KU:s granskning av regeringen är klar
Publicerad:
Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagsledamöterna. I fem granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.
Resultatet av KU:s granskning presenterades på en pressträff torsdagen den 1 juni. Presskonferensen kan ses i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet
Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat i den ordning ärendena tas upp i betänkandet och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet.
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande.
Skolministerns agerande vid riksdagens frågestund
KU har granskat skolminister Lotta Edholms agerande vid riksdagens frågestund. Skolministern meddelade under frågestunden att hon inte kunde svara på vissa frågor på grund av att hon var anmäld till konstitutionsutskottet. I granskningen framkom att det inte låg någon rättslig grund för denna bedömning av skolministern. KU framhåller att en anmälan till konstitutionsutskottet inte kan anses innebära att statsråd är förhindrade att svara på frågor om regeringens politik.
Beredning av lagförslag om sekretess i ärenden om elstöd
I granskningen om regeringens beredning av lagförslag om sekretess i ärenden om elstöd anser KU att det inte går att utesluta att beredningen av den första av de två promemoriorna med lagförslagen hade kunnat inledas tidigare. Detta för att begränsa behovet av brådskande beredning. Tidsfristerna för remissinstanserna och Lagrådet var mycket korta med tanke på lagförslagens innebörd och komplexitet. KU konstaterar också att den korta tidsramen även innebar att riksdagens behandling av propositionen påverkades genom förkortad motionstid och tid för beredning. KU framhåller att lagförslag med så pass kort tid fram till ikraftträdandet endast bör läggas fram vid undantagsfall.
Dåvarande klimat- och miljöministerns uttalande om möjligheterna till ny kärnkraft
En annan granskning gäller dåvarande klimat- och miljöminister Annika Strandhälls uttalande om möjligheterna till ny kärnkraft, som gjordes i svaret på en interpellation. KU framhåller att det är en självklar utgångspunkt att uttalanden av ministrar ska vara korrekta. Inte minst i svaret på en interpellation som är ett led i riksdagens kontroll av regeringen, där svaren från ministrarna till ledamöternas skriftliga frågor är väl förberedda. När det gäller det aktuella uttalandet konstaterar KU att det gjordes i själva svaret på interpellationen. I den efterföljande debatten utvecklade klimat- och miljöministern svaret. Granskningen ger inte anledning till ytterligare uttalande av KU.
Statsministerns uttalande om fossilfri industrination
Statsminister Ulf Kristerssons uttalande om fossilfri industrination, som gjordes i regeringsförklaringen efter 2022 års val, har också granskats. KU har tidigare uttalat att en regeringsförklaring ska ses som en allmän avsiktsförklaring utan någon rättsverkan. Det utesluter dock inte krav på att sakuppgifter som lämnas i regeringsförklaringar är korrekta. Statsministern grundade sitt uttalande på en myndighetsrapport och det var en del av ett bredare resonemang. Enligt KU hade risken för missförstånd sannolikt kunnat undvikas om statsministern varit tydligare med vad han åsyftade i uttalandet. Samtidigt konstateras att uttalandet sett i sitt sammanhang kan förstås på olika sätt och att det är en del av den politiska debatten.
Dåvarande utrikesministerns uttalande om krigsmaterielexport till Ukraina
Den dåvarande utrikesministern Ann Lindes uttalande om krigsmaterielexport till Ukraina har också granskats. Något förbud mot export av krigsmateriel till en stat som befinner sig i en väpnad konflikt finns inte i krigsmateriellagen. I riktlinjerna för krigsmaterielexport sägs att ett exporttillstånd inte bör beviljas om det avser en stat som befinner sig i en väpnad konflikt med en annan stat. Det säkerhetsläge världen befann sig i när uttalandet gjordes, liksom behovet av att inte bidra till spekulationerna kring en eventuellt förestående rysk invasion, utgjorde enligt KU goda skäl för dåvarande utrikesministern att betona att möjligheten till en svensk export av krigsmateriel till Ukraina inte var självklar. Det finns dock en risk för att delar av dåvarande utrikesministerns uttalade kan ha uppfattats som att krigsmateriel inte kunde sändas till Ukraina utan att reglerna först ändrades.
