Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Maria Malmer Stenergard, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, kulturminister Parisa Liljestrand och statsrådet Romina Pourmokhtari. Statsrådet Maria Malmer Stenergard besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Herr talman! Efter att ha tagit del av Huvudmannaskapsutredningens förslag för den personliga assistansen har vi socialdemokrater landat i att ställa oss bakom utredningens huvudsakliga slutsatser och förslag. Det innebär att vi vill att ansvaret för assistansen samlas i sin helhet med staten som ensam huvudman.

Det innebär att det med våra 107 riksdagsmandat finns en bred majoritet i riksdagen för ett helstatligt huvudmannaskap. I valrörelsen uttalade Camilla Waltersson Grönvall att också Moderaterna var för ett statligt huvudmannaskap. Mina frågor till statsrådet är därför: När kan vi få se en tidsplan för arbetet med propositionen? Och kommer man att klara ett genomförande av förslaget till den 1 januari 2026?

Herr talman! Tack så mycket, Anna Vikström, för denna viktiga fråga! Låt mig börja med att säga hur glad jag blev häromdagen när Socialdemokraterna hade sin presskonferens! Socialdemokraterna är alltså det åttonde och sista riksdagspartiet vars ståndpunkt vi inte har känt till.

Detta besked gör inte bara att vi har en stabil majoritet i den här kammaren, utan min bedömning är att vi också kommer att vara en enig kammare när vi går till beslut i frågan.

Det här är en viktig punkt i Tidöavtalet, där vi mellan samarbetspartierna uttalar att vi vill se ett samlat huvudmannaskap. Alltför länge har människor fallit mellan stolarna i det delade huvudmannaskap som vi har haft mellan kommuner och stat. Därför är det nu viktigt att vi får en möjlighet att gå vidare.

Utredningen presenterades för ett litet tag sedan. Nu går vi vidare med remissomgång.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det här är en förändring som inte kan vänta. Rätten till assistans måste stärkas och fusket stoppas.

Därför är det första vi skulle vilja se en tidsplan för arbetet för att se att regeringen verkligen klarar detta till 2026 och inte blir onödigt försenad. Jag uppfattar att det är en väldigt positiv respons från Camilla Waltersson Grönvall. Men kan vi lita på att det kommer ett beslut i tid?

Herr talman! Som ledamoten nog är väl medveten om var inte minst Moderaterna med och drev frågan i opposition i socialutskottet. Vi lade också fram ett utskottsinitiativ tillsammans med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Det finns alltså en väldigt stabil majoritet för att driva frågan vidare.

Frågan är just nu ute på remiss. Sista remissdatum är den 9 juni. Jag ser med stor tillförsikt och stor glädje fram emot att ta del av remissvaren för att sedan kunna presentera regeringens fortsatta arbete.

Herr talman! Det så kallade spårbytet kan vara den mest missbrukade regeln i svensk migrationspolitisk historia. Den innebär lite förenklat att personer som egentligen saknar asylskäl ändå kan stanna kvar i Sverige genom att skaffa sig en anställning. Detta öppnar upp för oseriösa företagare att utnyttja och utpressa utsatta och fattiga människor, att sälja uppehållstillstånd för kontanter och att pressa löner och villkor för arbetare i Sverige.

Kritiken från bland andra Riksrevisionen och Delegationen för migrationsstudier har varit tydlig, men den förra regeringen valde att inte agera och göra någonting åt detta. Frågan debatterades i går här i kammaren. Regeringen har meddelat att man kommer att ta bort regeln, vilket är extremt angeläget.

Jag vill därför fråga migrationsministern: När kan vi förvänta oss en proposition om detta?

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för denna angelägna fråga! Jag är glad för att regeringen och Sverigedemokraterna är överens i Tidöavtalet om att vi ska avskaffa spårbytet. Det borde ha gjorts för länge sedan.

Precis som Ludvig Aspling framhåller finns det ett flertal fall som visar hur regeln har utnyttjats. Man kan till och med se att detta leder till att människor söker sig till Sverige för att söka asyl när syftet egentligen är att arbetskraftsinvandra. Det innebär, förutom att man missbrukar asylsystemet, att det blir en sammanblandning. Tanken är att om man kommer hit för att jobba ska man ha sitt tillstånd på plats redan innan man reser hit.

Vi har en pågående utredning. Den kommer att lämna sitt resultat senast den 31 januari, och därefter kommer regeringen att så snart som möjligt prioritera att lägga fram en proposition.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att lära sig av misstag - både sina egna och andras. En sak som jag tycker att den här historien sätter fingret på är vikten av kontroll av att regler följs.

Vad kommer regeringen att göra för att se till att framtida migrationspolitiska regler - jag tänker då framför allt på lönetröskeln och försörjningskravet som vi har kommit överens om - faktiskt kommer att respekteras i praktiken?

Herr talman! Tack, Ludvig Aspling, för den uppföljande frågan! Det är precis som Ludvig Aspling pekar på: Regelverket är en sak, men om man inte säkerställer att det faktiskt efterlevs spelar inte regelverket så stor roll.

Vi vet hur skrupelfria arbetsgivare fortfarande utnyttjar människor på ett fruktansvärt sätt i Sverige i dag. Därför måste vi stärka våra myndigheter i deras arbete för att säkerställa att reglerna efterlevs. Vi får naturligtvis också ägna oss åt regelvård för att se till att vi hela tiden har ett regelverk som är ändamålsenligt. Vi är beredda att när som helst ändra det om det krävs.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga riktar sig till kulturministern. Varje år släpper Samiskt språkcentrum en lägesrapport för de samiska språken i Sverige. Det är en minst sagt nedslående läsning: Alla de fem samiska språken är i dag hotade. Ume- och pitesamiskan klassas också som akut hotade.

Samtidigt inledde FN förra året Urfolksspråksdekaden, Idil, som för kommande tioårsperiod syftar till att uppmärksamma språk som riskerar att dö ut men också ålägger länderna inom FN att göra insatser för att bevara, skydda och utveckla alla de små språk som i dag är utsatta och hotade.

Min fråga till ministern är därför: Vilka åtgärder avser hon att vidta med tanke på de brister i kunskap om språken som finns men också med anledning av lägesrapporten och kommande års urfolksspråksdekad?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Språk är oerhört viktigt. Språk är en identitetsmarkör, en skapare av vilka vi är och vill vara. Därför är det viktigt att jobba för att människor kan bevara sitt språk, oavsett vilket det är.

När det kommer till våra nationella minoriteter är det viktigt för regeringen att fortsätta arbeta med våra inrättade språkcentrum. Vi har alldeles nyligen invigt ett språkcentrum för meänkieli, som är ett våra nationella minoritetsspråk.

Det är viktigt för regeringen att fortsätta arbeta med språkfrågorna generellt när det gäller våra nationella minoriteter.

När det kommer till samiskan avser regeringen att fortsätta arbeta tillsammans med det samiska parlamentet för att titta på behoven och vilka lösningar som kan finnas i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Precis som ministern säger är behoven minst sagt akuta.

Ett konkret förslag i årets lägesrapport lyfter upp det som också Vänsterpartiet motionerat om tidigare: en stipendieordning för studier i de samiska språken. Det är, precis som ministern säger, tydligt för alla att den omfattande bristen på samiskspråkig kompetens, men även kompetens i de andra minoritetsspråken, gör att utbildningskedjan brister och att språken inte revitaliseras i den takt som behövs.

I våra grannländer erbjuds en stipendieordning. Är det något som ministern överväger att även Sverige ska erbjuda?

Herr talman! Det finns ingen sådan ordning i Sverige i dag, och det är ingenting som vi tittar på just nu. Men när olika möjligheter till språkrevitalisering införs tror jag att det måste ske i samråd med och tillsammans med minoriteterna själva. De ska vara med och titta på hur behoven ser ut, hur önskemålen ser ut och framför allt hur språket har utvecklats över tid och var vi tror att det kommer att vara framöver. Det ser olika ut för de olika minoriteterna, och de har olika behov.

