Frågestund

Herr talman! Krisen på den svenska bostadsmarknaden griper omkring sig, spiller över på i stort sett alla övriga samhällsområden, hämmar alla övriga delar av Sverige och drabbar allt fler människor. Just därför, herr talman, är det dubbelt så anmärkningsvärt att det trots den värsta krisen på 50 år på den svenska bostadsmarknaden inte funnits någon svensk regering sedan 1970-talet som har lagt så få förslag för fler bostäder i Sverige som den nuvarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Särskilt hårt drabbar detta de delar av Sverige som är i behov av att behålla sina invånare och framför allt få fler invånare, det vill säga den svenska glesbygden. Glesbygden - jag bor där själv - kan bara konkurrera med storstäderna genom ett attraktivt boende, inte genom utbud.

Jag vill ställa en fråga till miljöministern. Avser regeringen att komma med förslag på hur man genomgripande kan förändra det svenska strandskyddet för att åstadkomma fler invånare i Sveriges glesbygd, landsbygd och skärgårdar?

Herr talman! Att bostadsbristen är ett problem över hela Sverige finns det en politisk konsensus om, vilket helt enkelt beror på att det är så väldigt tydligt. Vi saknar bostäder såväl i storstäder och medelstora städer som på mindre orter.

En reform som inte har fungerat för landsbygden är den som kallas för LIS. Den rör hur man arbetar med strandskyddet på landsbygden. Reformen har inte slagit ut så som det var tänkt. Därför avser regeringen att göra en ordentlig översyn av den för att se om vi kan hitta en reform som leder till det syfte som var tänkt, det vill säga aktiv landsbygd med bostadsbyggande i hela landet. Det är en prioriterad fråga och en reform som regeringen kommer att ta tag i grundligt.

Herr talman! LIS gäller bara vissa delar av Sverige. De berörda kuststräckorna finns bara i Norrland. Hela kusten från Norge till Forsmark i Uppland omfattas inte av LIS. Det är andra delar av strandskyddet som måste förändras. Tror man på att hela Sverige ska kunna växa och utvecklas måste man ta ett helhetsgrepp på hela strandskyddslagstiftningen och förändra den i grunden. Tänker regeringen göra det?

Herr talman! De regler för strandskydd som gäller i dag antogs av den tidigare borgerliga regeringen 2009. Samtidigt som man införde nya regler bad man länsstyrelsen att ompröva samtliga beslut om utvidgat strandskydd.

Detta är en reform som fortfarande genomförs. Vi har bland annat ett mycket stort antal överklagandeärenden rörande detta. Innan reformen är genomförd är det för tidigt att kunna dra slutsatsen att vi ska se över systemet igen.

Herr talman! När det gäller svensk migrationspolitik under den här mandatperioden har jag kommit att tänka på den klassiska barnvisan Prästens lilla kråka. Det börjar med symbolpolitik som gör att migrationstrycket kraftigt svänger hit. Sedan byter regeringen kurs och övergår till gränskontroller och andra regleringar som gör att migrationstrycket svänger dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om inrikesministern har varit tydlig med att förra årets migrationskaos inte får återupprepas har vi också fått höra från inrikesministern att det är dags att trappa ned på våra gränskontroller. Ett sådant uttalande utgör i sig ett symbolvärde som gör att våra nuvarande gränskontroller, som i dag är långt ifrån tillräckliga, kan upplevas som en tilldragningsfaktor för migrationsströmmar. Risken med att vi börjar trappa ned på våra gränskontroller är att migrationstrycket återigen svänger hit, och precis som i barnvisan kommer mindre kontroll över våra gränser att leda till att Sverige till slut slinker ned i diket.

Kommer regeringen verkligen att börja trappa ned på våra gränskontroller?

Herr talman! Vi är enligt de beslut från EU-kommissionen och EU:s ministerråd som ligger till grund för de svenska id-kontrollerna tvungna att anpassa dem till den befintliga situationen. När vi införde gränskontrollerna hade vi en asyltillströmning på 10 000 i veckan. Nu har vi en asyltillströmning på 400-500 i veckan. Vi ska inte ha mer gränskontroller än vad som krävs för att upprätthålla ordning och säkerhet. Vi ska ha effektiva kontroller som leder till att vi aldrig kommer tillbaka till den situation vi hade förut. Men de måste stå i proportion till behovet. Annars är risken att vi inte får ha gränskontroller alls, att EU säger nej till att vi ska ha gränskontroller. Då hamnar vi i en helt annan situation.

Herr talman! Jag tror inte att jag behöver förtydliga att Sverigedemokraterna anser att dagens gränskontroller är långt ifrån tillräckliga. Jag hoppas att regeringen nu inte låter sig påverkas av populistiska strömningar från Miljöpartiet som eventuellt kan äventyra situationen, så att förra höstens situation återuppstår, något som ingen av oss säger sig vilja. Stödet för stärkta gränskontroller är fortsatt från Sverigedemokraternas sida. Vi kommer såklart att följa regeringens agerande i den här frågan noggrant.

Herr talman! Mycket kan man säga om ministerrådet och EU-kommissionen, men jag tror inte att de enbart är miljöpartistiska bastioner. Det är helt enkelt behovet som ska vara avgörande för kontrollernas omfattning. Därför är det viktigt att vi gör dem effektiva och ändamålsenliga och att de inte i onödan går ut över de pendlare som varje dag pendlar över Öresund.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Gustav Fridolin om det viktiga utskottsinitiativ som vi tog i riksdagen förra veckan. Det handlar om att den lag vi har om arbetskraftsinvandring tyds på ett helt annat sätt än vad som var syftet.

Vi behöver arbetskraft i Sverige. Vi behöver fler personer som arbetar. Vi behöver också fler personer som jobbar längre. Den lag om arbetskraftsinvandring som infördes 2008 möjliggör för personer att komma hit och börja ett nytt liv. Nu beslutar man dock att utvisa personer som har bott i landet länge, som arbetar och som har familjen här med barn som går i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är nu till Gustav Fridolin: Hur kan ministern medverka till att regeringens beslut om utskottsinitiativet genomförs skyndsamt?

Herr talman! Jag tackar Solveig Zander så mycket för frågan. Precis som hon beskriver har vi en bred uppslutning bakom reglerna om arbetskraftsinvandring, som antogs 2008. Men vi kan nu också se var reglerna brister. Det är utifrån de reglerna som de beslut som hon beskriver fattas. Människor i Sverige som jobbar och bidrar får inte möjlighet att fortsätta göra det. Det är såklart ett märkligt avbräck, och det är anledningen till att riksdagen agerat genom ett utskottsinitiativ. När riksdagen tar ett sådant utskottsinitiativ i politisk bredd och det kommer till regeringen är det självklart att regeringen också ska agera skyndsamt.

Herr talman! Då tar jag ministerns ord som verklighet. Vi träffar dagligen på personer - föräldrar som arbetar och barn som går i skolan - som är fruktansvärt förtvivlade över det som nu händer. Det får inte ske i ett land som Sverige, och därför önskar jag att ministern kunde säga att vi får ny lagstiftning på vårt bord i början av nästa år.

Herr talman! Det kan jag tyvärr inte lova, dels för att det inte är mitt beredningsområde i regeringen, dels för att vi alla vet att detta, även om vi agerar skyndsamt, är komplicerad lagstiftning. När denna lag antogs 2008 var det ingen av oss som tänkte att den skulle få dessa konsekvenser, så uppenbarligen är det lagstiftning som är komplicerad och kan få följder som man inte förutser. Då måste man bereda det ordentligt, och det är det regeringens ansvar att göra. Vi kommer att agera så skyndsamt som det bara går, för vi ser samma problem som Solveig Zander beskriver.

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. Just nu råder chockvärme på Arktis. Det är 20 grader varmare än normalt vid denna tid, och isarna smälter fortare än någonsin. På södra Madagaskar riskerar hundratusentals människor svält på grund av den långvariga torkan. Detta är bara två konkreta och rätt smärtsamma exempel på att klimatförändringen finns här och nu.

Klimatkonferensen i Marrakech avslutades nyligen, och du, Karolina Skog, var ju där och representerade Sverige. En av de viktiga frågorna var hur världens länder ska kunna skärpa sina nationella klimatbidrag, INDC, eftersom man konstaterat att de inte räcker, som det nu ser ut.

Därför vill jag veta om ministern kommer att verka för en skärpning och förbättring av EU:s klimatbidrag. Kommer ministern också att ta initiativ till att Sverige ska ha ett eget klimatbidrag till nästa klimattoppmöte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jens Holm, för att du tar upp den verklighet som vi gemensamt lever i, där vi ser klimatförändringarna hända. Arktis är ett slags temperaturmätare, där saker syns tidigt som vi måste följa och dra lärdom av. Vi får möjlighet till det bland annat i en rapport om Arktis som presenteras i morgon av Stockholm Environment Institute - en rapport vars tillkomst den svenska regeringen ligger bakom. Den kommer att vara otroligt viktig.

Efter Marrakech, där allt inte kom på plats så tydligt som vi hade hoppats, är det viktigt att varje land och vi gemensamt inom Europa ser över vad vi gör hemma och vad vi gör gemensamt och blir mer konkreta i de löften som varje land ger i form av INDC. Det kommer att vara en del i den klimatlag som regeringen avser att presentera.

Herr talman! Det är jätteviktigt att varje land har ett ambitiöst klimatbidrag, men på den senaste klimatkonferensen hade inte vi i Sverige något eget klimatbidrag. Vi lutade oss helt och hållet mot EU. Vi var blott ett eko från Bryssel. Det tycker inte jag räcker om man ska vara en föregångare på detta område.

Så min fråga var om vi kommer att ha ett eget klimatbidrag till nästa klimattoppmöte och om ministern kommer att ta initiativ till att förbättra EU:s nuvarande klimatbidrag, för det räcker inte.

Herr talman! Ett huvudfokus för regeringen i vår klimatpolitik är att verka på den europeiska arenan och skärpa de gemensamma verktyg vi har i Europa och också de gemensamma åtagandena. Det är det absolut viktigaste.

