Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2016/17:MJU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-11-17
Justering: 2016-12-06
Trycklov: 2016-12-08
Betänkande 2016/17:MJU1

Alla beredningar i utskottet

2016-11-15, 2016-11-17

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser miljö- och jordbruksutskottet att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det föreslår utskottet att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager det här för regeringen.

Utskottet föreslår även att riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-12-13
Debatt i kammaren: 2016-12-14
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:MJU1, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Debatt om förslag 2016/17:MJU1

Webb-tv: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 101 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi inte deltar i anslagsbeslutet eftersom vårt förslag till budgetramar har fallit. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Jag tänker ägna mitt anförande åt att tala om klimatpolitik eftersom klimatfrågan är enormt viktig. De allra flesta är också överens om att vi måste få ned klimatutsläppen inom kort. Det är helt enkelt brådskande.

Moderaternas syn på både klimatpolitiken och miljöpolitiken är att den först och främst bör ta sin utgångspunkt i hållbarhetsbegreppet och dess balans mellan de tre olika ingående delarna: miljö, ekonomi och sociala frågor.

Därutöver bör den vila på fyra grundfundament. Det första är internationella överenskommelser. Många miljöproblem, och särskilt klimatutmaningen, är gränsöverskridande. Därför krävs breda internationella lösningar för att detta ska fungera. Det andra gäller teknikutveckling. Vi tror att i stället för att man till exempel begränsar människors möjlighet att resa kan ny teknik minska utsläppen från resorna. Det tredje handlar om marknadsekonomiska verktyg. Politiken varken kan eller ska försöka lösa allt, men när politiken agerar är det viktigt att det sker med verktyg som hänger ihop med hur marknaden fungerar i övrigt. Det fjärde handlar om kostnadseffektivitet. Väldigt mycket kan i och för sig lösas utan att staten behöver spendera en massa av skattebetalarnas pengar. Men när pengar väl spenderas är det viktigt att det görs på ett sätt så att man uppnår största möjliga miljönytta per krona.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Moderaterna är ett parti som brukar betona vikten av ordning och reda. Ofta handlar det om ekonomi och behovet av ordning och reda i statsfinanserna. Men om det är något område där det kanske till och med är ännu viktigare med ordning och reda är det klimatpolitiken. Eftersom det är bråttom att få ned utsläppen är det otroligt viktigt att vi vet att de insatser som vi gör verkligen leder till så stor klimatnytta som möjligt. Det måste finnas beräkningar över vilka utsläppsminskningar olika åtgärder leder till.

Här finns minst två stora problem med regeringens klimatpolitik. Det första problemet är att regeringen verkar sakna samlade beräkningar över hur stora totala utsläppsminskningar den förda politiken beräknas leda till. Det är faktiskt smått häpnadsväckande, för det betyder ju att regeringen famlar i blindo. Om man inte har några beräkningar av vilka resultat den förda politiken förväntas uppnå, hur ska man då veta om man gör tillräckligt eller om man gör rätt saker?

Det andra problemet är att för de åtgärder där det faktiskt finns beräkningar - det gäller till exempel Klimatklivet - är klimatnyttan per satsad krona besvärande låg. Den genomsnittliga kostnaden per ton utsläppsminskning är nästan 3 200 kronor, enligt Naturvårdsverket. Det ska jämföras med exempelvis mekanismen för ren utveckling, CDM, där priset är ungefär 60 kronor per ton.

Klimatutmaningen är global, vilket betyder att varje ton utsläpp är lika skadligt oavsett var det sker. Det betyder också att varje ton vi kan minska utsläppen med är lika viktigt oavsett var det sker. För klimatet gör utsläppsminskningen lika stor nytta oavsett om den görs i Sverige, i Kina eller i Afrika.

Regeringen slår sig ofta för bröstet och talar om hur mycket pengar man spenderar på klimatpolitiken. Men det är faktiskt helt ointressant. Det viktiga är vilket resultat som uppnås.

Moderaterna säger nej till regeringens klimatkliv, men för 2017 satsar vi 100 miljoner kronor mer än regeringen på internationella insatser såsom CDM. De här åtgärderna ger alltså 50 gånger större klimatnytta per krona än regeringens klimatkliv. Det betyder att även om vi använder mindre av skattebetalarnas pengar än vad regeringen gör åstadkommer vi större minskningar av klimatutsläppen. Vi fokuserar på resultat medan regeringen fokuserar på dyr och ineffektiv symbolpolitik med mycket begränsad klimatnytta.

Beträffande den aviserade flygskatten är det ännu värre. Utsläppsminskningarna ligger på maximalt 0,2 miljoner ton per år, och det är inklusive höghöjdseffekterna. Skatten beräknas kosta 1,8 miljarder kronor. Det betyder att prislappen, som i första hand resenärerna på landsbygden tvingas betala, blir 9 000 kronor per ton utsläppsminskning - att jämföra med internationella klimatinsatser såsom CDM, där ett tons utsläppsminskning kostar 60 kronor. Det betyder att internationella insatser är 150 gånger mer kostnadseffektiva. De ger 150 gånger större klimatnytta än flygskatten ger. Flygskatten är dyr och ineffektiv symbolpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Tycker då inte Moderaterna att vi ska göra någonting alls i Sverige? Jodå. Den svenska utmaningen finns framför allt i transportsektorn. Där behöver vi bland annat en ny fordonsbeskattning som bättre styrs av klimatprestanda. Trots mycket prat har regeringen ännu inte levererat något sådant förslag. I väntan på att ett sådant förslag kommer har regeringen förlängt Alliansens supermiljöbilspremie. Det tycker vi är bra; vi matchar det också fullt ut i vårt budgetförslag.

Regeringen lånar pengar till dyra och ineffektiva åtgärder i Klimatklivet, som jag nämnde tidigare. Vi säger liksom samtliga övriga oppositionspartier nej till det. Vi lägger i stället separata pengar på laddinfrastrukturen för elbilar.

För fordonsbränsle vill vi se ett system med en reduktionsplikt där utsläppen successivt minskar, ett marknadsbaserat system som premierar bränslen med bra klimatprestanda och ger långsiktiga spelregler för de aktörer i branschen som ligger i startgroparna för att producera biodrivmedel - utan att belasta statsbudgeten i någon större omfattning. Även här lyser regeringsförslagen tyvärr helt med sin frånvaro.

På tal om saktfärdighet är det också värt att notera att av regeringens så kallade historiska satsning ligger ungefär 75 procent efter den här mandatperioden.

Herr talman! Klimatpolitik är inte en tävling om vem som spenderar mest pengar. Det handlar om att göra rätt saker för att åstadkomma så stor klimatnytta som möjligt.

Regeringen för tyvärr både en ineffektiv klimatpolitik och en ansvarslös ekonomisk politik, och våra barn löper risk att få betala notan för båda.


Anf. 102 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Moderaterna föreslår kraftiga neddragningar på utgiftsområdet som vi debatterar här i dag, på miljöbudgeten. Som vanligt i moderat politik går skattesänkningar före investeringar som får fart på Sverige och ställer om vårt land i en mer hållbar riktning. Ni har ju prövat skattesänkningar som svar på allt tidigare. Det fungerade inte då och lär inte fungera nu heller.

Det är en rejäl slakt på hela Miljösverige som målas upp i Moderaternas budgetförslag. Det är neddragningar på 2,1 miljarder i förhållande till regeringens förslag. På flera myndigheter skulle det bli kaos och omfattande uppsägningar. Massor av bra miljöarbete skulle skrotas.

Jag tar några exempel. Ni drar ned med 55 miljoner på Naturvårdsverkets anslag. Ni har inte några extra pengar till den viltvårdsmyndighet ni har sagt att ni vill skapa, så i verkligheten är neddragningarna kanske ännu större. Ni drar in mer än en tredjedel av anslaget för skötsel av värdefull natur och mer än en tredjedel av anslaget för sanering av värdefull mark. 23 miljoner ska bort från Kemikalieinspektionen. Det här är i mitt tycke helt oseriösa och oförklarade åtgärder som i verkligheten skulle förlama miljöarbetet i flera år.

Min fråga rör Klimatklivet, som ni helt vill skrota. Vad säger du, Jonas Jacobsson Gjörtler, till dina moderata kollegor i kommunpolitiken som har skrivit under ansökningar om klimatinvesteringar? Ska de välja att inte göra de investeringarna, eller ska de dra ned på någon annan investering i kommunerna för att få råd?


Anf. 103 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Socialdemokraterna fokuserar sin vana trogna på att höja skatterna rejält. Det är en skattehöjning med 40 miljarder på jobb och tillväxt bara för 2017, och sedan väljer man att spendera en del av det här på så kallade satsningar. Det är dock bara en bråkdel av skattehöjningarna. Det handlar om ett par miljarder av de här 40, alltså en tjugondel av satsningarna, som läggs på miljöområdet.

Som jag nämnde i mitt anförande är det dessutom ganska irrelevant hur mycket pengar man spenderar. Det viktiga är vilka resultat man uppnår.

Det kan väl vara på sin plats att också fundera på kaoset som Matilda Ernkrans beskriver att det skulle bli med den enorma neddragningen.

Så här är det: Det här är i praktiken en återgång till 2015 års nivå men med en uppräkning på 5 procent. Det är alltså inte så att det här anslaget har legat på över 8 miljarder under någon längre tid, utan det här är den rödgröna regeringens sätt att bedriva dyr och ineffektiv symbolpolitik. Man plockar in massiva intäkter i form av skattehöjningar på jobb och tillväxt, och sedan spenderar man dem på insatser som ger väldigt begränsade resultat. Det är inte bra politik. Det kommer dessutom att skada miljön i längden, för om vi tänker oss att hållbarhetsbegreppet handlar om såväl miljö som ekonomi och sociala frågor kan vi se att om insatser som regeringen gör slår mot jobb och tillväxt kommer vi att ha fler människor som blir arbetslösa jämfört med vad vi annars skulle ha. Vi kommer också att ha mindre pengar, och i slutänden kommer det att ge sämre möjligheter att göra insatser för miljön.

När det gäller Klimatklivet skulle jag säga att ett av problemen med de insatser som har gjorts när man har utvärderat tidigare motsvarande program, till exempel Klimp, är att det - utöver att det är dålig kostnadseffektivitet - handlar om insatser som ofta skulle ha gjorts i alla fall. Det är alltså dålig så kallad additionalitet. Det är pengar i sjön och insatser som skulle ha gjorts i alla fall.


Anf. 104 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det känns lite speciellt att höra en moderat säga att pengar inte är viktigt.

Däremot håller jag med Moderaterna om att det viktiga är resultatet. Då kan man i en tid när Arktis smälter - om man inte riktigt tror på det kan man använda sig av Nasas satellitbilder - titta på den mängd koldioxidutsläpp som fortfarande sker över vår del av världen och fundera på var ansvaret ligger och hur vi bäst kan bidra till att ställa om Sverige och världen i en mer hållbar riktning.

Men låt oss titta på det här med resultat, som är viktigt. 582 ansökningar har inkommit när det gäller Klimatklivet. Det är oerhört populärt och kommer att ge årliga utsläppsminskningar på 400 000 ton växthusgaser. Det motsvarar 50 000 bensinbilar som kör ett varv runt jorden. Det här är resultat på riktigt. Vi plockar bort växthusgasutsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Just den här åtgärden anser Moderaterna att vi ska skrota helt och hållet. Man baserar det på gamla rapporter och gamla åtgärder, inte på hur det är nu med de nya metoder och nya verktyg som vi har för att mäta utsläpp men också mäta ansökningarna som kommer in och som visar att detta ger reella utsläppsminskningar. Det är oerhört populärt, vi vet resultaten, det är effektivt - och det ger inte bara klimatnytta utan också samhällsnytta i form av mer kollektivtrafik, som gör det lättare för människor att ta sig till och från jobbet, och annat som är viktigt. Och det skapar jobb. Men detta ska Moderaterna plocka bort.

Jag tycker faktiskt inte att du svarade på frågan: Vad säger du till dina moderata kollegor runt om i landet som har sökt dessa pengar och vill använda dem till sådana här investeringar? Ska investeringarna läggas åt sidan, eller ska man plocka bort andra viktiga investeringar i kommunerna för att kunna göra detta?


Anf. 105 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag vet inte om jag uttryckte det som att pengar inte är viktigt. Pengar är visst viktigt, men det viktiga är ju vad de används till, det vill säga resultatet. Det lät åtminstone ett kort ögonblick som om vi var överens om just det.

Men sedan svävar Ernkrans ut i fria fantasier igen. Det är ju ingen som har sagt att det inte är viktigt att isarna i Arktis smälter eller att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det är just det som är argumentet för att vi behöver göra kostnadseffektiva insatser. Detta handlar om att minska klimatutsläppen så mycket som möjligt här och nu.

Du påstår, Matilda Ernkrans, att mina uppgifter om insatserna kommer från gamla rapporter, men siffran över utsläppsminskningarna kommer från Naturvårdsverkets rapport från den 31 augusti i år. Så den rapporten är väl inte jättegammal. Det som beskrivs är att Klimatklivets totala kostnader, som är 1,9 miljarder sett över hela perioden, ska ge en utsläppsminskning på 600 000 ton. Det motsvarar 3 200 kronor per ton. Låt oss säga 3 000 kronor per ton, om det möjligen skulle bli något bättre än man har trott. Det innebär 50 gånger sämre kostnadseffektivitet för de åtgärderna jämfört med de internationella insatserna.

Varför är det viktigare att spendera de pengarna här, på en symbolpolitik som ska visa att Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill göra något? Varför är det viktigare än att göra insatserna där man kan få bäst och störst resultat i form av utsläppsminskningar?

Det är ju det som är hela poängen bakom vår kritik av Klimatklivet: Kostnadseffektiviteten är väldigt dålig. Det är också det besked jag ger till kommunalråd oavsett parti. Om man gör bedömningen att insatserna är effektiva för att få ned utsläppen i kommunerna ska man göra dem, och då får man också ta den kostnaden själv. Men när det gäller statens pengar behöver vi ta ansvar för hur mycket vi kan minska utsläppen med de pengar vi väljer att spendera. Vi har 50 gånger större kostnadseffektivitet i våra insatser jämfört med Klimatklivet.


Anf. 106 Jens Holm (V)

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler sa att han ville tala om miljön och klimatet, men i denna debatt är det leverans som räknas. Vi debatterar ju budgeten, utgiftsområde 20. Det är klimat- och miljöbudgeten i den stora, omfattande statsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I detta betänkande kan man jämföra det budgetförslag som regeringen lagt fram med stöd av Vänsterpartiet med vad jag skulle kalla fem nyanser av brunt: Sverigedemokraterna och de andra högerpartierna med Moderaterna i spetsen.

Vi kan gå in och titta på de oerhört viktiga anslagen inom detta utgiftsområde. Vi har till exempel skydd av värdefull natur: att vi ska kunna skydda mer, skapa naturreservat och så vidare. Den budgetposten vill Moderaterna halvera - dra ned med ungefär 600 miljoner kronor.

Vi har åtgärder för värdefull natur, som Moderaterna vill dra ned med 30 procent eller 335 miljoner kronor.

Vi har klimatinvesteringar i Sverige, som precis debatterades här. Det anslaget tar Moderaterna bort helt och hållet; 700 miljoner kronor försvinner från våra kommuner, regioner och företag som vill ställa om lokalt.

Vi har det viktiga klimatanpassningsarbetet: att vi ska kunna ställa om våra samhällen så att de blir hållbarare och inte drabbas så hårt av klimatförändringen. Det anslaget mer än halverar Moderaterna; man skär ned med 67 miljoner kronor.

Vår expertmyndighet på detta område, Naturvårdsverket, får en kraftig neddragning på 55 miljoner kronor med Moderaternas politik.

Jonas Jacobsson Gjörtler, jag vill fråga dig: Hur kan nedskärningar på detta område leda till ett större miljö- och klimatansvar? Och varför är det alltid någon annan som ska ta ansvaret för miljön och klimatet i Moderaternas politik?


Anf. 107 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag ska tala om för Jens Holm hur det kan vara på det viset. Jag har sagt det tidigare. Vi når alltså större utsläppsminskningar med vårt budgetförslag än ni gör. Vi lägger våra pengar på insatser som är 50 gånger mer effektiva för att minska klimatutsläppen. Där har du den väsentliga skillnaden. Vi behöver inte plocka in 40 miljarder i skatter på jobb och tillväxt, som i nästa steg kommer att slå mot såväl ekonomi som människor och miljö, för att finansiera sådana här dyra och ineffektiva åtgärder.

Sedan försöker Jens Holm, liksom tidigare Matilda Ernkrans, dra växlar på att det skulle vara sådana enorma neddragningar och bli ett sådant kaos. Jag vill påminna om det jag sa tidigare: Detta är alltså i princip en återgång till 2015 års nivåer, plus 5 procent. Det är alltså ett lägre anslag än regeringen har; det är alldeles rätt. Vi gör helt enkelt inte samma prioritering och tycker inte att vi behöver spendera de summorna - särskilt inte om man sätter det i relation till att ni plockar in 40 miljarder i ökade skatter för att finansiera detta. Vi tror att väldigt många åtgärder kan vidtas och fungera bra i alla fall.

Det viktigaste är ändå klimatfrågan. Jag måste säga att det är smått häpnadsväckande att regeringen gång på gång slår sig för bröstet och berättar hur mycket pengar man spenderar och talar om åtgärderna. Det låter ju jättebra att man minskar utsläppen med motsvarande x tusen bilar, men problemet för regeringen är att de insatser vi föreslår skulle ge en 50 gånger större utsläppsminskning. Om man inte har kontroll på sina siffror och vet vad man beräknas nå fram till kommer man att gå fel, och det är tyvärr det regeringen har gjort i denna fråga.


Anf. 108 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler och Moderaterna tycks leva i en fantasivärld som inte finns på riktigt. Att Moderaternas åtgärder skulle göra mer nytta stämmer över huvud taget inte.

Vi vet ju att många av de projekt som Moderaterna vill lägga sina begränsade - vill jag understryka - resurser på över huvud taget inte blir av. Ibland leder de till att människor tvångsförflyttas från de områden där de bor, som i Rampurprojektet i norra Indien, där man har byggt en stor vattenkraftsanläggning.