När det kommer till samiskan har vi ett fint samarbete med det samiska parlamentet för att prata om de här frågorna och föra dem framåt.

Herr talman! Det råder stor kompetensbrist i Sverige. Det saknas personal i många branscher över hela landet. Ett av många viktiga verktyg för att råda bot på bristen är arbetskraft från andra länder. Bara i basindustrin i norra Sverige beräknas det behövas 11 000 nya medarbetare till 2026.

Industriarbetsgivarnas vd säger: "Begränsning av arbetskraftsinvandringen är ett slag mot svensk industri." De senaste dagarna har också en rad andra arbetsgivarorganisationer varit tydliga med att Sverige inte bara behöver högkvalificerad arbetskraft. Vi behöver all arbetskraft vi kan få tag på.

Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard. Hur menar regeringen att ett lönegolv för arbetskraftsinvandring stimulerar norra Sveriges utveckling och stora behov av arbetskraft?

Herr talman! Tack, Anne-Li Sjölund, för denna angelägna fråga! Det är oerhört viktigt att företagen har tillgång till rätt kompetens. Det gäller även utländsk kompetens, men man ska också utnyttja den kompetens som finns i Sverige.

Den omläggning av arbetskraftsinvandringen som vi nu gör är otroligt viktig. Vi vill fokusera mer på den högkvalificerade och kvalificerade arbetskraftsinvandringen och säkerställa att fler av de som redan finns här i Sverige men ännu inte försörjer sig själva tar de jobb som finns.

Vi är väl medvetna om den fantastiska utvecklingen i norra Sverige. Det är glädjande att jag kan peka på att vi tillsammans med Migrationsverket för bara någon vecka sedan presenterade en ny organisation. Där kommer det att finnas ett särskilt spår för nyetableringar som behöver rekrytera en rad olika kompetenser genom arbetskraftsinvandring. Det ska man få ökat stöd för.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är ändå oroande att regeringen inte tar osäkerheten helt på allvar; många branscher känner att det blir allt svårare att rekrytera kompetens från andra länder.

Det som just nu sker i norra Sverige är unikt. Det är grön omställning på riktigt. Sverige har en industri som är i världsklass. Då måste även företagarpolitiken vara i världsklass.

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att kompensera för den kompetens som försvinner med regeringens nya regler för arbetskraftsinvandring?

Herr talman! Jag är övertygad om att kompetens inte kommer att försvinna. Jag tror snarare att det kommer att bli lättare att rekrytera. Man kommer att ha kortare handläggningstider och säkerställa att företagen verkligen får den hjälp som behövs. Det är oerhört angeläget.

Vi låter utreda ett höjt försörjningskrav, på ungefär 33 000 kronor i månaden. Men utredarna har också fått i uppdrag att titta på om det behövs undantag i vissa branscher eller om det behövs geografiska undantag. Jag tycker att vi ska låta utredarna jobba på.

(Applåder)

Herr talman! I går skulle jag träffa 13-åriga Saliha från Uppsala här i riksdagen. Hon är född i Sverige och har levt här i hela sitt liv. Hon har precis samlat in pengar till klassresan till Gröna Lund och skrivit sina nationella prov i årskurs 6.

Vi fick ses via Teams. I slutet av förra veckan hämtades hon nämligen av gränspolisen, trots vetskap om att mamman snart skulle påbörja en livsuppehållande vårdinsats.

Många barn i Sverige lever i den här situationen. De är födda och uppvuxna här men har inte fått uppehållstillstånd. Deras rättigheter enligt barnkonventionen uppfylls inte i Sverige.

Är regeringen beredd att ompröva sitt löfte att göra det ännu svårare för barn som har fötts och vuxit upp i vårt land att få en trygg hemvist i sitt hemland Sverige?

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Jag får inte och kan inte uttala mig om enskilda fall. Det tror jag att Annika Hirvonen är väl medveten om.

Generellt är det oerhört allvarligt att barn vistas här länge utan tillstånd. Det är inte bra för ett barn att leva gömd eller utan tillstånd i Sverige, med all den ovisshet som följer med det. Barnet har dessutom inte själv valt den situationen.

Den politik som regeringen driver syftar dock till att minska det lidandet. Det kanske allra sämsta för ett barn är att leva gömd i skuggsamhället, med alla risker det innebär, under lång tid. Därför vill vi bekämpa skuggsamhället så långt det bara går. Vi vill säkerställa att beslut faktiskt efterlevs och att Sveriges resurser används till dem som verkligen har skyddsbehov. Det är en svår uppgift. Men det är en viktig prioritering.

(Applåder)

Herr talman! Det är tydligt att det inte är barns rättigheter utan Sverigedemokraterna som vägleder den här regeringens politik.

I den tyska tidningen Welt kan man också läsa att ministern i jagform använder det högerextrema uttrycket Überfremdung. Jag har hört i Agenda att ministern menar att det är tidningen som har skrivit dessa ord. Om någon hade lagt sådana ord i min mun hade jag gjort allt i min makt för att få det korrigerat. Har ni gjort det?

(Applåder)

Herr talman! Det här blev en ganska spretig frågeställning. Jag har förklarat detta, både för Expressen, som godtog förklaringen, och för Miljöpartiet tidigare. Men jag förklarar det gärna igen.

Vi har skickat in en artikel på svenska. Vi har använt en auktoriserad översättningsbyrå och har sedan skickat in den översatta texten. Där finns det ordet inte med. Men i ingressen i webbversionen har tidningen själv lagt till detta. Vi har efterfrågat en rättelse.

(Applåder)

Herr talman! Sverige är i stort behov av mer ren el. Därför är det glädjande att regeringen tar frågan på allvar och agerar. På bara sju månader har den borgerliga regeringen satt ny kurs för svensk energi- och klimatpolitik. Efter åtta år av socialdemokratiskt styre som lett till ett nedmonterat energisystem är det en lättnad att se en vändning.

Klimatomställningen är vår tids stora fråga, och fokus ligger på att trycka tillbaka utsläppen och elektrifiera. Det nedmonterade energisystemet ska byggas upp. Utanför mitt hemlän Halland har regeringen nu godkänt två nya havsvindprojekt som tillsammans kommer att kunna leverera tillräckligt mycket el för att försörja cirka 1 miljon hushåll. Min fråga till klimat- och miljöministern är därför hur regeringen avser att effektivisera tillståndsprocesserna för den havsbaserade vindkraften.

Herr talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för den frågan! Det är många som undrar hur det kommer sig att man som klimatminister talar så mycket om el- och energifrågor. Det är för att det är i princip hela vår omställning.

I Sverige har vi möjligheten att sluta släppa ut det fossila, sluta använda det som smutsar ned och i stället gå över till el. Vissa tror kanske att det bara handlar om bilar, som i stället för att ha koldioxid som bolmar ut ur avgasrören ska gå på el. Men det är bara en liten del av det hela. Det handlar om våra stora industrier. Det handlar om vårt jordbruk. Det handlar om hela vårt samhälle som faktiskt kan sluta släppa ut och nå nettonoll. Men då behövs mycket mer el.

Som ledamoten själv nämner har regeringen godkänt både två parkers miljötillstånd och kabelanslutning för en tredje park, Kriegers flak. Vi kommer att fortsätta i den här takten och arbeta hårt för att leverera mer havsbaserad vindkraft, men vi kommer också att ta ett helhetsgrepp om den här frågan. Vi har nyligen tillsatt en utredning som ska analysera hur systemet funkar, för att ta tag i den här frågan på botten utöver det vi redan gör.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Sverige är som sagt i stort behov av mer ren el, inte minst i de södra delarna av landet, och det är tydligt att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Regeringen har redan godkänt dubbelt så mycket havsvindkraft som den föregående regeringen, och det pekar ut riktningen. Sverige ska lyckas med omställningen.