Vi ska också agera hemma. Hur vi ska agera och vad vi ska göra i Sverige ska vi presentera i den klimatproposition som vi har aviserat till i vår.

Herr talman! Det är numera känt att inrikesministern har förtroende för rikspolischefen. Men poliskrisen är ett faktum: Varje dag slutar tre poliser i sitt yrke, och vi har fått färre poliser och färre poliser i yttre tjänst de senaste åren. Inrikesministern brukar oftast hänvisa våra frågor till Polismyndigheten, men jag menar, herr talman, att regeringen och ytterst inrikesministern kan påverka villkoren för polisen genom ekonomin.

Vi har nu fått reda på att regeringens tillfälliga medel i år inte finns med kommande år och att stora besparingar väntar bland annat för Region Syd och Malmö. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i Malmö och de generellt bristande resultaten inom Polismyndigheten blir min fråga till inrikesminister Anders Ygeman: När kommer den satsning som regeringen har aviserat, och hur kunde en polissatsning plötsligt bli besparingar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den första frågan till Roger Haddad måste lyda som följer: Anser inte du, Roger Haddad, att de poliser som jobbar på Säkerhetspolisen är poliser? De siffror som du nämner bygger nämligen på att två tredjedelar av dem som slutar vid polisen antingen börjar jobba på Säkerhetspolisen eller går i pension. Tidigare var Säkerhetspolisen en del av Polismyndigheten. Nu är man två olika myndigheter, och de poliser som jobbar på Säkerhetspolisen räknar Roger Haddad alltså som poliser som har slutat.

Vi har redan levererat mer pengar till polisen, och vi har ökat antalet civilanställda. Vi ska ha snabbare lagföring, och vi ska ha tuffare påföljder.

Herr talman! Det är två olika budgetposter och två olika myndigheter. Alla poliser har inte gått till Säkerhetspolisen, utan många har gått till det privata eller till andra myndigheter.

Men jag har fått information från chefer och även från ekonomer om att kostymen för svensk polis ska dras ned. Anslaget bara till Region Syd minskas med 0,48 procent nästa år. Utöver detta ska Region Syd spara 300 miljoner kronor. Vart tog regeringens och Socialdemokraternas satsningar på polisen vägen?

Herr talman! Roger Haddad får nog söka sin information från pålitligare källor. Även de som jobbar på Säkerhetspolisen är poliser. Inom de närmaste åren kommer polisens budget att förstärkas med över 2 miljarder kronor och Säkerhetspolisens budget med över 650 miljoner kronor.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte ställa en fråga till utbildningsministern. I veckan har vi tvingats läsa om skolor i Malmö där man har minst sagt stora problem. Det har förekommit rapporter om sexåringar som blir misshandlade och sexuellt trakasserade och hotade, om gymnastiklektioner som ställs in både som bestraffning och för att barnens säkerhet inte kan garanteras och om barn som flyr skolan på grund av dessa problem och andra som tvingas vara kvar i brist på andra lösningar. Den situation som beskrivs är fruktansvärd, och om den är sann måste en förändring ske genast.

Skolans värdegrund är glasklar: Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, eller utsättas för annan kränkande behandling.

Min fråga till ministern blir då hur han ser på den rådande situationen i Malmös skolor och vad orsaken är till att det ser ut så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till dig, Larry Söder, för att du lyfter detta. Dessa rapporter, som kommit huvudsakligen genom medierna, gäller fruktansvärda händelser. Oavsett hur mycket av detta som har hänt på precis det sätt som beskrivs ska inte sådant här få förekomma i skolan, och jag är glad att huvudmannen varit så tydlig med att man kommer att göra utredningar och ta tag i situationen på de berörda skolorna.

När det gäller frågan om vad vi gör för att skapa trygghet - så att den trygghet som de allra flesta elever känner på svenska skolor ska omfatta alla - handlar det om två saker: vuxna som ser och vuxna som har verktyg. För att vuxna ska se måste fler jobba i skolan. Därför har vi vänt nedskärningarna - under de föregående åren skars nästan 10 000 medarbetare bort från svensk skola - till investeringar. De senaste två åren har 13 000 nya medarbetare anställts i skolan. Det blir fler vuxna som kan se.

Sedan måste man också ha verktyg. Därför bygger vi nu upp stora, kontinuerliga, långsiktiga, nationella skolutvecklingsprogram. Det första stora handlar om att lärare ska få lära av varandra om hur man jobbar med trygghet och arbetsro.

Herr talman! Om en skolledning tappar kontrollen över utvecklingen på en skola måste vi ha inspektioner. Problem måste kartläggas, och skolan måste åläggas att åtgärda problemen. Det kan inte vänta. Jag tror att vi är ganska överens om det. Men de barn som går i skolan förlorar värdefull tid om vi står och diskuterar vems felet är. Vi måste ha åtgärder nu, så snart som möjligt.

Min andra fråga är därför fortfarande vilka åtgärder ministern tänker vidta.

Herr talman! Jag vet att det nu vidtas åtgärder mot det som beskrivits här. Det är precis som du, Larry Söder, säger: Alla elever ska ha en trygg skola, och när denna typ av uppgifter kommer måste huvudmannen se till att sätta in åtgärder. Jag har försäkrat mig om att man gör det.

Vi är också eniga om att det, som du säger, behövs en stark och tydlig skolinspektion. Den finns det också möjlighet att göra anmälningar till så att ingenting sådant här ska kunna förekomma hos en stor eller liten huvudman utan att det uppdagas. De verktygen finns i dag i staten, och de är väldigt viktiga.

Herr talman! Jag har en fråga som rör det viktigaste vi har, barnen. Den rör den del av utbildningssystemet som i sitt förhållningssätt och sin förmåga att se hela barnet ligger väldigt långt framme, nämligen förskolan. Jag vill ställa den frågan till förskoleministern.

Vi vet att barn i förskolan lyckas bättre i skolan, särskilt barn som har föräldrar med kort utbildning och över huvud taget tuffa uppväxtvillkor. Den kompensatoriska uppgiften är som allra tydligast när det gäller förskolan. Då är det viktigt att barngrupperna inte är för stora och att personalen har en utbildning som gör att de kan möta barn med olika utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är positivt att vi har ett nytt riktmärke för hur stora barngrupperna ska vara, men vi har kunnat ta del av att det inte alltid är utifrån de riktmärkena vi i dag kan se resultatet. Vad är förskoleministerns syn på detta, och vad avser regeringen att göra för att säkerställa att alla barn får god kvalitet på sin förskola?

Herr talman! Tack, Lena Hallengren, för frågan! Vi vet att barn som får en bra förskola har pedagogiska effekter av det med sig långt upp i åren. OECD har kunnat visa att man i PISA-proven, som barnen alltså gör som 15-åringar, kan se effekterna av en god pedagogisk förskola. Då är det klart att investeringar i förskola som gör att pedagogiken får utrymme är jätteviktiga. Då är barngruppernas storlek viktig. När barngrupperna växer och blir för stora riskeras också pedagogiken för barnen och i verksamheten.

Under den förra regeringen fick vi fler stora barngrupper. Det var fler barn som gick i riktigt stora barngrupper. Under den förra regeringen togs också det riktmärke som fanns bort. Därför var en av våra första åtgärder att se till att beställa ett tydligt, forskningsbaserat riktmärke för barngruppernas storlek från Skolverket och samtidigt se till att tillskjuta medel till huvudmännen för att kunna minska barngruppernas storlek.

Nu kan vi se att detta faktiskt får effekt - inte så att alla genast hamnar i mindre barngrupper samtidigt som vi får fler barn, men vi ser att vi har brutit trenden med växande barngrupper och faktiskt fått något mindre barngrupper.

Herr talman! För att barnen ska få en riktigt bra verksamhet och utbildning i förskolan krävs det, som jag tidigare sa, personal med kompetens och kunskap om barns lärande och utveckling.

I dag kan vi konstatera att 22 procent av personalen i de kommunala förskolorna och 38 procent i de enskilda förskolorna saknar relevant kompetens som barnskötare eller förskollärare. Jag undrar vad regeringen och förskoleministern avser att göra åt detta.

Herr talman! En av anledningarna till det är de tyvärr försämrade förutsättningarna för yrkesutbildningarna på gymnasiet. De som inte är förskollärare utan jobbar i förskolan som barnskötare - de har en relevant kompetens tillsammans med förskollärarna - har blivit färre. Det har blivit svårare för huvudmännen att hitta dem när de ska rekrytera till förskolan och kunna minska barngrupperna. Därför är det så viktigt med det arbete som min kollega Anna Ekström gör för att säkerställa yrkesprogrammens attraktivitet, så att vi får fler som väljer den fantastiska utbildningen till barnskötare och sedan en dag kanske går vidare och blir förskollärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag avser att ställa min fråga till miljöminister Karolina Skog.

Ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från transporter. För att minska utsläppen inom transportsektorn behöver vi dels minska antalet transporter, dels se till att de transporter som görs blir mer hållbara. Därmed säger jag inte att vi inte behöver transportera oss; däremot behöver vi ta ansvar för transporternas klimatpåverkan. Det är varje individs men också politikens ansvar att göra detta.

I min hemstad Jönköping görs i snitt ungefär 150 000 bilresor varje dag. Det har skett en ökning med 15 procent på tio år. Min fråga är: Vad gör regeringen för att minska biltrafiken i städerna?

Herr talman! Tack, Emma Hult, för en angelägen fråga! Transportsektorn är, skulle jag vilja säga, det område inom miljöpolitiken där det finns mest kvar att göra. Flera frågor har skjutits på framtiden, och det är dags att vi tar tag i dem.