Det kan vara så att man satsar på kolkraftsprojekt i Kina med internationella investeringar i så kallade CDM-projekt. Det kan vara trädplanteringar där träden inte finns kvar efter ett par år. Det är inte additionella projekt, och detta har utvärderats och kritiserats i en mängd oberoende undersökningar.

Det vi gör, Jonas Jacobsson, är att vi ställer om på riktigt. Våra kommuner, regioner, landsting och företag gillar dessa projekt. Det är därför Naturvårdsverket har fått in så otroligt många ansökningar - nästan 600 projekt har hittills blivit av. Det är inte x bilar, Jonas Jacobsson. Det är 50 000 bilar som kör ett varv runt jorden; så stor är den positiva klimateffekten av detta.

Vi ska komma ihåg att med Moderaternas politik blir det inga nya laddstationer, inga nya biogasanläggningar, inga satsningar på fjärrvärme, ingen utbyggd cykelinfrastruktur, ingen klimatinformation så att vi kan ställa om lokalt och kommunicera om klimatet med våra kommuninvånare. Det är den krassa sanningen om Moderaternas politik, där man drar ned med mer än 2 miljarder på detta viktiga utgiftsområde.

Så jag vill återigen fråga: Hur kan dessa stora neddragningar, Jonas Jacobsson, leda till positiva effekter för miljön och klimatet? Det gör de inte.


Anf. 109 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Det var intressant att höra att Jens Holm tydligen inte har någon tilltro till internationella projekt, bland annat FN:s program för att få ned klimatutsläppen. Det tycker jag är ett tråkigt besked, för detta tror jag är bland det allra viktigaste vi kan göra för att få ned utsläppen. Det innebär inte att det inte finns problem även i de programmen; det gör det självklart. Det finns exempel på att det inte fungerat som det var tänkt och till och med fungerat dåligt.

Men jag är ändå övertygad om att detta är bland det absolut viktigaste vi kan göra. Det var väldigt tråkigt att höra från Jens Holm att han inte alls tror på den typen av program. Det hade jag faktiskt inte förväntat mig.

Att kommuner och landsting gillar dessa projekt är väl ganska lätt att förstå - de kan ju få finansiering till hälften av saker som de kanske till stor del ändå hade tänkt göra. Så var det åtminstone med Klimp:en, där additionaliteten som sagt var dålig. Oavsett detta är det klart att man blir glad om man får hälften av kostnaden för att göra något betald. Men det är ju någon som betalar för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Höjda skatter på jobb och tillväxt med 40 miljarder kommer att slå även mot kommunerna. Med lägre tillväxt och färre jobb blir det också lägre skatteintäkter för dem i slutänden.

Jens Holm säger att det skulle bli färre laddstationer. Det är helt fel. Vi har separata pengar för laddinfrastrukturen; låt mig vara tydlig med det.

Problemet för Jens Holm och regeringspartierna är fortfarande att även om det i dag skulle motsvara 50 000 bilar innebär våra motsvarande pengar 50 gånger 50 000 bilar, alltså 2 ½ miljon bilar. Då slår vi er fortfarande.

Vi fokuserar på att begränsa utsläppen, inte på att begränsa transporterna. Vi tycker att regeringen borde komma fram med ett bättre fordonsskattesystem. Vi tycker att man borde komma med ett förslag till reduktionsplikt för att få ned utsläppen i transportsektorn. Vi har förslag om saker och ting som borde göras, men regeringen är dålig på att leverera.


Anf. 110 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Detta har varit en intressant diskussion. Det är spännande att Moderaterna ändå diskuterar klimatpolitik. Självklart är det bra att vi hjälper till att minska klimatutsläppen i andra delar av världen. Nu har vi dock en blocköverskridande överenskommelse om hur vi ska minska utsläppen även i Sverige. Självklart måste vi göra en hel del för att kunna åstadkomma det. Jag ser också att Klimatklivet är en viktig del i det.

Jag skulle vilja ta upp något som Jonas Jacobsson Gjörtler inte sa något om i sitt anförande, nämligen de viktiga anslagen för skydd och skötsel av värdefull natur. Våren 2014 lämnade alliansregeringen en proposition till riksdagen. Det var en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sedan beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att vi ska skydda minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden och 10 procent av de marina områdena senast år 2020. Detta ska vi göra för att bidra till att uppfylla nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Man satte också ett hektarvärde: ytterligare 150 000 hektar skogsmark skulle skyddas till år 2020, jämfört med år 2012.

Naturvårdsverket har sedan slagit fast att detta mål inte kommer att uppnås om man inte anslår extra pengar. Det är precis detta som regeringen nu gör. Man har anslagit ungefär 1,2 miljarder till skydd av värdefull natur. Det är ett anslag som Moderaterna vill halvera.

Jag skulle därför vilja fråga Jonas Jacobsson Gjörtler: Står Moderaterna inte längre bakom detta mål, som faktiskt alliansregeringen tog fram?


Anf. 111 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Stina Bergström börjar med att ta upp de blocköverskridande överenskommelserna och syftar väl då framför allt på Miljömålsberedningen. Det är kopplat till klimatfrågan och vikten av att minska utsläppen. Jag delar åsikten att det är viktigt att minska utsläppen och att göra det snabbt. Jag tycker att Miljömålsberedningen också har en bra plan för hur detta ska kunna ske. Den ligger också väl i linje med de förslag som vi har när det gäller transportsektorn. Det är detta vi tycker att man ska fokusera på.

Man ska alltså inte fokusera på att minska transporterna i sig utan på att minska utsläppen från transportsektorn, till exempel genom att införa en reduktionsplikt, där vi följer den utsläppsminskningsbana som Miljömålsberedningen har. Reduktionsplikten bör följa den, så att vi får ned utsläppen från transporterna för de delar av fordonsflottan som inte kommer att kunna drivas med el eller på annat sätt inom överskådlig framtid. Vi får inse att en stor del av de bilar som rullar på vägarna i dag kommer att finnas kvar 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Detta är det enskilt viktigaste som regeringen skulle kunna göra här på hemmaplan. Det är en fråga vi äger själva och där verktygen egentligen finns. Det handlar bara om att komma loss. Där händer dock ingenting, tyvärr.

Stina Bergström tar upp andra aspekter och frågor som rör andra anslag. Vi talar till exempel om åtgärder till skydd för värdefull natur. Vi har alltså valt att göra en återgång till anslagen för 2015 med en viss uppräkning. Det stämmer alltså att det är en tydlig neddragning i förhållande till regeringens förslag. Men det beror på att vi har andra prioriteringar när det gäller hur man tar in dessa pengar.

Det är ganska lätt att ta in mycket pengar i ökade skatter och ändå ha ett stort underskott, som regeringen har i sitt budgetalternativ. Vi har en budget i balans. Vi tar inte in 40 miljarder i ökade skatter. Därför måste vi också göra lite andra prioriteringar.


Anf. 112 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Eftersom jag satt i Miljömålsberedningen vet jag att det finns många fler förslag där för att få ned klimatutsläppen utöver att se till att vi får andra drivmedel för bilarna. En viktig del är att vi slog fast att cykel-, gång- och kollektivtrafik ska vara den gällande normen när man planerar tätorter, större tätorter och städer, liksom att det ska gå buss och tåg mellan orterna. Stadmiljöavtalen är ett viktigt sätt att få detta till stånd. De handlar om att ge statsbidrag till städer för att gynna kollektivåkandet och också öka byggandet. Det finns ju en stor bostadsbrist i landet. Det är projekt som inte skulle bli av utan statsbidrag. Att till exempel dra spårvägar i städer är väldigt dyrt. Det är få eller inga kommuner som klarar av det utan att få statsbidrag.

Men låt mig återgå till detta med skydd av värdefull natur. Jag tycker inte att jag fick något riktigt svar på den frågan. Om vi ser till den takt som regeringen nu har lagt fast när det gäller skydd av värdefull natur ska vi vara ärliga och konstatera att inte ens de pengarna räcker till för att uppnå det mål som antogs under alliansregeringens tid. Vi kanske kommer upp till 90-95 procent av de hektar vi har sagt ska skyddas enligt målet. Pengarna leder ändå till en fördubbling av antalet naturreservat från 130 till ungefär 300 per år.

Med den halvering av anslaget som Moderaterna föreslår skulle vi inte alls uppnå det mål som riksdagen och alliansregeringen faktiskt beslutade om en gång. Min fråga blir återigen: Står inte Moderaterna fast vid det beslutet och den politiken?


Anf. 113 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! I mitt anförande nämnde jag, utöver att vi ska fokusera på hållbarhetsbegreppets alla tre delar och balansen mellan dem, att vår syn på miljö- och klimatpolitiken bygger på fyra fundament. Jag tror att alla de fyra är viktiga, och de ger också många av svaren när det gäller hur vi ser på de här frågorna. Internationella insatser tror jag är väldigt viktigt. Vi lägger till exempel mer pengar på CDM än vad regeringen gör eftersom det också ger goda resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Teknikutvecklingen nämnde jag. Vi har varit inne på detta med reduktionsplikten. Det är ett sätt för staten att, utan att behöva spendera en massa pengar själv, ställa krav som kan medföra teknikutveckling. Vi har ju en massa företag som står redo att producera biobränsle om bara förutsättningarna kommer på plats. Då behöver vi inte minska transporterna i sig utan kan fokusera på utsläppen.

Den tredje delen var marknadsbaserade lösningar. Reduktionsplikten är ett exempel på en sådan, där man ställer ett krav som innebär att detta kommer att gynna de biodrivmedel som ger störst utsläppsminskning per krona. Det är alltså kostnadseffektivitet också, vilket då är det fjärde fundamentet i vår syn på dessa frågor.

Just när det gäller klimatfrågan är det extremt viktigt att tänka på kostnadseffektiviteten. Det är bråttom att få ned klimatutsläppen, och vi har inte råd att ägna oss åt dyra, ineffektiva projekt i Sverige som ger väldigt begränsad klimatnytta, utan vi måste fokusera på det som verkligen ger resultat.

När det slutligen gäller skyddet av natur gör vi en annan prioritering. Vi uppfattar delvis att det pågår en kantring, särskilt när man tittar på skogen. Balansen mellan produktions- och miljömål tenderar att kantra över mot miljömålssidan. Vi tycker inte att man behöver öka detta för tillfället.

Vi har också mycket skyddad mark redan från början. Särskilt gäller det skogen, där vi redan ligger gott och väl över de mål som Stina Bergström nämner.


Anf. 114 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Det är ganska trevligt att lyssna på moderaten Jacobsson Gjörtler i den här debatten, tycker jag. Det jag uppfattade handlade om internationellt arbete, teknikutveckling, ansvarsfulla marknadsekonomiska verktyg, klimatnytta, kostnadseffektivitet och så vidare. Det är saker som vi i Sverigedemokraterna definitivt kan skriva under på.

Däremot har vi en del frågetecken. Den oppositionella klimatpolitiken är ju, vad vi kan se, framför allt retorisk. I praktisk handling visar Moderaterna upp en helt annan sida. Till exempel har Moderaterna haft en ganska hög svansföring vad gäller ansvarsfördelningen i fråga om utsläppen inom Europeiska unionen. De har kritiserat regeringen för att man har förhandlat fram den absolut sämsta överenskommelsen för svensk del. Vi ska alltså minska utsläppen mest av alla. Vi möjliggör därmed för andra länder att slippa undan. Vissa länder kan till och med öka utsläppen för att vi förhandlar så dåligt.

Detta behandlade vi i EU-nämnden. Först uttalade man sig kritiskt om kommissionens förslag och försökte förmå regeringen att verka för en annan lösning. Ministern blev lite arg och skällde lite på Moderaterna. Resultatet blev att Moderaterna köpte regeringens förslag. Varför gjorde man det?


Anf. 115 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Det är intressant att höra Martin Kinnunen från SD lyfta frågor som har med klimatet att göra. I vanliga fall, när man hör Sverigedemokraterna prata om klimatpolitik, brukar de mer antyda att det här egentligen inte är något problem och att vi inte behöver göra någonting alls i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är inte de tongångar vi hör här. Det är i och för sig trevligt, men jag ställer mig fortfarande lite frågande till hur Sverigedemokraterna ser på klimatfrågan. Martin Kinnunen får väldigt gärna tydliggöra det - det kanske kommer i anförandet senare. Hur ser ni på klimatfrågan? Är den viktig? Är det viktigt att få ned klimatutsläppen eller inte?

Sedan gäller det frågan om vad som sas och inte sas i EU-nämnden. Jag var inte där. Jag sitter inte i EU-nämnden. Men jag minns diskussionerna som vi hade i miljö- och jordbruksutskottet. Vi hade också en hel del diskussioner inför EU-nämndens möte. Det handlade bland annat om detta med förändrad markanvändning, LULUCF. Där fick vi ju regeringen att anta en annan ståndpunkt än den man ursprungligen hade. Vårt agerande från Alliansens sida - jag vill minnas att Sverigedemokraterna anslöt sig till detta - innebar faktiskt att den svenska ståndpunkten blev betydligt bättre. Vi värnar det svenska skogsbruket, till exempel, och självständigheten för detta på ett helt annat och bättre och tydligare sätt än vad vi annars skulle ha gjort.

Jag måste säga att jag nog inte riktigt förstår vad Martin Kinnunen frågar efter här. Men det är möjligt att det går att tydliggöra.


Anf. 116 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Absolut. Våra partier gjorde en bra insats för svensk skog i EU-nämnden - det gjorde vi. Vad jag talade om var att Moderaterna hade en avvikande mening. Moderaterna ville säga nej till kommissionens förslag till ansvarsfördelning, som Moderaterna kritiserat. Men mötet slutade med att man köpte förslaget. Det tycker jag tyder på en retorisk oppositionspolitik.

Detta går hand i hand med annat. Vi har en kemikalieskatt, till exempel. I fråga om den har Moderaterna också haft en väldigt hög svansföring. Man har kritiserat den. Man skriver i sin budget att den är dålig, att den borde göras annorlunda och att den inte kommer att leda till någon miljönytta. Men man budgeterar ändå med att plocka in de skattepengarna så att man kan göra egna satsningar. Det är en retorisk oppositionspolitik.

Miljömålsberedningen har nämnts i diskussionerna tidigare. Jacobsson Gjörtler talade om beräkningar - det är viktigt att vi kostnadsberäknar allting. Man försöker lyfta fram olika mekanismer för att minska utsläpp och så vidare. Men Konjunkturinstitutet har slagit fast att Miljömålsberedningens kostnadsberäkningar är mycket dåliga. De går inte ihop. Det är omöjligt att uppskatta någonting. De har också slagit fast följande:

"En klimatpolitik som inte använder koldioxidskatt som styrmedel utan istället använder olika typer av regleringar kommer inte kunna sänka andra snedvridande skatter och därmed blir kostnaderna för politiken högre."

De har alltså vänt sig mot de sektorsvisa klimatmålen, där man ensidigt fokuserar på att minska utsläppen i en viss sektor samtidigt som man struntar i hur kostsamt det är. Man struntar alltså i det globala perspektivet, som Moderaterna bryr sig om. Det här tyder också på en retorisk klimatpolitik.


Anf. 117 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Tack, Martin Kinnunen, för det anförandet! När det gäller kemikalieskatten stämmer det att vi är väldigt kritiska mot hur regeringen har valt att genomföra den. Det innebär inte att vi är emot en kemikalieskatt som sådan. Men vi tycker att det är en dålig utformning och att den bör göras om. Det stämmer, men i princip kan vi ändå köpa att man har en kemikalieskatt.

Sedan är vi tillbaka i klimatfrågorna. Den fråga man bör ställa sig är väl vad vi ska göra här i Sverige. Nu känner vi mer igen Sverigedemokraterna, för det som vi hör här är att vi egentligen inte ska göra någonting i Sverige, enligt Martin Kinnunen. Jag delar inte den uppfattningen.

Martin Kinnunen hänvisar till Konjunkturinstitutet. De och andra har riktat en del kritik mot Miljömålsberedningen och mot regeringen när det gäller kostnadseffektiviteten, bland annat. Det är lätt att hålla med om stora delar av kritiken från både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, till exempel. Men jag ska säga så här: Vi delar åsikten att man inte bör ha sektorsvisa mål. Transportsektorn är ett undantag, av det väldigt enkla skälet att transportsektorn är den största utmaning vi har i Sverige. Det är ett skäl. Det är där vi verkligen kan och bör göra någonting.

Utgångspunkten för Finanspolitiska rådet, bland annat, är att man säger: Det viktigaste vi kan åstadkomma är att få ned användandet av kol i världen. Det håller vi med om. Men då är frågan: Hur utbytbara är olja och kol på marginalen? Bara för att vi använder mindre olja i transportsektorn i Sverige är det inte självklart att den poppar upp som kolanvändning i ett annat land, tror vi, vilket i praktiken är den slutsats som man i så fall skulle kunna dra. Vi delar alltså inte bedömningen att ett sektorsvist mål just för transportsektorn i Sverige skulle vara någonting dåligt. Vi tror tvärtom att det är någonting som är bra.


Anf. 118 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar utgiftsområde 20. Vi har inga reservationer, så jag vill hänvisa till Sverigedemokraternas särskilda yttrande i betänkandet.

Miljön är ett prioriterat område för Sverigedemokraterna. Det gäller såväl miljön globalt som miljön i Sverige. Men när vi befinner oss i Sveriges riksdag och ska besluta om vår budget och den inriktning som den ska ha är det dessvärre så att det i princip enbart är i Sverige som vi kan göra betydande nytta.

Herr talman! Vi har våra vatten. I synnerhet Östersjön är och har varit ett problemområde, där övergödningen intar en framträdande roll. Detta innanhav är särskilt känsligt på grund av att det finns 90 miljoner människor i dess närhet. Det är en begränsad vattenmängd och ett begränsat utbyte av vatten. Vi vill kraftigt öka prioriteringen av insatserna på havs- och vattenmiljöområdet och vill därför lägga 150 miljoner extra på det. Dessa medel skulle kunna användas för åtgärder för att förbättra, bevara, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer.