Min följdfråga är hur regeringen ser på de ansökningar om kommande havsvindprojekt som ligger på regeringens bord i dag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för ännu en bra fråga! Många ansökningar har kommit in, och det välkomnar vi. Vi behöver göra en ordentlig analys av var vi kan ge tillstånd. Ibland kanske försvaret är oroade över hur en havsvindkraftspark skulle påverka landets försvarsförmåga. Ibland kan det vara miljön som skulle påverkas negativt. Vi behöver ta ansökningarna på allvar och göra noggranna analyser innan vi ger besked.

Vi ser också behov av att ta ett helhetsgrepp om denna fråga, och en utredning ska därför titta på exempelvis hur man kan utforma anvisningssystem, så att vi kan säga var man kan bygga havsbaserad vindkraft. Vi kommer att utreda frågan noga och leverera fler förslag på detta område.

(Applåder)

Herr talman! Europa har en mörk historia av antisemitism. Den manifesterade sig i all sin avskyvärdhet genom Förintelsen, där 6 miljoner judar mötte döden. Efter andra världskriget skulle därför antisemitismen aldrig mer få fäste i Europa. Generationer av européer har fått lära sig om Förintelsen i skolan och lyssnat till överlevandes berättelser.

Trots detta vittnar många svenska judar i dag om att de blivit hotade eller förföljda, inte minst av nazistiska och islamistiska grupper som klottrar hakkors på judiska skolor. Judiska begravningsplatser vandaliseras och brandbomber kastas mot synagogor. De judiska församlingarna tvingas därför lägga en stor andel av sina insamlade medel på säkerhet.

Min fråga till kulturministern är om regeringen planerar att vidta åtgärder för att täcka kostnaderna för säkerheten vid judiska samlingsplatser.

Herr talman! Tack, Magnus Berntsson, för en oerhört angelägen fråga! Det är en av regeringens främsta prioriteringar att jobba för att motverka antisemitism och för att möjliggöra för människor att leva ett judiskt liv fullt ut i Sverige.

Det är naturligtvis oerhört allvarligt. Jag har själv fått möjlighet att resa runt i Sverige och möta församlingar som är oroliga, skolor som tvingas lägga pengar som skulle ha gått till barnen på säkerhet och föreningar som tvingas lägga ned sin verksamhet på grund av oro, våld och hot. Så kan vi inte ha det i en öppen demokrati, och så ska vi inte ha det.

Regeringen har tagit flera beslut som är steg på vägen för att möjliggöra att arbeta hårdare mot antisemitism och för att människor ska kunna leva ett fritt, judiskt liv. Ett av de stegen är den tvärdepartementala arbetsgrupp som nu har inlett sitt arbete. Säkerhetsfrågan är faktiskt den första frågan att prioriteras i denna gruppering.

(Applåder)

Herr talman! Vi talar om en djupt etablerad grupp i samhället. I min hemstad Göteborg har den judiska befolkningen haft väldigt stor betydelse för utvecklingen av själva staden. Det måste vara ett samhälleligt ansvar att bekämpa antisemitismen varhelst den dyker upp. Därför undrar jag om inte kulturministern håller med mig om att misslyckandet inte i huvudsak ska bekostas av de judiska församlingarna.

Herr talman! Naturligtvis är det så att man i en öppen demokrati måste ha ett rättsväsen som fungerar. Det måste fungera mot alla typer av hat och hot i samhället, även när de är så tydligt antisemitiska och riktade mot judiska församlingar och föreningar. Självklart är det här någonting som regeringen arbetar med. Vi ser över både rättsformerna och hur vi på ett bättre sätt ska samarbeta i hela regeringen, men också med samhället.

Det gjorde mig oerhört olycklig när jag besökte den judiska skolan i Göteborg och fick ta del av deras rapporter. Så ska vi inte ha det i ett öppet och fritt Sverige. Det ska den här regeringen se till.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Parisa Liljestrand.

Att läsa böcker behöver vara roligt. Läsning är roligt, men bara för den som kan och för den som har möjlighet. I dag växer många barn upp utan ett hem fyllt med böcker, och ingen läser någon godnattsaga för dem när de ska lägga sig.

Tidigare i år kom en kartläggning av barns och ungas läsning i nuläget, och den visade på stora brister i läsförståelse bland unga i utsatta områden, barn och unga med flerspråkighet och barn och unga med funktionsnedsättning. Läsning har stor betydelse för alla delar av livet. Det är därför ytterst en demokrati- och rättighetsfråga. Vad tänker statsrådet göra för att öka läsandet så att det blir roligt för barn och unga i utsatta områden?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Den är mycket relevant att ställa sig, inte bara i ljuset av den rapport som nyligen kom och som visar på läsvanorna bland barn och unga utan också för precis det som ledamoten nämner, nämligen att om vi ska kunna ha ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle är läsande och skrivande en naturlig del. Det är självklart för mig som kulturminister och även för min ministerkollega som har ansvar för hela skolsektorn, nämligen statsrådet Edholm.

För ett antal veckor sedan bjöd vi in parter som i dag arbetar med läsning brett i samhället för att diskutera vad som har gjorts, vad som behöver göras framöver och vilka steg vi ska ta i den riktningen. Det var ett viktigt möte. Det var första gången som Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet bjöd in gemensamt till den här typen av sittning. Det var också ett väldigt positivt möte, och jag kan försäkra ledamoten om att vi i en snar framtid kommer att kunna leverera några besked om detta.

Herr talman! Tack, statsrådet, för ett svar som var mycket roligt att få höra!

I dag lever många barn och unga framför sin skärm. Om de läser någonting är det enbart korta stycken eller enstaka meningar. Vi behöver göra läsningen ännu roligare för alla barn, oavsett var de bor i landet, och locka barnen till böckernas värld. Det behövs en motvikt till skärmarnas värld där bara dopamin regerar. Vilka åtgärder ser statsrådet som viktiga för att göra läsning och böcker roligt för alla barn och unga i Sverige?

Herr talman! Precis som ledamoten själv, och både jag och mina övriga regeringskollegor, är inne på handlar det mycket om att skapa möjligheter att få tillgång till litteratur och möjligheter att få ta del av den. Det måste finnas vuxna som vägleder en in i litteraturens värld, inte minst i skolan men också utanför. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att det finns vuxna som kan vägleda en in i läsandet och litteraturen när hemmet kanske inte har den möjligheten.

Vi behöver dock också jobba med hemmet och för att få föräldrar att förstå hur viktigt det lästa ordet är för barnen och hur viktigt det kommer att vara senare i deras liv.

Detta är ett gemensamt arbete vi har att göra framöver.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard. Sverige skakas av det pågående gängvåldet. Rikspolischefen vittnar om att tre nya rekryteras till den organiserade brottsligheten varje dag, och det handlar främst om barn och unga.

Om gängen ska stoppas måste också nyrekryteringen stoppas. Runt om i vårt land arbetar socialtjänsterna med att upptäcka barn och unga som löper risk att dras in i gängen. I många fall placeras dessa i institutioner och på HVB-hem - hem för vård eller boende - i förebyggande syfte, och dessa placeringar är mycket kostsamma. Det kan för en enda ungdom kosta flera miljoner kronor.

Hur mycket fick då landets socialtjänster av regeringen för arbetet mot ungas brottslighet? De fick 10 miljoner fördelat på 290 kommuner.

Tänker regeringen ge landets socialsekreterare de resurser som de behöver för att stärka det förebyggande arbetet, eller tänker regeringen även i fortsättningen underfinansiera socialtjänsten?

Herr talman! Jag tackar för en fråga som mer naturligt besvaras av socialtjänstministern.

Sverige befinner sig i en oerhört allvarlig situation just nu. Barn och unga - så unga som tioåringar - rekryteras direkt in i de kriminella nätverken. Regeringen har därför ett väldigt starkt fokus på att säkerställa att vi får trygga gator och torg och att den utveckling som vi har sett under lång tid stoppas.