Den ökade andelen transporter, också med lastbil, är en trend som vi måste hantera. Vi måste ha effektiva transporter för att kunna göra den omställning till fossilfrihet som det finns en bred politisk samstämmighet om. En nyckelfråga är att tillväxten av transporter kan ske med gång, cykel- och kollektivtrafik. Därför har vi en tydlig prioritering av detta i infrastrukturpropositionen och också riktad finansiering av kollektivtrafikinvesteringar genom stadsmiljöavtalen, som är enormt populära i våra kommuner och landsting, som söker dessa bidrag i större utsträckning än vi kan bevilja.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Precis som du själv säger är det fler som söker än vi kan ge bidrag till. Jönköping är en av de städer som inte har fått del av stadsmiljöavtalet i den utsträckning man kanske skulle behöva. Vi har en jättestor utmaning här. Hur gör vi? Vad gör regeringen för att minska bilismen i Sveriges städer?

Herr talman! Miljömålsberedningen, som tittar på de här frågorna, pekar på flera viktiga saker. En del är att stärka styrmedlen. Där arbetar vi med flera delar. Man tittar också på det som vi kallar för transportsnål samhällsplanering, att vi planerar våra städer på ett sätt där vi utnyttjar närhet och gör det möjligt, tryggt och säkert att gå och cykla och att använda kollektivtrafik i mycket högre grad än i dag. Där är regeringen aktiv på en rad olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en allmänpolitisk fråga till utbildningsministern.

I dag är det den 24 november 2016. Det är exakt ett år sedan Stefan Löfven och Åsa Romson presenterade åtgärder för att, som man själv uttryckte det, lägga Sveriges asylregler på EU:s lägstanivå och skapa ett andrum i flyktingmottagandet. Bakgrunden var att Sverige saknade en hållbar migrationspolitik. Trots att statsministern bara några veckor tidigare hade sagt att Europa inte skulle bygga några murar hann verkligheten till slut i kapp även honom.

Samtidigt är flyktingkrisen inte över. Under 2016 väntas närmare 30 000 människor söka asyl i Sverige. Det är ungefär det årliga tioårsgenomsnittet före krisen.

Den tillfälliga lagstiftningen kommer att sluta gälla 2018. Vi är snart där. Det leder till frågan hur en mer långsiktig migrationspolitik ser ut. Min fråga är därför: Anser regeringen att Sverige även efter att den tillfälliga lagen löper ut bör ha tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel?

Herr talman! Det är precis som Johan Forssell säger: Flyktingkrisen är inte över. Fler människor än någonsin tidigare tvingas på flykt från krig och förtryck i världen. Syrienkriget är inne på sitt sjätte år. Vi ser vedervärdiga scener när människor drabbas i bland annat Aleppo. I det läget behöver EU ställa upp. EU måste säkerställa att människor på flykt har möjlighet till en fristad.

Vi vet att om EU tillsammans hade tagit ansvar hade vi egentligen aldrig behövt ha någon flyktingkris i EU. Sverige hade redan före den dramatiska hösten tagit emot och gett fristad till ett så stort antal syrier att om alla EU-länder hade tagit samma ansvar hade vi faktiskt kunnat hjälpa alla dem som flytt kriget i Syrien.

För EU:s del har det inte varit en flyktingkris utan en ansvarskris. Därför jobbar vi nu för att säkerställa att EU har ett gemensamt asylregelverk, och det är utifrån det som en framtida svensk lagstiftning kommer att byggas.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Vi ska samtidigt komma ihåg att EU är dess medlemsstater. Om Sveriges regering inte bara vill följa det som EU bestämmer utan också kunna påverka det är det väldigt viktigt att Sverige driver en tydlig linje och har en klar uppfattning. Jag tror att många förväntar sig att Sveriges regering inte bara regelmässigt hänvisar de svåraste frågorna till andra utan presenterar en egen uppfattning om hur man vill att det ska bli.

Alltså, utbildningsministern, är det önskvärt att Sverige fortsättningsvis har tillfälliga uppehållstillstånd?

Herr talman! Nu frågade Johan Forssell mig inte vad regeringen driver för linje i EU utan vilken lagstiftning Sverige ska ha när vi väl lyckats få till en gemensam lagstiftning i EU. Låt oss börja med det första och få till den lagstiftningen! Där driver vi ett gemensamt ansvarstagande, en grundläggande sjyst miniminivå, som gör att de människor som är på flykt får en fristad i våra medlemsstater, och möjligheten till permanenta uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Anders Ygeman.

Förra veckan deltog inrikesministern tillsammans med sin norska kollega vid den historiska - det får man väl säga - sammankopplingen av våra länders respektive radiokommunikationssystem Rakel och Nødnett. Som jag har förstått det är det första gången två länder på det här sättet kopplar ihop sina nationella radiokommunikationssystem.

Den svensk-norska gränsen är 162 mil lång. Förbättrade möjligheter till samverkan vid olyckor och större kriser är därför viktigt för att öka tryggheten för människor som lever och rör sig i gränsområdena. Jag kommer själv från Jämtlands län, där det sedan lång tid finns en tradition av ett nära och naturligt utbyte mellan våra länder. Man bistår varandra vid olyckor. Det händer till exempel att norskt räddningsflyg används vid olyckor på den svenska sidan av gränsen.

Min fråga är: Vilka ytterligare steg ser inrikesministern kan tas för att öka tryggheten och få ut mesta möjliga av till exempel tillgängliga polisresurser?

Herr talman! Ja, det stämmer att Sverige och Norge är de två första länderna i världen som har kopplat ihop kommunikationssystemen för blåljus. Det ger ökade möjligheter för polis, räddningstjänst och ambulans. Nästa steg i detta är naturligtvis Prümrådsbeslutet i EU. Det handlar om möjligheten för de här två länderna, och andra grannländer, att sampatrullera. Poliser från de två länderna kan patrullera tillsammans. Nästa steg efter det blir Atlasrådsbeslutet. Det handlar om möjligheten för de nationella insatsstyrkorna i respektive länder att ge varandra stöd vid terrorattentat. Och nästa steg efter det blir möjligheten att självständigt ge varandra backup över gränsen. Det kommer sannolikt att krävas riksdagsbeslut för att vi ska kunna gå dit. Men när vi är i slutet av den här processen kommer båda länderna att kunna ha väsentligt bättre förutsättningar att ge medborgarna ordning, säkerhet och trygghet.

Herr talman! Det är väldigt välkomna besked. Vid en olycka eller en annan nödsituation tror jag inte att det viktigaste är om det står polis eller politi, i det här fallet, utan att man faktiskt får snabb och bra hjälp. När tror inrikesministern att vi kan få till den här gränslösa polissamverkan? När kan vi ha den på plats?

Herr talman! Jag tror att vi kommer att kunna presentera lagstiftningen i vår. Vi kommer då att kunna ta de första viktiga stegen och ge möjlighet till nordisk sampatrullering. Det är viktigt vid den norsk-svenska gränsen, och det är inte minst viktigt vid den svensk-finska gränsen - i Haparanda och de delarna. Det kanske också kan ha en bra betydelse gentemot Danmark i syd. På det här sättet drar vi bästa möjliga nytta av respektive lands resurser och kan öka tryggheten och säkerheten för medborgarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

För några dagar sedan överlämnade Gymnasieutredningen sitt betänkande till regeringen. Ett av direktiven var att man skulle utreda en obligatorisk gymnasieskola. Utredningen valde att inte gå på denna linje. Jag förstod även att Anna Ekströms företrädare i ämbetet backade i frågan om obligatorisk gymnasieskola.

Jag skulle vilja fråga statsrådet Anna Ekström vilka fördelar hon ser med en gymnasieskola som är obligatorisk.

Herr talman! Tack för frågan! De fördelar som finns med att ha påbörjat och också fullgjort ett gymnasieprogram är obestridliga. På arbetsmarknaden ser vi en väldigt tydlig skillnad mellan dem som har gått igenom gymnasieskolan och dem som inte har gjort det. Skillnaderna när det gäller utsikter att få jobb är mycket stora. Skillnaderna i lön är stora. Skillnaderna när det gäller att gå vidare i högre studier är fullkomligt uppenbara. Men det finns också skillnader som har att göra med hälsa och livskvalitet. En fullgjord gymnasieutbildning är faktiskt den bästa gåva vi kan ge till en ung människa på väg in i samhället.

Frågan om hur vi ska nå dit är en helt annan fråga. Socialdemokraterna och jag vill att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. Det förslag som utredningen har lämnat handlar om att uppnå ungefär samma sak med andra medel. Vi ska nu gå igenom de förslag som Gymnasieutredningen har lämnat. Vi kommer förstås att återkomma i frågan.

Herr talman! Tack för svaret! Ca 10 procent av eleverna i gymnasieskolan är programbytare. Ofta leder detta till att gymnasieutbildningen förlängs till fyra eller ibland fem år. Det medför stora kostnader både för den enskilda och för samhället. Vad vill ministern göra för att minska detta, från 10 procent till helst 0?

Herr talman! Det finns uppenbara nackdelar också med de många programbytena. Vi ser lätt framför oss de kostnader det för med sig för utbildningsanordnarna, för samhället. Men de stora kostnaderna bär eleverna själva i form av förlorad livslön och ett uppskjutet inträde på arbetsmarknaden och i vidare studier.

Naturligtvis är det första man tänker på och ser framför sig en väl utbyggd studie- och yrkesvägledning. Också i den frågan kommer regeringen att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Skolbetygen engagerar många. Eftersom det faktiskt innebär myndighetsutövning är det också viktigt att det blir rätt och att de upplevs som rättvisa.

Den här veckan har jag en praoelev som heter Viktoria Eklöf. Vi kom att prata om det här med rättvisa betyg. Hon fick då till uppgift att granska frågan lite extra. Hon fann att Skolverket i maj hade presenterat en rapport där de flesta lärare var positiva till det nya betygssystemet men fann kunskapskraven otydliga. Det finns problem med så kallade tröskeleffekter. Det innebär att elever inte kan få ett högre betyg, för de har inte uppfyllt vissa grundkrav i fråga om kunskap.

