Giftfri vardag

Betänkande 2016/17:MJU7

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 1 mars 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

PDF

Giftfri vardag(pdf, 773 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2016/17:7 Giftfri vardag

Beslut

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2015/16:3421 yrkande 2, 2016/17:643, 2016/17:824 yrkandena 2 och 8 och 2016/17:3165 yrkande 3 ett tillkännagivande om hantering av grupper av kemiska ämnen. Avslag på övriga motionsyrkanden.

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 31
Skrivelser: 1

Från regeringen

Giftfri vardagSkrivelse 2015/16:169

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-01-24
Justering: 2017-02-14
Trycklov: 2017-02-17

Reservationer: 30
Betänkande 2016/17:MJU7

Alla beredningar i utskottet

2017-01-24

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-02-21
Debatt i kammaren: 2017-02-22

Debatt om förslag 2016/17:MJU7

Webb-tv: Giftfri vardag

Dokument från debatten

Onsdag den 22 februari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:72
Protokoll 2016/17:72 Onsdagen den 22 februariProtokoll 2016/17:72 Giftfri vardag
Onsdag den 22 februari 2017 (preliminär)Talarlista 2016/17:20170222

Protokoll från debatten

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Anf. 110 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Kvällens första debatt med miljö- och jordbruksutskottet behandlar betänkandet Giftfri vardag - MJU7 - som utöver motioner också behandlar regeringens skrivelse med samma namn. Trots att det handlar om ett sjuttiotal yrkanden från den allmänna motionstiden och tolv yrkanden från följdmotioner är det här ett politikområde där partierna i alla fall på en övergripande nivå är ganska eniga.

Jag står såklart bakom samtliga reservationer från Moderata samlingspartiet och vårt särskilda yttrande, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 14 och 25, där regeringen borde lägga i en lite högre växel.

Fru talman! Som moderat riksdagsledamot är jag glad att kemikalielagstiftningen på ett övergripande plan är på väg åt rätt håll. Det är glädjande att kemikalielagstiftningen i allt väsentligt nu finns i gemensamma EU-förordningar. Det säkerställer att nationella hinder inte byggs upp länder emellan, och vi får en mer välfungerande inre marknad.

I en värld där våra svenska företag blir mer internationella är detta önskvärt. På de områden där vi kan leverera miljösmarta innovationer med kemibaserade lösningar vill vi gärna exportera dem. På så sätt ökas vårt välstånd genom handel liksom andra länder kan dra nytta av bättre varor och tjänster. Kort sagt: Högre tillväxt och bättre miljö går hand i hand.

Det tål också att påminna om att kemikalielagstiftningen fungerar bäst när den är unionsgemensam. Jag är personligen inte av tron att Europeiska unionen kan lösa alla problem som uppkommer i dess medlemsstater, och jag känner kanske inte att en EU-president som vill ge unga gratis interrailkort har prioriterat rätt bland EU:s utmaningar.

Jag är dock fast övertygad om att EU är det bästa verktyget vi har för handel med vår nära omvärld. Jag är fast övertygad om att ett starkt och enat EU är avgörande vid större internationella åtaganden - inte minst vid klimattoppmötet i Paris. Jag är även fast övertygad om att när det gäller utmaningar som inte bryr sig om landgränser, exempelvis utsläpp av kemikalier, spelar EU en viktig roll.

På samma sätt som man behöver vara tydlig med Europeiska unionens för- och nackdelar bör man också se på kemikaliers egenskaper. Kemikaliedebatten är som ni vet nämligen dynamisk. Nya rön, ny kunskap och nya innovationer gör att ramar och innehåll i debatten förändras. Vi i utskottet har nog lärt oss mycket om kemikaliers farlighet bara det senaste decenniet, till exempel vad gäller hormonstörande ämnen, kombinationseffekter och bioackumulation.

Vi har också lärt oss mycket om hur kemin i framtiden kommer att ge oss bättre batterier till våra elbilar, effektivare processer i våra reningsverk och miljövänligare biobaserade plaster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Fru talman! Även om kemikaliepolitiken är gemensam på unionsnivå finns det problem med svenska tolkningar av lagar och regelverk. Detta ska nämligen också sägas: För att få rimliga utfall av gemensam reglering måste olika länder också ha en någorlunda lika tolkning och implementering av lagstiftningen. Här finns en hel del att göra.

Under förra året såg vi otaliga exempel på när svenska myndigheter har en orimlig hantering av godkännanden och dispenser på växtskyddsområdet. Växtskyddsmedel som andra länder i EU har godkänt är förbjudna i Sverige. Det gäller inte enbart länder långt söderut utan även nära grannar som Finland och Danmark. När det sker slås benen undan för svenskt jordbruk, samtidigt som miljöproblemen flyttas till andra länder. Det är en situation där alla förlorar.

Denna guldplätering och de snäva tolkningar den ger upphov till ger lantbruk och växtodlare i Sverige sämre konkurrenskraft. Det är fel väg. För att komma till rätta med detta borde Jordbruksverket ta över prövningen av nya växtskyddsmedel. Det är där kompetensen för att göra en helhetsbedömning finns, och Moderaterna utvecklar sin ståndpunkt i reservation 25.

Fru talman! Svenska myndigheter gör också en hel del som är bra. Vi moderater har länge pratat om att Sverige behöver inrätta en kunskapsportal för att vanliga människor ska ha någonstans att vända sig när de undrar över farliga ämnen.

Detta har Kemikalieinspektionen hörsammat och lagt ut på sin hemsida. Jag kollade innan jag gick till den här debatten vad det egentligen står på hemsidan. Där finns två purfärska granskningar om aktuella ämnen.

Den 13 februari släppte man till exempel en rapport om förbjudna ämnen i elektriska leksaker. Av 60 leksaker var det 11 som inte klarade kraven, främst de som innehåller bly i lödningar. Nu inleds följaktligen rättsprocesser.

Den 23 januari släpptes en annan granskning, där man kom fram till att bara en av 44 undersökta sexleksaker innehåller förbjudna ämnen.

Av dessa två undersökningar ska man kanske inte dra alltför långtgående slutsatser. Men båda granskningarna finns tillgängliga på hemsidan med tillhörande ganska lättlästa broschyrer, och det är bra. Man ska inte behöva vara kemiingenjör för att kunna välja bort produkter som innehåller farliga ämnen.

Fru talman! Ett annat ämne som det talas en del om i medierna är mikroplast eller mikrokorn av plast, kanske främst i frågor som rör hav och vatten. När Uneps executive director Erik Solheim besökte miljö- och jordbruksutskottet i vintras sa han att de tre huvudområdena haven, koldioxidutsläppen och finansmarknaden borde prioriteras när det gäller miljön, och det ligger något i det.

Östersjön är ett sjukt innanhav. Miljömålet Hav i balans är vi på väg bort ifrån, och om inget görs har vi mer plast än fisk i haven år 2050. Reformbehovet är alltså ganska stort. Regeringen har också hörsammat problemet med mikroplast i hav och vattendrag i skrivelsen som betänkandet behandlar.

På reformsidan har regeringen tagit några initiativ till att förbjuda mikrokorn av plast i hudvårdsprodukter som sköljs av. Det kan vara bra, men det är ett litet förslag. Svenska marknadsaktörer kommer nämligen att ha substituerat bort mikrokorn av plast i hudvårdsprodukter som sköljs av innan förbudet träder i kraft, eftersom det finns goda alternativ som är enkla att använda. Ska man vara krass kommer det nog att ha ganska begränsad påverkan på Östersjön om inte regeringen driver på inom EU för att göra detta till unionsgemensam politik. Mer om detta går att läsa i reservation nr 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Fru talman! Lejonparten av mikrokornen kommer dessutom från större plastfragment som har brutits ned under lång tid. För att komma till rätta med dem kommer det att krävas mer långtgående reformer. Här har Naturvårdsverket fått ett uppdrag. Även om deras granskning inte är färdig och publicerad vill jag dela med mig av ett annat nyhetsklipp.

För två veckor sedan rapporterade nämligen SVT att en brittisk studie har tittat på hur man tvättar kläder i tvättmaskiner och hur mycket mikrokorn de egentligen avger. Brittiska forskare tvättade kläder i olika material i 30-40 grader och fann att kläder i akryl ger ifrån sig lite över 700 000 fibrer per tvätt. Polyester, som kanske finns mer i min garderob än akryl, avger 500 000 fibrer per tvätt. Med sådana siffror i bakhuvudet är det kanske inte så konstigt att vi får läsa rubriker om att två av tre västsvenska blåmusslor innehåller små plastartiklar.

Fru talman! Utmaningarna är stora, och det är lätt att känna misstro. Vi lever i en tid där enkla budskap med tveksam källhänvisning vinner mark. Politiker skriker sig hesa - det är inte därför jag är hes, utan jag är förkyld - utan att ha reformer för att backa upp retoriken.

Jag vet att när den här debatten fortsätter kommer partiföreträdare för de andra partierna, som talar efter mig, att beskylla Moderaterna för att inte vilja göra tillräckligt eller inte göra något alls. Det har de nämligen sagt varje gång som vi haft debatt om kemikalier de senaste åren. Men till dem som lyssnar på den här debatten från läktaren eller rent av hemma vid datorn vill jag säga att så inte är fallet. Moderaterna har absolut inte roligast affisch och heller inte störst löfte, men vi har en politik som fungerar.