Ett annat stort problem på miljöområdet i Sverige är de förorenade områden som finns. Det är omkring 80 000, varav 10 000 är särskilt förorenade och särskilt farliga. Det är områden som vi definitivt inte vill lämna över till kommande generationer, även om det i dag ser ut som att vi kommer att göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi fick häromveckan en dragning i utskottet. Den gjorde väl de flesta ännu mer bedrövade, eftersom problemen finns på alla områden. Hur ska man gå till väga och få jobbet gjort? Hur ska man identifiera var områdena finns? Hur ska man identifiera vem som ska betala? Det är kort sagt väldigt många problem. Man behöver öka takten på det området. Från Sverigedemokraternas sida vill vi förutom att öka anslagen se över arbetet med identifiering samt försöka hitta nya metoder för att tillsammans med näringslivet möjliggöra ett mer effektivt saneringsarbete.

Herr talman! Vi har redan fått en försmak av det i debatten, men vi kommer att höra mycket om hur oppositionspartierna vill dra ned på detta anslag. Det är nämligen ganska överensstämmande hur vi från samtliga oppositionspartier vill dra ned på anslaget. Det får man erkänna. Det är ett faktum. Regeringen vill spendera betydligt mer pengar.

Men låt mig vara tydlig: Det existerar inget egenvärde i att göra av med pengar, i synnerhet inte när satsningarna är illa genomtänkta och ineffektiva och särskilt inte när det handlar om lånade pengar och andra medel som har skapats genom direkt skadliga skatter, till exempel den kemikalieskatt som jag talade om tidigare, som helt saknar miljönytta men medför stora negativa effekter för näringslivet.

Om det för alla budgetområden, som är viktiga, vore en tävling om vem som kan spendera mest skulle vi snart ha en grekisk situation i det här parlamentet. Det gynnar inte någon i slutändan, inte miljön heller. En budget måste vara väl avvägd. Det är därför vi har en budget i balans.

Regeringens miljöbudget handlar om en miljardrullning för att begränsa svensk skogsnäring, som är en sällan skådad svensk framgångssaga där vi skyddar stora mängder skog - betydligt mer än dessa 20 procent är befriade från skogsbruk i dag. Trots att vi har ökat avverkningen har skogen växt till sig.

Det sista vi behöver nu är klåfingriga politiker som vill öka byråkratin, skapa regelverk för fler rättsprocesser och lägga stora pengar på att förvärva skogsområden bort ifrån näringen. Detta är det sista vi behöver just nu.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna understryker att den brukade skogen heller inte behöver vara någon dålig skog. Nästan all skog vi har i Sverige har brukats. Tvärtom kan vi förknippa beståndsgränser, alltså brukad skog, i olika stadier med just biologisk mångfald.

Herr talman! Sist men inte minst kommer vi till regeringens ineffektiva klimatpolitik. Detta är en politik som består av illa avvägda satsningar, straffbeskattning av företag och landsbygds- och klimatmål som har dömts ut av såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet.

Regeringen kombinerar denna politik med att på EU-nivå verka för den absolut sämsta deal som Sverige kan få: Vi ska minska utsläppen mest av alla, så att andra länder kan minska utsläppen mindre. Alliansen tittar lydigt på i sin retoriska oppositionspolitik på det här området.

Det man borde göra är att förstå några saker. Det talas mycket om vad vi måste göra på grund av klimatavtalet från Paris, men detta avtal tvingar inget land att göra speciellt mycket. Det har flera fördelar. Det förbättrar till exempel uppföljningen, och det förbättrar standarden för att mäta utsläpp och liknande, men man bör vara tydlig med att det här avtalet i sig inte tvingar något land till något av stor betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Man bör komma ihåg att våra bruttoutsläpp motsvarar omkring 1 ½ promille av världens bruttoutsläpp. Våra nettoutsläpp är väldigt mycket lägre. Och det är ju bara det vi själva släpper ut som vi kan påverka genom dessa - ineffektiva - satsningar.

Vi kan naturligtvis möjliggöra kraftiga minskningar av våra mycket små och begränsade utsläpp i Sverige. Vi kan bortse från teknikutveckling. Vi kan bortse från vad Finanspolitiska rådet säger om att den olja som vi sparar in i Sverige i alla fall kommer att förbrukas i ett annat land. Vi kan bortse från att vi sannolikt kommer att flytta och multiplicera våra utsläpp när de har överförts till andra länder, till följd av ett väldigt dåligt företagsklimat, i kombination med koldioxidläckage.

Miljömålsberednigens högt uppsatta mål kräver till exempel, enligt Konjunkturinstitutet, drivmedelspriser på över 40 kronor litern. Är det någon av er som har stött Miljömålsberedningens förslag som vågar säga detta till väjarna?

Herr talman! Jag nämnde tidigare i mitt anförande att vi gärna fokuserar mer på nationella och regionala problem, även om vi naturligtvis också har ett globalt perspektiv. Vi ser till exempel ett stort problem med de grödobaserade biodrivmedlen.

Denna diskussion kräver lite eftertanke. Genom att konsumera biodrivmedel flyttar vi utsläppen till andra länder. Detta kan förbättra vår egen redovisning, men i ett systemperspektiv minskar utsläppen, i bästa fall, ytterst lite.

Enligt en rapport från Transport and Environment ökar faktiskt de globala utsläppen av växthusgaser genom Europas användande av jordbruksbaserade drivmedel, varför miljörörelsen i Europa och EU-kommission inte vill gynna dessa bränslen. Dessutom kostar denna konsumtion i realiteten pengar på grund av nedsättning av skatter - detta rör sig om mångmiljardbelopp.

Bakgrunden är naturligtvis de sektorsvisa klimatmål som jag berörde i ett tidigare replikskifte. Av den anledningen är det hög tid för en mer effektiv klimatpolitik.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).


Anf. 119 Jens Holm (V)

Herr talman! När man jämför de budgetförslag som finns förskräcks man när man tittar på Sverigedemokraternas förslag på detta viktiga utgiftsområde, som rör miljö och klimat. Sverigedemokraterna är, näst Kristdemokraterna, det parti som vill dra ned mest på det här området: hela 2,8 miljarder kronor. Med så stora neddragningar kan vi vara säkra på att det inte blir någon klimatomställning i Sverige, inga fler skyddade skogsområden och så vidare.

Martin Kinnunen försökte beskriva det som att Sverigedemokraterna vill satsa på detta område. Han talade om att man vill satsa mer pengar på Östersjön och att man vill satsa mer pengar på marksanering. Naturvårdsverket får i alla fall inga neddragningar med Sverigedemokraternas budget.

Men då ska vi komma ihåg att Sverigedemokraternas budget inte finns. När vi häromveckan röstade om budgetramarna - alltså hur mycket pengar som totalt får spenderas i Sveriges statsbudget - röstades Sverigedemokraternas alternativ ned på direkten. Vad gör Sverigedemokraterna sekunderna efteråt? Jo, då röstar Sverigedemokraterna för Moderaternas budgetramar. Det är alltså Moderaternas budget som Sverigedemokraterna stöder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I Moderaternas budget finns det ingen extra satsning på Östersjön och ingen extra satsning på att vi ska marksanera, men det finns stora neddragningar på Naturvårdsverket, som ska koordinera detta viktiga arbete.

Martin Kinnunen: Hur kommer det sig att du kan stå och säga att ni ska satsa på dessa områden när ni själva röstar för en budget som drar ned på dem?


Anf. 120 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Låt mig vara tydlig med att jag och andra sverigedemokrater röstade på Sverigedemokraternas budget. När den föll röstade vi på Moderaternas budget. Detta har vi varit väldigt tydliga med. Förklaringen är ganska simpel: Vi har en icke-socialistisk majoritet i Sveriges riksdag, vilket borde ge utslag vad gäller hur Sveriges pengar fördelas.

När vi jämför regeringens budget med Moderaternas budget tycker vi att Moderaternas budget är bättre. Det är inte svårare än så. Det betyder inte att vi tycker att den är bättre än vår egen, på samma sätt som jag skulle tro att Jens Holm inte tycker att allt i regeringens budget är speciellt bra.

Jag talar dock hellre om vår egen budget, vilket faktiskt är vad jag är här för att tala om. Budgeten är naturligtvis en helhet. Vi drar ned på detta anslag eftersom vi tycker att pengarna gör bättre nytta på andra ställen. Vi tycker att det är bättre att inte skuldsätta våra barn genom att låna pengar i dag. Det är bättre att ha en budget i balans. Det är bättre att avstå från ineffektiva klimatsatsningar i Sverige, som är väldigt dyra i förhållande till vad de bidrar med. Vi kan göra bättre saker än så med våra skattemedel.


Anf. 121 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tycket att det är viktigt att vara ärlig i den här debatten. Det är precis som Martin Kinnunen säger: Vi i Vänsterpartiet tycker inte att allting som finns i statsbudgeten är bra, vilket vi också är öppna med. Men vi är också öppna med att säga att vi har förhandlat med regeringen, och vi tar ansvar för hela budgeten.

Det som Sverigedemokraterna gör från riksdagens talarstol är att förleda väljarna. Man säger att man vill satsa på Östersjön, och man säger att man vill satsa på att sanera förorenad mark. Men i själva verket har man inga pengar till det, för man har röstat för Moderaternas budget, och den budgeten innehåller stora neddragningar på dessa områden.

Det minsta man kan kräva från Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna är de är ärliga och uppriktiga och säger till väljarna att de röstade för Moderaternas budget, och den innebär stora nedskärningar på detta område. Annars är man inte trovärdig.


Anf. 122 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tycker att detta är lite som att kasta sten i glashus. I alla möjliga debatter här i kammaren har vi vänsterpartister som kritiserar regeringens politik och säger att den borde föra en annan politik, men ändå röstar man för det minst dåliga budgetalternativet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag förstår att man tycker så, för ur Vänsterpartiets synvinkel borde det ju vara det minst dåliga budgetalternativet. Här i Sveriges riksdag har vi en speciell situation. Vi har en opposition som till stor del är en retorisk opposition. Därför ger vi dem chansen att visa att de verkligen vill styra Sverige. Det vill de dock inte, och det är väldigt viktigt att vi visar detta för våra väljare och även för deras väljare.

Vi skulle kunna ha en annan regering, och vi skulle kunna bedriva en helt annan politik i den här kammaren. Men på grund av rädsla bland den övriga oppositionen får vi inte till stånd detta. Vi visar god vilja och visar att detta är det näst bästa alternativ som någon skulle regera Sverige med, och då öppnar vi för det. Det betyder dock inte att vi tycker att deras budget är bättre än vår.


Anf. 123 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det går inte att sticka under stol med att både Sverigedemokraterna och samtliga borgerliga partier föreslår rejäla neddragningar i miljöbudgeten. Sverigedemokraterna föreslår en neddragning med minus 2,2 miljarder. Det betyder omfattande uppsägningar. Det är en hel mängd jobb som kommer att försvinna om Sverigedemokraterna får bestämma.

Det blir alltmer uppenbart att Sverigedemokraterna inte är ett parti som bryr sig speciellt mycket om svenska jobb eller arbetares villkor. I miljöbudgeten aviserar man omfattande nedskärningar och uppsägningar, och kollektivavtal ska inte gälla vid offentlig upphandling. Dessutom tycker inte Sverigedemokraterna att vi ska gå före och plocka hem de nya hållbara jobben genom att vara ett framgångsrikt land i klimatomställningen.

Det sista jag kan lägga till är att Sverigedemokraterna inte heller tycker att vi ska stå upp för internationella miljööverenskommelser, vilket måste betyda att Sverigedemokraterna dessutom tycker att det är okej att det är fritt fram för andra att konkurrera om de svenska jobben med sämre miljövillkor än vad vi har i Sverige.

Det är alldeles uppenbart att det här inte bara är ett parti som inte direkt håller flaggan i topp när det gäller att ta miljö- och klimatansvar och ställa om Sverige till mer hållbarhet och att vi ska göra vårt här på hemmaplan. Ni står faktiskt inte heller upp för de svenska jobben. Hur kommer det sig?


Anf. 124 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Tack, Matilda Ernkrans, för lektionen i socialistisk ideologi! Det var härligt med energin där. Jag vill för övrigt tillägga att vi alltid håller flaggan i topp.

Vad gäller internationella överenskommelser vet jag inte riktigt vad ledamoten syftar på att vi inte vill hålla. Vi vill förändra en del internationella överenskommelser, men fram till dess tycker vi att vi ska hålla dem och att andra länder också ska göra det. Vi vill se fler internationella överenskommelser så att vi kan få lika spelregler på den globala marknaden. Det är väldigt viktigt för de svenska jobben.

När det kommer till de svenska jobben har vi en annan syn på hur man skapar jobb och tillväxt. Vi tror inte att det är staten som ska göra detta, att det är skattepengar som ska skapa jobb och driva tillväxt. Pengar används ineffektivt i myndigheter som anställer väldigt många människor. Till exempel Migrationsverket har ökat sin personalstyrka till fruktansvärda nivåer. Vi ser inget problem med att de här människorna blir av med jobben och får söka andra jobb, för deras arbetsinsatser gör säkert mer nytta på andra ställen och kan bidra till att skapa jobb och tillväxt i samhället. Vi tror inte att det är via statliga anslag som vi skapar jobb och tillväxt. Och jag har inget problem med att säga att vi kan använda de här pengarna mer effektivt på andra områden och att vi inte behöver skuldsätta oss för det.


Anf. 125 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Vi kan väl bara för debattens skull säga att till exempel IMF har granskat den svenska politiken och kommit fram till att vi för en mycket balanserad ekonomisk politik och en mycket god finanspolitik. Det är ett rätt gott betyg till den svenska finansministern Magdalena Andersson. Vi jobbade ju av ett rätt rejält underskott efter excesser med skattesänkningar från de borgerliga partiernas sida, som Sverigedemokraterna inte direkt höll emot. Nu får vi fått balans och går mot överskott.

När det handlar om att stå upp för de svenska jobben gjorde ni det ju inte när det gällde kollektivavtalen vid offentlig upphandling. Och ni gör det inte när det gäller att gå före och plocka hem klimatbra jobb till Sverige, där vi kan vara en del i en värld som ställer om till mer hållbarhet.

När det gäller internationella miljööverenskommelser föreslår ni en enorm försämring i hanteringen av den svenska skogen och den biologiska mångfalden i den svenska skogen. Vi har faktiskt skrivit på internationella överenskommelser om att vi ska klara av att leva upp till den biologiska mångfalden, inte minst i den svenska skogen. Vi har också en skogsnäring som bygger hela sin verksamhet på att vi klarar våra miljövärden i skogen, för det är så man får skogen certifierad och det är så man får skogen såld ute på världsmarknaden.

Att inte stå upp för att vi ska ta ett miljöansvar för den svenska skogen är att svika de svenska jobben inom svensk skogsnäring.


Anf. 126 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Helt riktigt står vi inte upp för regeringens högskattepolitik. Vi vill gärna försöka möjliggöra lägre skatter, så att människor får behålla mer av sina pengar och själva får välja vad de vill göra med dem i stället för att staten ska välja. Grundläggande för vår syn på skatter är att vi ska ta ut så lite som möjligt men naturligtvis upprätthålla den bästa service vi kan åstadkomma.

Vad gäller internationella överenskommelser om skogen finns det olika sätt att se på dessa. Jag kan konstatera att skogsnäringen inte är speciellt positivt inställd till många av de reformer som regeringen planerar att genomföra på området, där man vill öka byråkratin och skapa potentiellt sett enorma problem när alla möjliga människor kan överklaga avverkningsbeslut.

Det är också ett faktum att över 30 procent av skogen i dag är undantagen från skogsbruk. Vår åsikt är att vi uppfyller miljömålet redan i dag. Det här är en komplicerad fråga som man kan debattera länge, men jag har inte för avsikt att gå in på den i detalj. Men det är ett faktum att över 30 procent av svensk skog är befriad från skogsbruk i dag.


Anf. 127 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Centerpartiet vill se att Sverige fortsätter att ha höga ambitioner för klimatet och för miljön. Men en verklig miljöomställning kräver en politik som uppmuntrar innovationer och grönt entreprenörskap och samtidigt underlättar och understöder ekonomisk tillväxt och förändring.

Därför tycker vi i Centerpartiet att det är väldigt viktigt att arbeta med grön skatteväxling, där förorenaren får betala för sin miljöskada och resurserna i stället används för att sänka skatten på jobb och företagande.

I den budget som vi har presenterat i år förstärker vi den gröna skatteväxlingen ytterligare och föreslår en grön skatteväxling om totalt 33 miljarder de närmaste fyra åren. Det utgör ett omfattande program för att minska utsläppen i trafiksektorn, skapa incitament för en cirkulär ekonomi och bidra till en giftfri vardag, samtidigt som arbete, företagande och förnybar energi premieras.

Herr talman! Låt mig börja med det första området, klimatet. När vi stod här i denna sal för ett år sedan och debatterade detta område hade Parisavtalet precis gått i hamn. I dag är det ratificerat och har trätt i kraft. Detta är såklart oerhört viktigt i kampen mot klimatförändringarna. Samtidigt ser vi att 2015 och 2016 går till historien som de varmaste åren sedan man började göra mätningarna för över hundra år sedan. Det är tydligt att Sverige och övriga länder i världen måste påskynda den här omställningen.

Vi ser med stor oro på att klimatutsläppen i Sverige tyvärr ökar med Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regering. Den positiva trenden under alliansregeringens tid, då vi ökade tillväxten samtidigt som vi minskade miljö- och klimatutsläppen, är en trend som har brutits.

Vi säger att en nyckel för att nå minskade klimatutsläpp är att ställa om vår fordonsflotta till en fossiloberoende fordonsflotta. Här har Miljömålsberedningen satt ambitiösa mål genom att sikta på 70 procent utsläppsminskningar i transportsektorn till 2030. Det är viktigt. Transportsektorn står för en tredjedel av våra utsläpp, och därför är detta ett prioriterat område.

Tyvärr har även trenden med minskade utsläpp från transportsektorn stannat. Och tyvärr ser vi att den budget som regeringen lagt fram inte har några riktigt konkreta åtgärder i närtid för att bryta denna trend.

Vi anser att utmaningen för transportsektorn ligger i att minska utsläppen från de fordon som redan rullar på våra vägar, men vi anser också att det är viktigt att säkerställa att det finns tydliga incitament för att välja de mest klimateffektiva transportalternativen vid till exempel nybilsköp eller när fordonet ska tankas eller laddas. Styrmedel som skattebefrielse för biodrivmedel, differentierad fordonsskatt och supermiljöbilspremie har bidragit till förbättringar. Men vi måste påskynda denna omställning och införa nya utvecklade styrmedel för att nå en fossiloberoende fordonsflotta.