I samband med att rapporten presenterades sa utbildningsministern: Regeringen är nöjd med Skolverkets förslag och hoppas snabbt kunna gå vidare med det. Men det var i maj i år. Sedan dess har inget hänt. Därför vill jag fråga utbildningsministern: När har regeringen gjort sin läxa, och när kommer regeringen att ge Skolverket i uppdrag att jobba fram ett rättvist system?

Herr talman! Tack, Betty Malmberg, för din och din trevliga praoelevs fråga! Redan när Skolverket överlämnade sitt förslag gjorde Skolverket självt en del insatser för att den betygsättning som gjordes före sommarlovet skulle bli mer rättssäker och mer i enlighet med intentionerna i betygsreformen. Man konstaterade också att grundproblemen egentligen inte har legat i betygssystemet som sådant utan i hur det infördes. Det handlade om att väldigt snabbt pressa igenom ett helt nytt betygssystem som alla lärare skulle vara fullt inlärda i och tillämpa på precis samma sätt utan att de fått diskutera igenom det på skolan och ännu mindre mellan skolor. Det borgar inte för att man får en rättssäker och rättvis bedömning när det gäller betygen. Man borde ha tagit längre tid på sig vid implementeringen.

Nu står vi där vi står. Skolverket har lämnat ett antal kloka förslag. Vi bereder dem för att se hur vi ska komma vidare med dem. Det viktigaste var de beslut som fattades redan i maj.

Herr talman! Tack för svaret! Visst, Skolverket har gjort vad de kan för att förtydliga de här frågeställningarna. Men samtidigt begär de hjälp av regeringen för att få gå vidare så att vi får ett mer komplett system.

Det skylls på tidigare fall. Där gavs direktiven ett år innan systemet implementerades. Alliansregeringen skickade faktiskt också med 250 miljoner för det här.

Jag undrar ändå: Kan utbildningsministern ge besked till Viktoria och hennes klasskompisar om när betygen blir mer rättvisa?

Herr talman! Det besked jag kan ge är att vi tittar på ett antal olika åtgärder, bland annat de förslag som Skolverket lämnade in. Vi bereder också de förslag som finns i utredningen om nationella prov. Det handlar om hur de nationella proven ska kunna få en starkare ställning vid betygsättningen. Vårt mål är såklart att vi ska ha rättvisa betyg för alla elever och att det inte ska spela någon roll för betygen vilken skola man går på. Men då finns det ett antal ganska grundläggande mekanismer som man måste våga titta på och också våga ifrågasätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga är till miljöminister Karolina Skog. Den rör solskattens födelse och snart nästan hädanfärd.

När det gäller nya energikällor är det oerhört viktigt att se till att skapa förutsättningar så att man inledningsvis kan göra rätt dyra investeringar. Om man vill ha en omställning till ett förnybart samhälle som är hållbart över tid är det viktigt att inte beskatta de förnybara källorna hårt i början.

För drygt ett år sedan införde regeringen en solskatt. Det beskedet tog vi alla förundrade emot. Vi tänkte: Hur tänkte man nu i regeringsställning? Man skyllde på EU och sa att EU kräver denna skatt. EU-kommissionen var snabbt ute och sa: Nej, det har vi faktiskt inte gjort, och vi gör det inte heller. Tvärtom finns det alla möjligheter att undanta den här typen av skatter.

Nu har det kommit glädjande besked om att den från nästa år ska bort eller åtminstone sänkas till 0,02 eller vad det nu var. Vi välkomnar det. Hur tänkte regeringen?

Herr talman! Regeringen har nu presenterat en väg framåt som syftar till att ta bort skatten på egenproducerad el. Förslaget innebär en tvåstegslösning för att ge lägsta möjliga skatt till minsta möjliga risk.

Vi har satt ett gemensamt och brett mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040, och solel är en viktig pusselbit i detta. Vår ambition är att ta bort skatten helt, och därför kommer vi att gå fram med en notifiering till EU-kommissionen att vi avser att sänka skatten med 98 procent redan från den 1 juni 2017 i syfte att möjliggöra snabba investeringar.

Herr talman! Jag fick inte svar på min fråga hur regeringen tänkte när man införde detta. Man skulle kunna vara lite ironisk och säga att det kanske var en lysande idé att införa en skatt som man ett år senare tar bort.

Regeringen har inte sett till att ha ett grundläggande underlag som grund när man införde det här, utan man grundade sig på att det nog fanns sådana här krav. Sedan insåg man att det inte fanns det.

Det är väldigt bekymmersamt när vi lägger den typen av skatter på så viktiga saker som förnybara energikällor. Hur tänkte regeringen när man införde skatten?

Herr talman! Det är uppenbart att EU:s regelverk i dag inte är anpassat för att enskilda länder ska kunna bedriva en offensiv klimatpolitik. Vi jobbar hårt för att försöka förändra de reglerna på EU-nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Risken om en regering går före och utanför EU:s regelverk är att det är de enskilda producenterna som blir återbetalningsskyldiga. Den risken kommer vi aldrig att ta, och därför går vi försiktigt fram och jobbar så offensivt det går. Vi genomför förändringar i två steg, och det är säkert: Inget företag i Sverige kommer att riskera att bli återbetalningsskyldigt.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman. I dag kom det ett mejl från en lärare på polisskolan i Växjö. Han skriver att i dag examineras ca 100 polisstudenter i Växjö. De har genomfört sin aspirantutbildning och är klara poliser i dag. Det absurda är att fem av dem inte kommer att kunna fortsätta som poliser. De har blivit placerade väldigt långt borta, och kan inte ta de platserna av sociala och ekonomiska skäl.

Det gäller exempelvis tre studenter varav en har blivit placerad i Göteborg, en i Malmö och en i Växjö. De vill byta med varandra, men det får de alltså inte fast platserna finns. Myndigheten vägrar låta dessa personer byta med varandra. I stället blir platserna vakanta.

Detta är också samhällsekonomiskt dåligt, för varje plats på Polishögskolan kostar över en halv miljon.

Är detta rimligt? Om inte, vad tänker statsrådet Ygeman göra åt det?

Herr talman! Det Ellen Juntti ger uttryck för är den strikta meritvärdering vid anställning av poliser som går ut högskolan som infördes under den tid som Moderaterna ledde regeringen.

Jag håller med om att det i det här fallet får orimliga konsekvenser, och jag tycker och tror, vilket även rikspolischefen har gett uttryck för, att vi måste ha en betydligt mer flexibel hållning när vi placerar ut poliser i landet. Det är inte minst viktigt i glesbygden att vi klarar av att rekrytera poliser från glesbygden och att de poliserna också kan få jobba någorlunda nära sina bostadsorter. Annars kommer det att vara en försvårande faktor när vi i framtiden ska rekrytera poliser.

Svaret på Ellen Junttis fråga är alltså: Nej, det är inte rimligt, och det är på väg att förändras.

Herr talman! Det är bra om det kommer förändringar. Ygeman kan inte hålla på och skylla på den förra regeringen hur länge som helst, för nu har ju den här regeringen suttit i två år.

Det är bra att det kommer förändringar, för läraren fortsätter i mejlet med att han i går hörde att det är 15 färdiga poliser som har tackat nej till sina placeringar på grund av detta, vilket verkligen är slöseri.

Min fråga är: När kommer dessa förändringar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi har ju inte ministerstyre i Sverige, men jag har inhämtat att rikspolischefen ser samma problem som Ellen Juntti ser och att det därför är en förändring på väg. Exakt hur tidtabellen för den förändringen ser ut känner jag inte till i dagsläget.

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog och gäller vilka åtgärder regeringen avser att vidta när det gäller att minska plasterna i havet och minska mikroplaster i produkter som inte behöver ha dessa mikroplaster.

Anledningen är att det lackar mot jul. Snart lägger vi paket under granen, och jag tänker mig att en del av paketen säkert kommer att innehålla skönhetsprodukter, krämer och annat. Jag vet ju och Naturskyddsföreningen har också presenterat en rapport om att många produkter i våra badrumsskåp innehåller just mikroplaster. Vi vet också utifrån forskning att många av de här plasterna hamnar i våra hav, bland annat i Östersjön, och orsakar mycket svåra problem för organismer. De bär också på miljögifter.

Jag vet att det pågår arbete på Miljödepartementet och också på Naturvårdsverket. Min fråga är alltså: Vilka åtgärder kan vi förvänta oss?

Herr talman! Frågan om plast i havet och specifikt mikroplaster är akut. Det har fått pågå länge och är ett reellt hot bland annat mot fisket.

I Marrakech fick jag möjlighet att gå med i ett initiativ som kom från Frankrike. Vi har bildat en allians för att minska plast i haven internationellt. I Sverige ska vi på egen hand också göra en rad saker. Vi tittar på en minskad användning av plastpåsar, och vi ska också helt fasa ut användningen av mikroplaster i kosmetiska produkter. Branschen har i stora delar redan fasat ut detta; det behövs inte.

Det ska vara tydligt att onödiga och farliga produkter inte ska användas i Sverige, och därför har vi en utredning på gång och avser att gå fram med ett nationellt förbud. Det tror jag kan sätta en standard, och jag tror att fler länder kommer att följa efter.

Det pågår också ett bredare utredningsarbete på Naturvårdsverket.

Herr talman! Det låter mycket glädjande. Som socialdemokrat är jag en stark förespråkare av internationellt arbete kombinerat med nationellt arbete, där vi kan ta ansvar både på hemmaplan och internationellt. Det låter alltså väldigt glädjande.

Jag tror också att det är mycket bra med ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter. Min fråga skulle kunna vara: Hur ser man att detta skulle kunna kombineras med den fria rörligheten i EU när det gäller exempelvis varor?

Herr talman! När man arbetar med den här typen av stora förändringsfrågor gäller det att hitta en balans mellan vad vi ska göra nationellt, vad vi ska göra i EU och vad som platsar globalt och se till att det hänger ihop och göra det i samverkan med andra länder. Det är det vi avser att göra i den här nybildade koalitionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har specifikt tittat på frågan om mikroplaster i kosmetiska produkter. Eftersom vi här i princip har fasat ut det ser vi att det är en möjlighet att gå fram med ett nationellt förbud, men jag tror som sagt att den europeiska lagstiftningen, som i så många andra fall, kommer att följa efter.