Redan vid 1900-talets början, när partiet ännu inte hette Moderaterna utan Allmänna Valmansförbundet, var vi pådrivande för Sveriges första miljölagstiftning. Det var långt innan många av de mindre och mer högljudda partierna fanns.

Det tål att sägas i sammanhanget att under alliansregeringen minskade svenska utsläpp med nästan 20 procent, och det var helt utan att vi behövde ta med några kolbitar till tv-inspelningar.

Kort sagt: Vår miljöpolitik kanske inte fungerar så bra på Twitter, men den fungerar i verkligheten. Och det är det som kommer att krävas om vi ska komma till rätta med utmaningarna som rör miljö och klimat. För planeten är det nämligen inte tanken som räknas - bara resultatet.

Martin Kinnunen (SD)

Anf. 111 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag giftfri vardag och kemikaliepolitiken. Som socialkonservativt parti förespråkar vi naturligtvis en sund försiktighetsprincip på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Kemikalier är i dag en del av vår vardag. Varje dag utsätts vi för dem, både vår natur och våra kroppar. Det är ingenting som vi reflekterar speciellt mycket över, och det är oftast ingenting som är speciellt farligt.

Det bör också framhållas att begreppet "giftig" står i stark relation till ämnets koncentration och användningssätt. Men kemikalier och deras interaktion kan vara ett komplext område, för även om enskilda kemikalier kan vara ofarliga kan de i kombination med andra vara giftiga. Och vad som är ofarligt att nyttja i små mängder kan i höga koncentrationer vara farligt. Samtidigt är det viktigt att understryka att man för den sakens skull inte ska få panik och till exempel börja kasta bort alla leksaker och muggar i förskolan av ren rädsla. Det finns nämligen exempel på att arbetet har utförts på detta sätt, att arbetet präglas mer av rädsla än av rationalitet. Det kostar i slutändan mycket pengar, och sådana ska vi naturligtvis inte göra av med i onödan.

Det är därför viktigt att kemikaliearbetet präglas av evidensbaserad forskning, där man noga väger för- och nackdelar samtidigt som arbetet med att begränsa oönskad spridning av kemikalier bedrivs kraftfullt.

Fru talman! Kemikaliepolitiken har också kommit att bli ett område där regeringen och stora delar av oppositionen - ja, faktiskt samtliga partier här förutom Sverigedemokraterna - ser en möjlighet att under falska förespeglingar plocka in skatt från företag och konsumenter. Jag talar om kemikalieskatten som kommer att införas.

Det är riktigt att hemelektronik innehåller farliga kemiska ämnen. De är dessutom ofta otestade, vilket absolut är djupt otillfredsställande. Men kemikalieskatten som införs tar ju ingen som helst hänsyn till miljön. Den skapar inte incitament att byta ut sämre ämnen mot bättre. Till att börja med vet vi inte vilka dessa mindre skadliga ämnen skulle vara.

Huvudproblemet kanske är att skatten inte tar hänsyn till att vi har gränshandel och att Sverige är en begränsad och mycket liten marknad, så kemikalierna kommer inte att bytas ut, men konsumenter kommer att byta marknad att handla från. Detta skapar incitament att köpa produkter från andra länder i Europa, vilket naturligtvis kommer att slå mot svenska jobb i en bransch som i dag brottas med lönsamhetsproblem. Det är ett typexempel på en illa utformad kemikalieskatt som aldrig borde införas. Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 17.

Fru talman! Nu hade jag inte replikrätt på Moderaternas Jesper Skalberg Karlsson. Men en del frågetecken infinner sig när jag läser Moderaternas reservation 19, där man kan läsa om just kemikalieskatten som jag har pratat om: "Den utformning av kemikalieskatten som regeringen nu föreslår uppfyller inte dessa kriterier. Det ger svenska aktörer en betydande konkurrensnackdel jämfört med internationella konkurrenter och riskerar att endast ge begränsad miljönytta och i stället leda till att konsumenter gör sina inköp av vitvaror och hemelektronik via utländska återförsäljare, exempelvis på internet."

Då undrar man ju varför Moderaterna föreslår införandet av denna mycket dåliga skatt. Den är ju lika mycket Moderaternas förslag som regeringens, eftersom den återfinns i Moderaternas budgetmotion. Man kan fråga sig om det är en moderat partilinje att man ska äta kakan och ha den kvar.

Fru talman! Jag nämnde att vi utsätts för kemikalier på olika sätt dagligen. Det innebär också att kemikaliepolitiken har stor inverkan på vårt näringsliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Kemikaliepolitiken ligger till stora delar på EU-nivå. Att vi har en samordning i Europa på området tycker vi från Sverigedemokraternas sida är positivt, samtidigt som det ibland på miljöområdet är viktigt att länder kan gå före och göra egna prioriteringar. Men i de fall vi har de möjligheterna måste vi vara väldigt varsamma. Konsekvenserna kan annars bli att vi slår ut svenska företag och jobb, samtidigt som likartade produkter ändå konsumeras i Sverige.

Frågan om växtskyddsmedel är ett exempel på detta. Där skulle vi önska att Sverige kunde sträva mot en harmonisering gentemot våra grannländer när det gäller ansökningar, godkännanden och dispenser. Man måste även i kemikaliefrågorna ha ett brett perspektiv där hänsyn tas till såväl miljökonsekvenserna vid ökad import som till företags konkurrenskraft.

Några av de vanligast förekommande synpunkterna jag hör när jag träffar företrädare för denna bransch är att systemet präglas av oförutsägbarhet och långa handläggningstider. Kemikalieinspektionen har ansvaret för detta arbete, men ytterst är det regeringens ansvar. Detta är allvarligt då det skadar svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt och svenska jobb till ingen miljönytta.

Vi tycker därför att Kemikalieinspektionen bör ges tydligare direktiv att arbeta med dessa problem. Handläggningstiderna måste kortas, regelverket måste bli mer förutsägbart och arbetet måste sträva efter att skapa möjligheter så att svenska företag kan konkurrera på likartade villkor som sina konkurrenter.

Fru talman! Vi har stor anledning att vara stolta över svensk kemikaliepolitik, och i stora drag är vi väldigt eniga om inriktningen och den praktiska politiken. Den bild man får är att vi i ett internationellt perspektiv är utomordentligt duktiga på att identifiera risker, upptäcka skadliga ämnen och lägga fram förslag om nya förbud.

Men när det gäller att ge svenska företagare rimliga villkor i konkurrensutsatta branscher är vi sämre. Resultatet blir att vi missgynnar svenska företag samtidigt som dessa produkter ändå konsumeras i Sverige och båtar med skadliga kemiska substanser ändå trafikerar svenska vatten.

Självklart behöver vi ett konsumentperspektiv på det här, och det perspektivet ska vara sakligt och faktabaserat för att eliminera risker i samhället så långt vi kan. Vi ska stödja dem som har kunskaperna och arbetar med detta i att göra adekvata och balanserade bedömningar.

Vi ska ha höga ambitioner på miljöområdet. Samtidigt måste vi ha näringslivsperspektivet. Annars exporterar vi bara arbetstillfällen till länder med lägre ambitioner utan att några egentliga fördelar uppnås.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till reservation 26.

Kristina Yngwe (C)

Anf. 112 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Varje dag kommer vi i kontakt med ett stort antal kemikalier. De flesta är helt ofarliga. Många av dem är bra för oss, och flera av dem är till och med livsnödvändiga. Men en del av de kemikalier vi kommer i kontakt med kan vara allergiframkallande, cancerframkallande, hormonstörande eller miljöbelastande. Det är dessa kemikalier vi vill se upp med.

De flesta människor inleder sin dag med att öppna badrumsskåpet och använda en eller flera produkter. En kvinna använder i genomsnitt tolv olika produkter under en dag. Det betyder i sin tur direktkontakt med nästan 170 olika kemikalier. Män kommer under en dag i kontakt med ungefär hälften så många kemikalier genom hygieniska produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Vi tänker mycket på vad vi äter och hur det påverkar oss och vår miljö. Men hur produkter som tvål, schampo eller smink påverkar oss och vårt vatten tänker vi inte lika mycket på.

Även de kläder vi bär på kroppen innebär kontakt med kemikalier. För att tillverka ett kilo material till tröjor krävs tre kilo kemikalier. Det är kemikalier som vi har nära kroppen men som också spolas ut i vattendrag när vi tvättar plaggen och som under processen i produktionsländerna påverkar deras dricksvatten och deras miljö.

Låt oss ta garvningsindustrin som exempel. I vissa industrier används 130 olika kemikalier. Ibland förekommer användning av krom vid garvning, vilket kan orsaka allergier och sjukdomar. Arbetare inom kromgarvning löper hög risk att utveckla vissa cancerformer.

Såväl fru talmannen och jag som alla ni som sitter och tittar på denna debatt har ett ansvar som konsumenter att försöka konsumera så hållbart det går, vare sig det handlar om jeans och tröjor eller schampo och smink.

Men framför allt vilar det ett tungt ansvar på oss politiker. Vi måste se till att konsumenterna kan göra informerade val genom till exempel lättillgängliga databaser och ett kemikalie-Fass som gör det enkelt för konsumenter att kolla upp vad olika kemikalier innebär. Vi måste genom olika styrmedel, såsom skatter eller producentansvar för exempelvis textilier, se till att övergången till en hållbar produktion går så snabbt som möjligt. Vi måste också se till att skydda konsumenterna från farliga ämnen i deras vardag.