Miljöbilspremie och -avgifter har visat sig betydelsefulla för att snabbt ställa om fordonsparken och minska klimatutsläppen. Därför har Centerpartiet under flera år drivit att ett så kallat bonus-malus-system ska införas.

Det innebär att nyköp av bilar med låga eller inga utsläpp får rejäla miljöbonusar som finansieras genom avgifter på de bilar som har höga utsläpp. Detta är något som vi har drivit och som regeringen har pratat om, men regeringen har fortfarande inte återkommit med ett tydligt förslag. Vi ser fram emot att det kommer något.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Medan regeringspartierna ser en skatt på avstånd som den bästa lösningen för att minska transportsektorns utsläpp ser vi att nyckeln består i att erbjuda transportsektorn en omställningsmöjlighet som stärker konkurrenskraften i stället för att slå undan benen på sektorn.

För att påskynda teknikutvecklingen och skapa en stark svensk marknad för miljölastbilar vill Centerpartiet se att en miljölastbilspremie införs.

En viktig nyckel för att minska utsläppen från transportsektorn och öka användningen av biodrivmedel är ett kvotplikts- eller reduktionssystem där drivmedlens klimateffektivitet står i fokus. I väntan på att ett kvotpliktssystem införs bör Sverige fortsätta att driva möjligheten till skattebefrielse från koldioxidskatt på förnybara drivmedel så att dessa drivmedel kan fortsätta att vara en viktig del i klimatomställningen av den svenska fordonsflottan.

Sverige är ett avlångt land där många inte har något alternativ till bilen. Därför anser Centerpartiet att det är viktigt att jaga utsläppen i stället för bilarna.

Ett annat område jag vill lyfta fram är arbetet för en giftfri vardag. Ekonomiska incitament, såsom särskilda kemikalieskatter och producentansvar, bör användas för att påskynda omställningen till mer hållbara alternativ.

Det finns ett stort mörkertal när det gäller farliga och förbjudna ämnen i vår vardag. I stickprovskontroller som Kemikalieinspektionen genomförde under 2016 hittades förbjudna kemikalier i 38 procent av de elektriska lågprisprodukterna. Bland annat analyserades finns hörlurar, cykellampor och USB-kontakter, alltså sådant vi har i vår vardag.

Det är ett stort problem att ämnen som i dag är förbjudna i EU kan förekomma i varor som importeras. Centerpartiet vill därför se en särskild satsning i Kemikalieinspektionen, tullen och kommunerna för att hitta dessa produkter, få bort oseriösa importörer och hjälpa butiker att ställa krav på giftfria produkter.

Det är också viktigt att Sverige tar ett samlat grepp på EU-nivå och höjer ambitionsnivån i det internationella kemikaliearbetet.

Ett annat viktigt miljöområde är att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Vi måste få ett fungerande kretslopp inom samhällen och mellan stad och land.

Under de senaste åren har importen av sopor fördubblats i Sverige, och utbyggnaden av förbränningsanläggningar har skett snabbt. Det har stärkt energiförsörjningen och minskat deponierna. För Centerpartiet är det dock självklart att försöka sluta kretsloppen och använda de resurser vi har på bästa sätt.

För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet vill Centerpartiet se en skatt på förbränning av avfall. Vi vill också stärka produktionsstödet till biogas och investeringsstödet till biogasanläggningar.

Kretsloppet behöver också stärkas för att minska förekomsten av farliga kemikalier, mikroplaster och marint skräp i våra vattenområden. Av den totala mängden nedskräpande föremål i haven utgörs den största delen av plast. För att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall och minska användningen av tunna plastpåsar vill Centerpartiet att en miljöavgift på plastpåsar införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! För oss i Centerpartiet är vägen framåt klar. Sverige behöver ett nytt ledarskap där miljö- och klimat går hand i hand med ekonomisk tillväxt. Vi behöver en politik som driver på omställningen till en cirkulär ekonomi med den gröna kolatomen som bas, en politik som skapar långsiktiga spelregler för en hållbar transportsektor och en politik som menar allvar med grön skatteväxling.


Anf. 128 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag tackar Kristina Yngwe för ett intressant anförande. Jag ska knyta an till det här med giftfri vardag och kemikaliepolitik. Här har vi en bra samsyn i miljö- och jordbruksutskottet, och vi har drivit dessa frågor bra ihop.

Flera saker som Kristina Yngwe nämnde i sitt anförande, till exempel bonus-malus- och kvotpliktssystemet, är saker som också Miljöpartiet och nu regeringen jobbar med. Det är synd att detta arbete inte påbörjades redan under förra mandatperioden, för då hade det gått snabbare. Men jag hyser stort hopp om att det snart kommer på plats.

Det är också glädjande att Centerpartiet tycker att det är en bra idé att höja koldioxidskatten för att minska utsläppen från trafiken. Man går alltså med på det förslag som regeringen har i sin budget.

Kristina Yngwe nämnde biogas. Det är jätteviktigt att öka produktionen av förnybara drivmedel, bland annat biogas. Centerpartiet anslår 20 miljoner i sitt budgetförslag. Det ska ställas mot de 346 miljoner som redan har delats ut till biogassatsning från regeringens Klimatklivet.

Låt mig återgå till det här med giftfri vardag. Det förvånar mig att Centerpartiet vill minska anslaget till sanering av förorenade områden med 310 miljoner. Det är bara Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna som inte ser detta som en prioriterad satsning.

Varför vill ni minska anslaget, Kristina Yngwe?


Anf. 129 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Jag tackar Stina Bergström för både frågan och berömmet. Det är såklart roligt att höra att ni ser mycket positivt i den budget vi har lagt fram. Med vår budget försöker vi skapa resultat i miljöarbetet. Vi ägnar oss inte åt satsningar på plakatpolitik och symbolpolitik i stället för att leverera resultat här och nu.

Stina Bergström nämner bonus-malus. Regeringen har länge lovat att det ska komma, men det fördröjs och fördröjs. Vad gäller kvotplikten har regeringen under i stort sett hela mandatperioden sagt att man ska återkomma, men jag ser inte att det händer så mycket. Det är såklart välkommet när det kommer, men när det gäller transportsektorn vidtas inte särskilt många konkreta åtgärder som gör skillnad.

Centerpartiet har förslag, och vi ser gärna att regeringen tar till sig dessa förslag.

Saneringsfrågan är såklart viktig. Regeringens satsning kommer nog inte att lösa allt, för det är mycket mark som behöver saneras.

Vad man också ska ha med sig i tanken är varifrån pengarna kommer. Pengarna kommer från skattehöjningar som görs runt omkring i landet.

Vi har valt en annan prioritering, men vi säger också att man måste fortsätta att arbeta med den förorenade marken. Det finns andra metoder att rena som kommer att vara mer kostnadseffektiva framåt, och det är intressant att följa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men nej, vi har inte valt att använda skattepengarna till just detta.


Anf. 130 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Jag blir lite orolig när Kristina Yngwe säger att vi ska vänta på bättre teknik för att sanera de förorenade områdena. Det här är tickande miljöbomber. Det är gamla sågverk, tvätterier och bensinstationer vars gifter redan har börjat sprida sig i mark och vattenvägar, så detta måste göras så fort som möjligt.

I de fall det finns någon som är ansvarig för dessa anläggningar är det självklart att de ska betala enligt principen om att förorenaren betalar. Men för många förorenade områden saknas det någon som är ansvarig. Då behövs det statliga pengar för att kommuner ska mäkta med att sanera dessa områden. Regeringen dubblerade anslaget redan förra året och anslår i år ytterligare 10 miljoner.

Kristina Yngwe hör till ett av de partier som har drivit att man vid sidan om miljöklassningen - när man ska bestämma vilka områden som ska gå först och är de farligaste bomberna, så att säga - också ska väga in om det ska byggas nya bostäder. Det innebär att det behövs ännu mer pengar.

Det oroar mig rätt mycket att Centerpartiet inte står upp för saneringarna.

Det är dessutom ofta mindre landsbygdskommuner med små ekonomiska resurser som behöver dessa pengar bäst.


Anf. 131 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Tack så mycket, Stina Bergström!

Det är som sagt viktigt att ha med sig varifrån de pengar som läggs ut kommer. Vi försöker göra långsiktiga satsningar i stället, så att vi kan få in mer pengar och hjälpa kommunerna att göra dessa satsningar i framtiden.

Om det blir fler jobb och företag i kommunerna innebär det ökade skatteintäkter och mer pengar för att göra satsningar. Detsamma gäller för staten. Om man gör skattehöjningar som gör att vi inte har jobb och företagande innebär det, på samma sätt, att vi inte får in samma mängd pengar till de allmänna finanserna - pengar som i senare led kan användas till exempelvis sanering av mark.

Man får som sagt bilden av Stina Bergström att den satsning som regeringen har gjort kommer att lösa allt, men riktigt så är det inte. Det finns delar som är akuta, men det är kanske att dra lite väl stora växlar att förfäras över att jag säger att det är positivt och att det kommer mycket ny teknik som kan rena på ett mycket mer kostnadseffektivt sätt än i dag.

Vi tycker att detta är en viktig fråga. Centerpartiet driver att det är viktigt att inte förorena ny mark. Vi har PFAS, som är ett problem i brandskum. Regeringen tillåter fortfarande att det används i försvarets övningar, vilket innebär att mark och vatten förorenas runt om i landet. Vi tycker absolut att detta är en viktig fråga att arbeta vidare med.


Anf. 132 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Först vill jag vara noga med att säga att regeringen - socialdemokrater och miljöpartister med stöd av Vänsterpartiet - inte lägger mycket pengar på miljöbudgeten därför att det är en tävlan i vem som lägger mest pengar, utan anledningen är att vi har satt upp ett antal miljömål i Sverige - 16 stycken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi når bara två av dessa miljömål, och det är samma två där vi har stått och stampat sedan tio år tillbaka i tiden. Vi borde vara medvetna om att det behövs en politik som inte bara tillför nya pengar utan också andra strategier för att vi ska nå fler miljömål.

Med detta sagt hör jag många fina ord om klimat och miljö när Kristina Yngwe håller sina anföranden. Det har jag också gjort tidigare. Mycket av det som Kristina Yngwe säger i debatten stämmer rätt bra överens med en sådan progressiv miljö- och klimatpolitik som jag själv och Socialdemokraterna står bakom - en politik för att nå miljömålen.

Man måste dock också visa i handling att man menar allvar. Centern hade en chans att göra en egen budget som inte var påtvingad av moderata chefsstrateger som är för skattesänkningar, som alltid går före investeringar i miljön. Men ni tog inte riktigt chansen, Kristina Yngwe.

Ert förslag när det gäller miljöanslaget är ganska sorglig läsning. Det är massor av minustecken, men inga utropstecken: -2,1 miljarder på detta utgiftsområde. Var femte medarbetare på Naturvårdsverket kommer att behöva sluta. Var finns Centerns åtgärder för att nå miljömålen, Kristina Yngwe?


Anf. 133 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan!

Det är ganska magstarkt av Matilda Ernkrans att stå här och säga att Centerpartiets politik inte leder till handling och resultat. Om man tittar tillbaka på inte minst det arbete som gjordes med klimatutsläppen under Centerpartiets tid på ministerposten ser man ganska mycket som visar att vår faktiska politik i regeringsställning har gett resultat.

Vi minskade klimatutsläppen, och vi ökade vindkraften, den förnybara energin och andelen förnybart i tanken. Det har hänt väldigt mycket. Att stå här och påstå att Centerpartiet inte har en politik som ger resultat och visar handling är att ta i.

Vi har gjort vår egen budget, och vi är väldigt stolta över den budget som vi har lagt fram. Vi lägger mycket kraft på grön skatteväxling, som vi anser är det som kommer att göra skillnad i framtiden. Det är det som kommer att ge en omställning i Sverige långsiktigt. Det som efterfrågas av företagare och kommuner är att få långsiktiga spelregler.

Vi inför skatt på förbränning och på plastpåsar, och vi tar bort undantag när det gäller koldioxidskatt och fossila drivmedel. Det är en sådan grön skatteväxling som kan ge resultat på lång sikt, inte att lägga in olika stödåtgärder här och där. Dessa behövs för att kunna komma igång, men det som skapar omställning på lång sikt är långsiktiga spelregler i form av en grön skatteväxling.

När vi i andra ledet använder pengarna till att sänka kostnaderna för jobb och företagande får vi en större påse pengar att använda i senare led. Den politik som Centerpartiet för är en långsiktigt ansvarig politik för att få mer pengar att satsa på miljö och klimat i långa loppet.


Anf. 134 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag håller med Kristina Yngwe och Centerpartiet om att ekonomiska styrmedel och skatter är ett viktigt styrmedel för att få en omställning i rätt riktning i ett samhälle. Jag tycker att den som förorenar miljön ska betala för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Regeringen - Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet - tycker dock att det är smart att använda en del av våra gemensamma pengar till att göra gemensamma investeringar som gör att miljöarbetet går ännu bättre snabbare, så att vi når fler miljömål.

Det kan ändå inte vara så att Centerpartiet och Kristina Yngwe är nöjda med att det är samma två miljömål - säker strålmiljö och skyddande av ozonskikt - som nåddes när Centerpartiet klev in i regeringsmakten 2006. Det är fortfarande dessa två mål som vi räknar med att nå. Men vi har ju ett antal andra mål som vi också har sagt att vi ska nå, bland annat klimatmålet.

Det är ett faktum att om vi ska klara våra inhemska klimatmål, som vi har satt upp gemensamt, till 2020 fattas utsläppsminskningar på ungefär 4 ton här hemma i Sverige. Då måste vi göra investeringar här hemma för att minska utsläppen. Vi fick tydliga besked av Kristina Yngwes moderata kollega att detta i alla fall inte är något som Moderaterna driver. De vill göra internationella insatser, men inte här hemma i Sverige, för det är inte tillräckligt kostnadseffektivt.

Centerpartiet är ett parti som säger nej till exempelvis klimatinvesteringspengarna - Klimatklivet - som är satsningar på hemmaplan för att minska utsläppen och för att vi ska klara av att beta av de sista 4 ton som ni lämnade efter er när ni lämnade regeringsmakten. Detta måste vi ta ansvar för. Vad är er politik framåt?


Anf. 135 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Man kan inte direkt beskylla den nuvarande regeringen för att genomföra en politik som gör så stor skillnad.

Om vi tittar på de senaste mätningarna från SCB när det gäller klimatutsläppen i Sverige ser vi att dessa börjar öka igen. Vi ser också att den nedåtgående trenden för utsläpp från transportsektorn har börjat vända. En viktig anledning till detta är att man har minskat användningen av biodrivmedel i tanken.

Detta är ett jättestort problem, och jag kan inte tänka mig att regeringen och Matilda Ernkrans är särskilt stolta över att man har vänt den utveckling som fanns när alliansregeringen satt vid makten.

I Centerpartiets budget har vi många förslag om hur vi ska kunna ta ansvar för de inhemska utsläppen. Jag har gett ett par olika exempel om bonus-malus och kvotplikten. Vi har skatt på el, som lyckligtvis togs bort. Sådant är heller inte direkt positivt för att kunna ställa om Sverige.

Centerpartiet tycker att det är viktigt att Sverige tar tag i de utsläpp vi har. Det är en viktig del, och detta har vi ställt oss bakom i Miljömålsberedningens arbete. Det var vi som drev på för en fossiloberoende fordonsflotta. Jag tycker att vi tar vårt ansvar, gör insatser och lägger fram politiska förslag för att minska Sveriges påverkan i utsläppssektorn.


Anf. 136 Jens Holm (V)

Herr talman! Det var intressant att lyssna på Kristina Yngwe från Centerpartiet, eftersom det var mycket i hennes anförande som jag tyckte var bra. Men, Kristina Yngwe, nästan ingenting av de satsningar som du nämnde finns på detta utgiftsområde. Detta är satsningar och åtgärder som finns på andra utgiftsområden i statsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Här talar vi om utgiftsområde 20, och det är det som brukar kallas för miljö- och klimatbudgeten. Här finns till exempel satsningar på skydd av värdefull natur - att det ska anläggas fler naturreservat och överlag att mer mark ska skyddas, oftast skogsmark. Om vi ska vara trovärdiga i detta sammanhang behövs det mycket pengar. Det kostar nämligen mycket pengar att skydda mark.

Om man jämför regeringens plus Vänsterpartiets förslag med Centerpartiets förslag undrar man om Centerpartiet över huvud taget vill skydda mer mark.

I vårt förslag avsätter vi 1,3 miljarder kronor för mer skydd av mark. Det är en kraftig höjning jämfört med tidigare borgerliga budgetar. Centerpartiet är det parti som vill skära ned näst mest av alla partier på detta område. Ni vill dra ned nästan hela anslaget. Ni vill plocka bort mer än 800 miljoner kronor från skyddet av mark.

Kristina Yngwe nämnde Miljömålsberedningen. Den lade fram förslaget om att ytterligare 150 000 hektar produktiv mark i Sverige ska skyddas fram till 2020. Enligt utvärderingar från Naturvårdsverket behövs det mer pengar för att vi ska kunna uppnå detta mål.

Kristina Yngwe, hur ska vi kunna nå detta mål, som ni står bakom, när ni drar ned med 800 miljoner kronor på detta? Vänsterpartiet tycker att det är mycket viktigt att skydda mer mark. Men jag undrar om Centerpartiet över huvud taget är intresserat av att skydda mer mark.


Anf. 137 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Givetvis tycker vi att det är viktigt. Centerpartiet var med om att lägga fram propositionen om biologisk mångfald och tycker såklart att det är mycket viktigt att Sverige tar ansvar för att uppnå det som ingår i de avtal som vi har ställt oss bakom.

Om jag inte missminner mig är detta en satsning som regeringen gör flera gånger. Dessa pengar togs nämligen bort i våras, och nu läggs de tillbaka igen. Det är ett intressant sätt att använda budgetarna för att kunna göra flera satsningar flera gånger. Men vi hoppas såklart att dessa pengar kommer att kvarstå och inte försvinna.

Naturligtvis anser vi, som sagt, att skötsel av natur är viktig. Men det finns vissa principer som är viktiga i detta sammanhang. Det handlar om att det ska finnas ett stort förtroende för detta hos markägare när detta arbetas fram vad gäller ersättning. Vi ser att detta inte riktigt fungerar på alla områden. Det finns en stor oro bland markägare runt om i landet i dag beträffande synen på äganderätten och möjligheterna att faktiskt vara med och påverka processen och rättigheterna över den egna marken.