Herr talman! Jag har en fråga till Gustav Fridolin. En skola i min hemkommun Haninge, där ministern själv har varit på besök, uppvisar i år ett resultat i årskurs 6 där endast 19,2 procent av eleverna uppnådde minst godkänt i alla ämnen. Tar man bort nyinvandrade och okänd bakgrund är siffran fortfarande skrämmande låg: 25,6 procent. Det är en skola som under många år dessutom har haft underskott och undermåliga resultat.

Det rapporteras att fristående skolor lyckas bättre i PISA-resultaten än kommunala skolor. Är det då på fullaste allvar som minister Fridolin tillsammans med regeringen kommer att driva igenom vinsttak för fullt fungerande skolor och låta skolor som Brandbergsskolan i Haninge fortsätta utan kvalitetskrav?

Herr talman! Vi jobbar stenhårt för att alla skolor ska vara bra skolor. Det är hela utgångspunkten för regeringens politik. Vi tillåter inte att några skolor ger våra barn något annat än den bästa kvaliteten i utbildningen.

För att göra det har vi byggt upp ett helt nytt myndighetsprogram, Samverkan för bästa skola, där staten går in och sluter avtal med huvudmän om skolutveckling på enskilda skolor. Vi finansierar satsningar för att kunna säkerställa att fler erfarna lärare söker sig till de skolor som just har de tuffaste förutsättningarna.

Genom Skolkommissionen tar vi ansvar för de svåra frågorna för att bryta skolsegregationen så att vi inte får mer segregerade och uppdelade skolor. Det är att ta ansvar för att alla skolor är bra skolor.

En del i detta är att vi ger oss i kast med att undvika företag på skolmarknaden som är där huvudsakligen för att tjäna pengar och inte för att driva bästa möjliga skola. Ett sådant regelverk vore bra.

Herr talman! Regeringen verkar med Välfärdsutredningen vilja lägga en våt filt över företagare i välfärden. Där är dessutom många kvinnliga företagare huvudaktörer, och de lyckas bra.

Ni pratar om att säkra kvaliteten, men alla skolor är inte bra i dag. Varför vill ni inte diskutera kvaliteten i skolorna oavsett huvudman i stället för att förstöra det som redan är livskraftigt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag diskuterar just kvaliteten. Vi ser till att anställa fler lärare i skolan. Vi har stoppat nedskärningarna och sett till att mitt i en svår lärarkris öka pedagogtätheten i svensk skola. Vi ser till att höja lärarnas löner. Det sker stora investeringar i att fler lärare får högre löner. Fler söker sig nu också till lärarutbildningen, och fler lärare stannar och utvecklas i yrket. Antalet ansökningar till att bli speciallärare inom Lärarlyftet har tiodubblats på ett år. Sedan diskuterar jag hur vi skapar kvalitet genom att säkerställa att de som driver friskola också låter pengarna komma ut i verksamheten.

Herr talman! Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad. På två år har 120 000 nya jobb skapats, och arbetslösheten har sjunkit med ca 1 procentenhet. Trots det väntar över 100 000 lediga jobb på att bli tillsatta. Investeringar ökar i både privat och offentlig sektor, vilket leder till att allt fler arbetsgivare söker efter arbetskraft men med varierad framgång.

Tillgången på rätt utbildad arbetskraft är avgörande för svensk tillväxt, för jobben och för vår välfärd. För att kunna ge fler människor möjlighet att ta del av utbildning satsar nu regeringen på nytt kunskapslyft för Sverige.

Min fråga till statsrådet Anna Ekström är: Kan statsrådet beskriva hur Kunskapslyftet kan bidra till att vi får en bättre matchning på arbetsmarknaden?

Herr talman! Pia Nilsson har alldeles rätt i att den svenska arbetsmarknaden lider av många obalanser. En obalans har Pia Nilsson själv beskrivit, nämligen mellan den utbildning som människor har och den utbildning som behövs för att människor ska få jobb.

Samtidigt som det råder en sjunkande arbetslöshet för de människor som har en fullgjord gymnasieutbildning finns också stora problem för dem med kunskapsluckor. Möjligheter för företag att expandera går om intet på grund av brist på kvalificerad personal. Här behöver många olika saker göras samtidigt.

Det handlar om att stärka yrkesprogrammen på gymnasieskolan. Yrkesprogrammen är jobbmaskiner. Det handlar om att säkerställa att vuxenutbildning finns där för dem som behöver en påfyllnad livet igenom, inte minst för de många nyanlända. Det handlar om en satsning på folkhögskolor och yrkeshögskolor - och mycket mer.

Herr talman! En siffra säger att vart femte jobb inom näringslivet inte kan tillsättas på grund av brist på kompetent arbetskraft. Det är alarmerande.

Regeringen tar sitt ansvar - jättebra. På vilket sätt kan regeringen verka för att arbetsmarknadens parter kan ta ett större ansvar för att tillsätta de närmare 100 000 utlysta lediga jobben?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! En viktig åtgärd som är på gång är regionalt yrkesvux. Det är ett sätt att väcka liv i och göra en nystart i vuxenutbildningen.

Under många år har för lite resurser lagts på vuxenutbildningen, och det är helt nödvändigt att det tillförs mer. Regeringen föreslår en mycket stor satsning som bland annat innebär att ta fram kortare och mer yrkesinriktade och arbetsmarknadsinriktade utbildningsvägar för dem som bäst behöver dem.

Herr talman! Svensk polis befinner sig i kris. Sedan tidigare vet vi att utredningsresultaten är de sämsta på 16 år. I förrgår kunde vi läsa i Dagens Nyheter att den trenden håller i sig, och resultaten fortsätter att sjunka i samtliga sju polisregioner.

Värst är situationen i den södra regionen och i Stockholm, men även Region Bergslagen och Region Mitt ligger illa till i den nya mätningen.

Jag ställer därför min fråga till inrikesminister Anders Ygeman. Anser han att polisen befinner sig i kris, och vad avser han att göra åt de fallande utredningsresultaten?

Herr talman! Jag delar Pål Jonsons uppfattning att polisen befinner sig i en allvarlig situation. De fallande utredningsresultaten från den tiden då Moderaterna styrde landet fortsätter nedåt. De var bakgrunden till att riksdagen enhälligt mellan alla partier, polisfack och polisledning beslutade om en ny polisorganisation.

Nu gäller det också att organisationen levererar. Det är därför vi förutom det vi hittills har berättat om också har skjutit till över 2 miljarder kronor till polisen. Det har gett polisen möjlighet att ta in över 600 civilanställda för att på kort sikt få ett väsentligt personaltillskott. Polisen har nu fler anställda än någonsin tidigare.

Jag har varit mycket tydlig med att denna omorganisation måste leda till en vändning av utredningsresultaten, och det måste ske fort. Vi kan inte bara acceptera att den nedgång som har funnits under många år fortsätter.

Herr talman! Jag tackar inrikesministern för svaret. Det finns inte några olika uppfattningar om att själva reformen var riktig, men det finns skilda uppfattningar om den har implementerats på ett riktigt sätt eller inte.

Rikspolischefen har sagt att resultaten ska vända före nyåret. Jag vill bara påminna om att det är 38 dagar till dess. Tror inrikesministern att det är rimligt att få fram bättre utredningsresultat till nyåret eller inte?

Herr talman! Jag tycker att det är ett rimligt krav. Jag har besökt justitieutskottet och träffat alla riksdagens partier och diskuterat situationen inom polisen. Jag kan säga samma sak här i kammaren som jag sa då. Jag är öppen för att diskutera med alla partier som har röstat för reformen om det finns saker som har blivit fel som i så fall behöver förändras. Målet är inte att ha den bästa polisreformen i världen, utan målet är att ha världens bästa polis och tryggare medborgare. Jag välkomnar en sådan diskussion i Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

I går var jag i kontakt med en man från Nossebro. Sedan fyra generationer tillbaka äger han och hans familj ett hemman och ett vattendrag, som driver både en kvarn och en ramsåg. De har hamnat i en svår situation på grund av länsstyrelsens beslut om att det krävs ett nytt tillstånd. Han är tyvärr inte ensam om att hamna i sådana situationer.

Ett konsekvent utdrivande av alla dammar som saknar tillstånd skulle få orimliga konsekvenser. Prima åkermark skulle läggas under vatten, stora kulturvärden skulle ödeläggas och flerhundraåriga dammar skulle hotas av rivning. Gamla bruksmiljöer skulle hotas.

Vad tänker regeringen göra för att hantera hoten mot de olika värden som jag har nämnt här?

Herr talman! Bakgrunden till den situation Lars-Axel Nordell beskriver rör införandet av ett europeiskt direktiv. Regeringen har nyligen hanterat frågan och har via vattendelegationerna under landets samtliga länsstyrelser skickat tillbaka en instruktion för hur dessa ärenden ska hanteras. Av den instruktionen framgår det tydligt att varje beslut ska konsekvensutredas. Det ska inte vara ett blint genomförande, utan varje fall ska konsekvensutredas, bland annat utifrån det enskilda intresse som berörs.

Herr talman! Det finns en finansieringsprincip som rör relationen staten och kommunerna. Den innebär att staten ska skjuta till pengar när nya uppgifter läggs på kommunerna. Något liknande finns inte mellan staten och den enskilde.

Vad kommer regeringen, i avvaktan på att de nya instruktionerna ska få genomslag, att göra för att stötta de ägare som redan drabbats av kostnader i samband med rättslig prövning?

Herr talman! Som jag sa handlar detta om införandet av det EU-direktiv som täcker helheten, både genomförande och finansiering. Detta sker i dag i form av vattendirektivet. Det är ett väldigt stort arbete på alla våra länsstyrelser.