Centerpartiet var under sin tid i regeringen starkt pådrivande för utvecklingen av EU:s gemensamma kemikaliepolitik, Reach, som bland annat reglerar förekomsten av skadliga ämnen.

Vi ser behov av att förbättra Reach. Sverige bör verka för att stärka EU:s kemikalielagstiftning och för att arbetet för en giftfri vardag prioriteras inom EU.

Kemikalieanvändningen är global. Den kan spridas i våra vattendrag och i vår luft, och denna spridning känner inga gränser. Därför behöver vi ett stort fokus på EU-nivå vad gäller dessa utmaningar.

Nyligen meddelades att fyra ftalater satts upp på EU:s kandidatlista som hormonstörande. Det är ämnen som i dag kan finnas i skosulor och tröjtryck men också i plastleksaker, duschdraperier och plastgolv. Att dessa ftalater tas upp på kandidatlistan som hormonstörande är ett viktigt steg på vägen mot en giftfri vardag, men vi måste se till att fler farliga ämnen kommer upp på kandidatlistan.

För att vi ska kunna agera i ett tidigt skede måste det bli enklare att i Reach klassificera och förbjuda grupper av ämnen med liknande egenskaper. Upptäcks ett ämne med hormonstörande egenskaper är ofta genvägen att byta ut detta ämne mot ett ämne med liknande egenskaper men ett annat namn. Denna genväg måste vi stoppa. Därför är det glädjande att en enig riksdag i dag uppmanar regeringen att intensifiera arbetet med att förbjuda farliga ämnen i grupp.

Fru talman! Reach reglerar ämnen, men skadliga kemikalier kan även nå den svenska konsumenten via importerade produkter. Vi vill bygga upp en stark och hållbar industri i Sverige och Europa, och vi vill inte exportera miljöproblem till andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

När det gäller ftalaterna, som jag nyss nämnde, kvarstår till exempel viktigt arbete eftersom produkter med dessa hormonstörande ämnen även fortsättningsvis kommer att kunna importeras till Europa.

Därför är det viktigt att stärka det internationella kemikaliearbetet så att fler ämnen regleras och hårdare krav ställs på de varor som importeras till EU. Skärpta globala kemikalieregler ger bättre miljö både där produkter tillverkas och används och när de ska tas om hand som avfall.

För att skydda konsumenter på hemmaplan bör ett skärpt internationellt kemikaliearbete kompletteras av ett stärkt arbete med tillsyn av kemikalier i varor. Detta krav styrks av att Kemikalieinspektionen har funnit otillåtna halter av giftiga ämnen i hälften av 160 undersökta produkter. Majoriteten av dessa produkter importeras från marknader utanför EU och regleras således inte av EU:s kemikalielagstiftning.

Kunskapen om kemikalieanvändning kan vara låg i många företag, och även om vi kan lyckas med informationsinsatser för dessa företag kan det vara mer effektivt att utföra bättre tillsyn i Sverige för att undvika att hormonstörande ämnen hamnar i våra hem och i vår miljö.

Centerpartiet vill därför stärka arbetet med tillsyn av kemikalier i varor i ett samarbete mellan Kemikalieinspektionen, Tullverket, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter.

En problematisk grupp för de vattenlevande organismerna är mikroskräp. Det har nämligen i undersökningar visat sig att vissa vattenlevande organismer väljer mikroskräp framför sin vanliga föda, vilket såklart får stora konsekvenser.

Det finns många olika källor till mikroskräp, och alla måste hanteras på olika sätt. En källa är mikroplaster i till exempel tvål och tandkräm. Redan i dag finns det fullgoda substitut till mikroplaster och mikrokorn som går att använda i dessa produkter.

Centerpartiet vill därför att regeringen verkar för att EU ska fasa ut mikroplaster i hygienartiklar senast år 2020.

Fru talman! Det finns en stor potential för svenska företag i att förse världen med hållbara och säkra produkter - något som kommer att efterfrågas i allt högre grad i framtiden. Genom att ställa ambitiösa, långsiktiga krav samtidigt som vi skapar goda förutsättningar för de tillverkande företagen kan vi säkerställa att arbetet med en giftfri vardag blir bra både för konsument och för producent.

Jag ställer mig såklart bakom alla Centerpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 12 och 14.

(Applåder)

Jens Holm (V)

Anf. 113 Jens Holm (V)

Fru talman! Är det inte märkligt och en smula skrämmande och upprörande att vi har tusentals ämnen på marknaden i Sverige och Europa och att flera av dem kan ge oss allvarliga skador och åsamka miljön stor förstörelse?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Det kan handla om det hormonstörande ämnet bisfenol A, som finns i kvitton, plastbyttor och rör till vårt dricksvatten. Det kan handla om olika former av ftalater, som kan skada vår reproduktionsförmåga och som kan finnas i plastgolv, leksaker och annat. Det kan handla om bromerade flamskyddsmedel i möbler och elektroniska produkter. Detta är bara några exempel på kemikalier som måste regleras hårdare. Som jag sa kan de skada både oss och miljön.

Detta är också en viktig fråga för de tusentals arbetare som jobbar inom kemikalieindustrin i Sverige och i resten av världen. Om vi får bättre regleringar på detta område gynnar det inte bara oss konsumenter, utan det gynnar självfallet också alla som arbetar med dessa ämnen. Detta är även en viktig fråga för de människor som hanterar det skrot som vi skapar i Sverige och som sedan hamnar på olika platser runt om i världen.

Jag var i Bangladesh för två veckor sedan och träffade människor som kunde vittna om hur våra gamla datorer, mobiltelefoner, plastgrejer och annat hamnar hos dem som skräp. Där sitter människor helt utan skyddsutrustning och plockar isär materialet.

Ju mer kemikalier vi har i våra produkter här, desto mer kemikalier blir det bland barn och arbetare i ett land som Bangladesh. Därför är detta en fråga som inte bara rör oss utan som i allra högsta grad påverkar resten av världen.

I betänkandet är Vänsterpartiet med och föreslår ett antal viktiga begränsningar. Vi vill ha ett totalförbud mot bisfenol A och andra bisfenoler med liknande egenskaper. Vi vill ha ett förbud mot bromerade flamskyddsmedel. Vi vill att Sverige ska driva ett totalförbud mot kvicksilver i EU, precis som vi redan har i Sverige.

Jag välkomnar det förslag som regeringen nu har tagit fram mot mikroplaster i kosmetika. Vi i Vänsterpartiet har också drivit på för bättre information till konsumenterna, så att man ska veta exakt vilka ämnen det är i olika produkter.

Allt detta är viktigt, men ändå får jag en känsla av att vi hattar runt lite i denna fråga. Vi tar några kemikalier som vi säger att vi vill förbjuda. Sedan läser vi en ny rapport, och då vill vi förbjuda dem också. Sedan kommer det ännu en rapport, och då är det nya ämnen som också ska regleras.

Det räcker inte att arbeta på det sättet. Det räcker inte heller att se till att vi konsumenter får bättre information, utan kemikalielagstiftningen måste skärpas från grunden.

När jag tidigare satt i EU-parlamentet var jag med och förhandlade om den kemikalielagstiftning som nu gäller i Sverige och hela EU och som kallas Reach. Vi förhandlade om den 2006 och 2007. Redan då sa jag att det fanns stora brister i denna kemikalielag, och det är de bristerna vi hanterar här och nu.

Reach behöver göras om från grunden. Det handlar till exempel om att vi behöver en substitutionsprincip på riktigt, alltså en princip som säger att om det finns ett ämne med mindre farliga egenskaper ska det ämnet automatiskt ersätta den mer skadliga kemikalie som kan finnas på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Vi måste registrera och reglera alla lågvolymämnen. Det är ämnen som används i små mängder men som kan ha väldigt allvarliga och negativa egenskaper.

Precis som föregående talare från Centerpartiet nämnde handlar det om att vi måste kunna hantera kemikalier i grupp. Vi ska inte bara gå på den enskilda kemikalien, utan vi ska titta på egenskaperna hos olika kemikalier. Om vi har stoppat en egenskap eller hormonstörande effekt hos ett ämne ska detta automatiskt gälla för nya ämnen som kommer ut på marknaden och som har liknande egenskaper.

Det handlar också om att vi måste hantera hur kemikalier fungerar i grupp, så kallade kombinationseffekter. En kemikalie kan förefalla helt okontroversiell ifall den används separat, men den samreagerar med andra kemikalier. Därför måste man kunna göra bedömningar utifrån dessa kombinationseffekter.

Vi måste reglera nanomaterial. Det gör vi i princip inte alls i dag. Vi vet väldigt lite om deras effekter. Vi måste också ha en helt grundläggande princip inskriven i kemikalielagstiftningen, nämligen att en medlemsstat alltid ska kunna gå före och reglera en kemikalie ifall man upplever att den är skadlig och har negativa effekter. Det ska finnas en garanti för alla medlemsstater när det gäller att kunna gå före.

Om vi får dessa förändringar på plats tror jag att vi slipper sitta här varje år och plocka ut enskilda kemikalier som vi säger att vi vill förbjuda i Sverige. Då får vi ett mer robust regelverk som ser till att vi stämmer i bäcken och att vi lägger ansvaret där det ska ligga, nämligen på dem som släpper ut kemikalierna på marknaden.