Precis som ledamoten är inne på kommer inga åtgärder att vara tillräckliga om vi inte hindrar och stoppar rekryteringen. En del i detta kommer därför det väldigt viktiga verktyget en ny socialtjänstlag att vara. Den kommer att ge möjligheter att jobba proaktivt i stället för reaktivt, vilket sker genom dagens lagstiftning.

Utredningen kom för flera år sedan, men denna regering skriver nu fram en ny lag.

Herr talman! Den lågt satta ambitionen är närmast ett hån mot de socialsekreterare som arbetar med frågan.

I min egen hemkommun, Huddinge, jobbar man väldigt hårt nu med att identifiera vilka som är i riskzonen. Ju fler man hittar och identifierar, desto större är risken att det gröper ur kommunernas redan hårt ansträngda ekonomi. Jag förutsätter därför att man tillför resurser så att kommunerna kan ta sitt ansvar och hjälpa till att bryta nyrekryteringen till gängen.

Herr talman! Jag skulle önska att socialdemokrater hade lite större dialog sinsemellan. Socialdemokraterna envisas med att fortsätta hävda att de 10 miljonerna ska delas mellan 290 kommuner trots att jag i flera interpellationsdebatter har berättat att de naturligtvis ska gå till en central funktion som ska stötta socialtjänsten brett.

Vi kommer att göra det som Socialdemokraterna inte lyckades göra. Vi kommer att skriva fram en ny socialtjänstlag som innebär att Sveriges socialsekreterare får helt andra och nya verktyg.

(Applåder)

Herr talman! Debatten om konstnärlig frihet har varit het den senaste tiden. Vänsterpartierna med Socialdemokraterna i spetsen har tydligt styrt konsten i flera decennier, vilket har varit ett stort problem. Det konstateras inte minst i Myndigheten för kulturanalys rapport Så fri är konsten. Styrningen har framför allt skett genom de kulturpolitiska och filmpolitiska mål som präglat konsten under lång tid.

Det är förskräckligt att konstnärer känner sig tvingade att anpassa sitt skapande efter vänsterns ideologiska krav för att kunna få bidrag och anslag.

Vad kommer kulturministern att göra för att tvätta bort den röda färgen från kulturen och göra konsten fri på riktigt?

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för en viktig fråga.

Konstens frihet har vi diskuterat i alla möjliga sammanhang. Regeringen har varit tydlig från dag ett. Både i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen slås fast att principen om armlängds avstånd till kulturen och konsten ska gälla och att konstens frihet är en förutsättning i en fri och levande demokrati.

Vi kommer därför att fortsätta göra allt vi kan för att stå emot alla möjliga slags politiska påtryckningar som vill påverka kulturen och konsten. Genom att se tillbaka på historien vet vi hur det har fungerat - ganska dåligt - och vi vet hur det fungerar på andra ställen i världen där kulturen är styrd och inte fri.

Det kommer att vara ett sant nöje för mig att under dessa fyra år fortsätta jobba med kulturens frihet och fortsätta tvätta bort alla slags politiska markeringar för att möjliggöra en frihet i konsten på riktigt.

(Applåder)

Herr talman! Det var glädjande, och jag ser fram emot arbetet under mandatperioden.

En sak som Sverigedemokraterna har drivit är frågan om nya kulturpolitiska mål. Det är ett sätt för att försöka förändra och få bort den röda stämpel som finns inom kulturen.

Hur går det med detta arbete? När kan vi se nya kulturpolitiska mål som verkligen värdesätter kulturens och konstnärernas frihet?

Herr talman! Regeringen har varit på plats i snart åtta månader. Under denna period har vi haft möjlighet att lägga fram en budget och haft en vända då vi kunnat se över regleringsbreven. Vi har redan haft möjlighet att arbeta med att tvätta bort olika typer av politisk styrning hos våra myndigheter på kultursidan. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vi kommer naturligtvis också att se över helheten. Men det viktigaste för oss är att möjliggöra för kulturen och konsten att vara fri från styrning i sin helhet. Det kommer att genomsyra hela regeringens arbete på kulturområdet framöver.

(Applåder)

Herr talman! Fackförbundet DIK, som organiserar bland annat bibliotekarier, har gjort en undersökning angående angiverilagen. Det visade sig att hela 93 procent av bibliotekarierna tycker att detta är ett riktigt dåligt förslag.

En av dem beskriver det så här: "Folk ska inte behöva vara rädda för att besöka språkcaféer, söka information, använda dator, ta sina barn till biblioteket osv och oroa sig för att personalen kommer kolla upp och ev anmäla dem. Det är inte vårt jobb att anmäla papperslösa och jag kommer inte acceptera att det åläggs mig."

Samma sak har vi fått höra från bland annat vårdpersonal, socialsekreterare och lärare. Av dem säger nio av tio nej. Även de stora regionerna säger nej till detta.

Varför går regeringen då vidare med ett sådant förslag?

Herr talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för frågan.

Detta avser en utredning om informationsplikt som regeringen kommer att tillsätta inom kort. Utredaren ska komma med förslag om en skyldighet för offentliganställda att meddela om de kommer i kontakt med en person som vistas illegalt här i landet.

Regeringen kommer nämligen inte stillatigande att se på medan skuggsamhället växer och människor far otroligt illa. Vi vill säkerställa att ett ja är ett ja och att ett nej verkligen är ett nej. Ytterst handlar det om att prioritera våra resurser till dem som verkligen har skyddsskäl.

Med det sagt ska utredaren också titta på eventuella undantag från informationsplikten. Jag tycker återigen att utredaren ska få jobba i lugn och ro med detta. Vi får återkomma när förslaget har kommit. Jag ser fram emot en debatt och synpunkter som kan komma med anledning av förslagen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att man skjuter ifrån sig frågan. Det här är ändå väldigt tunga värderingsfrågor som handlar om hur vi formar vårt samhälle. Förutom det som nämndes tidigare är det så att detta går emot flera yrkens yrkesetik, som till och med är överordnad vissa regler. Det gäller till exempel vården, socialsekreterare och så vidare. Det här kommer att gå emot människors mänskliga rättigheter och bryta integriteten. Om ingen yrkeskår vill ha det här, varför vill ni ändå verkställa det? Är det inte lika bra att lägga ned utredningen?

Herr talman! Det stämmer att det här handlar om tunga värderingsfrågor, precis som ledamoten säger. Jag duckar verkligen inte för den debatten utan välkomnar den.

Jag erkänner att det finns målkonflikter och att det kan kännas svårt för många offentliganställda. Men jag tycker att det är en oerhört viktig princip att alla delar av det offentliga Sverige ska dra i samma riktning och att man ska göra vad man kan för att säkerställa att myndigheters och domstolars beslut efterlevs.

Jag vill å det starkaste ta avstånd från uttrycket angiverilag. Det här handlar om offentliganställda i deras tjänst.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga riktar sig till kulturministern.

Förra veckan deltog kulturministern vid EU:s ministerrådsmöte tillsammans med övriga kulturministrar. Statsrådet sa då att det svenska ordförandeskapets fokus på medie- och kulturområdet är frihet. Under mötet antogs rådsslutsatser om utsatta och fördrivna konstnärer. Slutsatserna innehåller bland annat uppmaningar till medlemsstaterna att verka för stärkt stöd till hotade konstnärer på flykt och att öka ambitionerna när det gäller exempelvis residensbostäder och nödresidens. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser i Sverige; exempelvis börjar kommuner dra sig ur fristadssystemet.

Min fråga är: Vad planerar kulturministern för insatser framåt för att stärka och utveckla Sveriges arbete på detta område, så att vi lever upp till rådsslutsatserna och ökar stödet och skyddet till hotade och förföljda konstnärer och författare?

Herr talman! Det var verkligen en glädjande framgång för det svenska ordförandeskapet att samtliga medlemsstater samlades och antog rådsslutsatserna för konstnärer på flykt. Det var väldigt fint att höra alla medlemsstater stå upp för både möjligheten för konstnärer på flykt att söka nödresidens och möjligheterna för oss att lära av varandra medlemsstaterna emellan.