För att vi ska kunna skydda mer mark framöver måste vi titta på andra alternativ för hur detta ska kunna göras. Det finns intressanta alternativ, exempelvis ekologisk kompensation, och man skulle kunna titta på hur exempelvis detta skulle kunna användas. Jag tror att man måste tänka lite annorlunda när det gäller att hitta olika metoder för att kunna skydda skog som kanske inte är lika statiska - att mark inte ska skyddas för all framtid. Man kanske kan hitta andra marknadsanpassade lösningar.


Anf. 138 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag blev faktiskt inte klokare av detta svar. Kristina Yngwe säger att det är mycket viktigt att dessa pengar "kvarstår". Men det är ju ni, Kristina Yngwe, som tar bort dessa pengar. Ni tar bort 840 miljoner kronor från ett anslag på 1,3 miljarder kronor.

Jag kan hålla med om att det var lite svajigt ett tag från regeringen. Jag sitter inte i regeringen, men jag instämmer i denna kritik. Men det blir inte mindre svajigt av att man drar ned 840 miljoner kronor på detta anslag. Varför gör ni det, Kristina Yngwe?

Du säger också att skötseln av skyddade områden är mycket viktig och att det finns en stor oro ute bland skogsägare - och miljörörelsen, skulle jag vilja tillägga. Ja, det kan jag hålla med om. Men vi har ett särskilt anslag just för skötsel av värdefull natur, och det är 1:3 i detta betänkande. Där anslår vi ungefär 1 miljard kronor. Vad gör Centerpartiet? Man drar ned detta anslag med 350 miljoner kronor, alltså med en tredjedel. Varför gör ni på det sättet, Kristina Yngwe, när du samtidigt säger att ni vill uppnå miljömålen och att du tycker att det är mycket viktigt att, som jag tolkar det, skydda mer mark? Hur kan man skydda mer när man drar ned med så mycket pengar? Hur kan man ha en bättre skötsel när man drar ned med så mycket pengar? Hur kan man uppnå miljömålen på dessa områden och våra internationella åtaganden när man drar ned så mycket som ni i Centerpartiet gör?


Anf. 139 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Jag tackar Jens Holm för frågan. Man ska ha i åtanke varifrån dessa pengar kommer från början, och dessa pengar kommer från skattehöjningar på jobb och företagande. Det är samma människor som ska sköta skogen som ska gå runt och se till att vi får en biologisk mångfald i vår natur. De som sköter skogen ska se till att vi faktiskt har råvaror för att kunna ställa om vårt samhälle. Det är därifrån dessa pengar tas som sedan ska placeras ut.

Vi har i stället valt en annan strategi, där vi försöker uppmuntra företagare och entreprenörskap och hitta nya sätt att arbeta med den hållbara omställningen och på lång sikt hitta möjligheter att få in skattemedel som kan användas på ett ansvarsfullt sätt.

Hur ska vi kunna skydda mer skog? Jag tror, som sagt, att det kan finnas andra möjligheter och andra metoder för att skydda skogen. Jag nämnde till exempel ekologisk kompensation vid markexploatering, och jag tror att det finns fler sådana vägar för att vi ska kunna hitta marknadsanpassade och bättre sätt att skydda skog än med statliga pengar och pengar som har tagits in från jobb och företagande.


Anf. 140 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar miljö här i dag, och då är det alltid intressant att diskutera förslag på detta område om hur man kan förbättra miljön. Jag diskuterade kemikalieskatten här med Moderaternas ledamot. Moderaterna är ett parti som inte tycker om kemikalieskatten och som skriver jättedåliga saker om den men som ändå är för den. Men Centerpartiet är mycket entusiastiskt över denna kemikalieskatt. Man vill höja den ännu mer, och den ska omfatta fler saker.

Denna skatt handlar i grunden om att regeringen och hela Alliansen har behov av mer pengar. Man söker med ljus och lykta efter nya inkomster, och man maskerar detta med att man vill värna miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi kan konstatera några saker angående denna skatt. Den kommer att öka priset på tv:n till barnrummet med 400 kronor. Priset för en dator med bildskärm kommer att öka med 800 kronor. Och priset för en tv-spelskonsol kommer att öka med 400 kronor. Detta är inga livsnödvändiga prylar på något sätt. Och om ingen köper dessa saker och ingen vill ha dem, eller om de köper någonting annat, kanske vi kan förbättra miljön.

Men jag undrar vad Centerpartiet tror om detta. Anser Centerpartiet att denna skatt kommer att göra något gott för miljön, och hur tror man att jobben i Sverige kommer att påverkas?


Anf. 141 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan. Ja, vi tycker att grön skatteväxling ska vara en bärande princip i Sverige. Vi tror att det är en bra princip att man faktiskt höjer kostnaderna för det som är dåligt för miljön och i stället använder dessa pengar till att sänka kostnaderna för jobb och företagande.

Med detta som utgångspunkt tillsatte vi den utredning som har tagit fram dessa förslag. Vi tyckte nämligen att det var viktigt att använda ekonomiska styrmedel för att kunna minska mängden kemikalier i vår miljö. Precis som jag sa i mitt anförande finns det stora förekomster av giftiga ämnen, farliga ämnen, i vår närmiljö. Det är såklart vårt ansvar som politiker att se till att skydda människor från detta.

Det är självklart viktigt att de miljöskatter som införs faktiskt ger önskad effekt. Vi tittar fortfarande på hur man ska kunna göra detta på bästa sätt, och vi ser att det finns vissa brister i det förslag som föreligger. Vi vill inte heller att det ska vara en skatt som ensidigt slår ut produktion i Sverige, utan ska vi ha miljöstyrande skatter ska de såklart vara miljöstyrande. Det är självklart en grundläggande princip. Men vi tror fortfarande att en kemikalieskatt är en möjlighet, och vi tror att det finns goda möjligheter att bredda det till fler områden.

Som jag sa i mitt anförande kompletterar vi också kemikalieskatten med satsningar på att få bättre kontroll över det som importeras till Sverige, för att säkerställa att farliga ämnen inte kommer in via importen. Vi tror dock att grön skatteväxling är en viktig princip att arbeta vidare utifrån.


Anf. 142 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Det låter jättebra med grön skatteväxling och miljöstyrande skatter. Det kan även vi sverigedemokrater hålla med om.

Problemet här är att miljönyttan är icke-existerande. Det går inte ens att med en kämpainsats frambringa hållbara argument för den här skatten. I utformningen av skatteuttaget saknas i princip fullständigt ett incitament att ändra beteende genom att köpa andra produkter. Det finns ju inga andra produkter. Skatten bygger också på ett kilopris, och vi har dessutom fullständig möjlighet att köpa produkterna från andra marknader. Det är bara att gå in på en prisjämförelsesajt. Det kommer helt enkelt att bli billigare att köpa samma produkter men av handlare från andra länder - handlare som inte betalar svenska arbetsgivaravgifter och skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Experter och sakkunniga har också bedömt att skatten sannolikt inte kommer att leda till minskad kemikalieanvändning över huvud taget. Det är det som gör denna skatt så fascinerande: Sju av åtta partier i Sveriges riksdag vill införa den, men ingen kan egentligen säga varför. Till och med Centerpartiet, som vill höja den, säger att man vill förbättra skatten. Man tycker med andra ord också att den är dålig, men man vill ha pengarna. Det är vad det handlar om. Tror man att Sony, Samsung och company ska ändra sina produkter för just den svenska marknaden? Jag förstår verkligen inte detta.

Detta är sannolikt ett av de absolut sämsta skatteförslag som har lagts fram i kammaren på många år. De flesta skatter går det i alla fall att se något slags vinning med, men här finns det rimligtvis bara förlorare.


Anf. 143 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Vi tycker som sagt att det självklart är viktigt att skatten är miljöstyrande. En giftfri vardag är en prioritering för Centerpartiet, och det är viktigt att arbeta vidare med detta. Därför vill vi kunna arbeta vidare med kemikalieskatten och se att den utökas till fler områden. Vi ser nämligen ett behov av att minska förekomsten av farliga ämnen i människors vardag.

Nu har Martin Kinnunen tyvärr inte möjlighet att svara, men det är ändå frapperande att Sverigedemokraterna inte har några större tankar kring hur vi ska minska mängden farliga kemikalier i vår omvärld. Man vill gå ur EU, och vi ser trots allt att EU är den möjlighet där de stora chanserna att påverka finns - för en stark konkurrenskraft och för möjligheten att minska mängden farliga ämnen i vår miljö. Om man nu tycker att kemikaliefrågan är viktig vore det ju önskvärt att inte bara ifrågasätta de förslag som kommer utan faktiskt lägga fram egna tankar kring hur vi kan minska andelen farliga ämnen i vår miljö.


Anf. 144 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Liberal miljöpolitik handlar om ansvarstagande utifrån kunskap och utifrån marknadsmässiga principer. Vi ser naturligtvis att det finns många utmaningar; man kan nämna klimatförändringar, att vi har utarmat den biologiska mångfalden och att vi har brist på rent vatten. Inte minst har vi spridning av kemikalier i miljön.

Tyvärr kan vi se att en debatt om miljöpolitiken tenderar att handla väldigt mycket om anslagsnivåer. Jag tycker kanske att det vore mer intressant att diskutera vad vi prioriterar. Det handlar nämligen, trots allt, om prioritering. Det måste alla partier syssla med, och ordet "kostnadseffektivitet", som har nämnts här vid några tillfällen, är inte helt irrelevant i sammanhanget.

Vi kan också konstatera att vi för lite drygt ett år sedan fick klimatavtalet i Paris. Naturligtvis måste det leda till politiska beslut som får ett antal konsekvenser, annars tar vi ju inte avtalet på allvar. Då blir det bara tomma ord. Det har satts upp ambitiösa mål av Miljömålsberedningen, bland annat att vi fram till 2030 ska minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent jämfört med 2010. Det är naturligtvis en jätteutmaning, men vi tror att den typen av mål är teknikdrivande. Vi har så pass stora tekniksteg att ta att det faktiskt är möjligt, annars hade vi inte tyckt att vi kunde sätta upp ett sådant mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Liberalerna står också tydligt för en grön skatteväxling. Det innebär att skatten på företagande och arbete kan sänkas och skatten på sådant som är skadligt för miljö och klimat höjas, enligt den tydliga principen att förorenaren betalar. Vi kan absolut inte ställa oss bakom en skattepolitik som beskattar arbete och företagande så hårt att man riskerar framtida tillväxt och sysselsättning. Det blir en kontraproduktiv politik som äventyrar de framtida skatteintäkterna.

Därför har Liberalerna ett utgiftsomfång som är 27 miljarder mindre än i det förslag som regeringen med hjälp av Vänsterpartiet har lagt fram. Det gör att vi måste göra tydliga prioriteringar. Utifrån de prioriteringarna, och med en grön skatteväxling i bakhuvudet, är det inte alltid självklart att man kan jämföra budgetposter rakt av och dra slutsatsen att det parti som föreslår högst utgifter per automatik gynnar klimatet och miljön på bästa sätt.

Herr talman! Många av de liberala svaren gällande de ekonomiska styrmedlen ligger i skattetabellerna. Vi har ett bra exempel: I det utgiftsområde vi nu talar om finns det en supermiljöbilspremie på 700 miljoner. Den föreslår vi ska slopas. Däremot ligger det i vårt budgetalternativ ett förslag om en skatt på de fordon som har de största utsläppen. Det blir en intäkt till staten på 1,2 miljarder. På det sättet har vi styreffekter, men det blir ingen kostnad och ingen subvention. Snarare blir principen att förorenaren betalar.

Vi föreslår vidare en omläggning av reseavdraget så att det blir mer regionalt precist. Man ska inte ha reseavdrag på samma sätt i de områden där det finns goda alternativ i kollektivtrafiken. På landsbygden, där bilen är en absolut nödvändighet för vardagen, stärks i stället reseavdraget. Det blir också en intäkt till staten snarare än en utgift. Vi har även höjt förmånsvärdet för icke miljöbilar, vilket blir en intäkt till staten på en dryg miljard. Vi har dessutom ett förslag om ett successivt avvecklande av de undantag från beskattning av fossila bränslen som finns i systemet. Det gäller både gruvnäringen och areella näringar.

Herr talman! När man tittar på de anslagsnivåer vi föreslår skulle man lite förenklat kunna säga att vi utgår från en bibehållen anslagsnivå från så där 2015. Vi har inte diskuterat Klimatklivet särskilt mycket, men vi kan ändå konstatera att det i Liberalernas budgetförslag finns 75 miljoner till laddstolpar inom utgiftsområde 21 Energi. Inom det utgiftsområde vi nu diskuterar har vi lagt 25 miljoner till miljön med fokus på hav och vatten. Vi har gjort specifika prioriteringar i form av 25 miljoner till värdefull naturskog och 50 miljoner till restaureringsåtgärder för den biologiska mångfalden.

Vi har en post som gäller marksanering med inriktningen att frigöra mark till bostadsbyggande, med riskbedömning i fokus. Där lägger vi 25 miljoner mer än vad som finns i regeringens förslag. Vi har också lyft fram problematiken kring strandstädning. Även Naturvårdsverket har konstaterat i en rapport att det behövs nationella medel för att städa inte minst Bohuskusten, och vi har lagt en pott om 50 miljoner som är specialdestinerad för detta.

När det gäller kemikaliepolitiken har vi lagt 10 miljoner extra, utöver regeringens budget, med inriktning på barn, till exempel marknadskontroll av bland annat leksaker.

Vi har också en post som heter nationella klimatinvesteringar. Den finns inte med i regeringens budget. Det handlar om 200 miljoner med fokus på viktiga åtgärder som annars inte skulle bli av. Det kan till exempel handla om biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi tycker att anslagsposten klimatanpassning är viktig. Vi lägger inte till något, men vi tar inte heller bort något. Det är viktigt att vi bygger upp kunskapsnivån för att kunna anpassa samhället. Hur vi än vänder och vrider på det kommer det att bli en klimatförändring. Även om vi lyckas hålla den så nära 1,5 grader som möjligt kommer vi ändå att behöva anpassa oss.

Till sist kan jag nämna att vi gör en nationell satsning på cykelinfrastruktur på 75 miljoner kronor inom utgiftsområde 22.

Vi har alltså spridit ut det på ett annat sätt i vår budget.


Anf. 145 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Tack för anförandet, Lars Tysklind!

Jag har läst Liberalernas budgetmotion med intresse. Det finns många fler bra förslag där. Till exempel tycker Liberalerna i likhet med Miljöpartiet att det är en bra idé att använda statlig skog som utbytesmark vid bildande av naturreservat, vilket Lars Tysklind inte nämnde. Vi har också det gemensamt att vi vill värna våra naturskogar. Visserligen tycker Liberalerna att det bara behövs 25 miljoner extra i anslag för att skydda naturskogarna nästa år. Det kan jämföras med regeringens 590 miljoner.

Jag tycker ändå att Liberalerna ska ha beröm för att de inte, till skillnad från andra allianspartier, slaktar hela anslaget för skydd och skötsel av värdefull natur. Liberalerna ser också vikten av att öka anslaget för sanering av förorenade områden.

Det är lite spännande att man som oppositionsparti kan ta sig friheter och förändra reseavdraget på en månad och på så sätt tillgodoräkna sig 1,4 miljarder i intäkter redan nästa år. Men det kanske är en frihet som man kan ta sig när man är oppositionsparti.

Jag har en fråga som gäller Klimatklivet, eller det kanske hette något annat? Regeringens klimatkliv har varit väldigt framgångsrikt och uppskattat över hela landet. Det ska gälla projekt som ger den största klimatnyttan. Liberalerna vill nu avskaffa Klimatklivet på 700 miljoner och i stället införa något slags liberalt klimatkliv light för 200 miljoner om året. Men jag ser inte riktigt vad skillnaden skulle vara. Vilka åtgärder som i dag får stöd genom Klimatklivet skulle inte få det med Liberalernas alternativ?


Anf. 146 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Till att börja med har vi - jag nämnde det i mitt anförande också - lagt 75 miljoner, på ett annat ställe, på satsningar på laddstolpar. Vi har även satsningar på cykelinfrastruktur på 75 miljoner inom ett annat utgiftsområde. Där har vi 150 miljoner.

Vi har också gjort ett eget anslag. Vi beskriver det utifrån vårt perspektiv och vill lägga fokus på åtgärder som annars inte skulle bli av. Jag tror mycket på det som sagts tidigare; det är klart att om man lägger upp ett stort bidragssystem är det inte konstigt att det blir populärt. Om någon har tänkt att vidta en åtgärd och dessutom kan få bidrag vore det väl dumt att inte söka det bidraget.

Det gäller att göra en analys av vilka projekt som inte skulle ha blivit av annars. Av de 200 miljonerna har vi nämnt metangasreducering och biogasanläggningar, kopplat till jordbruket. Där kan det finnas viss flexibilitet. Men det är som sagt viktigt att verkligen lyfta projekt, som annars inte skulle bli av, över tröskeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag får väl tacka för berömmet. Man får väl inte så mycket beröm alltid. Men när det gäller till exempel skogen går det att vända på det resonemanget. Utifrån den budget vi lägger prioriterar vi åtgärder för skogen högt. Man måste se på hur vi lägger det fördelningsmässigt.

Det talades om allmänna medel. Man kan få nästan hur mycket allmänna medel som helst om man höjer skatterna på det sätt som regeringen har gjort. Det är ingenting som vi kan acceptera. Vi är nämligen helt övertygade om att det kommer att skada tillväxt och sysselsättning framöver.


Anf. 147 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Tack för svaret, Lars Tysklind!

Jag funderar lite mer på det här med Klimatklivet. 582 ansökningar av de som har kommit in har beviljats. Det är fler som har sökt. Men av de beviljade ansökningarna är det just den största klimatnyttan man har tittat på och på vilka projekt som inte skulle ha blivit av utan de 40-procentiga statsstöden som man får genom Klimatklivet. Bland annat 17 anläggningar för biogas har fått stöd.

Jag vill ändå ställa frågan: Om Lars Tysklind skulle åka ut i landet och prata med kommunpolitiker och marknadsföra Liberalernas klimatkliv, vilka projekt skulle han då säga att man inte skulle få pengar till av de 582 ansökningarna som har beviljats pengar i dag?