Det är industrin som ska ha bevisbördan. Det är industrin som ska bevisa att det är ett viktigt ämne som Europas konsumenter behöver, att det inte är skadligt på något vis och att det har testats på alla tänkbara sätt. Då ska det få komma ut på marknaden. Vi politiker ska inte behöva göra brandkårsutryckningar i efterhand, så som det tyvärr är i dag.

Fru talman! Jag står förstås bakom allt som Vänsterpartiet föreslår i betänkandet, men jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 5, som handlar om definition av hormonstörande ämnen. Den måste bli tydlig, och särskilt farliga ämnen måste kunna definieras.

Lars Tysklind (L)

Anf. 114 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag håller med föregående talare när det gäller uppräkningen av farliga ämnen. Man kan tycka att det är märkligt att de finns i så många saker.

En giftfri vardag, som det heter i betänkandet, borde egentligen vara en självklarhet i grunden, men det är en utmaning, ofta på grund av brist på kunskap, som ständigt måste förnyas. Samtidigt som vi får kunskap om befintliga ämnen kommer nya kemiska produkter, mer eller mindre välgrundat, ständigt ut på marknaden.

Det är viktigt att ha med sig att kemiska produkter inte per definition är giftiga produkter. Kemiska produkter har också en positiv sida och är värdefulla och användbara i många sammanhang. Men i dag handlar det om en giftfri vardag, så det är giftiga kemikalier vi talar om nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Som konstaterats tidigare här är en stor del av kemikalielagstiftningen harmoniserad inom EU, genom Reachförordningen, vilket gör att EU är en självklar arena för denna typ av diskussioner. Jag tror att vi är eniga här inne om att den utveckling som sker inom EU och den skärpning av lagstiftningen som måste till går alldeles för långsamt. Man kan undra varför det ska behöva vara på det sättet, inte minst när det gäller hormonstörande ämnen.

Även om EU är centralt och viktigt utesluter det inte åtgärder på nationell nivå. Från Liberalernas sida har vi, inte minst i budgeten, gjort prioriteringar som utgår från försiktighetsprincipen, principen att förorenaren betalar och grön skatteväxling. Det är argumentet som gör att vi står bakom en kemikalieskatt. Det går ut på att man ska minska förekomsten av och därmed risken för exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen, som ofta används i hemmen.

Sedan kan man alltid ha synpunkter på utformningen, men den får vi kanske revidera framöver så att den verkligen får den effekt som vi har tänkt. Det är viktigt att utformningen styr så att ämnen med högre risk byts ut mot mindre farliga ämnen genom så kallad substitution eller utbyte. Detta är möjligt, för det finns ofta alternativ.

Det är naturligtvis viktigt att få bort farliga kemikalier i konsumentprodukter, till exempel leksaker och kläder, som har nämnts här tidigare. Vi ser mer och mer att det blir aktuellt att diskutera kläder. Liberalerna vill därför stärka marknadstillsynen med ett speciellt fokus på produkter till barn. Det är också någonting som vi har lyft fram i budgetsammanhang.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6 i betänkandet, men jag står naturligtvis även bakom reservationerna 14 och 20 där Liberalerna finns med.

Jag yrkar också bifall till det eniga förslaget om ett tillkännagivande till regeringen när det handlar om att kemiska produkter måste kunna behandlas i grupp. Som har nämnts här tidigare är det inte en framkomlig väg att vi politiskt diskuterar enstaka ämnen. Det handlar egentligen om vetenskap och giftighet. Att man skulle byta ett ämne mot ett annat som har samma egenskaper är på något sätt destruktivt i sammanhanget.

Jag tycker alltså att det är en självklarhet att vi driver på EU så att man snabbt kommer fram till att detta ska kunna göras. Allt annat är, ur hälso och miljösynpunkt och ur vetenskaplig synpunkt, mycket kontraproduktivt.

Reservation 6, som jag har yrkat bifall till, handlar om utfasning av särskilt farliga ämnen och att man ska driva den frågan på EU-nivå. Det handlar om kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel och hormonstörande ämnen, till exempel bisfenoler.

Att vi har harmoniserade regler inom EU borde vara en styrka för den gemensamma marknaden, så att farliga kemikalier inte släpps ut. Men det är ändå lite märkligt att det går så pass trögt på EU-nivå att få till denna lagstiftning. Det finns säkert många förklaringar till detta. Men man ställer ändå frågan varför utfasningen av dessa särskilt farliga ämnen inte går framåt, eftersom kunskapen ändå är så stor om att detta inte är bra. Sverige har spelat en roll länge för att driva på denna lagstiftning. Inte minst under alliansregeringens tid var detta en mycket central fråga. Detta arbete har fortsatt även under denna regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

I reservation 14 lyfts en annan mycket central fråga fram. Den gäller en utfasning av och förbud mot mikroplaster. Antingen har man mikroplaster i produkter, eller också blir produkter mikroplaster under resans gång. Det kan vara lite olika.

Jag tror att jag, liksom de flesta, tycker att det känns nästan oöverblickbart vilka konsekvenser som denna fråga kan få i det långa loppet, inte minst på grund av att mikroplaster binder miljögifter som sedan tar sig in i näringskedjorna och ekosystemen. Bara under de senaste månaderna har vi läst att man har upptäckt mikroplaster i musslor och till och med i valar. De finns överallt.

Vi har fört en diskussion om att spridningen naturligtvis måste stoppas vid källan. Det är utgångspunkten. Då finns det krav på att de ska kunna tas bort i hygienartiklar. Det är kanske det enkla och borde vara det självklara. Detta krav måste drivas inom EU så att den utfasning som vi har diskuterat här sker före 2020.

När vi talar om mikroplaster finns det en annan del, nämligen all plast som finns i världshaven. Som någon nämnde här tidigare kommer det, om inte trenden bryts, att finnas mer plast än fisk i haven 2050. Jag utgår från att man då talar om att mängden plast kommer att öka och inte att mängden fisk ska minska.

När vi diskuterar haven räcker det inte att stoppa detta vid källan. Under åtskilliga år framåt kommer plast att vräkas in över våra kuster. Vi vet att det inte minst när det gäller västkusten och Bohuskusten inte är fråga om någon enstaka kubikmeter plast utan tusentals kubikmeter plast som blir liggande på stränderna. Plasten bryts naturligtvis successivt ned i mindre och mindre partiklar och spolas tillbaka ut i havet. Det är alltså inte bara ur en tillgänglighetssynpunkt och ur en estetisk synpunkt som plasten måste städas bort utan inte minst ur denna synpunkt. Det är mycket angeläget att det görs i princip varje år.

Jag vet att det finns en del pengar anslagna i budgeten. Liberalerna har föreslagit ännu större anslag just för detta ändamål, alltså att våra stränder måste städas.

Om vi tidigare tyckte att tyngden låg på estetik och tillgänglighet anser jag att tyngden nu måste flyttas över även till frågan om att det spolas ut mikroplaster i havet, vilket kan få ödesdigra effekter.

I ett tv-program - jag tror att det var förra veckan - talades det om att man hade analyserat ett antal alkfåglar som hade dött. De hade valt plast som föda och innehöll i princip bara plast. Då var det inte så lätt att leva vidare.

Detta är alltså ett stort problem som vi måste ta på allvar. Det handlar både om mikroplast i hygienartiklar och om att vi måste städa våra stränder så länge det vräks ut plast.

Jens Holm (V)

Anf. 115 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag har två frågor till Lars Tysklind. Den första gäller Reach, EU:s kemikalielagstiftning. Det låter som att vi är överens om det mesta, och jag tycker att det är bra att vi ska driva på för en bättre lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Det som vi i Vänsterpartiet tycker är viktigt i detta sammanhang är att medlemsländerna alltid ska kunna gå före och presentera nationella förbud som i framtiden kan bli ett EU-förbud. Lars Tysklind nämnde ordet harmonisering i sitt anförande. Om det är harmonisering som gäller kan det ta mycket lång tid innan vi får ett förbud på EU-nivå. Vi kanske aldrig får det.

Jag undrar om Liberalerna håller med om att det är en god princip att medlemsländerna alltid ska tillåtas att gå före med nationella regleringar inom ramen för Reach?

Min andra fråga gäller reservation 14 från de borgerliga partierna om att fasa ut mikroplaster. Jag håller helt med om att det måste göras. Nu har regeringen lagt fram ett sådant förslag som är ute på remiss. Tanken är att vi ska få ett svenskt förbud mot mikroplaster i hygienprodukter från och med den 1 januari nästa år, om jag har förstått saken rätt. I er reservation står det att ni vill ha ett EU-förbud. Då undrar jag om det innebär att ni bara vill ha ett EU-förbud, eller om ni tycker att det är en bra princip att Sverige går före med ett nationellt förbud mot mikroplaster och att ni i nästa steg kan tänka er ett EU-förbud som förstås också vore jättebra.

Lars Tysklind (L)

Anf. 116 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Vi hamnar ofta i diskussionen om på vilken nivå som det är effektivast med denna typ av åtgärder. Svaret på den frågan är i detta sammanhang naturligtvis att det är oerhört mycket effektivare om man kan få till det på EU-nivå och på hela den inre marknaden. Om vi talar om världshaven vet vi inte varifrån dessa mikroplaster kommer, och det har egentligen ingen betydelse.