Mycket görs redan. Sverige och Norge är faktiskt bäst i klassen när det kommer till olika typer av residensprogram och möjligheter att via till exempel Icorn vistas på olika ställen. Jag hade själv nyligen möjligheten att besöka Gotland och dess residensprogram, där man tagit emot konstnärer från Ukraina och andra ställen i världen.

Det här är ett prioriterat område, och det var som sagt mycket glädjande att medlemsstaterna kunde anta dessa rådsslutsatser.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret. De rådsslutsatser som statsrådet själv var med och beslutade om är tydliga vad gäller ökade ambitioner och ökat stöd för hotade konstnärer. Samtidigt ser vi att allt fler kommuner i stället minskar sitt stöd.

Jag undrar fortfarande hur kulturministern ämnar höja Sveriges ambitioner på området och vilka incitament som kan utarbetas för att få fler kommuner att ansluta sig till exempelvis fristadssystemet.

Herr talman! Tack för att vi fick ytterligare 30 sekunders talartid var - det är svårt att hinna med allting på en minut.

Vi ska inte glömma bort att Sverige faktiskt är bäst i klassen tillsammans med Norge när det kommer till att skapa den här typen av möjligheter för konstnärer på flykt.

Våra rådsslutsatser, som vi har antagit tillsammans med EU:s andra medlemsstater, handlar om att lära av varandra och titta på hur andra länder har gjort för att kunna applicera och implementera andra arbetssätt och metoder. Det kan vi naturligtvis göra även i Sverige för att bli ännu bättre.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I och med Tidöavtalet pausar vi som tur är den pågående omprövningen av vattenkraften mot bakgrund av svenska myndigheters absurda tillämpning av EU:s vattendirektiv. Det gäller framför allt den småskaliga vattenkraften. Denna omprövning slår mot energiförsörjningen, klimatet, landsbygden, grundläggande rättsprinciper och en räcka riksdagsbeslut. Hade nederländska myndigheter tillämpat exakt samma direktiv på samma sätt som svenska myndigheter hade Nederländerna inte existerat i dag, för då hade man rivit ut alla fördämningar.

Min fråga är: Hur kan vi åtgärda detta genom mindre ingripande och framför allt mer proportionerliga åtgärder i stället för de rättsvidriga utrivningarna av månghundraåriga kvarnar, dammar och små vattenkraftverk?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Green för den viktiga frågan.

Vattenkraften är en fantastisk tillgång för Sverige. Det är tack vare vattenkraften vi kan ha ett så rent energisystem, som gör att så många vill ha sin verksamhet i Sverige för att bygga varor och produkter eller erbjuda tjänster som är rena, inte ger utsläpp och inte är byggda på energi från olja, kol och gas. Därför är vattenkraften så otroligt viktig.

Vi har miljöprövningar som pågår. Dessa är nu pausade för att vi under det här året ska kunna se över hur prövningarna kan utföras på ett klokt sätt som ser till att vi värnar vår biologiska mångfald, vår miljö, våra fantastiska fiskar och andra djur i havet men också ser till att vattenkraften fortsatt kan bidra till vårt rena och starka energisystem.

Herr talman! Vi som slår vakt om grundläggande rättsprinciper, om energiförsörjningen och om landsbygden behöver nu sätta stopp för de här utrivningarna. Jag förutsätter att statsrådet har mött berörda organisationer, som LRF, Energiföretagen, Svensk Vattenkraftförening med flera, för att diskutera detta. Har statsrådet mött dem? Kan hon ge en beskrivning av den kommunikationen och den dialogen?

Herr talman! Jag kan inte närmare redogöra för den exakta dialogen om vattenkraften med olika parter. Men självklart har dialog förts såväl med Energiföretagen och enskilda aktörer som äger småskalig vattenkraft som med många av de miljöorganisationer som är bekymrade över att det här på något sätt skulle sänka miljöstandarden, vilket det inte handlar om. Under det här året, då vi pausar prövningarna, vill vi se över hur vi kan utföra dem på ett bättre sätt. Vi vet att de som bedriver vattenkraft också är måna om miljön; det är inte så att vattenkraft och miljö står emot varandra. Här finns det potential att med dialog och förbättring se till att göra det som den tidigare regeringen gjorde men göra det på ett mycket bättre och klokare sätt.

(Applåder)

Herr talman! Under flera års tid har det uppdagats brister i verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, Sis. De senaste åren har Sis tagit emot och fått anslag för unga som begått grova brott, inte minst våldsbrott. Många av dem som kommer in är dessutom drogberoende.

Samtidigt vet vi sedan tidigare att personalen på Sis inte har befogenhet att vare sig rutinmässigt visitera ungdomarna vid inpassering eller för den delen genomsöka rummen efter vapen eller droger vid misstanke om att sådana finns där. Detta riskerar i sig tryggheten och säkerheten för såväl ungdomar som personalen som arbetar inom Sis.

Nu senast har rapporteringen från Sis präglats av rymningarna i Göteborg och Lund och fritagningen i Södertälje.

Min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är: Vilka åtgärder vidtas för att öka tryggheten och säkerheten vid landets Sis-hem?

Herr talman! Jag tackar för en oerhört angelägen fråga. Jag och regeringen delar verkligen den bild som ledamoten redogör för. Det är en oerhört allvarlig situation på Sis, och det har vi påtalat under flera år. Det är i praktiken så att man kan sitta inne på ett Sis-hem och planera sin egen rymning, beställa droger eller ha kontakt med sexuella förövare. Det är ingen ny problematik, utan den har funnits under lång tid.

Den här regeringen säkerställer nu att viktiga och helt nödvändiga verktyg kommer på plats. Därför har vi tidigarelagt den så kallade EKT-utredningen, som kommer att begränsa tillgången till bland annat mobiltelefoner och datorer, så att det här får ett stopp. Men vi gör också mer.

Vi kommer att ge tilläggsdirektiv som också omfattar kroppsvisitationer, rumsvisitationer och möjligheten att med metalldetektorer undersöka dem som besöker Sis.

Herr talman! Jag är väldigt nöjd med svaret, så jag har ingen följdfråga. Tack, statsrådet!

Herr talman! Att främja läsande tror jag att vi alla är besjälade av. Alla goda krafter behöver förenas för att förändra läsandets status.

Sedan 2018 har kommunerna kunnat söka bidrag för att utveckla de egna folkbiblioteken efter de behov som har funnits. Satsningen Stärkta bibliotek bygger på en tillit till professionens egen förmåga att bedöma vad som är viktigt för de lokala biblioteken. Men anslagen försvinner vid detta års utgång.

Bibliotekens betydelse för kulturen, särskilt i mindre kommuner och glesbygd, är stor. Det är viktigt att fortsätta att stimulera verksamheten utifrån de lokala behoven.

Jag vill därför fråga kulturministern: Avser statsrådet att fortsätta att stödja och stärka biblioteken, och hur ser planen ut?

Herr talman! Det gläder mig att vi får tala så mycket om läsning i talarstolen i dag. Det är en oerhört viktig och angelägen fråga, inte minst i ljuset av den rapport som presenterades för lite drygt en vecka sedan. Där kan vi se att läsningen är utmanad inte minst bland barn och unga med annan bakgrund än svensk och boende i andra hem än svenska.

Detta är naturligtvis någonting som regeringen tar till sig och kommer att fortsätta att arbeta med. När det gäller frågan om bidragen till biblioteken inom ramen för Stärkta bibliotek pågår just nu en budgetberedning. Det är ingenting som jag kan uttala mig om.

Läsningen är en fortsatt prioriterad fråga för regeringen, och vi kommer att agera för att möjliggöra för Sverige att bli ett läsande land igen. Det kan jag försäkra ledamoten om. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att göra det.

Herr talman! Min fråga går till minister Camilla Waltersson Grönvall.