Anf. 148 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det får väl närmast ses som en omöjlig sak att bedöma. Men ifall Liberalernas budgetförslag hade fått gälla hade vi haft 75 miljoner i nationella satsningar på cykelinfrastruktur som man kan vara med och samarbeta om. Och vi har lagt 75 miljoner till laddstolpar som man kan söka. Och vi har de 200 miljonerna.

Om vi lägger ihop det blir det 350 miljoner, vilket kan jämföras med regeringens budget. Det är då bara hälften och så vidare. Men det är den utgångspunkt vi har. Vi är inte beredda att höja skatter på det sättet som regeringen har gjort. Vi tror inte heller att bidrag och subventioner är de enda lösningarna.

Det görs satsningar ändå ute i kommunerna, i regionerna och inom den privata verksamheten. Statens roll ska alltså inte överskattas i sammanhanget. Men det finns ställen där staten måste gå in med pengar. Och det har vi prioriterat 350 miljoner kronor för.

Som jag sa förut kan man vända på resonemanget; utifrån att vi har 27 miljarder mindre i utgiftsbudget är det ett prioriterat område.


Anf. 149 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Kristdemokraterna har sedan länge drivit på för grön skatteväxling. Vi har lagt fram flera skarpa förslag. Det fortsätter vi med. I årets budget sänker vi därför skatten på arbete, företagande och pensioner och höjer skatten på miljöförstörande verksamhet.

Just skatteväxlingsdelen är intressant eftersom det får sådana effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I Sverige konsumeras ca 15 kilo textilier per person och år. Av dessa går endast tre kilo till återanvändning. Enligt en analys från forskningsinstitutet IVL är Sverige ett av de sämsta länderna i Europa när det gäller att samla in textilier. Vi föreslår därför att en råvaruskatt på icke återvunna textilier införs på 10 000 kronor per ton. Det skulle innebära ökade skatteintäkter på omkring 1 miljard kronor per år. Arbetet med att underlätta insamling och återvinning av textilier behöver samtidigt fortsätta för att det ska samlas in mer.

Plast bryts ned mycket långsamt i naturen. Vi behöver minska användningen av plast i engångsprodukter, till exempel plastpåsar. Därför har vi föreslagit en skatt på 1 krona per plastpåse. Det skulle ge ungefär 1 miljard till statskassan under år ett. År två däremot kommer det nog inte in lika mycket pengar till staten, eftersom beteendet kommer att påverkas. Det är det som är idén med det här, att få in pengar men att samtidigt påverka beteendet så att man väljer miljövänligare material när man går och handlar.

Kristdemokraterna ställer sig bakom förslaget om införandet av en kemikalieskatt på viss hemelektronik och PVC-material i enlighet med regeringens förslag. Bakgrunden till denna skatt är den kemikalieutredning som alliansregeringen tillsatte.

Vi föreslår också en nedsättning av koldioxidskatten och att energiskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet slopas. I år har denna skatt reducerats, men vi föreslås att den slopas helt.

Herr talman! Källsortering av sopor i hushållen är omfattande, vilket är utmärkt. Det är en bra utveckling. Samtidigt importerar de kommunala värmeverken osorterade sopor från andra länder för förbränning. Vi föreslår att en skatt införs på förbränning av osorterade sopor på 100 kronor per ton för att öka materialåtervinningen och minska utsläppen av miljöfarliga ämnen och koldioxid. Det ligger också i linje med att vi vill att man ska källsortera mera.

Många småskaliga vattenkraftverk hotas i dag av oproportionerliga ingripanden från myndigheterna. I dagens betänkande hänvisar majoriteten till att riksdagen förra året tillkännagav att regeringen skulle återkomma med förslag till ett regelverk för tillståndsprocesser för vattenverksamhet som är flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter.

Tyvärr har regeringen ännu inte åtgärdat detta problem, trots att vi vet att småskaliga vattenkraftsägare drabbas hårt medan vi står här och pratar i debatten. Kristdemokraterna kräver att vattenverksamheter prövas från fall till fall utifrån miljö-, kultur- och näringshänsyn.

Det måste bli ett omedelbart slut på den brutala tillämpning som vissa länsstyrelser ägnar sig åt. Kristdemokraterna föreslår också att reglerna för statliga bidrag ses över så att det klart framgår att även de dammägare som blivit ålagda att vidta en viss åtgärd kan omfattas av statligt stöd. Detta vill vi tillkännage för regeringen. De som redan nu har drabbats bör kompenseras retroaktivt.

Det är ingen tvekan om att fiskens vandringar behöver underlättas. Det gäller inte minst ålen som är starkt hotad. Här menar vi att anläggande av förbifarter i första hand ska prövas snarare än en total utrivning av dammar som länsstyrelserna kräver med regeringens goda minne.

Herr talman! Kristdemokraternas vision är att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030. Vi föreslår därför fortsatt stöd till laddstolpar. Det stora hindret i dag är osäkerheten kring att man kommer att kunna ladda sin bil. Vi anslår 125 miljoner kronor per år under perioden 2017-2020 till stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur, men inte under detta utgiftsområde utan under utgiftsområde 21.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi föreslår också att ett så kallat bonus-malus-system införs för personbilssektorn. Det behövs tydliga ekonomiska incitament både för att få bort de smutsigaste bilarna från vägarna och för att få in framtidens teknik för fordonsdrift. Därför tror vi på ett bonus-malus-system.

När det gäller kommunernas regelbundna kontroll av enskilda avlopp behövs det förstärkta incitament. Kristdemokraterna föreslår att i de fall brott mot miljöbalken upptäcks i samband med kontroll av ett enskilt avlopp bör vitet som åläggs fastighetsägaren tillfalla den aktuella kommunen. I dag tillfaller det staten, medan det är kommunerna som har kontrollansvaret.

Det är ett problem att anläggningslagens möjlighet till va-samverkan juridiskt krockar med vattentjänstlagens krav på att det alltid ska vara ett kommunalt ansvar för vatten och avlopp i större sammanhang. Det borde vara möjligt att låta fastighetsägarna ordna vatten och avlopp genom vasamverkan.

Herr talman! Jag vill avsluta med att hänvisa till vårt särskilda yttrande till förmån för Kristdemokraternas budgetförslag som vi har lagt fram.


Anf. 150 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Kristdemokraterna är ju det parti som vill minska den här budgeten mest av alla partier. Man vill skära bort nästan 3 miljarder, vilket är 35 procent av hela budgeten.

Vissa anslag ryker helt, bland annat anslaget för klimatanpassning, vilket jag tycker är väldigt märkligt i dessa dagar. Det gäller inte minst översvämningar i till exempel Hallsberg och Kristinehamn och vad man kan behöva tänka på i framtiden för att minska sådana skador.

Kristdemokraterna vill bland annat skära bort 590 miljoner på skydd av värdefull natur. Vi har tidigare pratat om varför dessa pengar behövs. Regeringen har ökat anslagen för att kunna uppnå de mål som riksdagen beslutade om under alliansregeringens tid.

Nu planeras det bland annat en utökning av Tivedens nationalpark, och den ligger ju i Lars-Axel Nordells valkrets.

Jag skulle vilja höra vad Lars-Axel Nordell tycker om det, om han tycker att det är väl använda pengar att utöka nationalparken eller om det är en bättre idé att avverka skogen.

Jag är också intresserad av att höra vilka andra värdefulla skogar som Kristdemokraterna inte tycker är värda att skydda för framtida generationer.


Anf. 151 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Tack, Stina Bergström, för frågan! Den handlade om hur vi prioriterar. Vi har ju en helt annan budget än vad ni har. Vi har betydligt mindre pengar att röra oss med, för vi har gjort andra prioriteringar. Vi anser att det är viktigt att satsa på de delar som skapar tillväxt. Därför gör vi en skatteväxling för miljön, för företagande och för arbete. Det är anledningen till att det ser olika ut.

När det gäller de satsningar som vi gör är det mycket riktigt att vi har lägre ramar än vad ni har. Till en del går det att förklara med att vi använder andra utgiftsområden. Det gäller till exempel laddstolpar som ligger under utgiftsområde 21.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har också föreslagit ett bonus-malus-system. Det innebär att vi inte satsar på miljöbilspremien.

Vi har inte heller lånat upp pengar för att klara budgeten som ni har gjort. Ni har lånat 11 miljarder, men det har inte vi. Detta är naturligtvis också en fråga om trovärdighet för framtiden. Vi tror inte på att man ska låna för sina satsningar. Vi tycker att man ska jobba långsiktigt med att få ett fungerande samhälle med en fungerande intäktssida. Det är det som skapar motorn i samhället.


Anf. 152 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Det var mycket prat, men bara lite svar på min fråga. Jag vill nog ändå uppehålla mig vid Tivedens nationalpark. Det var ju den satsningen som jag pratade om och den utökning av nationalparken som Naturvårdsverket planerar.

Jag tycker att detta med Tiveden är intressant. Tidigt i våras anordnade Lars Tysklind och jag ett seminarium här i riksdagen om hyggesfritt skogsbruk. En del politiker och tjänstemän från Laxå kommun fick nys om detta och åkte då upp hit. De hade hört att Sveaskogs skogschef skulle vara med på seminariet. Vad de var oroliga för var de planer som Sveaskog hade på att avverka sina skiften runt nationalparken och skapa kalhyggen där. Man insåg att detta skulle skada turistnäringen, företagande och boendemiljön. Tivedens nationalpark är väldigt viktig för Laxå kommun. Många politiker och andra engagerade sig i detta, och det fick en bra lösning. Sveaskog meddelade att man inte tänkte kalavverka utan i stället göra en form av kontinuitetsskogsbruk.

Jag vill återkomma till min fråga: Vad tycker Lars-Axel Nordell och Kristdemokraterna om sådana satsningar? Behöver vi inte skydda dessa skogar och ha ett annat skogsbruk? Behöver vi inte satsa på de gröna jobb på landsbygden som skydd och skötsel av värdefull natur leder till?


Anf. 153 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Som Lars Tysklind påpekade blir det stort fokus på anslag, vilket kanske sker av förklarliga skäl när vi talar om utgiftsområden. Det handlar om hur mycket pengar som delas ut och hur mycket som går till olika saker. När vi sitter i uppföljningsgrupper talar vi i stället mycket om resultat. Det är väl det som egentligen är viktigt, inte hur mycket pengar vi sprätter ut.

Tivedens nationalpark är självklart viktig, inte bara för Laxå kommun utan för hela länet och för Västra Götaland, som den tidigare har tillhört. Detta och andra områden som ligger där intill tycker jag självfallet är viktiga. Vi vet att länsstyrelsen har varit lite brutal när det gäller vattendrag i närheten. Man har velat göra förändringar i dem, bland annat i form av laxtrappor, på grund av fördämningar.

Nyckelbiotoper har vi fått en särskild dragning om i utskottet. De komplicerar det hela, och i en del fall omöjliggör de en naturlig och viktig skogsavverkning. Det som nu tas upp är att man inte avverkar rakt över utan sparar skog. Det blir en varsam hantering av skogen.

Det är väl detta jag kan säga. Jag tycker självklart att det här är viktigt.


Anf. 154 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Som Stina från Miljöpartiet sa är Kristdemokraterna det parti som inom detta utgiftsområde vill skära ned mest av alla de borgerliga partierna. Det kanske är därför Lars-Axel Nordell väljer att tala om det som Kristdemokraterna gör på andra utgiftsområden och inte på miljö och klimatområdet.

Om vi tittar på det här utgiftsområdet ser vi att med Kristdemokraternas politik blir det mindre skydd av värdefull natur och mindre pengar till våra viktiga ansvariga myndigheter som ska se till att miljöpolitiken verkligen implementeras. Det blir inga eller väldigt få lokala klimatinvesteringar, vilket kommer att innebära färre laddstolpar för elbilar. Det blir inga cykelbanor, ingen utbyggd biogas, ingen utbyggd fjärrvärme och så vidare.

Lars-Axel! När jag har träffat människor i utvecklingsländer - de som här och nu drabbas av våra utsläpp - brukar de skicka med ett entydigt budskap: Ta ansvar för era utsläpp! Ni måste gå före och ställa om.

Det är så vi har tänkt med denna budget. Vi ska investera här i Sverige för att ta ansvar för våra historiska utsläpp.

När jag funderar över ert partinamn, Kristdemokraterna, tänker jag mig att ni nog är präglade av en kristen värdegrund - vad det nu kan vara. Jag fick för mig att man ska vårda skapelsen och ta ansvar för det liv man lever här och nu. Jag vill därför fråga Lars-Axel Nordell om han tycker att man vårdar skapelsen och tar ansvar när man skär ned med över 3 miljarder kronor på detta viktiga område.


Anf. 155 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Jens Holm talar om att vårda och värna skapelsen. Ja, jag tycker att vår budget är en budget för att göra detta. Vi har en princip som innebär att man inte ska förstöra eller förbruka utan i stället förvalta jordens resurser. Detta ska vi fortsätta att göra. Det Jens Holm försöker få det till är att vi drar ned stora belopp. Men vad utgår han från? Jo, den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har lagt fram. Det är utifrån denna budget som vi lägger fram en budget med lägre utgifter än vad de gör. Det stämmer alltså.

När det däremot exempelvis gäller laddstolpar finns dessa under ett annat utgiftsområde. För oss handlar det om att se budgeten som en helhet. Om man bara utgår från detta utgiftsområde har Jens Holm självklart rätt. Vi har en helt annan ram och ligger därför lägre än ni på många områden. Men som jag sa förut handlar det också om att fokusera på resultatet, inte bara på hur mycket pengar vi spenderar.


Anf. 156 Jens Holm (V)

Herr talman! Om vi talar om att vårda och värna tänker jag exempelvis på att sanera miljöförstörda områden. Innebär inte detta att vårda och värna den jord som vi alla delar, Lars-Axel Nordell?

Vi skjuter till ganska mycket pengar där, medan Kristdemokraterna vill dra ned hela 200 miljoner kronor på miljösanering. Finns dessa pengar under någon annan budgetpost? Jag har inte hittat dem när jag har tittat på de 27 olika utgiftsområdena.

Om vi ska vårda och värna tänker jag på åtgärder för värdefull natur, som återfinns under 1:3 i utgiftsområdet. Vi ska se till att våra skyddade områden verkligen fortsätter att vara skyddade och sköts på ett bra sätt. Jag ser här att Kristdemokraterna drar ned 350 miljoner kronor. Det handlar om en tredjedel inom detta viktiga område, som väl ändå ska vårdas och värnas. Finns detta någon annanstans i budgetbetänkandet? Jag har i varje fall inte hittat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Att vårda och värna kan innebära att man skyddar värdefull natur genom att exempelvis bilda fler naturreservat. Vi anslår drygt 1 miljard kronor, medan ni nästan halverar detta anslag och drar ned med nästan 600 miljoner kronor.

Jag måste återigen få ställa frågan om det här verkligen är att vårda och värna skapelsen. Jag tycker inte det. Jag tycker att det ser ut som att ni ensidigt sänker skatter, och väldigt mycket för storföretag och redan välbärgade människor. Sedan finansierar ni detta med att dra ned med 3 miljarder kronor på miljön och klimatet. Är detta ansvarsfull politik, Lars-Axel Nordell?


Anf. 157 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Detta med skatteväxling är intressant. Vi vill verkligen växla, medan regeringen inte skatteväxlar. Den vidtar visserligen åtgärder för miljön men sänker inte skatten på arbete, pensioner eller företagande. Detta är en viktig punkt att påpeka. Om ni menar allvar med skatteväxling måste ni också genomföra den.

Jag fick en fråga om skyddad natur. Det finns många områden där olika länsstyrelser i landet har hyfsad kontroll på hur det ser ut. När man ställer frågor om de inte ska göra något åt det ena eller andra svarar de att de måste börja med det som är mest akut.

Ett akut område gäller de svenska kusterna. Vi satsar pengar på detta eftersom det där finns potentiella miljöhot och många förlista fartyg på havets botten. Vi satsar 15 miljoner kronor extra för att kunna komma åt detta och sanera fartygen. Ofta vet man inte vem som är ägare till dem. Vi anslår alltså dessa pengar till det här.

Det är bra att också regeringen har talat om att anvisa pengar hit eftersom Havs- och vattenmyndigheten har sagt att den vill titta på detta och genomföra en sanering. Även enskilda motioner har tagit upp detta.

Så här kommer vi att fortsätta eftersom alla län har områden som på något sätt är kontaminerade. Man måste börja där risken är störst. Detta är alltså ett område som fortsättningsvis också är viktigt att jobba med.


Anf. 158 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Regeringen, som består av socialdemokrater och miljöpartister och har stöd av Vänsterpartiet, har bestämt sig för att leverera de åtgärder, investeringar och styrmedel som behövs för att klara av omställningen till hållbarhet. Det är ett hållbart samhällsbygge enligt svensk modell. Det är inte minst uppenbart på miljöbudgetens område, utgiftsområde 20, som vi debatterar här i dag. Här förstärker regeringen budgeten med 73 procent jämfört med den tidigare borgerliga regeringens budget. Det är en historisk förstärkning. Och det är ingen slump att regeringen har valt att prioritera åtgärder för klimatet, för havsmiljön, för den biologiska mångfalden och för en giftfri miljö. Det är områden där insatser är särskilt viktiga och som berör flera av våra 16 miljömål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ibland kan man i debatten få för sig att det här är en tävlan om vem som lägger mest pengar. Jag vill återigen understryka att detta inte handlar om vem som lägger mest pengar. Vi tillhör en regering som anser att det behövs investeringar i form av pengar för att få till en bra omställning till hållbarhet. Men det handlar framför allt om att vi har miljötillstånd som behöver förbättras.

För tio år sedan klarade Sverige 2 av 16 miljökvalitetsmål. Det är samma två mål som vi ännu i dag klarar. Det har gjort att den här regeringen har insett att vi måste öka takten och ställa om politiken för att klara fler av de miljömål som vi har åtagit oss.

