Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2022/23:2333 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:53 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till

Inlämnad

2023-02-14

Förslag

5

Datum

2023-02-14

Utskottsberedning

2022/23:JuU8

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Datum

2023-01-19

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 71 minuter

Justering

2023-01-24

Datum

2023-01-24

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Motion till riksdagen 2022/23:2304 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:48 Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

Inlämnad

2023-01-16

Förslag

1

Datum

2023-01-16

Utskottsberedning

2022/23:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Interpellation 2022/23:39 Åtgärder för att nå klimatmålen av Märta Stenevi (MP) till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) De klimatpolitiska förslag som regeringen aviserat under sin första tid vid makten har mötts av kraftig kritik från både experter och myndigheter. Dessutom framgår nu av regeringens

Inlämnad

2022-11-17

Besvarare

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Interpellation 2022/23:30 Sveriges klimat- och miljömål av Joakim Järrebring (S) till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Svenska folket, liksom vi ledamöter i Sveriges riksdag, har kunnat ta del av klimat- och miljöministerns återkommande betygande att regeringen inte har sänkt Sveriges ambitioner på

Inlämnad

2022-11-11

Besvarare

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Interpellation 2022/23:48 Sveriges klimatmål till 2030 av Kajsa Fredholm (V) till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Sverige har ett etappmål om att utsläppen av växthusgaser inom den icke-handlande sektorn till 2030 bör vara 60 procent lägre än utsläppen 1990. Därutöver har Sverige ett nationellt klimatmål

Inlämnad

2022-11-21

Besvarare

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Interpellation 2022/23:45 Sveriges klimatmål och skogspolitik av Anna-Caren Sätherberg (S) till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Klimat- och miljöministern har många gånger uttalat att Sverige ska nå klimatmålen om minskade utsläpp till år 2030 och till år 2045 genom en ambitiös och effektiv politik.

Inlämnad

2022-11-20

Besvarare

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Motion till riksdagen 2022/23:1959 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SfU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1217 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Åtgärder med syfte att stoppa våldskulturen 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Dags för en ny kvinnomaktutredning 5 Stoppa den grova kriminaliteten öka tryggheten 5.1 Tillsätt en nationell haverikommission

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

25

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:CU12 2022/23:JuU10 2022/23:JuU13 2022/23:JuU14 2022/23:JuU15 2022/23:SoU17 2022/23:UbU6

Riksdagsbeslut

(25 yrkanden): 25 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1216 av Jessica Wetterling m.fl. (V) Ett modernt och demokratiskt statsskick 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om det svenska statsskicket i syfte att införa republik och tillkännager detta

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

4

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:FöU8 2022/23:KU30

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1215 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Bostadspolitik, planering och byggande 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Bostaden är en social rättighet 4.1 Nytt bostadspolitiskt mål 4.2 Bostadssocial utredning 4.3 Nationell strategi för

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

21

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:CU1 2022/23:CU10 2022/23:CU12 2022/23:CU14 2022/23:CU9 2022/23:SkU11 2022/23:SoU16

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1214 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Minoritetsspråken 4.1 Starkare grundlagsskydd 4.2 Språk som diskrimineringsgrund 4.3 Tillsyn

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

13

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:KrU8 2022/23:KU28 2022/23:KU30 2022/23:UbU10 2022/23:UbU6

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1213 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:FiU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1299 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) En rättvis väg genom krisen Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 1  Sammanfattning Vänsterpartiet vill återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp och eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

9

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:FiU1 2022/23:FiU12

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 9 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1282 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:SfU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1281 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:SoU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1280 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:NU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag