Fru talman! Allmänheten ska aldrig någonsin behöva tvivla på att den som utger sig för att vara polis också är det, på att den som ser ut som polis är det eller på att den där bilen märkt "polis" är ett riktigt polisfordon.
Jag har tidigare i den här kammaren nämnt att en till mig nära anhörig som har kommit till Sverige en gång uttryckte: När jag ser en polis eller polisbil i Sverige känner jag mig trygg. Det gjorde jag inte hemma.
Det här är så pass viktigt för vårt rättssamhälle att det behöver åtgärdas. Det har regeringen insett, och det är positivt.
Vad har det då rent konkret varit fråga om för fall? Tack och lov har vi inte i dag en mängd olika fall där problemet har dykt upp. Men det finns ändå en tendens och ett antal fall som visar på vikten av att reglera det här området.
Jag ska ge ett exempel från Stockholm. En kvinna stoppas. Hon stannar därför att hon tror att det är en polisbil. Personen ser ut som en polis och säger att hon får slippa böter om hon går på dejt med honom. Hans beteende är straffbart med dagens lagstiftning, men anledningen till att hon stannade var att hon trodde att hon såg en polisbil.
I polisregion Syd åker en falsk polisbil med påslaget blåljus, vilket förvisso är straffbart, och försöker tilltvinga sig fri väg och stoppa andra fordon, bland annat Tullverkets fordon. Det gör att man blir lite förvånad när man hör att Tullverket inte upplever sig ha något problem med detta.
Varför har då det här blivit ett problem? Alla är ju överens om att föregivande av allmän ställning är fel.
Det beror på en dom i Svea hovrätt där en känd kriminell prövades i ett par omgångar. Hovrätten kom fram till att just patrullering, det vill säga innan man har slagit på blåljusen, inte är att jämställa med myndighetsutövning. Därmed skulle det vara okej att köra runt i fordonet så länge jag inte slår på blåljuset eller sirenen.
Detta i sig har inneburit, vilket utredaren säger, att det är väldigt svårt att veta omfattningen av problemet eftersom polisen i dag inte anmäler det. Det anses att det är ett lagligt förfarande, så omfattningen kan vara större. Det vi kan se är att det växer. Vi får allt fler fordon.
En del tycker säkert att det är väldigt skojigt. Man kan skoja om en Epatraktor. Men det skapar en möjlighet inte minst genom att ett utsmyckat fordon som ser ut som en polisbil kan användas för att sedan begå ett brott. Detta har regeringen insett. Det är så pass viktigt att den gör en proposition.
Tyvärr, vilket jag ser ett problem med, argumenterar regeringen delvis emot sig själv, tar inte problemet på fullt allvar och väljer en väldigt dålig teknisk lösning. Den lösning man har valt är att ge ett föreläggande om att ta bort märkningen från bilarna och eventuellt kombinera det vite.
Vi vill nog hävda i sig att det är själva framförandet av fordonet som skapar problemet. Det är inte när bilen står garagerad som problemet uppstår. Det är när man de facto framför det på våra allmänna vägar som allmänheten kan förledas att tro att det är en riktig polis.
Det är där problemet sitter, och det är det problemet vi ska komma åt. Därför har vi från Alliansens sida valt att lägga fram en motion. Det finns majoritet för det i riksdagen. Det innebär fyra tillkännagivanden. Regeringen får återkomma och förbättra en i grunden väl tänkt proposition som är dåligt tekniskt utformad. Framförandet måste vara kriminaliserat.
Det andra är att det måste vara möjligt att förhindra fortsatt färd. Vi ser också gärna att den som har utsmyckat sitt fordon ska på plats kunna ta bort det på egen bekostnad. Det är inte rimligen det allmänna och skattebetalarna som ska stå för kostnaden.
Vad innebär då den tekniska lösning som regeringen har lagt fram där den helt har följt utredarens förslag? Det innebär att man ska slå i vägtrafikregistret och skicka ett föreläggande till den som står registrerad på bilen. Vi känner väl till problemet med målvakter och bulvaner. Det är inte givet att fordonen står på den korrekta ägaren.
Sedan ska man hitta personen och försöka delge personen. Vi vet problemen med detta. Om personen inte rättar sig efter det ska man fortsatt ha en handläggning med vite. Därefter ska kronofogden lösa problemet och försöka hitta bilen. Ni vet själva hur svårt kronofogden har med biljakter. Det är inte deras huvuduppgift. Det är en väldigt svår teknisk lösning för att komma åt problemet.
Vi ser att den enda rimliga vägen är att kunna stoppa fordonet under färd, kriminalisera beteendet och se till att man inte får fortsätta. Ni hörde rätt. Man kan alltså med regeringens förslag fortsätta att färdas med den falska polisbilen. Det blir minst sagt ineffektivt. Varför argumenterar regeringen för den lösningen? Den säger att det än så länge är ett så litet problem och så få fordon.
Det gör mig lite förbryllad. I det läge jag hade möjlighet att lägga fram en proposition gör jag först ett övervägande om jag tycker att problemet är så stort att det är värt en proposition i sig. Om jag i samma ögonblick förringar problemet och inte tycker att det behövs en kraftigare lösning blir det ganska motsägelsefullt.
Vi föreslår två ytterligare tillkännagivanden. När regeringen väl går fram med en proposition bör lagstiftningen vara generell. Nu gäller lagstiftningen motorcyklar och bilar medan det fortfarande är tillåtet att falskmärka alla andra typer av fortskaffningsmedel - från luftfarkoster och helikoptrar till båtar och eventuellt andra fordon som skulle kunna tänkas rulla på hjul på vägarna. Vi vill därför ha ett tillkännagivande att det ska gälla samtliga fortskaffningsmedel.
I grunden handlar propositionen om föregivande av allmän ställning. Därför bör det gälla alla myndigheter som har tvångsmedel till sitt förfogande. Det går inte att utesluta att även Kustbevakningen eller Tullverket skulle påverkas. Vad regeringen slutligen säger är sammanfattningsvis att man tycker att problemet är viktigt, men bara lite viktigt. Vi stöder propositionen, men vi ser möjligheter till förbättringsåtgärder. Vi tycker att vi ska göra en riktig lagstiftning som är effektiv och fungerande.
Jag är lite förvånad över de reservationer som finns och skulle vilja skicka en passning. Det är vi här som har den politiska makten. Att bara följa tjänstemännens förslag och inte titta den kritik som finns från remissinstanserna utan bara trycka det vidare är att avhända sig den politiska makten. Den tar vi från Alliansens sida.
(Applåder)