Antalet orosanmälningar ökar samtidigt som ekonomin viker och den kommunala sociala barn- och ungdomsvården förväntas lösa allt fler problem.

Samtidigt ökar den psykiska ohälsan, och den sprider sig allt längre ned i åldrarna. Det har naturligtvis en stor påverkan på barns och ungas mående och behov av olika samhällsinsatser.

Ett av de stora problemen inom socialtjänsten är att det har blivit viktigare att föra anteckningar, journalföra och administrera än att träffa barn och ungdomar i behov av samhällets stöd.

En utredning som tillsattes 2015 fick i uppdrag att utreda den svenska sociala barn- och ungdomsvården. Den visar bland annat att en socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården ägnar en mindre del av sin tid till att träffa barn och en större tid till administration. Dessutom tillkommer en massa krav från kommunerna att kanske delta i måldiskussioner, internkontroll och så vidare.

Min fråga är: Anser ministern att socialarbetarnas resurser verkligen används på bästa sätt i dagsläget när det gäller unga som har hamnat snett? Hur arbetar ministern för att underlätta för socialarbetare att kunna träffa barn och unga som mår dåligt?

Herr talman! Tack så mycket, Johnny Svedin, för en fråga som ligger mig oerhört varmt om hjärtat!

Jag tillbringar så mycket tid jag bara kan just nu med att resa runt till landets socialtjänster. Jag möter frustrationen från landets socialsekreterare i väldigt hög grad.

Vi gör nu en rad insatser och åtgärder för att kunna möjliggöra att man i större utsträckning träffar dem man arbetar med för att kunna säkerställa en tryggare framtid.

Det handlar bland annat om skolsociala team, som vi presenterade för några veckor sedan. Som gammal högstadielärare önskade jag många gånger att jag hade haft socialsekreterare på plats för att sida vid sida arbeta tillsammans för att möta barnen i den så viktiga skolan.

Det handlar också om den viktiga nya socialtjänstlagen. Den kommer att möjliggöra ett förebyggande arbete i stället för ett reaktivt arbete. Det kommer också att innebära att det blir minskad administration samt möjligheter att på ett helt annat sätt lägga tid på att arbeta tillsammans med barn och unga i stället för administrativa uppgifter och utredningar som ofta tar väldigt lång tid.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I måndag var det den biologiska mångfaldens dag. Det är en dag som är instiftad för att uppmärksamma denna viktiga fråga. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald hotas 1 miljon växt- och djurarter globalt av utrotning de kommande decennierna. I Sverige är lite mer än 2 000 av totalt 21 000 arter hotade.

Utrotningstakten är just nu snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren. Naturvårdsverket visar i sin senaste miljömålsuppföljning att utvecklingen för den svenska biologiska mångfalden är negativ. Utvärdering görs vart fjärde år. I den senaste föreslår Naturvårdsverket att regeringen ska prioritera klimat och biologisk mångfald.

När regeringen nu har minskat på pengarna för skötsel och skydd av värdefull natur vill jag därför fråga om planerna framåt för att prioritera arbetet för den biologiska mångfalden. Vad gör regeringen, och vad gör ministern?

Herr talman! Eftersom jag endast har ett inlägg ska jag nu raskt börja med att berätta att våra budgetar är ansenliga. Regeringen har lagt fram större miljö- och klimatbudgetar än vad de miljöpartistiska klimat- och miljöministrarna någonsin gjorde. Vår budget för klimat och miljö är väldigt stor.

Arbetet för biologisk mångfald måste öka. Vi måste göra mer än vad vi gjort hittills. Det är väldigt välkommet att vi på internationell nivå nu har lyckats komma överens under COP 15-mötet så att vi ser till att länder i hela världen arbetar för en förbättrad biologisk mångfald.

Jag var själv på plats och drev hårt för att vi också ska inkludera näringslivet. Jag tror att det är en viktig del i det hela. Många företag behöver göra mer för att värna den biologiska mångfalden genom sin verksamhet. Det har vi nu beslut på.

Det gäller inte bara för Sverige, som i god samverkan redan arbetar så. Vi arbetar med ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogspolitik där vi i samråd med olika förvaltare och ägare ser till att den biologiska mångfalden värnas. Nu har vi även sett till att takten i det globala arbetet förhoppningsvis kan öka.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Mikroplaster som konsumeras ofrivilligt av människor och djur via mat, vatten och inandning har förorenat vår planet - från toppen av Mount Everest till de djupaste haven.

Vrije universitetet i Amsterdam rapporterade förra året om mikroplaster i människans blod och i kött- och mjölkprodukter. Nu visar också forskning från bland annat Strathclyde universitetet i Glasgow hur mikroplaster i väldigt stor omfattning sprids från vindkraftverkens rotorblad.

Epoxi innehåller 33 procent bisfenol A. Det eroderar från rotorbladen och blåser som mikroplaster mot land. Sedan kan vi lägga till PFAS som används som stabilisator i färgen som rotorbladen målats med.

Erosionen från rotorbladen har nu visat sig vara avsevärt större till havs än på land. Det beror bland annat på saltet och storleken på rotorbladen. I Norge talar man om 25 ton mikroplaster per år från de 400 vindkraftverk som har rotorblad som är längre än 130 meter. Kustnära havsbaserad vindkraft kan dessutom bli en utlösande faktor till total utrotning.

Det blir alltmer tydligt att industrialisering av vår natur har gått för långt. Min fråga miljöministern är: Gäller inte miljöbalkens försiktighetsprincip den miljöskadliga vindkraftsutbyggnaden till havs?

Herr talman! Tack, Elsa Widding, för denna viktiga fråga om hur vi ska värna vår miljö och vår hälsa!

Vi arbetar på många fronter med hur vi ska se till att skadliga substanser som mikroplaster men också PFAS-ämnen inte kommer ut i vårt samhälle. Det gör vi bland annat genom det fantastiska regelverk som vi utformar i vår union.

Där kan vi brett komma överens och tydligt ge signalen till olika företag om hur de får producera olika produkter och inte för att minska spridningen av skadliga ämnen i vårt samhälle.

Vi gör det också inte minst genom det fantastiska pågående arbetet med ett globalt avtal mot plastföroreningar. Med det kan vi på allvar komma åt dem som producerar ämnen som skadar vår miljö.

När det kommer specifikt till vindkraften är den inte något undantag. Även den ska leva upp till de höga miljökrav som bland annat miljöbalken ställer.

Det är en av anledningarna till att det är svåra och komplexa bedömningar som tar tid när vi godkänner vindkraften. Vi ser till att den lever upp till de miljökrav som ställs, särskilt givet den miljö den är i.

Vi behöver självklart många energislag och däribland vindkraften men också kärnkraften på ett sätt som fungerar för vår närmiljö och inte minst för klimatet.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. För en månad sedan läste jag i en av de större nyhetstidningarna att socialtjänstministern och regeringen driver frågan om att barns rätt ska väga tyngre än föräldrars. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har sagt att vi kommer att få se ett paradigmskifte i denna fråga. På vilket sätt kommer vi att få se denna förändring, och när?

Herr talman! Tack så mycket, Malin Höglund, för en fråga som jag tror att de flesta vet ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Socialdemokraterna drev förra mandatperioden igenom en lagstiftning som hette lex Lilla hjärtat. Men de tog inte steget fullt ut, utan lagstiftningen saknade viktiga delar - de delar som faktiskt hade räddat livet på Esmeralda.

Det vi nu gör är att ta steget fullt ut. Vi gör något så betydelsefullt som att göra barnet till egen rättighetsbärare, det vill säga att barns rätt ska gå före vuxnas. Barns röst ska äntligen få höras och spela roll.

Detta är vad den riktiga lex Lilla hjärtat handlar om, och därför är det med stor stolthet jag kan konstatera att detta kommer att bli ett paradigmskifte för socialtjänsten men också för svensk domstolsverksamhet. Det är barnens framtid vi pratar om. Inget barn ska bli berövat sin framtid och sitt liv för att samhället inte har tagit sitt ansvar.