Andra resultat i granskningen
I övriga granskningar har KU inte funnit skäl att peka på några brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande. Bland dessa granskningar kan följande resultat nämnas.
Regeringens samråd med EU-nämnden om plattformsdirektivet
KU har granskat regeringens samråd med EU-nämnden om plattformsdirektivet. Av granskningen framgår att den kommenterade dagordningen som överlämnades till EU-nämnden under måndagen inför samrådet på fredagen inte innehöll inte något förslag till ståndpunkt och det fanns inte heller något rådsdokument med förslag till allmän riktlinje. Inte heller under torsdagen fanns något rådsdokument tillgängligt. Arbetsmarknadsdepartementet överlämnade då ett dokument från rådssekretariatet till Coreper, det organ som förbereder möten i ministerrådet, och som departementet hade haft tillgång till sedan slutet av veckan innan. Departementet överlämnade även en reviderad kommenterad dagordning som innehöll regeringens ståndpunkt.
KU anser att EU-nämnden ska få ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt av regeringen och att det överlämnas så fort det är praktiskt möjligt. Detta menar KU är en förutsättning för att samrådet mellan regeringen och EU-nämnden ska bli meningsfullt. På så sätt kan samtliga partier i EU-nämnden få utrymme att internt diskutera och förankra en välgrundad ståndpunkt. Samtidigt råder regeringen inte över beslutsprocessen inom EU eller hur förhandlingarna förs. Regeringen har dock alltid ett informationsövertag om vad som sker i förhandlingarna inom EU och har därmed ett ansvar att förse EU-nämnden med det underlag som krävs. KU anser att det i situationer som den aktuella kan finnas skäl för regeringen att uppdatera EU-nämnden med information om ärendets status. KU understryker också vikten av dialog mellan regeringen och EU-nämnden så att EU-nämndens behov av information så långt som möjligt kan tillgodoses.
Regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023
Regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023 har också granskats av KU. Vid omröstningen om EU:s årsbudget i rådet lade regeringen ner sin röst eftersom överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet innebar en ökning jämfört med det ursprungliga förslaget. Regeringens ståndpunkt var däremot att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. KU noterar att frågan om hur regeringen skulle ställa sig vid en omröstning inte uttryckligen lades fram i ståndpunkten eller kom till uttryck vid samrådet med EU-nämnden. En förutsättning för ett fungerande samråd mellan riksdagen och regeringen är enligt KU att eventuella oklarheter måste redas ut. Givet situationen och Sveriges tidigare agerande i rådet vid beslut om årsbudgeten hade det varit naturligt om regeringen och EU-nämnden under samrådet inför rådsmötet gemensamt hade sett till att även ta upp hur Sverige skulle lägga sin röst i rådet utifrån hur förhandlingarna föll ut, alternativt kommit överens om att regeringen skulle återkomma i frågan.
Avvecklingen av klimatbonusen
Avvecklingen av klimatbonusen har också granskats av KU. Klimatbonusen är reglerat i en förordning som säger att stöd lämnas i mån av tillgång till medel. Det är riksdagen som anvisar medel. I budgetpropositionen 2023 angav regeringen att klimatbonusen skulle avvecklas och föreslog att medel för 2023 skulle anvisas endast för utestående betalningar och beställningar som redan gjorts. I samband med överlämningen av budgetpropositionen till riksdagen publicerade regeringen ett pressmeddelande om att klimatbonus inte skulle lämnas till de som köpte eller beställde en klimatbonusbil efter ett visst datum. Riksdagen beslutade senare i enlighet med regeringens förslag. Därefter ändrade regeringen förordningen om klimatbonusen.