Vi har precis fattat ett principbeslut och gått ut med en instruktion till vattendelegationerna om hur de ska agera. De ska nu ta fram en handlingsplan och presentera den före nyår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ekström.

Värnhemsskolan, en av Malmös stora gymnasieskolor, tvingades härom veckan akut stänga efter bråk. Nu är 15 elever avstängda, och man har hyrt in väktare för att hålla obehöriga borta från skolan och försöka skapa någon form av lugn och ro. I medierna rapporteras dagligen om att det bland annat sker öppen droghandel kopplat till skolan.

Det här är självfallet totalt oacceptabelt. Skolan ska vara en trygg plats som präglas av studiero. Hur ser regeringens främsta representant när det gäller gymnasieskolan på hur man ska hantera den här situationen och garantera att svenska elever kan sig trygga i den skola de går i?

Herr talman! Det råder inget som helst tvivel om att vi båda gemensamt anser att den svenska skolan i allmänhet och den svenska gymnasieskolan ska vara en trygg plats.

Det är viktigt att betona att skolan inte är allmän plats. Skolan är elevernas hem. Där ska eleverna känna trygghet. Skolornas huvudmän har ett mycket stort ansvar att säkerställa att trygghet och ordning råder på skolan. Här finns det regler både i skollag och i läroplan, men det finns också en mängd olika regler som beslutas av de olika huvudmännen.

Jag tror att det allra viktigaste vi kan göra om vi vill säkerställa en lugn och trygg skola är att se till att det finns ordentligt med resurser och ordentligt med personal som vet hur man ska hantera skolan, som vet hur man ska hantera eleverna och deras trygghet.

Det är en stor glädje för mig att stå trygg på grunden att regeringen i sin budget tillför hela 10 miljarder till Sveriges kommuner, bland annat för att säkerställa att skolan är en lugn och trygg plats.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Grundförutsättningarna för att i långa loppet skapa trygga unga vuxna i skolan är självfallet att det är en bra skola och en bra skolmiljö. Men här handlar det om unga vuxna. Det är inte 12-åringar vi talar om, utan här talar vi om 18- och 19-åringar på en gymnasieskola.

Är det rimligt att ett annat regelverk gäller inne på en skola, eller ska svensk lag gälla också inne på skolor? Ska inte misshandel vara misshandel och kränkning vara kränkning även om det sker innanför skolans väggar?

Herr talman! Jag tolkar frågorna som retoriska. Det finns ingen människa som anser att skolan ska vara en plats för misshandel, som Erik Bengtzboe uttrycker det.

Det är en självklarhet att samhället ska säkerställa att ordning och trygghet råder i hela samhället men i synnerhet i skolan. Vi talar om en institution där det delvis råder skolplikt, i alla fall för grundskolan, och vi talar om ett ställe där unga människor ska lära sig att hantera kunskaper och bildning men också bli ansvarstagande medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till inrikesministern.

I förra veckan gjorde tysk polis räder mot över 200 moskéer, kontor och bostäder knutna till den islamistiska rörelsen Die wahre Religion, som har kopplingar till minst 140 IS-krigare.

Denna salafistiska organisation finns till viss del även i Sverige genom det så kallade Läsprojektet. I organisationer som är nära kopplade till Läsprojektet, exempelvis Sveriges Förenade Muslimer, finns det tydliga kopplingar mellan svenska IS-krigare och de här nätverken.

Trots att det finns skrivelser som tydligt deklarerar att svenska skattemedel inte ska gå till den här sortens intoleranta verksamheter gör de det i dag. Jag begriper inte hur det är möjligt, så min fråga till ministern är om han avser att vidta åtgärder för att stoppa organisationer som denna och vad han i så fall avser att göra.

Herr talman! Det är för mig och regeringen en självklarhet att skattepengar inte ska gå till organisationer som inte delar våra grundläggande värderingar.

Vi har vidtagit ett antal olika åtgärder för att detta ska bli verklighet. Vi har tillsatt en särskild utredare som ska gå igenom regelverket för all sådan bidragsgivning för att se till att inte en enda skattekrona går till organisationer som inte ställer upp bakom de grundläggande demokratiska värderingarna.

Herr talman! Det låter på ministern som om det här är ett nytt fenomen, som om det är någonting man just har påbörjat. Men faktum är att det här har pågått länge.

Flera skribenter har belyst problemet att svenska skattemedel går till terrorism. Jag har gjort det i flera skriftliga frågor. För ett och ett halvt år sedan deltog jag i en interpellationsdebatt om det. Men fortfarande händer ingenting.

Min fråga till ministern är egentligen ganska enkel, för pengar går i dag till terrorism. Hur kan man låta det ske?

Herr talman! Nej, vi låter inte det ske. Nej, vi är inte nöjda med den situation som är. Ja, vi har vidtagit ett antal olika åtgärder. Och ja, vi har tillsatt en utredning för att säkerställa att varje del av den offentliga sektorn som ger den här typen av bidrag också håller våra principer om demokrati och mänskliga rättigheter högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till miljöminister Karolina Skog om hormonstörande ämnen. Vad gör regeringen för att de kriterier för hormonstörande ämnen som nu föreslagits inom EU ska utformas på ett sätt som är i enlighet med försiktighetsprincipen?

Vi utsätts dagligen för en lång rad olika hormonstörande ämnen. De finns i dammet på golvet, i matförpackningar och i hudkrämer. Enligt den forskning som finns bidrar hormonstörande kemikalier, även i mycket små mängder, till olika hormonrelaterade störningar. De kan leda till bland annat bröstcancer och prostatacancer och till att barn föds med missbildade könsorgan. Nyare studier visar också på ett samband mellan hormonstörande ämnen och till exempel adhd, diabetes och fetma - sjukdomar som vi vet ökar dramatiskt i samhället.

Vad gör regeringen för att få till stånd bra EU-regler för hormonstörande ämnen, i enlighet med försiktighetsprincipen, som kan ge oss ett fullgott skydd mot de här ämnena?

Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för att du tar upp en väldigt viktig fråga! Att vi får fram kriterier för vad som är hormonstörande ämnen, och som kan utgöra bas för lagar och tillämpning, är oerhört viktigt.

Sverige har under flera år och under flera regeringar, oberoende av partifärg, drivit denna fråga hårt och tydligt. Vi har vunnit mot kommissionen i EU-domstolen och har ett tydligt domslut. Ändå klarar EU-kommissionen inte av att lägga fram ett förslag till en definition av hormonstörande ämnen som baseras på vetenskap. Man försöker helt enkelt krångla sig ur detta.

Den senaste utvecklingen var att kommissionen lade fram ett reviderat förslag till en definition av hormonstörande ämnen som fortfarande inte är kopplat till vetenskap och inte har stöd av vare sig Sverige eller andra medlemsländer. Frågan har nu hamnat i limbo.

Herr talman! Jag har noterat regeringens arbete och även att man har fått med sig andra länder på att driva den här linjen, som är otroligt viktig för att minska mänskligt lidande men också för att bespara oss stora kostnader framöver.

Min fråga är: Finns det fortfarande stöd från andra länder i att gå vidare och få fram ett ytterligare reviderat förslag till hur de här ämnena ska definieras, så att vi kan få en säker lagstiftning på plats?

Herr talman! Ja, under de här åren har vi från Sveriges sida fått flera länder med oss i arbetet. Vi har flera allierade, och gruppen av allierade växer.

Jag har varit i kontakt med ett flertal av mina miljöministerkollegor och förklarat för dem hur viktigt det här är - både i sak, eftersom vi måste ha regler kring hormonstörande ämnen, och i princip. Det är oerhört viktigt att EU-kommissionen respekterar Reachlagstiftningen och tillämpar den korrekt. Och vi har stort stöd av fler än hälften av EU:s medlemsstater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gustav Fridolin.

Sedan regeringen tillträdde har man infört skatter och avgifter på mer än 40 miljarder kronor. De flesta av dessa drabbar små och medelstora företag i Sverige, bland annat i mitt hemlän Jönköpings län. Vi konstaterar att man systematiskt beskär de små och medelstora företagens möjligheter att investera, anställa, expandera och konkurrera på en allt hårdare internationell marknad.

Min fråga till statsrådet är på vilket sätt denna systematiska skattejakt främjar företagens möjligheter att anställa och växa.

Herr talman! Politik är prioriteringar. Vi prioriterar att investera i välfärden och en bra skola som gör att alla barn får växa upp och känna sig trygga och förverkliga sina idéer, också när det gäller att bli företagare. Detta bygger en starkare ekonomi, men det kostar.

Vi har investerat 10 miljarder i riktade medel till skolan. I år ger vi ytterligare 10 miljarder direkt till kommunerna. Detta kostar, och därför har vi fått justera en del skatter. Det är fel att beskriva det som att alla skatter vi justerar bara stiger, för vi har också gjort skattesänkningar. Vi har till exempel utvidgat RUT-avdraget, som är ett bra avdrag för att låta nya småföretag växa fram. Detta har vi gjort i bred enighet - det har varit en bra skattejustering.

Jag håller inte med om bilden att de skatteförändringar vi gör minskar företagandet. Tvärtom ser vi ett ökat nyföretagande och möjligheter till företagande, men för att kunna vara ett samhälle som hänger ihop måste man ta in skatt. En del av skatterna tar vi in på företagen, andra tar vi in på arbete och miljöförstöring. Detta leder till exempel till en bra skola.

Herr talman! Jag delar inte statsrådets och regeringens syn. Jakten på företagen stannar inte vid 40-miljardersgränsen. Nya skatter planeras i form av energi, finans, 3:12, kilometerskatt etcetera.

Min fråga kvarstår: När tänker regeringen sluta med sin företagsfientliga konfiskeringspolitik?

Herr talman! Just den frågan är lätt att besvara, Sotiris Delis. Det kommer vi aldrig att kunna sluta med, för vi har aldrig haft någon.

Vi har en ekonomisk politik som går ut på att ta in de skatter som behövs för att vi ska kunna investera i skolan, vården, omsorgen och det som är viktigt för att samhället ska hänga ihop.