Vi genomför nu det här paradigmskiftet, som innebär att barnet blir egen rättighetsbärare.

(Applåder)

Herr talman! Varje år genomför Naturvårdsverket en bedömning av miljömålen, och vart fjärde år presenterar man en mer detaljerad rapport. Den senaste av dessa omfattande rapporter publicerades den 17 januari 2023, och där konstateras att åtgärder för miljön verkligen gör skillnad men att det är nödvändigt att öka tempot betydligt om miljömålen för 2030 ska nås.

Naturvårdsverket uttrycker det så här på sin webbplats: "Eftersom vi bara når eller är nära att nå fyra av sexton miljökvalitetsmål når vi inte heller det övergripande generationsmålet - att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta."

I höstas meddelade regeringen att man planerar att reducera miljöbudgeten med 60 procent under mandatperioden. Min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är om målet om en nära halverad miljöbudget ligger fast.

Herr talman! Det är många som tar fasta på olika siffror i våra budgetar, och det finns många delar man kan titta noga på. Jag väljer att inte fästa blicken på prognoserna framöver. Hade man gjort det med tidigare regeringars budgetar hade det också sett mycket dystert ut. Ledamoten Järrebring vet säkert att detta beror på att man utformar prognoserna på det viset. Man brukar inte annonsera exakt var summorna landar i en sådan prognos, utan den brukar peka nedåt.

Vad som däremot är ett faktum är att den här regeringen har lagt fram en miljö- och klimatbudget som är den näst största i modern historia. Man kan titta i detalj. Vi har lagt fram en klimat- och miljöbudget på 19,5 miljarder kronor. Med undantag för året dessförinnan har siffrorna varit runt 18, 12, 11 och till och med 8,9 miljarder, 2017. Då var det ingen som betvivlade möjligheterna för myndigheterna att arbeta hårt med alla sina insatser.

Vi ska se till att en lämplig mängd pengar finns, och vi kommer absolut att fortsätta arbeta hårt för att vi i Sverige ska uppnå våra högt uppsatta miljömål.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till miljöministern. Sjön Vättern har nu invaderats av större rovmärla; det är dåliga nyheter. Det är en främmande, invasiv art, som är aggressiv. Efter invasion dominerar den så småningom bottenfaunan, och inhemska bottenlevande djurarter dör ut. Resultatet är kvaddade ekosystem. Spridningen sker ofta genom att man flyttar båtar eller vattenskotrar eller genom att man använder fiskeredskap i olika vatten.

Nu när den har kommit in i Vättern är det omöjligt att bli av med den med dagens metoder. Man oroar sig i grannskapet för att den ska komma även till sjöarna där.

I andra länder är det förbjudet att sprida dessa arter, vilket gör att man rengör båtar innan de ska flyttas, medan vi i Sverige litar till informationskampanjer. De svenska reglerna som ska hindra spridning av främmande, invasiva arter verkar inte vara ändamålsenliga. Tänker regeringen skyndsamt se till att skärpta och mer ändamålsenliga svenska regler för minskad spridning av främmande, invasiva arter upprättas?

Herr talman! Tack till Staffan Eklöf för den kloka frågan! Problemet med invasiva arter är en viktig sak som vi verkligen behöver hantera noga, för när en invasiv art väl har introducerats i ett ekosystem blir det väldigt svårhanterligt.

Vi ser att det arbete som pågår med informationskampanjer och annat genom länsstyrelsernas verktyg för att hantera detta ger framgång och är ett effektivt sätt för oss att hantera problematiken med invasiva arter. Vi kommer självklart att se över hur vi kan vidareutveckla vårt arbete och vilka möjligheter som finns att med olika metoder, bland annat med hjälp av tullen, på olika sätt bidra till att arter som förstör våra ekosystem inte introduceras.

Vi arbetar alltså på olika sätt med att motverka invasiva arter. Jag skulle inte helt underkänna metoden med informationskampanjer eftersom vi ser att de faktiskt har någorlunda bra effekt.

Herr talman! Svenskt medborgarskap borde värderas som det finaste man som enskild person kan beviljas och inneha i vårt land. Medborgarskapet är förenat med viktiga demokratiska privilegier men också grundläggande skyldigheter.

För den som inte har föräldrar som är svenska medborgare kan medborgarskapet i dag förvärvas alldeles för lättvindigt. Exempelvis kan en gängkriminell person som är över 15 år men inte fyllt 18 beviljas svenskt medborgarskap endast genom en anmälan. Vi har den senaste tiden fått se hur detta fått helt avskyvärda konsekvenser, när någon som misstänks för mord och flyr landet undan rättsväsendet ändå beviljas medborgarskap - eftersom det bara krävs en anmälan.

Så låga förväntningar ska inte gälla för att beviljas medborgarskap. Så här kan vi inte ha det.

Jag vill därför fråga migrationsministern, som jag vet arbetar idogt med att höja medborgarskapets status: Vad avser regeringen att göra för att höja det svenska medborgarskapets värde?

Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för att du belyser vikten av denna fråga! Jag håller helt med dig - medborgarskapet måste betyda mer. Det måste uppvärderas både rättsligt och symboliskt. I Sverige tar det alldeles för kort tid att bli medborgare, och kraven är alldeles för lågt ställda.

Viktor Wärnick lyfte det fruktansvärda exemplet med en person som var misstänkt för mordet på Delta Gym, som beviljades medborgarskap under tiden som vederbörande var misstänkt. Det ska inte få hända.

Något som är ytterligare stötande i det fallet är att det fanns ett färdigt utredningsförslag för att stoppa just detta. Men Socialdemokraterna hade låtit det ligga i byrålådan och damma. Vi dammar nu av det och kommer under året att återkomma med en lagrådsremiss för att stoppa detta.

Därutöver kommer vi att tillsätta en grundlagsutredning för att kunna återkalla medborgarskap. Vi kommer att tillsätta en utredning för att ytterligare uppvärdera det genom förlängd hemvisttid, krav på egen försörjning och skärpta krav på hederlig vandel, bland annat.

Herr talman! Många är de svenskar som har drabbats av extremväder de senaste åren, och så ser också ut att bli fallet kommande sommar. Det handlar om hushåll och privatpersoner som får sina bostäder vattenskadade efter häftig nederbörd. Det handlar om skogsägare vars skog brinner upp. Och det handlar om äldre som har mycket svårt att hantera den långa perioden av värme och värmeböljor som drar in över vårt land.

Så här ser det ut även i övriga Europa. Förra sommaren var faktiskt den varmaste som uppmätts hittills, och nu varnar forskare för att också denna sommar kommer att bli väldigt varm. I Frankrike pratar Emmanuel Macron om att landet kommer att ha problem med vattentillförseln. Man förutspår 40 procent lägre vattentillgång till 2050. I Spanien oroar sig bönder för sina grödor och försöker ställa om, men det är mycket svårt. Det finns inget vatten, och det kommer inget regn - och somrarna går.

Jag vill fråga klimatministern hur Sverige förbereder sig och hur ministern samordnar med de andra statsråden i denna fråga.

Herr talman! Tack, ledamoten Jytte Guteland, för en oerhört viktig fråga! Det är ett väldigt bekymmersamt läge. Precis som ledamoten framför finns det mycket som antyder att vi kommer att ha en svår sommar framför oss. Med detta arbetar inte bara jag själv intensivt utan allra främst landsbygdsministern och ministern för civilt försvar.

Det är väldigt bra att vi har ett statsråd som Carl-Oskar Bohlin som aktivt kan arbeta med hur vi ser till att vårt samhälle klarar av alla de påfrestningar som kommer av exempelvis klimatkrisen. Det allra bästa man kan göra för att undvika sådana här extrema väderfenomen, som blir alltmer återkommande, är ju att minska utsläppen. Vi minskar våra utsläpp genom att sluta använda fossil energi och börja använda rena metoder och sätt att framställa produkter och tjänster. Därför är det väldigt viktigt med ett rent energisystem. Jag hoppas att Socialdemokraterna nu också ställer sig tydligt bakom kärnkraften, så att vi kan ha mer ren el och sluta släppa ut och bidra till extremväder.