KU har inga synpunkter på ordningen för de olika besluten. Vidare anser KU att det vid situationer som den aktuella är värdefullt att informera allmänheten i förväg på det sätt som regeringen gjorde. I pressmeddelandet hade enligt KU även kunnat framgå att avvecklingen av klimatbonusen var ett förslag som skulle beslutas av riksdagen.
Tillsättandet av nationell säkerhetsrådgivare
I tillsättandet av nationell säkerhetsrådgivare har KU granskat processen. Inför rekryteringen gjordes ingen intresseannonsering. Regeringen gjorde bedömningen att en direktrekrytering krävdes för att skyndsamt få den nationella säkerhetsrådgivaren på plats och att detta var i enlighet med rådande praxis. Denna del av granskningen ger inte någon anledning till något uttalande av KU.
I granskningen uppmärksammas frågan om jäv, som väckts med anledning av statsminister Ulf Kristerssons privata relation till säkerhetsrådgivaren. Beslutet att anställa säkerhetsrådgivaren fattades vid ett regeringssammanträde där statsministern var ordförande och föredragande statsråd i ärendet. Statsministern gjorde bedömningen att relationen inte var av den karaktär att hans opartiskhet kunde ifrågasättas, och därmed fanns inget skäl att avstå från att delta i beslutet. KU har inga invändningar mot denna bedömning. Med det sagt kan i situationer likt denna alltid övervägas möjligheten att avstå från att delta i beslut för att hålla ett än större säkerhetsavstånd.
Skolministerns hantering av sitt aktieinnehav i samband med tillträdet som statsråd
KU har även granskat skolminister Lotta Edholms hantering av sitt aktieinnehav i samband med tillträde som statsråd. Skolministern sålde sina aktier i en skolkoncern kort efter att hon och övriga nya ministrar presenterats för riksdagen. Efter tillträdet lämnade hon även uppdraget som styrelseledamot i skolkoncernen. Statsministern var informerad om hennes aktieinnehav och styrelsepost innan han utnämnde henne till skolminister. KU har inga invändningar mot det sätt som skolministern hanterade sina engagemang i skolkoncernen i samband med tillträdet.
Granskning av ministrars uttalanden
KU har fört en diskussion om granskning av uttalanden av ministrar. Under senare år har antalet anmälningar av ministrars uttalanden ökat väsentligt och de har i allt större utsträckning handlat om huruvida ett uttalande varit korrekt i sak eller inte. Den ökade omfattningen över tid har lett till att KU fått anledning till att se över sin hantering av dessa anmälningar framöver. Enligt KU bör granskning av ministrars uttalanden avgränsas till fall där det kan ställas krav på uttalanden utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Exempelvis uttalanden i samband med svar på interpellationer och frågor från riksdagens ledamöter. Många uttalanden faller utanför en sådan avgränsning då de har mer karaktär av inlägg i en specifik eller fortgående politisk debatt mellan partierna.
Fri och öppen debatt är en grundläggande förutsättning i en demokrati och inlägg som görs kan vara tillspetsade och polemiska, vilket de ska kunna vara men de förutsätts också vara korrekta i sak. Ministrar och förtroendevalda har här ett stort ansvar för hur debatten förs. Medvetet felaktiga och osanna uttalanden omöjliggör inte bara en seriös politik utan har också en negativ inverkan på åsiktsbildningen i samhället och leder i förlängningen till en försvagning av vår demokrati. Det är dock KU:s uppfattning att uttalanden som har karaktären av inlägg i en politisk debatt i första hand bör granskas inom ramen för sådan debatt och i det offentliga samtalet, inte inom ramen för den konstitutionella granskningen som är KU:s uppgift. Av detta skäl väljer KU att inte göra några bedömningar i ett antal granskningsärenden som tas upp i betänkandet.
Dokument
Så granskar KU regeringen
KU kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se