Jag ser ofta att det finns bättre möjligheter att lägga skatt på till exempel miljöförstöring än på arbete, men en del skatter drabbar också skattebasen arbete för att vi på det sättet ska kunna investera i skolan. Då kan de unga växa upp och förverkliga sina idéer och starta företag. Det tycker jag är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsministern.

Enligt den proposition som lagts fram när det gäller betyg från årskurs 4 och det försök som ska genomföras ska utvärdering ske genom jämförelser med skolor som jobbar med estetiska läroprocesser eller daglig fysisk aktivitet.

Skolverket, ett flertal universitet, de båda lärarfacken och Ingenjörsvetenskapsakademien är kritiska till utvärderingens utformning och säger att det kommer att bli svårt att få några riktiga resultat om man väljer en sådan modell för utvärdering. Deras remissvar var mycket kritiska.

Därför undrar jag: Varför håller regeringen fast vid modellen för utvärdering trots denna massiva kritik?

Herr talman! Regeringen och Moderaterna är överens om att vi ska genomföra ett begränsat och frivilligt försök med betyg i årskurs 4 på högst 100 av landets mellanstadieskolor. Det är frivilligt därför att vi vet att många lärare och inte minst lärarfacken oroar sig för att de ska behöva ägna sin tid och energi åt något som de inte tror ger bättre resultat. Vi tycker att det är viktigt att lärarna och rektorerna står bakom försöket i de skolor där det ska genomföras.

De remissinstanser som Maria Stockhaus hänvisar till avstyrker hela tanken med ett försök i årskurs 4 och vill prioritera helt andra saker. Det är ärligt talat en inställning som jag har ganska stor sympati för.

Men när vi nu är överens om att göra detta försök är det viktigt att försöka hitta en bra jämförelsebas för att försöket ska kunna utvärderas på ett gott sätt. Då tycker vi att det känns rimligt att jämföra det med andra saker och andra pedagogiska försök som görs, till exempel estetiska läroprocesser.

Om Moderaterna är kritiska till detta blir frågan: Är man orolig för vad en sådan jämförelse skulle visa?

Herr talman! Vi står fast vid överenskommelsen och tycker att det är viktigt att man utvärderar nya metoder som införs i skolan, oavsett vilka typer av metoder det är. Men då ska det göras på vetenskaplig grund.

Skolan ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund, men den modell för utvärdering som regeringen har föreslagit är allt annat än vetenskaplig. Min fråga är därför: Hur tycker utbildningsministern att utvärderingsmetoden stämmer överens med att skolan ska vila på vetenskaplig grund?

Herr talman! Ett helt vetenskapligt försök skulle bygga på att vi plockar ut 100 representativa skolor och säger åt dem: Nu ska ni införa betyg i årskurs 4. Då blir det ett helt vetenskapligt försök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Problemet är att vi då skulle behöva tvinga lärare och rektorer till detta, när de hellre vill lägga sin tid och energi på sådant som de tror, och som även vetenskapen säger, har en större effekt på resultaten än att pröva att ha betyg i årskurs 4.

Vi har därför kommit överens om ett frivilligt försök. För att det ska kunna utvärderas på ett gott sätt måste det jämföras med andra frivilliga pedagogiska utvecklingsmetoder.

Herr talman! Min fråga går till minister Ygeman.

Jag och andra helsingborgare känner en viss uppgivenhet efter söndagens match. Det som hände på planen på Olympia arena är helt oacceptabelt. Spelare blev angripna, och poliser och matchvärdar blev skadade.

Under det gångna året i Allsvenskan har det grova våldet trappats upp. Det handlar om stormning av planer, misshandel av spelare samt bengaler och knallskott mot spelare och funktionärer. Även våldet på gatorna utanför arenorna har ökat.

Det är hög tid för regeringen att leverera tydliga åtgärder så att folk kan känna sig trygga på våra fotbollsanläggningar. Min fråga är därför: Vad kommer ministern att göra för att förhindra våld i samband med fotbollsmatcher?

Herr talman! Jag antar att läget i Helsingborg var jobbigt inte bara på grund av oroligheterna utan också på grund av resultatet.

I förra veckan fattade vi beslut om ett skarpt förslag om maskeringsförbud, och vi kommer säkert att återkomma med ännu fler förslag. Men när det gäller säkerheten på arenorna är det arrangören som är ansvarig, precis på samma sätt som vid en rockgala eller en speedwaytävling. Ansvaret ska ligga där, och om arrangören inte klarar av det kommer arrangemanget inte att kunna genomföras.

Jag ser framför mig att vi måste bli tydligare när det gäller att ställa krav på arrangörer. Sedan måste polisen bli bättre på att lagföra de kriminella element som gömmer sig bland supportrarna, så att de inte tillåts förstöra stämningen. Där finns ett positivt utvecklingsarbete inom polisen. De som inte sköter sig ska lagföras, och krav ska ställas på att arrangörerna har ett bra säkerhetsarbete.

Herr talman! Tack för svaret!

Vi vet att fotbollsklubbarna i dag inte klarar av att hantera alla problem. Det gäller framför allt de organiserade huliganer som kommer in på planen, som i Helsingborg. De kommer från andra länder och ställen. Jag tror att polisen behöver vara ett stöd inne på planen när de rusar in. Man kan inte kräva att ordningsvakter och entrévärdar ska klara av det när de blir anfallna av dessa människor och utsätts för grovt våld.

Jag tror att vi behöver tydligare och kraftfullare regler. Hur kan vi hjälpa klubbarna att klara av huliganerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Först och främst har flera av de som rusade in på planen, om än inte alla, blivit identifierade, och de är föremål för förundersökning. Det är viktigt att de får bra och ändamålsenliga påföljder.

Vi måste utveckla påföljderna och göra tillträdesförbudet betydligt skarpare. Den som har gjort bort sig och misskött sig på en fotbollsarena får se framför sig att inte gå på fotboll, vare sig på den arenan eller någon annan allsvensk arena under en betydande tid. Det tror jag är en del i arbetet mot detta.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Gustav Fridolin.

Något av det allra viktigaste för hur det går för en i livet är om man klarar skolan eller inte. Det påverkar chansen att få arbete, och det påverkar ens inkomst. Risken för att bli fattig ökar, liksom ohälsotalen, om man inte klarar skolan.

Man kan till och med se ett tydligt samband med ökad risk för missbruk, brottslighet och förtida död om man inte klarar skolan. Det är alltså helt avgörande.

För att verkligen se till att alla barn klarar skolan måste man börja tidigt, för det som barnen har tappat är svårt att ta igen efter många år.

Frågan är: Hur kan man med tidiga insatser se till att alla barn klarar skolan, så att man fångar upp de barn som har problem och svårigheter, så att de inte kommer efter för mycket?

Herr talman! Tack för frågan, Hillevi Larsson!

Det är precis så: Man måste se till att i tid möta barn som har ett litet problem, innan detta problem hinner växa till ett stort hinder som gör att barnen riskerar att lämna nian utan att ha med sig kompetens och behörighet till gymnasiet. Det är den mest effektiva insats vi kan göra, både för att hindra mänskligt lidande och för att hindra stora, framtida samhällsekonomiska kostnader.

Det är därför vi investerar tydligt i de första åren. Vi investerar i förskolan, förskoleklasser och lågstadiet. Vi lägger pengar på att anställa fler där, så att det blir mer tid för eleverna. Vi utformar och tar fram en läsa-skriva-räkna-garanti som ska hantera att de insatser som vi vet gör skillnad för läsningen, skrivningen och räkningen kommer på plats redan under de första åren och inte som i dag ofta i åttan och nian när de små problemen har växt till stora hinder och eleven riskerar att inte hinna i fatt.

Dessa insatser är kostnadseffektiva och oerhört viktiga för elevens framtid.

Herr talman! Det som är problemet i dag är att man tenderar att göra brandkårsutryckningar när problemet redan har uppstått. Men då är det mycket svårare och dyrare att lösa problemet. Vi kanske inte märker resultaten av de satsningar som vi nu gör förrän om 10-20 år, men vi måste göra dem för att få ett bättre samhälle. Insatserna är också mycket billigare om man agerar tidigt än om man agerar sent. Det blir dyrare, och det blir sämre resultat om man agerar sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför tycker jag att detta är mycket positivt, och jag hoppas att vi jobbar vidare på denna linje.

Herr talman! Jag tackar Hillevi Larsson för detta. Lärare efterfrågar också ett tydligare mandat att sätta in stöd när de ser att det behövs.

Ellen Key sa en gång att den främsta egenskapen hos en lärare är tålamodet, eftersom värdet av ens gärning blir synligt först i efterhand.

Många av de lärare som ser att en extra insats och lite mer tid med en elev skulle kunna hjälpa innan hindret växer till ett stort problem vill ha dessa verktyg. Och vi ska säkerställa att dessa verktyg kommer på plats.

Herr talman! Jag riktar min fråga till Gustav Fridolin, som är den minister som ansvarar för att svara på övergripande frågor.

I Turkiet har över 100 000 personer stängts av eller fått sparken från sina uppdrag, och 37 000 har arresterats bland militärer, lärare, akademiker och journalister sedan kuppförsöket. Hundratals skolor och ett stort antal universitet har stängts liksom mängder av tidningar, tv- och radiostationer.

Nyligen slog polisen till under natten. De arresterade två partiledare och ett tiotal parlamentsledamöter från HDP. Många andra folkvalda sitter sedan tidigare arresterade.

Min fråga till regeringen är: Hur ser regeringen på utvecklingen i Turkiet, och vad kan Sverige göra konkret?

Herr talman! Jag tackar Anders Österberg för frågan. Det är en oerhört oroande utveckling vi ser i Turkiet. Det är en utveckling som innebär arresteringar av parlamentsledamöter, inklusive de två partiledarna för HDP, diskussioner om att återinföra dödsstraffet, arresteringar av anställda på tidningar och repressalier mot lärare, poliser och andra som är viktiga för samhällsfunktionerna i Turkiet.