Herr talman! År 2003 miste lilla Sabina, fem år, livet. Hon blev ihjälhuggen av en man som uppgav att han befalldes av röster i sitt huvud. Mannen dömdes till rättspsykiatrisk vård. Där träffade han en kvinna som också var intagen. De fick två barn tillsammans.

Det yngsta barnet är nu familjehemsplacerat, men det äldsta, som nu är fem år, fick mannen ensam vårdnad om när pojken var två år efter att mamman hade återfallit i missbruk. Socialtjänsten uttryckte till domstolen att det skulle vara praktiskt om mannen fick ensam vårdnad. Man upplyste dock inte om mannens bakgrund.

Chefsöverläkaren på Säter beskrev senast i juni förra året mannen som våldsbenägen, stresskänslig och med tydlig empatistörning. På en fråga från läkare, när mannen säger att han är frisk, om det är han eller rösterna som svarar, säger han: Det kan man aldrig veta.

Mannen är nu ute i samhället igen med ensam vårdnad om sin femårige son. Socialtjänsten där de bor har ingen kännedom om mannen.

Jag är medveten om att socialtjänstministern inte kan uttala sig i enskilda fall. Men min fråga är: Hur arbetar regeringen för att förbättra kommunikationen mellan myndigheter, och hur ska vi bättre kunna säkra barns trygghet och säkerhet för att undvika fler tragiska fall som exempelvis Lilla hjärtat eller, som senast, lilla Tintin?

Herr talman! Tack, Carita Boulwén, för frågan!

Precis som ledamoten själv säger kan jag inte kommentera några enskilda fall. Men att prioritera arbetet för att säkerställa barns trygghet och säkerhet är en av de frågor som står allra högst upp på min egen dagordning.

I dag är det en rad barn som har fått ge namn åt lagar. Så ska vi naturligtvis inte ha det.

När det gäller umgängesrätt och vårdnad finns det en rad utredningar som just nu arbetar. Vi får väl återkomma när vi också har remissvaren på de utredningarna för att kunna gå vidare med en lagstiftning.

Men jag vill också säga att om det visar sig att dessa utredningar inte är tillräckligt kraftfulla för att kunna säkerställa detta kommer vi att gå vidare. Vi har dessutom inte mindre än tre utredningar som just nu arbetar i Socialdepartementet och Justitiedepartementet för att säkerställa att man ska kunna lämna relevant information mellan olika myndigheter för att det här inte ska hända igen.

Herr talman! Public service-företagen i Sverige har ett högt förtroende. Den senaste mätningen visar att så många som tre av fyra har ett högt förtroende för public service. Men samtidigt ser vi att det finns en del kvar att göra och att det skiljer sig lite mellan olika grupper. Anser kulturminister Parisa Liljestrand att det är möjligt att öka förtroendet hos just denna grupp, som menar att de i dag inte har en relation till public service?

Herr talman! Public service är verkligen en del av vår demokratiska infrastruktur. Inte minst i tider av kris och krig är det viktigt att alla i vårt land kan vända sig dit för att få relevant och sanningsenlig information. Därför betonar vi också i direktiven till public service-utredningen att de förslag som tas fram ska stärka public services legitimitet och också hjälpa till att behålla det höga förtroendet.

Jag vet att det finns de som försöker göra partipolitik av den här frågan. Det finns de som säger att det handlar om att stryka väljargrupper medhårs, men inget kunde vara mer fel. Det finns i dag grupper där förtroendet för eller relationen till public service är svagare och ibland närmast obefintligt. Nya generationer och nya svenskar behöver också hitta dit.

För mig är det här en oerhört viktig fråga. Jag förstår inte hur det inte kan vara det för andra. I direktiven trycker vi på att public service ska fortsätta att folkbilda och fortsätta att göra journalistik för hela landet. Det tror jag är det absolut bästa sättet att bygga förtroende för denna viktiga del av vår demokratiska infrastruktur.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard.

Den moderatledda regeringen lägger just nu äntligen om svensk migrationspolitik. Vi lägger också om biståndspolitiken. Inom biståndspolitiken trycker vi för första gången väldigt hårt på kopplingen mellan handel och bistånd för att motverka fattigdom och göra världen bättre. Men det finns också en tydlig koppling mellan biståndet och migrationen. Där har regeringen tidigare uttryckt att man vill titta på möjligheten att använda biståndet som ett sätt att förmå länder att ta emot sina egna medborgare när de ska återvända, att biståndet då skulle kunna vara ett påtryckningsmedel och att man skulle kunna dra in det om länder vägrar samarbeta. Det finns ju flera exempel som vi har kunnat ta del av i medierna genom åren.

Min fråga är därför: Hur avser regeringen att gå vidare med denna viktiga fråga?

Herr talman! Tack, Fredrik Saweståhl, för denna viktiga fråga! Det stämmer att detta är oerhört prioriterat för regeringen. Återvändandet har inte fungerar tillräckligt bra i Sverige. Det är bara ungefär hälften av dem som ska lämna landet efter att fått nej på sin asylansökan som gör det frivilligt. Här måste vi jobba på alla möjliga sätt.

Vi har bland annat studerat hur Danmark på ganska kort tid har ökat sina nivåer från ungefär samma som i Sverige till 85 procent. Det finns mycket man kan göra.

En nyckel här är att alla relevanta delar av regeringen så att säga talar med samma röst. Därför har jag inlett ett nära samarbete med utrikesministern, bistånds- och handelsministern och justitieministern där vi tillsammans ser till att arbeta mot de länder som inte tar emot sina egna medborgare trots att de har en skyldighet att göra det. Där är biståndet en väldigt viktig del.

Det har också varit prioriterat under det svenska ordförandeskapet att säkerställa att fler länder i Europa jobbar med detta och utövar påtryckningar både via biståndet och via exempelvis viseringspolitiken. Vi ser redan resultat av det.

Herr talman! En stark arbetslinje och en bra skola som ger alla barn en god start i livet är grundläggande för att förebygga framtida sociala problem. Det mest elementära är dock ett gott föräldraskap. Men att vara förälder kan vara både svårt och krävande, och därför är det bra att regeringen har satsat stort på att stödja införandet av föräldraskapsprogram i Sveriges alla 290 kommuner. Det är en verkligt viktig insats för att stärka föräldraförmågan och därmed ge föräldrar bättre förutsättningar att ta sitt föräldraansvar. Föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap, men det är också viktigt att betona och stärka föräldraansvaret. Därför är jag glad att socialtjänstministern liksom statsministern har betonat att detta ska stärkas. Då är min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall hur detta ska ske: Hur avser regeringen att stärka föräldraansvaret?

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan! Precis som ledamoten understryker är föräldrarna den absolut viktigaste faktorn för att hålla barn och unga från kriminalitet. De 400 miljoner som regeringen nu satsar på föräldraskapsstöd kommer att vara en viktig resurs när det gäller att understryka detta. Men det hjälper ju inte om föräldrar som verkligen behöver ta emot stödet tackar nej till det.

Därför gör vi en rad saker. Bland annat lägger vi direktiv till utredningen om öppna insatser utan samtycke av vårdnadshavare att just se över frågan om föräldraansvar. Bland annat ska utredningen se över om ekonomiska konsekvenser kan vara aktuella i de fall där vårdnadshavare inte följer beslut från socialnämnden.

Regeringen stöttar och ger föräldrar och vårdnadshavare stöd på en rad olika sätt. Men när man inte tar sitt föräldraansvar måste det också få konsekvenser. Vi undersöker nu möjligheterna att ytterligare inskärpa det.

Frågestund

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.