Därför har regeringen föreslagit nya investeringar i klimatarbetet, fossilfria resor och förnybar energi på sammanlagt 12,9 miljarder för perioden 2017-2020. Det är en historisk satsning som vi är stolta över och som kommer att visa omvärlden att fina ord också kan leda till handling. Det här är en slutsats som vi har dragit; om Sverige ska klara sitt eget klimatmål till 2020 vet vi att de åtgärder som fanns fram till 2015 inte riktigt räcker hela vägen utan skulle göra att det saknades 4 miljoner ton. Vi behöver göra mer på hemmaplan för att klara det glappet. Därför investerar den här regeringen i ett aktivt klimatarbete på hemmaplan och internationellt, för vi klarar av att göra både och.

Det lokala klimatinvesteringsstöd som regeringen har infört, Klimatklivet, har varit en succé. Till och med den 6 december 2016 har Klimatklivet beviljat 582 ansökningar som tillsammans beräknas ge årliga utsläppsminskningar om ca 400 000 ton växthusgaser. Det motsvarar mer än 50 000 bensinbilar som kör ett varv runt jorden.

Det här är klimatinvesteringar som handlar om laddstationer, fossilfria kollektivtrafiklösningar, bioenergiproduktion och mycket mer. Vi föreslår nu att det här stödet höjs från 600 miljoner kronor till 700 miljoner årligen och att det förlängs till 2020.

Regeringen förstärker satsningarna på den biologiska mångfalden med 1,1 miljarder jämfört med de borgerliga åren. Det betyder att värdefull natur kan köpas in för mer skydd, att fler naturskogar kan skyddas och att fler marina reservat kan inrättas. Bland annat har brandområdet i Västmanland kunnat köpas in och göras till naturreservatet Hälleskogsbrännan. Regeringen kommer också att föreslå riksdagen att nationalparkerna i Tiveden och Björnlandet utökas.

När det nu blir fler naturreservat måste anslaget för skötsel hänga med. Den borgerliga regeringen lät anslaget vara oförändrat, vilket i praktiken innebär mindre skötsel. Regeringen har i stället höjt anslaget till skötsel av värdefull natur med 240 miljoner kronor från 2016.

Den här sommaren har vi redan kunnat se hur jobb skapats runt om i landet för att ta hand om till exempel eftersatt underhåll av ledsystemen i fjällen, naturvårdsskötsel i reservat, information och fler broar på populära vandringsleder. Fler än 1 000 jobb skapades redan 2015 bara inom det här området.

Anslaget för skydd av marina områden utökades med 55 miljoner kronor från och med årets budget. Nu föreslår vi att anslaget förstärks med ytterligare 40 miljoner kronor för 2017 och 30 miljoner för 2018. Även miljöövervakningen av havet ska öka.

Kemikalieinspektionens arbete för en giftfri vardag förstärks ytterligare. Vi föreslår extra resurser för att klara det uppdrag som myndigheten har för att genomföra handlingsplanen för insatser för en giftfri vardag. Arbetet har fokus på åtgärder för att skydda barns och ungdomars hälsa. Fler, nya och tuffare regler och skatter planeras. Ett centrum för substitution av farliga ämnen i kemiska produkter diskuteras och planeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Regeringen har en mängd åtgärder för att klara de 16 miljömålen, för att förbättra miljötillståndet och för att ställa om till ett mer hållbart samhällsbygge. Det här är jag stolt över. Det här är solidaritet och rättvisa som bär jämlikhet och frihet.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

(forts. § 9)


Anf. 159 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag får tacka Matilda Ernkrans för hennes anförande. Där säger hon att fina ord kan leda till handling, och det var väl exakt det som hände under alliansåren när vi kunde visa att det faktiskt går att kombinera tillväxt med minskade utsläpp inte bara i ord utan också i verkligheten.

Sedan tycker jag att Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna, ja, regeringssidan över huvud taget, talar väldigt mycket om att det här skulle vara en historisk förstärkning. Därmed hemfaller man åt precis det som Matilda Ernkrans själv säger att hon inte gör, det vill säga att fokusera på hur mycket pengar man spenderar snarare än på vilka resultat man vill uppnå.

Problemet kvarstår, nämligen att om man vräker på med skattehöjningar på över 40 miljarder för vanligt folk, som slår direkt mot jobb och tillväxt, är det självklart att man får mycket mer pengar att spendera. I nästa steg kommer det att slå hårt mot jobb och tillväxt och även mot miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Nu vill regeringen slå till med ännu ett par skattehöjningar som riktas direkt mot landsbygden. I båda fallen tänker jag på kilometerskatten och flygskatten.

Flygskatten nämndes tidigare, och den har mycket begränsad klimatnytta. Internationella insatser är 150 gånger mer kostnadseffektiva, det vill säga de ger 150 gånger större klimatnytta än en flygskatt. Om det är så viktigt och bråttom att sänka klimatutsläppen, varför ägnar sig regeringspartierna åt den typen av dyr och ineffektiv symbolpolitik, till exempel flygskatten och Klimatklivet, som Matilda Ernkrans lyfter fram som ett föredöme, i stället för att lägga fram förslag som löser våra verkliga utmaningar i Sverige?


Anf. 160 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det kan vara på sin plats att påminna dem som lyssnar och följer debatten att det gäller att klara av att öka tillväxten samtidigt som vi minskar våra inhemska utsläpp. Det var inte den borgerliga alliansregeringen som uppfann det fenomenet. Det klarade Sverige av redan under socialdemokraten Göran Perssons regering.

Det vi däremot kan konstatera är att när den borgerliga regeringen tillträdde 2006 klarade Sverige två av de 16 miljömålen. Det var samma två som man klarade efter åtta år i regeringsställning.

Vi kan också konstatera att avstämningen 2015 av klimatpolitiken som den tidigare regeringen hade beställt, om det var tillräckligt med åtgärder för att nå det inhemskt satta klimatmålet till 2020, visar att de åtgärder som var på plats inte räcker för att nå målet. Vi måste klara av att ställa om vårt samhälle så att vi inte överstiger 28,8 miljoner ton till 2020. Det saknas alltså 4 miljoner ton för att klara det uppsatta målet för klimatpolitiken på hemmaplan för att minska våra utsläpp.

Den nuvarande regeringen har valt att kombinera ekonomiska styrmedel med investeringar för att minska våra klimatutsläpp och förhoppningsvis klara ytterligare ett antal av våra miljömål. Mot det står Moderaternas politik.


Anf. 161 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Problemet med retoriken, Matilda Ernkrans, är att utsläppen nu ökar. Verkligheten talar emot det Matilda Ernkrans säger. För 2016 ökar klimatutsläppen efter en lång period av minskning.

Det fortsätter att vara ett problem, och det är ett svek mot miljön - för att uttrycka det i klartext - när man väljer att ägna sig åt kostsamma åtgärder som ger lite klimatnytta. Det är ett svek mot miljön.

Det svar som regeringen måste ge är varför man ska välja att spendera mycket pengar på att göra lite när man kan välja att göra tvärtom, spendera lite mindre pengar men leverera desto mer resultat.

Matilda Ernkrans nämnde i sitt anförande att Klimatklivet leder till utsläppsminskningar som motsvarar 50 000 bensinbilar. De förslag som vi har lagt fram är 50 gånger mer kostnadseffektivt. De skulle med motsvarande medel ge en utsläppsminskning som motsvarar 2 ½ miljon bensinbilar. Det måste väl ändå vara bättre, Matilda Ernkrans?

Ingen har sagt att vi inte ska göra någonting på hemmaplan. Om Matilda Ernkrans lyssnade när jag höll mitt inledningsanförande nämnde jag att det är transportsektorn som är den stora utmaningen i Sverige. Där har vi moderater förslag för hur fordonsskatten bör förändras och hur man bör få in mer biobränsle i drivmedlet. De är de enskilt viktigaste åtgärderna för att minska utsläppen på hemmaplan.


Anf. 162 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Att spendera lite som ska ge mycket resultat har väl inte riktigt Jonas Jacobsson Gjörtler täckning för med tanke på att vi har självständiga myndigheter som följer upp hur vi i Sverige klarar våra åtaganden när det gäller våra 16 miljökvalitetsmål där klimatmålet är ett av dem.

Två mål klarades när den borgerliga regeringen tillträdde. Det var Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt. Det var samma två mål som den borgerliga regeringen klarade efter åtta år vid makten. Att spendera lite och ge mycket resultat har Jonas Jacobsson Gjörtler inte riktigt täckning för.

Om man har följt utsläppsstatistiken vet man att det inte är ovanligt att den fluktuerar lite olika år. Det fanns år under Jonas Jacobsson Gjörtlers regeringstid som utsläppen också ökade.

Detta i sig gör att vi borde vara överens om att anstränga oss ytterligare lite mer för att minska våra utsläpp - inte mindre, som Moderaterna gör i sitt alternativ.

Den här regeringen har dragit denna slutsats, och därför gör man en stor insats för att klara klimat- och miljöpolitiken. Det handlar inte bara om klimatmålet utan också om andra miljömål. Det vore väl lämpligt att Moderaterna funderar över hur de ska utveckla sin politik. Vi är ändå överens om att Sverige behöver en långsiktig ambitiös klimatpolitik. I alla fall var våra partier överens om det i Miljömålsberedningen.


Anf. 163 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det är väl bara att konstatera att Matilda Ernkrans och jag säkert är mycket överens om målen. Vi står helt bakom vad vi kom fram till i Miljömålsberedningen i fråga om klimatmålen. Den utgångspunkten har vi naturligtvis.

Faktum kvarstår att under alliansregeringens åtta år, 2006-2014, minskade utsläppen av klimatgaser med 19 procent. Det var en trend som avstannade 2015. Under samma tid ökade andelen förnybar energi till 8 procent, och antalet miljöbilar blev många fler.

Nu säger Matilda Ernkrans att två miljömål är uppfyllda. Har Matilda Ernkrans filosoferat över hur många mål som kommer att vara uppfyllda efter den här mandatperioden? Den frågan kan vi tänka vidare på.

Sedan var det frågan om kostnadseffektivitet. Stora delar av budgeten handlar om skog. Även vi liberaler satsar mycket och prioriterar åtgärder för skog högt. Vi satsar 700 miljoner på åtgärder för värdefull natur och 740 miljoner på skydd av värdefull natur. Vi tycker att detta är ett viktigt område. Samtidigt framgår det att Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tittar på hur kostnadseffektiviteten är för den nationella strategin för att skydda skog. Regeringen analyserar hur systemet för ersättningsmark kan utvecklas. Det är viktigt att se på vilka resultat som kommer fram i stället för att bara tala om anslagsnivåer.


Anf. 164 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Regeringen tar på allvar ansvaret för att ta stora steg för att klara miljömålen. För att klara en del av miljömålen behöver vi bruka vår skog med större miljöhänsyn än i dag, även om svenskt skogsbruk och svensk skogsnäring gör stora insatser. Det är jag den första att understryka. Men vi behöver göra ytterligare lite mer i brukandet av skogen, och vi behöver också skydda lite mer skog än tidigare för att klara en del av miljömålen.

Det här är sådant som handlar om att också ta ansvar för någon sorts kontinuitet vad gäller det som en tidigare borgerlig regering och en riksdag under förra mandatperioden var överens om, nämligen att vi exempelvis skulle lösa våra åtaganden när det gäller Nagoyaprotokollet och konventionen om biologisk mångfald. Riksdagen var till och med överens om att vi inte ska nöja oss med att bara skydda 17 procent enligt konventionen om biologisk mångfald utan att vi borde ha högre ambitioner än så och skydda 20 procent.

Om vi ska ta det här på allvar måste vi göra det möjligt att få ett sådant arbete till stånd runt om i vårt land. Det är det som en del av de här pengarna handlar om. Det tycker jag är ärligt och ansvarsfullt. Annars kommer vi med krav från nationell nivå som vi sedan inte understöder genom att ge resurser att klara en sådan omställning.


Anf. 165 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag påpekade att även vi från Liberalerna tycker att det här är en viktig fråga. Men frågan handlade egentligen om att det finns en risk att man fastnar i nuvarande system och höjer kostnadsnivån tills man når en nivå när detta inte längre är effektivt.

De här två uppdragen tycker vi från Liberalernas sida är bra så länge man håller sig till den grundläggande principen att vi har två jämställda mål mellan produktion och miljö när det gäller skogsbruket. Ser inte Matilda Ernkrans att det inte bara handlar om att ha höga anslag utan om vilken metod man använder för att skydda skogen?

Precis som Matilda Ernkrans säger görs det stora insatser, och här kan jag se att det finns stora möjligheter till en dialog. Man kan påpeka att dialogen med skogsbruket och skogsägarna kanske inte har varit den bästa i alla lägen.

Jag kan också ha en viss kritik mot den forskning som har bedrivits om skogen. Man har fastnat i en brukningsmetod, och så har forskningen handlat om hur man utvecklar den, och kunskapen kring andra brukningsmetoder har då inte utvecklats.

Frågeställningen kvarstår: Vi fastnar i diskussionen om anslaget fast Matilda Ernkrans började med att säga att vi inte skulle fastna i den diskussionen. Jag skulle därför gärna höra lite mer kommentarer kring hur man kan utveckla skyddet i samklang med skogsbruket och inte öka kostnaderna på det sätt som görs i den här budgeten.


Anf. 166 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag är den första att understryka att vi ska vara rädda om den resurs som vi har i skogen. Rätt använd är skogen en del av vårt gröna guld. Den är också en resurs som nyttjas av många, inte bara av skogsbrukare och skogsnäring utan också av friluftsliv, naturturism och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Att vi klarar av att hantera vår skog på ett ändamålsenligt sätt och i en god dialog med dem som är berörda är jag den första att understryka vikten av. Jag vill nog också hävda att jag tycker att ansvarig minister på det här området, Sven-Erik Bucht, har haft det anslaget i arbetet i och omkring det nationella skogsprogrammet. Det har varit en mycket öppen och inkluderande process där många har fått komma till tals, och det arbetet fortsätter. Det tycker jag är viktigt.

Det här är utmaningar som vi står inför där vi har mycket att vinna. Vi har ett behov av att bruka och vårda vår skog på ett bra sätt, för vi behöver dess produkter. Vi har också ett behov av att bruka och vårda skogen eftersom vi behöver dess tjänster för att klara av de klimatåtaganden och annat som vi har och inte minst för att bevara den biologiska mångfalden.

Ibland är det här målkonflikter; det ska vi inte sticka under stol med. Ibland klarar man inte av att göra alla nöjda, helt enkelt. Jag tillhör ett parti och en regering som säger att vi ska klara både och. Vi ska klara skogsnäring och skogsbruk och fortsätta att utveckla nya och spännande produkter, och vi ska klara våra miljömål om levande skogar, biologisk mångfald och klimatmål. Det ställer höga krav på oss.

Jag tror, till skillnad från samtliga borgerliga partier, att det behövs en del pengar som smörjmedel för att vi ska få det här att fungera, och det levererar den här regeringen.


Anf. 167 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Jag lyssnade på Matilda Ernkrans huvudanförande och noterade samma sak som Lars Tysklind gjorde, nämligen markeringen att vi inte ska fastna i att diskutera anslag. Sedan blev det ändå mycket om det i anförandet.

Jag tycker att det är intressant med en reflektion. Vi var flera representanter för olika partier som talade om grön skatteväxling för jobb, miljö, företagande, pensioner och så vidare, men Matilda använde inte uttrycket skatteväxling. Jag undrar om det är uttryck för någonting speciellt.

När ni tidigare har talat om skatteväxling har det handlat mycket om att höja skatten - alltså inte växla om utan om att höja skatten på arbete och självklart satsa på miljön. Ni höjer skatten på arbete i stället för att dra ned den. Det leder inte rätt, menar jag, för vi vet att det handlar om arbetade timmar. Om vi tappar dem ligger vi dåligt till när det gäller att klara av välfärden.

Min fråga är: Varför tycker ni inte om skatteväxling?


Anf. 168 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag tror att jag får försöka förklara igen. Jag har försökt göra det i några replikskiften och i mitt huvudanförande. Det är andra partier i den här kammaren och i den här debatten, företrädesvis partier som själva gör stora nedskärningar på miljöbudgeten - och i spåren av det kommer människor att sägas upp som i dag får möjlighet att jobba med ett aktivt miljöarbete i Sverige - som har försökt göra gällande att den regering som jag företräder bara satsar pengar för pengasatsandets skull. Jag har vid flera tillfällen försökt beskriva att vi inte satsar pengar bara för pengasatsandets skull i en tävlan om vem som satsar mest pengar, utan vi lägger faktiskt in de här pengarna för att vi ser att de behövs eftersom vi har problem i vår miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Människor oroar sig varje dag för miljöförstöringen. År efter år i SOM-undersökningarna som görs vid Göteborgs universitet är det här en av de saker som ligger i topp tre över vad man oroar sig för - miljöförstöringen och effekten av klimatförändringarna. Vi har miljökvalitetsmål som vi inte når. Vi når samma två mål som vi gjorde för tio år sedan. Det tarvar att man faktiskt gör någonting nytt och tar ett steg för att försöka nå de här målen.

Den här regeringen har valt att arbeta med ekonomiska styrmedel och skatter, men vi tycker också att det kräver investeringar i form av våra gemensamma pengar i just miljöbudgeten. Det är jag mycket stolt över.


Anf. 169 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Göran Persson använde begreppet: Den som är satt i skuld är icke fri. Nu har ni lånat 11 miljarder för att klara av er budget, och dessutom har ni höjt skatten på arbete kraftigt. Jag menar att det är tillväxthämmande.

En annan sak är också när ni plötsligt lägger en straffskatt på solpaneler och sedan delvis backar. Hur tänker ni då?


Anf. 170 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det är miljöbudgeten och utgiftsområde 20 som vi diskuterar, men vi kan ta en diskussion om oron för de svenska statsfinanserna också.

Jag kan påminna dig, Lars-Axel Nordell, om att den regering som tidigare satt vid makten och där ditt parti ingick för det första sänkte skatterna med uppåt 140-160 miljarder. Man undandrog pengar som annars hade kunnat användas till vår välfärd eller exempelvis miljöbudgeten. Det ni lämnade efter er var inte en ekonomi i balans, utan ni lämnade efter er ett underskott om 60 miljarder. Detta underskott har den här regeringen arbetat bort, och vi har nu balans och går mot överskott.

IMF, som är en rätt välrenommerad organisation, har granskat den svenska ekonomiska politiken och tycker att finanspolitiken är väl avvägd.