Om det enligt regelverket är möjligt att inom ramen för Reach ta bort mikroplaster i hygienartiklar i Sverige - jag är inte helt säker på att detta utrymme finns, men det borde finnas - har vi inga synpunkter på det utan tycker att det borde vara en vettig väg att gå. Då är egentligen svaret på den första frågan att man naturligtvis ska utnyttja även det utrymme som finns nationellt, inte minst för att visa att det går att få kunskap om hur en substitution går till och så vidare. Men i princip är det EU-nivån som är den starka nivån, och där vi ska lägga krutet för att få en förändring eftersom det är då det får stor effekt.

Jens Holm (V)

Anf. 117 Jens Holm (V)

Herr talman! Det låter som att vi är överens om att det är ett bra förslag att först gå före och förbjuda mikroplaster här i Sverige, och sedan utgår jag från att regeringen kommer att driva detta också på EU-nivå.

Jag tyckte inte att det var glasklart vad Liberalerna egentligen tycker om att ha en garanti där medlemsstaterna alltid ska kunna gå före inom Reach och reglera kemikalier på nationell nivå. Jag håller med om att det är jättebra om man får igenom ett EU-förbud. Men ofta är det stora problemet just att man inte får igenom ett förbud på EU-nivå, eller också tar det väldigt lång tid och när det väl blir av är det fullt av en massa undantag och kryphål. Det blir därför ett förbud som inte är mycket värt.

Däremot har vi sett att de gånger medlemsstater har tagit strid och gått fram med nationella regleringar har det varit framgångsrikt. Vi har på flera områden kunnat se att detta har lett till ett europeiskt förbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Det är därför jag tycker att det vore bra om Liberalerna kunde säga: Det är jättebra om vi kan få det på EU-nivå, men självklart tycker vi att varje land ska ha rätten att stoppa kemikalier i sitt land och inte behöva sitta med armarna i kors och vänta på Bryssel. Tycker inte Liberalerna så?

Lars Tysklind (L)

Anf. 118 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Nu talar vi om ordet garanti. Låt mig problematisera det hela lite grann, för detta är en problematisk avvägning. Vi har infört en harmoniserad lagstiftning, och det beror på att vi totalt sett har en inre marknad där vi inte släpper ut produkter som är farliga för miljö och hälsa. Det leder oss in på handelshinder och hela den biten och hur mycket vi egentligen kan hindra flödet av produkter i nästa skede.

Ordet garanti kanske är att ta i. Men jag tycker att det är viktigt att vi i Sverige kan identifiera och besluta, speciellt när det gäller kemikalier som är riktade direkt till konsument. Vi har ju exempelvis talat om bisfenol A. I leksaker har det funnits gifter och så vidare. Där tycker jag nog att det är högst rimligt att ett land får gå före, och jag tror till och med att det är bra att man gör det för att skapa en trovärdighet när det gäller kemikalier gentemot befolkningen.

När det gäller att alltid gå före kanske jag inte kan stå här i dag och säga att vi ska ha en garanti för detta, utan det är naturligtvis en avvägning.

Lars-Axel Nordell (KD)

Anf. 119 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! En giftfri vardag borde väl vara något som vi alla vill leva i. Vem vill leva på en jord där miljögifter hotar våra liv, vår hälsa, djurlivet och miljön? Det vill vi inte ha. En giftfri vardag är särskilt viktigt för barnen, som är extra känsliga för kemikalier och andra ämnen i vår omgivning. Därför är det en viktig uppgift för politiken att på bästa sätt skydda barn och unga.

Kristdemokraterna föreslår att när en offentlig aktör som bedriver verksamhet för barn gör en upphandling ska det vara möjligt för aktören själv att ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Detta skulle gälla allt från leksaker och nappflaskor till mat och dryck som i första hand konsumeras av barn i verksamheterna.

Bland kommunerna runt om i vårt land finns i dag ett stort engagemang för att fasa ut giftiga ämnen ur barnens vardag. I min hemkommun Örebro, där vi finns med i majoriteten, har vi nyligen antagit en strategi för ett giftfritt Örebro och en handlingsplan för giftfria barnomsorgsverksamheter. Där har man till exempel beslutat sig för att byta ut vilmadrasser och plastleksaker i förskolan mot garanterat giftfria alternativ. Detta är ett exempel på det engagemang som finns.

Det har gjorts och görs stora insatser av både Kemikalieinspektionen och Kammarkollegiet, och inte minst av alla huvudmän ute i landet.

Redan i dag kan privata aktörer inom välfärdssektorn ställa hårdare miljökrav i sin verksamhet än vad kommuner och landsting kan eftersom de inte behöver följa EU:s upphandlingsregler. Det borde bli möjligt även för en kommunal förskola att profilera sig som till exempel "giftfri förskola" med hårdare krav på allt från leksaker och nappflaskor till mat och dryck som konsumeras av barn i verksamheterna, även om de krav på giftfrihet som man då ställer går utöver vad EU-domstolen har funnit vara proportionellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Med Kristdemokraternas förslag blir det upp till verksamhetsutövare och brukare att avgöra vad man är beredd att betala för att nå de önskade kvaliteterna. Förslaget möjliggör för offentliga aktörer att vara pådrivande i miljöutvecklingen.

Herr talman! Kristdemokraterna vill dessutom att EU:s regelverk överlag ska ge enskilda medlemsländer större möjligheter att införa tuffare regler av miljöskäl i syfte att gå före. Den möjlighet som finns i dag för ett enskilt EU-land är den så kallade miljögarantin, som vi har hört talas om i debatten. Den återfinns i artikel 114 i Lissabonfördraget. Miljögarantin ger en möjlighet för oss att behålla eller införa hårdare krav än vad den gemensamma miljölagstiftningen kräver.

Det är EU-kommissionen som avgör om lagstiftningen ska tillåtas. I kommissionens bedömning ingår att avgöra om lagen utgör ett dolt handelshinder eller bryter mot den inre marknaden på annat sätt. I dag krävs att medlemsstaten i fråga har särskilda förhållanden som motiverar strängare regler än de gemensamma. I praktiken tolkar EU-kommissionen och EU-domstolen miljögarantin mycket strikt. Exempelvis har man tvingat Danmark att ta bort förbud mot de hälsofarliga tillsatserna nitrit, nitrat och sulfit i korv.

Vi menar att en högre politisk ambition med syfte att skydda miljön eller människors hälsa borde vara skäl nog för att godkänna att vi i Sverige ska kunna ha tuffare regler.

Herr talman! Bisfenoler är ett hormonstörande ämne med omfattande användning i vårt samhälle. Det används i många plastprodukter, och det misstänks även vid låga doser kunna ge effekter på fortplantningsförmågan samt på foster och små barn. I dag är bisfenol A helt förbjudet i nappflaskor i hela Europa. Dessutom har gränsvärden införts för leksaker för barn under tre år och leksaker som är avsedda att stoppas i munnen. Där är det helt förbjudet. Debatten om bisfenol A har dock medfört att varianter av fenol, kallade bisfenol B, bisfenol F och bisfenol S, har dykt upp på marknaden.

Från och med 2020 kommer bisfenol A att vara förbjudet också i termopapper som används i bland annat kassakvitton och biljetter. Sverige har gått före med egna förbud mot bisfenol A i matförpackningar för barn upp till tre år och vid rening av dricksvattenrör.

Detta är ett steg i rätt riktning, men vi tycker att det är dags att gå vidare och förbjuda alla former av bisfenoler.

Herr talman! Ett annat område är nanotekniken, som expanderar snabbt i vår tid eftersom den ger stora tekniska och kommersiella möjligheter. Men kunskapen är mycket liten om dess risker för människor, djur och miljö. I dag finns nanomaterial i bland annat kosmetika, livsmedelsprodukter, batterier och ytbeläggningar samt i kläder som behandlats antibakteriellt.

Den lagstiftning som i dag finns är undermålig. All import och tillverkning av kemiska ämnen över ett ton per år och tillverkare måste i dag registreras. Hur är det då med nanomaterial? Eftersom nanomaterial ofta används eller importeras i mycket små mängder faller det mesta under strecket för detta krav. Därmed går det inte att få fram tillräckligt mycket information om omfattningen för att bedöma risker och vid behov vidta åtgärder. Den svenska regeringen måste vara pådrivande för att på detta område anpassa lagstiftningen inom EU och säkerställa att kunskap om nanopartiklars och nanomaterials hälso- och miljöeffekter uppnås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Herr talman! Mikroplaster som sprids i havet är i dag ett stort problem. Alger äter mikroplaster, fiskarna äter alger och vi äter fisken. På det viset förs detta över till oss. Det framgår av betänkandet att 39 ton mikroplaster varje år tillförs Östersjön från användning av skönhetsprodukter och tvål. Men mikroplaster frigörs också från plastbitar från till exempel plastkassar. För att minska användningen av plastpåsar har vi i vår budget föreslagit en skatt på 1 krona per plastpåse. Detta skulle ge 1 miljard till statskassan det första året, och jag är övertygad om att det skulle få en styrande effekt, så att folk tar med sig kassar av annat material när de går till affären för att handla mat.

Herr talman! Läkemedelsrester i miljön är ett ökande problem. Kristdemokraterna föreslår ett producentansvar för läkemedlens negativa miljöeffekter. Redan i dag tillämpas producentansvar på en rad andra områden, exempelvis vad gäller förpackningar av olika material, tidningar, elskrot och batterier.

