har vid flera tillfällen presenterat åtgärder för regeringen, men regeringen har inte återkommit med några förslag. Det tycker vi i Vänsterpartiet är märkligt, och vi hoppas att regeringen så fort som möjligt kommer med konkreta förslag.

Utsläppen av fosfor från de enskilda avloppen är betydande. Utsläppen är ungefär lika stora som alla de övriga hushållens utsläpp tillsammans, alltså de över 90 procent hushållsavlopp som är anslutna till kommunala reningsverk. Åar, sjöar och andra vattendrag drabbas hårt av dessa utsläpp.

Man kan också fundera på om vi kan hitta nya finansieringslösningar för att komma till rätta med de enskilda avloppen. Kan vi i större utsträckning använda oss av LOVA-pengar, eller kan vi hitta någon ny, kreativ finansiering för detta?

Jordbruket är annars den främsta orsaken till övergödningen av Östersjön. Man brukar prata om olika tekniska och jordbruksmässiga åtgärder för att komma till rätta med dessa utsläpp, såsom anläggande av våtmarker och plantering av växter som fångar upp kväve och fosfor.

Allt detta är viktigt, men vi gör det kanske lite för svårt för oss. Ibland finns lösningarna närmare än vi tror, nämligen hos oss själva, i vår egen konsumtion. Jag refererar till en rapport från Havsmiljöinstitutet som kom 2015 och där man talar om konsumtionen av animalier, främst kött. Den spär kraftigt på övergödningen av Östersjön.

Vi tänker oss att den avföring som går ut i våra avlopp renas, och det gör den till stor del ifall vi pratar om kommunala avlopp. Men som jag nämnde tidigare finns också en stor mängd enskilda avlopp.

Sedan fångas inte allt kväve och all fosfor upp i de reningsverk vi har. Det är helt enkelt så att ifall vi kan minska vår köttkonsumtion kommer detta att minska övergödningen av Östersjön. Det är därför vi i Vänsterpartiet i betänkandet har en motion där vi vill ha en handlingsplan för minskad övergödning och minskad klimatpåverkan från livsmedelskedjan. Där är just minskad köttkonsumtion helt avgörande.

Herr talman! En av fördelarna med att vara sist på listan i debatten är att man har lyssnat på vad alla andra har sagt. Jag vill verkligen instämma i det som Emma Nohrén från Miljöpartiet sa i sitt inlägg när det gäller plast och att någonting måste göras.

Jag tycker samtidigt att regeringen har tassat omkring länge nog i denna fråga. Det som man nu har föreslagit är att handeln ska informera om plastpåsarnas negativa inverkan på miljön. Det tycker jag kanske inte är den skarpaste kniven att dra fram i denna fråga, Emma Nohrén. Finns det inget skarpare som regeringen kan komma med?

Jag pratade tidigare med en socialdemokrat som sa att man kanske borde ha ett förbud mot plastpåsar - ja, kanske det - eller en skatt på plastpåsar. Detta har införts i flera länder, vilket har lett till en kraftigt minskad konsumtion av plastpåsar. Jag vill se lite mer handling från regeringen.

Matilda Ernkrans från Socialdemokraterna var stolt över att Sverige nu uppnår det 10-procentiga målet för skydd av havet. Det är jättebra, men det är ett kvantitativt mål. Vi har också ett kvalitativt mål som jag inte tycker uppnås alls.

Vattenvård

Är det verkligen representativa ytor som vi talar om? Är det stora sammanhängande ytor? Och hur ser egentligen våra marina reservat ut när det gäller till exempel fiske och bottentrålning? Vi tillåter bottentrålning i nästan alla våra naturreservat till havs. Är det en hållbar politik? Nej, vi i Vänsterpartiet tycker inte det. Vi tycker att det borde vara självklart att inte tillåta bottentrålning i naturreservat till havs. Vad tycker Socialdemokraterna i denna fråga?

Lars-Axel Nordell från Kristdemokraterna talade om ett förbud mot oljeutvinning i Östersjön. Vi i Vänsterpartiet instämmer - det är ett mycket bra förslag.

Roland Gustbée från Moderaterna talade om att de vill bredda LOVA-stödet så att det också ska kunna gå till städning av stränder, om jag förstod rätt. Det tycker jag låter intressant, men samtidigt klingar förslaget lite ihåligt. När man tittar i Moderaternas budgetförslag ser man att de vill dra ned med mer än 2 miljarder kronor på den viktiga miljö- och klimatbudgeten. Då kanske detta inte är den mest prioriterade åtgärden. Vi behöver mer pengar till miljösanering och miljöarbete överlag. Varför är inte det något som Moderaterna föreslår?

Lars Tysklind från Liberalerna talade om miljöövervakning och att det är viktigt. Då vill jag säga ungefär som till Moderaterna: Men varför drar ni då ned så otroligt mycket på miljöbudgeten? Ni drar också ned med över 2 miljarder kronor. Dessutom drar ni ned med 49 miljoner kronor just på anslaget gällande miljöövervakning.

Det är något som inte hänger ihop i den borgerliga politiken. Ni menar väl och säger fina saker, men när det kommer till verkliga beslut kommer ni till korta. Då går ni tyvärr inte att lita på.

Med de orden, herr talman, tackar jag för mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-01
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 7, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Havs- och vattenmiljöarbetet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 32.
      • Reservation 1 (C)
    2. Miljöövervakning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:1726 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 1.
      • Reservation 2 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M74109
      SD40007
      MP23002
      C20002
      V17004
      L01702
      KD15001
      -1001
      Totalt29518036
      Ledamöternas röster
    3. Tillståndet i Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:3297 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1.
      • Reservation 3 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M740010
      SD04007
      MP23002
      C20002
      V17004
      L17002
      KD15001
      -0101
      Totalt27141037
      Ledamöternas röster
    4. Den interna belastningen i Östersjön m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 36 och 37.
      • Reservation 4 (C)
    5. Utsläppsrätter för Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2558 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2.
      • Reservation 5 (KD)
    6. Hantering av barlastvatten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2558 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 7.
      • Reservation 6 (KD)
    7. Förbud mot oljeborrning i Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2558 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 3.
      • Reservation 7 (KD)
    8. Sanktioner vid oljeutsläpp m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:2558 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 4 och 6.
      • Reservation 8 (KD)
    9. EU:s ramdirektiv för vatten

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:253 av Jan-Olof Larsson (S),

      2016/17:272 av Jan-Olof Larsson (S) och

      2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 20.
      • Reservation 9 (M, C, L, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, C, L, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M07509
      SD40007
      MP23002
      C02002
      V17004
      L01702
      KD01501
      -1001
      Totalt186127036
      Ledamöternas röster
    10. Enskilda avlopp m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:748 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2016/17:1436 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C),

      2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 och

      2016/17:3280 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 4 och 5.
      • Reservation 10 (KD)
      Omröstning i sakfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M75009
      SD39008
      MP22003
      C19102
      V01704
      L17002
      KD00151
      -1001
      Totalt278181538
      Ledamöternas röster
    11. Vattenskyddsområden

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:2011 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 8 och

      2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4.
      • Reservation 11 (M)
      • Reservation 12 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S105008
      M07509
      SD40007
      MP22003
      C00202
      V17004
      L17002
      KD15001
      -1001
      Totalt217752037
      Ledamöternas röster
    12. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.