Det är ett rätt gott betyg till finansminister Magdalena Andersson. Vi kan kanske lämna detta lite därhän och fundera lite på det som är utgiftsområde 20. Kristdemokraterna är det parti bland de borgerliga partierna som tycker att det området är minst viktigt. Ni plockar bort nästan 3 miljarder från miljöbudgeten.

Det rimmar lite illa med att man lokalt försöker låtsas som att man har ett engagemang exempelvis i och omkring Tivedens nationalpark när man på nationell nivå inte ger de möjligheterna att utöka Tivedens nationalpark och gå människorna till mötes. Det gäller inte minst de småföretagare som producerar nya jobb i och omkring Tivedens nationalpark.

Om Kristdemokraterna gör sin hemläxa kommer jag att fortsätta att hävda att per pengar behövs för området.

(Applåder)


Anf. 171 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Vi debatterar i dag hur mycket pengar i statens budget som kommande år ska användas till miljö- och naturvård, det vill säga till att minska klimatutsläppen i Sverige, hindra utrotningen av djur och växter, skydda våra värdefulla naturområden och ta bort farliga ämnen ur vår och våra barns vardag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Att det är en milsvid skillnad mellan den budget som Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig bakom och de borgerliga partiernas olika förslag har redan blivit tydligt i debatten. De borgerliga vill plocka bort mer än var fjärde krona i budgeten för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård.

Herr talman! För ett år sedan stod vi också här och debatterade miljöbudgeten, bara några dagar efter att klubbslaget föll på klimatmötet i Paris. Det var en milstolpe för klimatet och världen. Mycket har också hänt sedan dess.

I Sverige har vi som arbetade i Miljömålsberedningen lyckats enas om att föreslå en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Det är något som Miljöpartiet drivit länge. Vi enades också om mål och delmål för utsläppsminskningarna och ett sektorsmål för transportsektorn. Det är den sektor som är svårast att rå på. Senast 2030 ska trafikens utsläpp ha minskat med minst 70 procent, tyckte vi.

Men, herr talman, det räcker inte med att sätta mål och stifta lagar. Ska vi lyckas lämna över en hållbar värld till våra barn är det verkstad som krävs. Låt oss därför titta in i regeringens gröna miljöverkstad och titta på några saker som hittills genomförts inom det budgetområde vi nu debatterar.

En viktig satsning som regeringen infört för att minska utsläppen är det så kallade Klimatklivet. Hittills har 582 olika lokala åtgärder fått statligt stöd på sammanlagt 1 miljard kronor. Den totala investeringskostnaden är 2,5 miljarder, och den årliga beräknade minskningen av växthusgaser är 442 000 ton per år. Det motsvarar 40 procent av utsläppen från uppvärmning i alla Sveriges bostäder och lokaler.

Det gör mig som miljöpartist oerhört stolt. Klimatklivet leder till att många gröna projekt börjar gro runt om i landet. Laddstolpar sätts upp, gödsel och matavfall blir biogas i nya anläggningar, lustgasen på våra sjukhus tas om hand, för att bara nämna några exempel. Det är märkligt att samtliga borgerliga partier vill stryka bort den satsningen.

Även stadsmiljöavtal, vilket återigen är någonting som Miljöpartiet drivit länge, skulle försvinna med en borgerlig budget. Även dessa avtal - som ju handlar om att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för mer kollektivtrafik och mer byggande - har lett till att många kommuner kunnat lägga in en högre växel för att minska trafikens utsläpp. I Karlstad planeras för en BRT-linje, ett slags buss-spårvagnslinje, genom staden med hjälp av stadsmiljöavtalen. I Växjö ska det gamla resecentret byggas om. Bara för att nämna två exempel som jag själv varit och studerat på plats.

Men, herr talman, i regeringens verkstad finns inte bara klimatåtgärder. Här finns också flera andra viktiga miljösatsningar. Om vi till exempel ska uppnå de mål för skydd av värdefull natur som riksdagen antagit är regeringens ökning av anslagen absolut nödvändig. Nästa år föreslår regeringen att över 1,3 miljarder används till ersättning till markägare för att skydda våra sista gammelskogar och andra värdefulla naturområden.

Naturvårdsverket bedömer att antalet naturreservat som beslutas kommer att dubbleras, från drygt 130 till runt 300 naturreservat per år, till följd av regeringens dubblering av medel till skydd av värdefull natur. Det här är satsning som stöds av en stor majoritet av svenska folket. Åtta av tio svenskar instämmer helt i att det är viktigt att skydda natur, enligt en undersökning som Naturvårdsverket presenterade i höstas. Det innebär också att fler markägare får den ersättning som de har väntat på i flera år under den moderatledda regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men även detta anslag vill de borgerliga partierna minska kraftigt. Centern och Sverigedemokraterna är värst i den ligan med sänkningar om 840 respektive 868 miljoner. Jag kan tycka att det är lite märkligt att partier som utåt brukar vara väldigt högljudda om att skogsägarna inte får ersättning för sitt miljöarbete är de som vill skära mest i anslagen.

Samma sak vill man göra med regeringens satsning på skötsel av värdefull natur. Förutom att det innebär viktiga naturvårdssatsningar, satsningar på vandringsleder och att på andra sätt göra naturen tillgänglig leder det också till många gröna jobb på landsbygden.

Herr talman! Låt mig avsluta med en annan av regeringen prioriterad fråga, kemikalier. Regeringens arbete med en giftfri vardag förtjänar och kommer att få en alldeles egen debatt i kammaren. Jag vill nu bara här trycka på vikten av regeringens satsning på sanering av förorenade områden. Vi måste arbeta både med att förhindra att farliga ämnen kommer ut och med att ta bort farliga ämnen som hamnat i mark och vatten.

Regeringen ökning av anslaget till sanering av förorenade områden är viktig för att undvika att de tickande miljöbomberna i våra gamla sågverk, bangårdar, bensinstationer, etcetera, briserar.

Avslutningsvis, herr talman, ställer jag mig bakom utskottets förslag.


Anf. 172 Jens Holm (V)

Herr talman! När jag har följt rapporterna om läget för miljön och klimatet nu under hösten slås jag av allvaret i situationen. Det är rapporter som att medeltemperaturen under flera dagar nu under hösten har varit mer än 20 grader varmare än normalt i Arktis.

Häromdagen kom en rapport om flyktingsituationen i de afrikanska länderna där man konstaterar att en dryg miljon av de flyktingar som finns i de afrikanska länderna är flyktingar på grund av miljö- och klimatskäl.

Inför FN:s miljötoppmöte i Marrakech publicerade FN-organet Unep rapporten The Emissions Gap Report, som konstaterade att världens länders åtaganden inte kommer att räcka för att man ska uppnå Parisavtalets målsättningar om minskade utsläpp av växthusgaser.

Jag tänker då som lagstiftare i den här församlingen: Kan vi i Sverige göra någonting? Det är klart att vi kan göra det. Vi borde göra mer än vad vi gör i dag.

Statsbudgeten är antagligen vårt viktigaste verktyg för att uppnå konkreta förändringar i vårt samhälle. Det är därför vi i Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att förhandla med regeringen och även stödja antagandet av budgeten för den svenska staten.

Nu debatterar vi utgiftsområde 20, där satsningarna på miljö- och klimatområdet finns. Jag roade mig med att jämföra förslaget till statsbudget för utgiftsområde 20 för 2017 med statsbudgeten för 2014, som var den sista som den borgerliga regeringen presenterade. Sedan hade de en till budget som de fick majoritet för, men budgeten för 2014 var den borgerliga regeringens egen statsbudget. När man jämför dessa två budgetar och tittar just på miljö- och klimatbudgeten ser man att skillnaden är slående. Skillnaden i ambitionsnivå är slående. I den budget som vi i Vänsterpartiet stöder är satsningarna på miljö och klimat mer än 70 procent högre än i budgeten under den borgerliga perioden med stöd av Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är intressant att studera de borgerliga partiernas och Sverigedemokraternas motioner inför antagandet av statsbudgeten. Jag har tittat särskilt på utgiftsområde 20, och jag skulle vilja säga att vi här har fem nyanser av brunt. Det är fem nyanser av kraftiga nedskärningar på det viktiga miljö- och klimatområdet. Mest vill Kristdemokraterna skära ned, med nästan 3 miljarder kronor på området. Sedan har vi Liberalerna, som vill skära ned med 2,3 miljarder kronor. Sverigedemokraterna, Centern och Moderaterna vill skära ned med drygt 2 miljarder kronor. Jag tycker inte att det är seriöst, kära åhörare, att å ena sidan tala om vikten av att höja de svenska klimatmålen, att göra mer, att ta ansvar för våra utsläpp och att ställa om vårt samhälle, å andra sidan göra dessa stora neddragningar på detta viktiga område.

Med de här neddragningarna skulle det bli färre laddstationer för elbilar, mindre biogas, mindre utbyggnad av fjärrvärme för sänkta utsläpp, inga cykelbanor, ingen klimatinformation för våra medborgare och så vidare. Dessa satsningar finns nämligen i det som i budgeten kallas för Klimatklivet. Klimatklivet handlar kort och gott om lokala och regionala investeringar för minskade utsläpp. Klimatklivet har hittills varit enormt populärt, och hittills har nästan 600 lokala projekt beviljats.

Jag skulle också vilja säga - helt i strid med vad borgerliga debattörer tidigare har anfört här - att detta är kostnadseffektiva investeringar. Om man jämför med koldioxidskatten, som vi alla tycker är en viktig skatt, kan vi se att varje krona som man satsar i Klimatklivet är ungefär dubbelt så effektiv. Detta minskar utsläppen dubbelt så mycket som koldioxidskatten gör. Det här är två skilda styrmedel, och vi behöver självklart båda två.

I betänkandet anslår vi mer pengar till våra expertmyndigheter på miljöområdet, inte minst Naturvårdsverket. Vi har mer pengar till klimatanpassning, vi gör en särskild satsning på elbussar och vi har mer pengar till marksanering för miljöförstörd mark. Vi har mer pengar till att skydda värdefull natur och till att skapa fler naturreservat. Vi har mer pengar till att se till att sköta om de naturreservat vi har på ett ansvarsfullt sätt.

På nästan alla dessa områden har de borgerliga partierna och SD bara en sak att säga: neddragningar. Tack och lov kommer inte deras budgetalternativ att gå igenom, utan det kommer att bli den rödgröna regeringens med stöd av Vänsterpartiet.

Herr talman! Jag skulle avslutningsvis bara vilja säga några få ord om den rapport från uppföljnings- och utvärderingsgruppen som finns bifogad som bilaga till betänkandet. Jag har under året varit ordförande för miljö och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Vi har utvärderat regeringens resultatredovisning av det gångna året; vi har kort och gott tittat på hur regeringen beskriver förhållandet mellan satsade pengar och resultat. Vi konstaterar lite förenklat att redovisningen har blivit bättre, men det finns fortfarande en hel del förbättringspotential. Till vår hjälp med att skriva rapporten, som ett enigt utskott står bakom, har vi haft utvärderare Lena Sandström och föredragande Anna-Lena Kileus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 173 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det har blivit ett av Jens Holms favorituttryck att använda ordet "oseriöst" om andras budgetar. Det kan man göra; det är kanske ett sätt att förminska dem och tankegångarna kring dem.

Det är intressant att höra det som Jens Holm nämnde här på slutet om uppföljningsarbetet. När vi talar om uppföljningsarbete handlar det mycket om resultat utifrån satsade pengar. När vi diskuterar budget handlar det i stället bara om att satsa pengar.

Jag skulle vilja fråga Jens Holm om han tycker att även grön skatteväxling är oseriöst. Är det oseriöst att göra som vi har gjort i vår budget och ta bort supermiljöbilsbonusen och lägga in den som en ökad skatt på de fordon som släpper ut mest? Det är en del av det som kallas för en oseriös neddragning. Det är klart att 700 miljoner försvinner, men samtidigt finns styreffekten kvar. Är det oseriöst?

Är det oseriöst att vi lägger om reseavdraget? Är det oseriöst att vi i vårt budgetförslag tar bort vissa undantag för subventioner av fossila bränslen? Detta är styrmedel som ligger i skattetabellerna. Det blir lätt så att vi hamnar i utgifterna i stället för i intäkterna. Det viktiga är ändå att vi har styreffekterna, som ju styr åt samma mål, eller hur?


Anf. 174 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag tycker att skatteväxling är en god idé. Men då ska vi komma ihåg att det som de borgerliga partierna sysslade med under sina åtta år vid makten var att bara göra en sak: Man sänkte skatterna, främst för höginkomsttagare, med ungefär 140 miljarder kronor. Men man höjde inte skatterna på det som släpptes ut i motsvarande utsträckning. Resultatet blev helt ofinansierade skattesänkningar, ett budgetunderskott på över 60 miljarder kronor, ökande arbetslöshet, ökande orättvisor och så vidare.

Rent principiellt, Lars Tysklind, tycker jag dock att skatteväxling är en god idé. Satsningen på supermiljöbilspremien vill också vi ersätta med ett så kallat bonus-malus-system. Jag tycker att det är bra att vi är överens om det. Men det är inte riktigt ansvarsfullt att från och med den 1 januari 2017, alltså om bara ett par veckor, ta bort de 700 miljoner kronor som finns avsatta för det. Det skapar en stor osäkerhet för alla som vill köpa en ny miljöbil, helt enkelt därför att bonus-malus-systemet ännu inte är på plats. Då kan man inte ha flera år utan ett styrsystem, men rent principiellt håller vi med.

Reseavdraget behöver verkligen göras om. Jag tycker att Liberalerna är kreativa, för från och med den 1 januari har ni gjort om ett reseavdrag där vi sparar in mer än 1 miljard kronor redan 2017! Men jag uppskattar kreativiteten. Vi vill gärna göra något liknande, men det tar lite längre tid.

Stöd till fossila bränslen ska verkligen fasas ut, så där tycker jag att Lars Tysklind har helt rätt. När ni gör dessa insatser borde ni få en hel del pengar över. Då borde ni inte behöva göra neddragningar på 2,3 miljarder kronor, som ni gör på detta utgiftsområde. Varför skär ni ned så mycket på miljön, Lars Tysklind?


Anf. 175 Lars Tysklind (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag tror inte att vi ska ta den diskussionen igen. Vi diskuterade detta i förra veckan, och vi kan naturligtvis diskutera det senare igen. Liberalerna och övriga allianspartier är tydliga med detta.

Det här tycker jag däremot inte är seriöst. Om man nu tycker att grön skatteväxling är en bra idé borde man kunna växla skatt. Vi är inte de som kommer att acceptera att man höjer skatten på arbete och företagande så att man riskerar effekter på tillväxt och sysselsättning.

Det är precis av den anledningen Liberalerna har nästan 20 miljarder mindre i skatt på arbete och ett utgiftsutrymme på 27 miljarder mindre. Det beror på att vi vill ha en långsiktig budget som håller över tid så att vi får tillväxt som säkrar framtida satsningar.

Det är klart att det går att raljera över att man lägger fram förslag. Men det viktiga med ett skatteförslag är att det håller ihop, att utgifter och inkomster går ihop och är i balans. Vårt budgetförslag håller ihop, så det tycker jag inte att man behöver vara bekymrad över.

Kreativt eller inte - en skattehöjning på fordon som har stora utsläpp är ju ingen jättekomplicerad historia att genomföra. Om vi hade jobbat långsiktigt på vårt budgetförslag tror jag att vi hade kunnat genomföra det ganska snabbt.


Anf. 176 Jens Holm (V)

Herr talman! Den relevanta frågan att ställa då, Lars Tysklind, är väl varför ni inte gjorde någonting under de åtta år ni satt vid makten. Ni sänkte skatter för banker, storföretag och höginkomsttagare, men ni höjde inte skatter för dem som släpper ut.

Det är enkelt att komma nu och tala om en grön skatteväxling. Rent principiellt tycker jag att det är en god idé, men man kan inte göra det ena utan att göra det andra. Man måste förstås göra både och.

Vi vill till exempel ha en flygskatt. Vi tycker att det är fullt rimligt att det ska kosta mer att släppa ut när man flyger.

Vi tycker också att det är fullt rimligt att man har en kilometerskatt på långtradartransporter.

Det här är frågor där det hade varit bra att få helhjärtat stöd från ett parti som säger sig vilja omfamna principen att det ska kosta mer att släppa ut. Vi har än så länge inte sett något sådant helhjärtat stöd från Liberalerna, men det kanske kommer.

Herr talman! I det här betänkandet talar vi om de riktade åtgärderna för fler naturreservat och för att bygga ut fler laddstolpar, om särskilda satsningar på elbussar, om särskilda insatser till Naturvårdsverket så att det kan göra ett bättre jobb, om mer pengar till biogas, om bättre skötsel av våra naturreservat och sådana saker. Vad gäller alla de satsningarna kan vi tyvärr inte räkna med Liberalernas stöd, utan där är det bara minustecken i den liberala budgetmotionen. Det beklagar jag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-12-15
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 6
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 och tillkännager detta för regeringen.
  2. Anslag inom utgiftsområde 20

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2017Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 20 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 5 och avslår motionerna

    2016/17:821 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39,

    2016/17:2135 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:2913 av Anders Forsberg m.fl. (SD),

    2016/17:3164 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 1-5,

    2016/17:3165 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2,

    2016/17:3166 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 5,

    2016/17:3169 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3,

    2016/17:3281 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkandena 1, 6 och 7,

    2016/17:3297 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2,

    2016/17:3299 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2,

    2016/17:3347 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 12,

    2016/17:3439 av Kristina Yngwe m.fl. (C) och

    2016/17:3460 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkande 1.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2017 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 6 och avslår motion

    2016/17:3460 av Lars Tysklind m.fl. (L) yrkandena 2 och 3.c) Godkännande av en investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2017-2020 som riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 4.
  3. Ändring av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner ändringen av överenskommelsen om Nordiska miljöfinansieringsbolaget.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 1.
  4. Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att ta bort de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2014 och 2015 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för de åren.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 2.
  5. Annullering av förvärvade utsläppsrätter från 2008-2012

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser och som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod 2008-2012.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:1 utgiftsområde 20 punkt 3.
  6. Bekämpning av mygg

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:873 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S),

    2016/17:1173 av Solveig Zander (C) yrkandena 1-3,

    2016/17:1916 av Margareta B Kjellin och Tomas Tobé (båda M) och

    2016/17:2674 av Patrik Lundqvist m.fl. (S).