Läkemedel och rester av läkemedel i vårt avloppsvatten gör att extra rening krävs vid reningsverken, och många gånger räcker det inte för att helt reducera miljögifterna. Det är rimligt att läkemedelsbranschen, likt andra branscher med miljöfarliga ämnen, tar ett producentansvar och täcker kostnaderna för att miljöstörande läkemedelsrester från produktionen läcker ut via avloppsnätet eller i dagvattnet.

Herr talman! Jag står självfallet bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag enbart bifall till reservation 3 om miljökrav vid offentlig upphandling samt till reservation 6 om utfasning av särskilt farliga ämnen.

Johan Büser (S)

Anf. 120 Johan Büser (S)

Herr talman! Vi har nu hört flera av de andra partierna berätta om sitt engagemang på det här området, som rör kemikalier och giftfri miljö. Nu är det min tur.

Jag blev socialdemokrat för att jag tyckte - och det tycker jag fortfarande - att det är socialdemokratin som på bästa sätt kan kombinera det som vi människor behöver för att leva ett gott liv.

Detta innebär en hållbar utveckling ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det innebär också att klara av att balansera vår omsorg om natur och miljö med en tillväxt som dessutom fördelas rättvist. Eller som Brundtlandkommissionen definierade det: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Vi socialdemokrater har en stolt tradition att arbeta med miljö- och klimatfrågor. Genom åren har vi sett ett starkt engagemang som har förkroppsligats genom många ledande politiska företrädare som Birgitta Dahl, Anna Lindh, Göran Persson och Lena Sommestad, för att bara nämna några exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Vår idé - det gröna folkhemmet kan man kalla den, om man så vill - handlar just om detta: att solidariskt ta ett ansvar för våra gemensamma tillgångar, som både ska fördelas rättvist och förvaltas för kommande generationer.

Den svenska modellen har visat att det går att förena välfärd, ekonomisk tillväxt och miljötänkande. Det handlar om miljövänlig teknisk utveckling som skapar arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och en välfärd värd namnet.

Herr talman! Sveriges regering levererar, inte minst när det kommer till miljö- och klimatsidan, som är ett av de mer prioriterade områdena för denna regering. Detta syns, och det gör avtryck i såväl regeringsförklaringar och budgetsatsningar som i form av initiativ i EU och på global nivå.

I budgetpropositionen för 2017 föreslås exempelvis den största investeringsbudgeten på klimat- och miljöområdet i Sveriges historia. Våra samlade ambitioner är ur ett internationellt perspektiv höga.

Senast i går träffade flera personer från miljö-och jordbruksutskottet klimatministern för att diskutera den stora internationella havskonferens som senare i år går av stapeln i New York. Där ska man diskutera situationen för våra hav. Inte minst mikroplaster ingår där som ett ämne, och detta är ju också en del av det som vi diskuterar här i kväll.

Herr talman! Kemikalier är något som angår oss alla. Vi människor kommer i kontakt med dem genom kläderna vi har på oss, genom maten vi äter eller genom medicin som vi behöver när vi är sjuka. Kemikalier hittar vi också i elektronikprodukter, hygienprodukter och flera andra varor.

Men att hantera kemikalier och att utsättas för dem är inte riskfritt. Betänkandet som vi har framför oss här i dag handlar om en giftfri vardag och kopplar såklart an till miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Det är ett viktigt mål som innebär att ämnen som har skapats eller utvunnits av samhället inte ska hota vår hälsa eller vår natur på ett kritiskt sätt.

Det är också ett av de svårare miljökvalitetsmålen att uppnå, men det finns samtidigt ett brett engagemang kring kemikaliefrågorna i Sveriges riksdag. Vi har hört det i debatten, och vi vet att engagemanget också finns i regeringen och - framför allt - i mitt eget parti Socialdemokraterna.

Den handlingsplan som har upprättats för en giftfri vardag är en central del av den samlade strategin för att nå målet. Den ska vidareutvecklas, vilket Kemikalieinspektionen har ett särskilt ansvar för.

Flera förslag har redan lämnats. Några av dessa rör förbud mot flyktiga ämnen i byggprodukter, förbud mot fluorbaserade miljögifter i brandskum och förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter.

Vi ser också fram emot EU-kommissionens kommande strategi för en giftfri miljö, som vi förväntar oss presenteras 2018. Den blir förhoppningsvis betydelsefull och kan ge möjlighet att skärpa EU:s regelverk och på andra sätt minska exponeringen för farliga ämnen.

EU är viktigt här. Kemikalieområdet är, som vi hört tidigare, i hög grad harmoniserat inom ramen för EU. Det samordnas genom EU:s kemikalielagstiftning Reach, vilket innebär att utrymmet för nationella särregler är något begränsat. Men oavsett detta ska Sverige försöka att gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier när EU-regelverket inte räcker till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Jag tycker att man i denna kammare behöver påminna sig om att många regleringar har börjat som en nationell reglering och sedan följts av en EU-reglering eller en reglering på global nivå. Dessutom ska man påminna sig om att det var en stark politisk vilja i EU:s medlemsstater som gjorde det möjligt att få till stånd världens mest ambitiösa kemikalielagstiftning, Reach. Detta är värt att komma ihåg.

Jag vill betona att det för mig som socialdemokrat är självklart att Sverige inte bara ska vara ett föregångsland på det här området utan också gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier. Ett särskilt område som nämns, och som statsminister Stefan Löfven tog upp i sin regeringsförklaring, är att befria förskolor och skolor från farliga kemikalier.

Herr talman! Sverige har varit, och är, ett föredöme när det kommer till såväl nationell som internationell kemikaliepolitik. En viktig del har, som sagt, varit att arbeta för att utveckla EU:s kemikalielagstiftning. Sverige är ett av de medlemsländer som har lämnat in flest förslag till åtgärder mot hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen.

Det arbetet måste fortsätta, vilket det nu också gör. Grunden för en giftfri vardag läggs genom harmoniserad klassificering av farliga ämnen, tillståndsprövning inom EU och förbud mot försäljning och användning av vissa farliga kemikalier.

Vi behöver också fortsätta att se över lagstiftningen. Vi behöver titta på fler ekonomiska styrmedel, vi behöver titta på hur vi jobbar vid offentliga upphandlingar och vi behöver bli bättre på riktad information till konsumenter. Utöver detta kan vi naturligtvis också hoppas på enskilda företags egna initiativ.

Herr talman! Som socialdemokratisk företrädare för riksdagens miljö- och jordbruksutskott är det glädjande för mig att se det breda engagemang som finns i Sveriges riksdag när det gäller dessa frågor. Om vi krokar arm kan vi nog också se till att en progressiv svensk kemikaliepolitik även fortsättningsvis blir verklighet.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till förslaget i betänkande MJU7 Giftfri vardag i dess helhet.

Allra sist vill jag att vi kommer ihåg en sak: Det är tillsammans som vi gör skillnad - för framtiden och för våra barns skull.

(Applåder)

Jens Holm (V)

Anf. 121 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag håller med om väldigt mycket av det som Johan Büser sa i sitt anförande. Jag tycker också att konferensen i New York om havspolitik ska bli jätteintressant, och det är bra att den svenska regeringen har tagit initiativ till den.

Men att åka så långt och att arrangera en så stor konferens är inte mycket värt om man inte samtidigt ser till att städa upp framför sin egen dörr och vidtar åtgärder på hemmaplan. I detta sammanhang tycker jag att det förslag som nu förbereds av regeringen - om ett förbud mot mikroplaster i kosmetika och hudvårdsprodukter - är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Då ska vi komma ihåg att i fråga om förekomsten av plast i hav kommer endast en liten del från mikroplasterna i kosmetika. Den största delen kommer från andra områden, till exempel från bildäck som slits vid körning. En stor del av plasterna kommer från inte minst vanliga plastpåsar.

Jag undrar vad regeringens och Socialdemokraternas strategi för att minska användningen av plastpåsar är. Jag vet att man har gett Naturvårdsverket i uppdrag att återkomma med krav på information om alternativ till plastpåsar. Det är väl bra.

Men tror Johan Büser att det verkligen räcker att ge information om alternativ till plastpåsar? Behöver vi inte något skarpare styrmedel? Vi hörde Kristdemokraterna prata om en skatt på plastpåsar. Jag tror att det vore en mycket bra idé. Det finns ett par länder som har infört skatt på plastpåsar, till exempel Irland. Användningen av plastpåsar minskade med nästan 90 procent på bara ett halvår. Är ni beredda att införa en skatt på plastpåsar för att minska användningen?

Johan Büser (S)

Anf. 122 Johan Büser (S)

Herr talman! Mycket riktigt, Jens Holm, kikar regeringen på vad man kan göra för att minska konsumtionen, och mycket riktigt är plastkassar absolut en bov i dramat när det gäller nedskräpning av haven.

Konferensen Jens Holm nämner är den största som anordnas sedan 1972 års konferens. Det är ett verkligt initiativ för att få upp frågorna på global nivå. Sverige går på så sätt i bräschen internationellt för att minska konsumtionen. Mikroplaster är ett ämne som diskuteras mycket, inte bara i Sveriges riksdag utan också ute i våra kommuner.