Kritik mot detta och oro för detta har framförts av den svenska regeringen, både till företrädare i Ankara och till företrädare i Stockholm. Vi är tydliga med vår position, och vi är en viktig röst också för att EU ska agera samlat för mänskliga rättigheter och för att Turkiet ska återgå till en ordnad fredsprocess med PKK och en ordnad fortsatt återgång till en demokratisering och stabilitet. Det är en lång väg, men vår röst är viktig.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ett bra svar som regeringen ger i denna fråga. Men jag undrar var gränsen går för när regeringen fördömer situationen och inte bara uttrycker sin oro för situationen i Turkiet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen är mycket tydlig när det gäller alla brott mot mänskliga rättigheter. Vi står upp för mänskliga rättigheter i varje läge. Det är att uttrycka oro, och det är att fördöma brott mot mänskliga rättigheter.

Det som är viktigt i detta sammanhang är att Sverige behövs för att se till att EU kan agera samlat och att vår röst verkligen är tydlig. Men Sverige behövs också för de samarbeten med civilsamhället som är viktiga och som Sverige har varit en drivande kraft bakom.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

Förra veckan kan beskrivas på många olika sätt. Regeringen presenterade jämställdhetsskrivelsen och två nya jämställdhetsmål. Samtidigt stängde den före detta riksdagsledamoten Veronica Palm sitt Twitterkonto, och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll utsattes för den kanske värsta tänkbara sexistiska kränkningen som en kvinna kan utsättas för verbalt.

IPU har nyligen tagit fram en rapport om sexism, trakasserier och psykiskt våld mot kvinnliga ledamöter och kvinnor i offentligheten. Rapporten visar att 81,8 procent av de tillfrågade har blivit utsatta för psykiskt våld. Det inbegriper grova sexistiska kommentarer på sociala medier, spridning av integritetskränkande bilder och hot om sexuella övergrepp.

Min fråga till inrikesministern är: Vad avser regeringen att göra för att bekämpa de hot och det hat som kvinnliga ledamöter och kvinnor i offentligheten tyvärr får utstå?

Herr talman! Det första handlar om det ansvar som vi alla har som ledare, som ledande företrädare och som riksdagsledamöter. Då vill jag ändå passa på att berömma Moderaterna för det tydliga agerandet mot de allvarliga övertramp som gjordes. Det var bra, viktigt och nödvändigt. Jag hoppas att den goda tonen kan fortsätta och att det inte var bara en tillfällig krishantering.

I övrigt har vi Gudrun Antemars utredning om hat och hot på nätet. Där finns det ett antal skarpa förslag. Det handlar om krav på dem som tillhandahåller dessa sociala plattformar att ta bort kränkande innehåll. Det handlar om möjligheter att i högre grad lagföra hot. Vi har ändå en mycket gammaldags definition av hot, där mycket av det som uppfattas vara hot inte räknas som hot i juridisk mening. Därför vill vi ändra lagen, så att den överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar inrikesministern för svaret. Jag tror att de åtgärder som har presenterats av regeringen gällande dessa frågor är alldeles nödvändiga. Men jag tror också att vi behöver titta närmare på den digitala kompetensen hos Polismyndigheten för att kunna hantera liknande frågor fortsättningsvis. Min fråga handlar just om det. Hur tror inrikesministern att det förhåller sig med den digitala kompetensen hos polisen, och vad kan vi göra för att förstärka den?

Herr talman! På central nivå är den digitala kompetensen numera relativt god. Det är dubbelt så många poliser som jobbar på avdelningen för it-relaterade brott jämfört med när regeringen tillträdde. Det är dubbelt så många poliser som i dag jobbar med att utreda hatbrott jämfört med när regeringen tillträdde.

I går presenterade jag och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke den gemensamma handlingsplanen mot hatbrott och rasism.

Men längre ut i polisorganisationen finns det fortsatt stora behov av vidareutbildning när det gäller it-kompetens.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till gymnasieminister Anna Ekström.

Jag har, som många andra, en son som går i nionde klass. Denna årskull står inför valet av gymnasieskola. Det är kanske ett av de viktigaste val som man gör i sitt liv.

I dag har jag varit med honom på ett möte med studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledaren har, åtminstone i Stockholm där jag bor, förvandlats till att vara en valstrateg snarare än en vägledare för att förverkliga drömmar, som man skulle kunna önska.

Med anledning av detta möte skulle jag vilja fråga gymnasieministern om hon tycker att det är rimligt att man redan i nionde klass ska bestämma sig för ett praktiskt eller ett teoretiskt yrke i framtiden. Jag undrar också om ministern tycker att det är rimligt att vi i gymnasiesystemet bygger murar som gör steget till vidare studier oöverstigligt för väldigt många som senare vill studera vidare.

Herr talman! Jag och många med mig tycker att den svenska skolan ska handla om kunskap och bildning och att grundskolans studie- och yrkesvägledning ska handla om att säkerställa att elever kan nå sin fulla potential och inte ska handla om att säkerställa olika marknadsföringsmål.

Jag tror att studie- och yrkesvägledning i dag är viktigare än någonsin. Jag ser studie- och yrkesvägledningen som ett absolut nödvändigt redskap. Unga människor har ett stort behov av kunskap om vilka utbildningar och vilka yrken som fungerar för just dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller just frågan om yrkesprogram är det en mycket oroande utveckling att färre söker till yrkesprogrammen. Tillgängliga utvärderingar visar att en orsak är att yrkesprogrammen har kommit att bli lite avskräckande.

Den förra regeringens linje att yrkesprogrammen inte skulle leda till högskolebehörighet har tyvärr gett dem ett oförtjänt dåligt rykte.

Herr talman! Jag tackar för svaret, och jag instämmer i det gymnasieministern säger. Men problemet kvarstår - för väldigt många avgör ju det här valet var man ska hamna i livet, och väljer man en yrkesinriktning hamnar man många gånger i ett fack som är väldigt svårt att komma ur framöver. Systemet just nu gynnar verkligen inte det gymnasieministern också nämner, nämligen unga människors möjlighet att nå sin fulla potential. Vi har alltså stora problem på detta område.

Herr talman! Vi är helt överens om att detta är en ordning vi inte kan fortsätta leva med. För några veckor sedan fick jag ett förslag från Gymnasieutredningen på mitt bord. Det handlar om att yrkesprogrammen i fortsättningen ska vara högskoleförberedande. Enligt förslaget ska det finnas möjlighet för eleverna att välja bort vissa ämnen, men utgångspunkten och huvudinriktningen ska vara att yrkesprogrammen är högskoleförberedande. Det tycker jag är ett bra förslag, och jag går gärna vidare med det.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin.

För någon vecka sedan deltog jag i en lång intervju i Ekot, och där fick jag frågan vad som är den absolut viktigaste frågan för skolan. Jag svarade: politisk långsiktighet. Jag har ju suttit på den andra sidan, som lärare, och försökt göra verkstad av de politiska förslag som har kommit. Jag vet att det tar tre fyra år innan man kommer till beslut.

Som det ser ut i opinionsundersökningarna just nu finns det kanske en risk att utbildningsministern inte sitter kvar i riksdagen. Frågan är hur han vill bli ihågkommen. Jag föreslår att vi kallar till rundabordssamtal där alla politiker sätter sig och kommer överens om att faktiskt komma fram till en gemensam politik - precis som man gjorde i Finland för ett antal år sedan. Finland ligger bra mycket högre än vi i de flesta undersökningar som kommer. Jag talar alltså inte om gymnasieutredningar eller om Skolkommissionen, utan jag talar om ett samtal mellan oss politiker.

Herr talman! Jag tror nog att även Stefan Jakobsson skulle sakna mig om olyckan var framme.

För att vi ska kunna ha den typen av samtal är det viktigt att det finns en grund att stå på. Det gäller särskilt i det svenska skolsystemet, där reform har lagts på reform så att det vi har på systemnivå i dag inte stöder en ansvarskultur. Det stöder inte heller lärare och rektorer tillräckligt väl i deras arbete. Vi har vad många har beskrivit som ett lapptäcke utan sömmar - det är svårt att se var den ena partens ansvar slutar och den nästa partens ansvar tar vid.

Detta underlag tas fram av Skolkommissionen. Där gjorde vi analysen att politiken har varit med och skapat problemet, och då kanske inte politiken ska stå i första rummet för att hitta lösningarna. I stället låter vi forskning och profession leda ett seriöst arbete med fria mandat att lägga fram förslag för ett starkt skolsystem som återigen bygger en likvärdig skola. Skolkommissionen kommer med sina slutförslag i april.

Frågestund

Herr talman! Jag står här och tittar upp på de elever som sitter på läktarna. De är ju vår framtid. Det är delar av Sveriges framtid som sitter och tittar på detta. Sedan tänker jag på att nästa vecka och veckan efter det kommer Timss, Timss Advanced och PISA - resultat som visar hur vi ligger till i de internationella undersökningarna.

Jag tror att Gustav Fridolin känner mig tillräckligt väl för att veta att jag verkligen brinner för skolfrågan. Jag definierar mig inte som politiker utan som magister Jakobsson; det är lärare jag är i grund och botten. Då kommer vi till nästa fråga: Är det inte dags att efter Skolkommissionens rapport sätta oss ned och ta en fika?

Herr talman! Stefan Jakobsson nämner de stora mätningar som görs i svensk skola. Vi ser fram emot dem eftersom de ger en bild - en kunskapsbild - av hur vi ligger till.

En annan viktig bild är behörigheten till gymnasiet, där vi inte längre ser en trend att allt fler lämnar nian utan behörighet vidare. Bland dem som har fått tillräcklig tid i svensk skola är det faktiskt i stället något fler som lämnar nian med en biljett vidare in i gymnasiet. Det är alldeles för många som inte gör det, men det är något fler som gör det. Det är en viktig arbetsseger för lärare och rektorer. Låt oss bygga vidare på den så att alla elever får med sig det de behöver!