Det är korrekt att vi har föreslagit ett förbud mot mikroplaster i hudvårdsprodukter som man kan skölja av sig. Vi tittar också på att handeln ska informera om skadligheten i plastbärkassar och vilka alternativ som finns.

Precis som ledamot Jens Holm säger tror jag inte att det räcker att stanna vid att informera och att visa på olika alternativ. Jag tror absolut att vi framöver kommer att behöva och kommer att få se fler exempel på styrmedel. Det skulle kunna vara någon form av skatt. Då är det viktigt att den formuleras på ett klokt sätt. För min personliga del kan det vara intressant att se erfarenheter från andra länder som har gått ännu längre än så och genomfört förbud. Kraven är inte hållbara så som de ser ut i dag.

Jens Holm (V)

Anf. 123 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag hoppas att Johan Büser får gehör i regeringen. Det här är en fråga som brådskar. Nu har ni haft regeringsmakten i över två år, och snart kommer kravet att handeln ska informera om alternativ till plastbärkassar. Det är väl bra. Men jag förväntar mig mer av regeringen.

Det hade varit bra om vi hade fått se till exempel skatt på plastbärkassar i Sverige redan nu. Den har införts i Storbritannien, Irland och Danmark. Det som är bra med en sådan skatt är att den drar in pengar som kan användas till miljöarbetet.

Om det är Socialdemokraternas uppfattning att det behövs mer än att bara informera - det bottnar väl i socialdemokratisk politik att inte bara rulla över ansvaret till konsumenten - undrar jag när det kommer skarpare styrmedel. Hur länge till ska vi behöva vänta, herr talman?

Johan Büser (S)

Anf. 124 Johan Büser (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Herr talman! Ja, ledamot Holm, vi delar naturligtvis samma engagemang. Vi inser att situationen är fullständigt ohållbar när det gäller våra hav, mikroplaster och plastpåsar. Det är glädjande att se exemplen från de länder som redan har gått långt och ligger före Sverige i fråga om förbud. Jag hoppas att det är något vi också ska titta på. Vi ska följa utvecklingen.

Ledamot Holm vet att regeringen bereder frågan och ska lägga fram skarpa förslag. Det är alltid lättare när man befinner sig i opposition att peka på saker. Sedan ska de genomföras. Men skatt är ett av flera styrmedel som man absolut kan överväga. Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan vi tittar vidare på den typen av styrmedel.

Det vi har gjort hittills är att vi börjar med hudvårdsprodukterna. Förhoppningsvis blir det ett förbud. Så småningom kan det bli en diskussion om hur konsumtionen av plastbärkassar kan minskas. Handeln får informera och visa på skadligheten och ge andra alternativ. Det ska bli en medvetenhet bland konsumenterna. Jag tycker att diskussionen både politiskt och ute i samhället har kommit igång bra. Jag förväntar mig att det under kommande år kommer att hända betydligt mycket mer. Jag hoppas att våra partier kan samarbeta i de ambitionerna.

Emma Nohrén (MP)

Anf. 125 Emma Nohrén (MP)

Herr talman! Vi är samlade i salen i dag för att debattera MJU:s betänkande nr 7 om en giftfri vardag. Som vanligt, höll jag på att säga, är det ett ämne som engagerar utskottet. Det råder en stor samsyn - dock inte i riktigt alla frågor. Det känns bra att det finns ett engagemang i dessa otroligt viktiga frågor.

Jag tänkte börja med att upprätthålla mig lite grann vid namnet Giftfri vardag. Namnet antyder att vi lever i en giftig vardag. Det är skrämmande. Visst har det alltid funnits giftiga ämnen i vår natur och runt omkring oss. Det är idegranar, neptunsnäckor, näbbmöss och liljekonvaljer. Men på något vis känns det inte som att vi lever i en giftig vardag när vi är ute i naturen. Med lite kunskap och sunt förnuft har man ofta klarat sig rätt bra utan att bli förgiftad. Vi tvättar händerna efter att vi har plockat liljekonvalj, vi äter inte näbbmöss och vi låter bli att tugga på idegransbär.

Tyvärr är det inte lika lätt att undvika kläder, leksaker, golv och matlådor. Men här finns i många fall gifter och saker som gör oss dåliga och sjuka. Det är ämnen som oftast är konstruerade av människan. Det finns förstås också naturliga ämnen som vi använder på andra ställen. På fel ställen eller vid fel tillfälle i livet kan dessa ämnen bli såväl allergena som cancerogena och hormonstörande. Någonting som jag utsätter mig för i dag kanske inte påverkar mig alls, men om jag hade varit tre år gammal hade det kanske påverkat mig. Men jag hade inte vetat om det eller märkt resultatet förrän i den ålder jag är nu.

Det här är ett lurigt och svårt ämne. Vi vet inte heller alltid hur olika ämnen interagerar med varandra. Ledamot Jens Holm tog tidigare upp cocktaileffekterna, det vill säga att ett-plus-ett inte alltid blir två, utan ett-ämne-plus-ett-ämne kanske blir tio i styrka eftersom de reagerar med eller påverkar varandra. Detta är svårt att komma åt och svårt att mäta.

Många av dessa ämnen vi använder har inte tagits fram för att vara dåliga och giftiga för oss utan faktiskt för att underlätta. Växtskyddsmedel togs fram för att underlätta livet för bonden. Medel som gjorde att vi kunde ha en mjuk plastfilm innanför en kartong, som gjorde att livsmedel höll längre, gjorde att vi fick en bättre livsmedelsförsörjning. Att släcka bränder bra och effektivt är förstås något som har gynnat oss alla. Men sedan ligger dessa ämnen kvar i form av högfluorerande ämnen, och de är långlivade och persistenta. De ligger kvar i naturen, ackumuleras och fortsätter att göra skada. Det tänkte vi inte på då, men det kan vi göra nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Giftfri vardag

Så här kan vi hålla på. Vi fortsätter att utveckla ämnen för att underlätta för oss. Det är byggmaterial, plaster, golv, leksaker, kläder och målarfärger.

Kvittopapper! Vem tänker sig, när man åker och köper take away-sushi, att kvittot man får innehåller bisfenoler? Det gör det inte längre, men för fem år sedan gjorde det det.

Det här är inte bra. Det har tyvärr gjort att vi lever i en giftig vardag och att miljömålet som vi har om en giftfri vardag kommer att bli svårt att uppnå i tid.

Regeringen tar dock det här på allvar. Det märks inte minst i skrivelsen Giftfri vardag som ligger till grund för betänkandet tillsammans med motioner från allmänna motionstiden. På 78 sidor, sida upp och sida ned, tar den upp hur regeringen arbetar med frågan, ämne för ämne och område för område.

Men det är ett svårt ämne, och mycket påverkas av EU-lagstiftning och internationell lagstiftning. Även om vi ibland kan påverka på nationell nivå är det inte förrän vi har det på EU-nivå eller internationell nivå som det blir någon effekt av det hela.

Det går ganska trögt. Både den förra och den nuvarande regeringen stämde EU-kommissionen för att man tyckte att arbetet går så trögt - och har fått rätt. Vi har ett samarbete, Reach up, med miljöministern och andra miljöministrar i EU som vill driva på arbetet för att det ska gå fortare. Men det är inte alltid det går.

Tidigare här hörde vi talas om FN:s nya hållbarhetsmål, Agenda 2030. Inom detta kommer det att tas upp ganska mycket om kemikalier, och förhoppningsvis kan det arbetet vara en väckarklocka för många av de länder där det går lite trögt.

Vi kommer inte alltid dit vi vill även om viljan finns, men det finns andra sätt att jobba på. Vi kan förbjuda det vi kan på nationell basis. Vi kan påverka det vi kan i de kanaler där vi kan. Vi kan gå före och göra det vi kan. Vi kan också använda konsumentmakt, för det är ofta det som funkar bra, och förändra beteendemönster.

På det viset kan också regeringen och politiken underlätta för människor att göra rätt. Till exempel har man tagit fram en strategi för hållbar konsumtion där man visar vad kommuner, näringsliv och det civila samhället kan göra för att underlätta för konsumenter att agera hållbart. Där är det här med kemikalier en viktig del.

Kemikalieinspektionen har ett nytt uppdrag att arbeta med handlingsplanen för en giftfri vardag. Det finns särskilda insatser för detta. Man kommer att utveckla tjänsten Fråga Kemikalieinspektionen. Det finns också nya grepp, till exempel Kemikaliepodden om man vill lyssna på vad som händer.

I konsumentstrategin för hållbar konsumtion finns det många delar som gör det lätt att göra rätt eller lättare att göra rätt. Det är en del där regeringen kan påverka. Det tror jag är viktigt.

Jag måste kommentera det här med mikroplaster som har tagits upp av flera talare. Mikroplaster är dåliga för miljön. Som man har konstaterat finns det plaster som är små eller mikroskopiska från början, till exempel i skönhetsprodukter. Det kan vara peelingkräm eller tandkräm med plast. Men det finns också mikroplast som kommer från att större bitar bryts ned och blir mindre. Det kan vara tågvirke från en båt eller en plastpåse som hamnar på fel ställe. Det kommer också från när vi tvättar våra kläder och från bildäck.

Regeringen har tillsatt en utredning som nu är ute på remiss och aviserat att det förmodligen, om inget oväntat händer, kommer att bli ett förbud mot att tillsätta mikroplaster i hudvårdsprodukter som sköljs av. Det är lätt att genomföra. Det finns ersättningsmedel, och branschen är helt med på det hela. Men det är den minsta källan av dem alla till mikroplaster.

Därför har man - för snart ett och ett halvt år sedan, tror jag - gett ett nytt uppdrag: att identifiera de viktigaste källorna, eller större källor och andra källor, till mikroplasterna. Naturvårdsverket fick det här uppdraget och ska också titta på hur man ska reducera och ta vara på detta och vilka författningsändringar som behöver göras för att minska utsläppen. Här kommer vi förhoppningsvis åt de andra delarna som har efterfrågats. Uppdraget kommer att slutredovisas i juni i år. Där har vi en sådan sak.

Giftfri vardag

Vi jobbar också mycket med avfallsfrågan. Det viktigaste är ju att plasten inte kommer ut.

Jag hade tänkt säga mycket mer, men jag ska bara göra en liten passning till moderaten som stod här i början av debatten och slog sig för bröstet om en av Sveriges första miljölagar.

Jag vill säga att den första miljölagen kom på västkusten redan på 1700-talet och handlade om grumsedammar. Man fångade sill för att göra lampolja. Trankokeriet hällde ut det som blev kvar i havet, och det luktade väldigt illa. Det kom ett dekret att alla som hade trankokeri var tvungna att göra en grumsedamm, där man hällde ut det här för att fånga upp partiklarna så att de inte skulle komma ut i naturen. Man använde grumset som gödning.

Det är aktuellt även i dag, men precis som då har vi fortfarande stora saker att ta reda på. Jag tycker att regeringen med skrivelsen Giftfri vardag visar att den tar detta på allvar.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 1 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-03-01

Förslagspunkter: 23, Acklamationer: 16, Voteringar: 7

Protokoll med beslut

Protokoll 2016/17:76 Onsdagen den 1 marsProtokoll 2016/17:76 Giftfri vardag

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2016/17:153

Förslagspunkter och beslut i kammaren

EU:s miljögaranti
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3420 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1,

2016/17:2449 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 1 och

2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (KD)
Miljökrav vid offentlig upphandling
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2015/16:3420 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2.
Reservation 3 (KD)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 75 0 0 9
SD 40 0 0 7
MP 23 0 0 2
C 20 0 0 2
V 17 0 0 4
L 17 0 0 2
KD 0 15 0 1
- 1 0 0 1
Totalt 298 15 0 36
Ledamöternas röster
Rättslig reglering av nanomaterial inom EU
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3420 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 3 och

2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 3.
Reservation 4 (KD)
Begränsning av hormonstörande ämnen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:600 av Åsa Westlund (S) yrkandena 1-6.
Reservation 5 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 75 0 0 9
SD 40 0 0 7
MP 23 0 0 2
C 20 0 0 2
V 0 17 0 4
L 17 0 0 2
KD 15 0 0 1
- 1 0 0 1
Totalt 296 17 0 36
Ledamöternas röster
Utfasning av särskilt farliga ämnen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 9 i denna del.
Reservation 6 (M, C, V, L, KD)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M, C, V, L, KD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 0 75 0 9
SD 39 0 0 8
MP 23 0 0 2
C 0 20 0 2
V 0 16 0 5
L 0 17 0 2
KD 0 15 0 1
- 1 0 0 1
Totalt 168 143 0 38
Ledamöternas röster
Förbud mot bisfenoler
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3420 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 4,

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 7,

2016/17:1296 av Jan Lindholm (MP) och

2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 4.
Reservation 7 (C, V)
Reservation 8 (KD)
Miljömål i EU
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 1 och

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 5.
Reservation 9 (C)
Hantering av grupper av kemiska ämnen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 2,

2016/17:643 av Åsa Westlund (S),

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 2 och 8 samt

2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3.
Stärkt kemikaliearbete
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 3,

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 och

2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 7.
Reservation 10 (M)
Reservation 11 (C)
Information till konsumenter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:169 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 5 och

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 9, 12 och 30.
Reservation 12 (C)
Reservation 13 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 75 0 0 9
SD 40 0 0 7
MP 23 0 0 2
C 0 20 0 2
V 2 0 15 4
L 17 0 0 2
KD 15 0 0 1
- 1 0 0 1
Totalt 278 20 15 36
Ledamöternas röster
Utfasning av och förbud mot mikroplaster
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 5,

2016/17:242 av Niclas Malmberg (MP),

2016/17:644 av Åsa Westlund och Lena Hallengren (båda S) yrkandena 2 och 3,

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 43,

2016/17:1989 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2016/17:2095 av Maria Stockhaus (M) och

2016/17:2499 av Sofia Damm (KD) yrkande 2.
Reservation 14 (M, C, L, KD)
Reservation 15 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (M, C, L, KD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 0 75 0 9
SD 40 0 0 7
MP 23 0 0 2
C 0 20 0 2
V 0 0 17 4
L 0 17 0 2
KD 0 15 0 1
- 1 0 0 1
Totalt 169 127 17 36
Ledamöternas röster
Utfasning av fossilbaserade plaster
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 44.
Reservation 16 (C)
Ekonomiska styrmedel inom kemikaliepolitiken
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 8 och

2016/17:2449 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 17 (SD)
Reservation 18 (C)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (SD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 75 0 0 9
SD 0 40 0 7
MP 23 0 0 2
C 0 0 20 2
V 17 0 0 4
L 17 0 0 2
KD 15 0 0 1
- 0 1 0 1
Totalt 252 41 20 36
Ledamöternas röster
Utredning om nya effektiva ekonomiska styrmedel
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 4.
Reservation 19 (M)
Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:2670 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 10.
Reservation 20 (M, C, L, KD)
EU:s kemikalielagstiftning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 1 och 29.
Reservation 21 (C)
Tillsyn av kemikalier i varor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 4,

2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 27 och

2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation 22 (M)
Reservation 23 (C)
Högfluorerade ämnen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 10 och 35.
Reservation 24 (C)
Tillämpning av växtskyddsmedelslagstiftningen m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2016/17:973 av Jan R Andersson (M) yrkandena 1 och 2,

2016/17:1563 av Betty Malmberg (M) i denna del,

2016/17:1818 av Josef Fransson (SD),

2016/17:2004 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),

2016/17:2023 av Kristina Yngwe och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 12,

2016/17:2098 av Maria Stockhaus (M),

2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 32,

2016/17:2449 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 3-5,

2016/17:2463 av Sofia Damm (KD) och

2016/17:3173 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 5.
Reservation 25 (M)
Reservation 26 (SD)
Reservation 27 (C)
Reservation 28 (KD)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (M)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 105 0 0 8
M 0 75 0 9
SD 0 0 40 7
MP 23 0 0 2
C 0 0 20 2
V 17 0 0 4
L 17 0 0 2
KD 0 0 15 1
- 0 0 1 1
Totalt 162 75 76 36
Ledamöternas röster
Substitution och utfasning av farliga kemikalier
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 7 och

2016/17:1292 av Jan Lindholm (MP) yrkande 1.
Reservation 29 (C)
Kosmetiska produkter m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2015/16:3421 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 6 och

2016/17:824 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 17.1, 20 och 23.
Reservation 30 (C)
Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2015/16:169 till handlingarna.
Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	105	0	8
M	75	0	9
SD	40	0	7
MP	23	0	2
C	20	0	2
V	17	0	4
L	17	0	2
KD	0	15	1
-	1	0	1
Totalt	298	15	36

Giftfri vardag

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Det behövs bättre EU-regler för att hantera kemiska ämnen i grupp (MJU7)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Giftfri vardag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 110 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Anf. 111 Martin Kinnunen (SD)

Anf. 112 Kristina Yngwe (C)

Anf. 113 Jens Holm (V)

Anf. 114 Lars Tysklind (L)

Anf. 115 Jens Holm (V)

Anf. 116 Lars Tysklind (L)

Anf. 117 Jens Holm (V)

Anf. 118 Lars Tysklind (L)

Anf. 119 Lars-Axel Nordell (KD)

Anf. 120 Johan Büser (S)

Anf. 121 Jens Holm (V)

Anf. 122 Johan Büser (S)

Anf. 123 Jens Holm (V)

Anf. 124 Johan Büser (S)

Anf. 125 Emma Nohrén (MP)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

EU:s miljögaranti

Beslut:

Utskottets förslag:

Miljökrav vid offentlig upphandling

Beslut:

Utskottets förslag:

Rättslig reglering av nanomaterial inom EU

Beslut:

Utskottets förslag:

Begränsning av hormonstörande ämnen

Beslut:

Utskottets förslag:

Utfasning av särskilt farliga ämnen

Beslut:

Utskottets förslag:

Förbud mot bisfenoler

Beslut:

Utskottets förslag:

Miljömål i EU

Beslut:

Utskottets förslag:

Hantering av grupper av kemiska ämnen

Beslut:

Utskottets förslag:

Stärkt kemikaliearbete

Beslut:

Utskottets förslag:

Information till konsumenter

Beslut:

Utskottets förslag:

Utfasning av och förbud mot mikroplaster

Beslut:

Utskottets förslag:

Utfasning av fossilbaserade plaster

Beslut:

Utskottets förslag:

Ekonomiska styrmedel inom kemikaliepolitiken

Beslut:

Utskottets förslag:

Utredning om nya effektiva ekonomiska styrmedel

Beslut:

Utskottets förslag:

Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö