Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 1998/99:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande 1998/99:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till
anslag till olika former av studiestöd m.m. och 40
motionsyrkanden på området. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker alla
motionsyrkandena.

Förslaget innebär att anslagen till studiemedel och
vuxenstudiestöd ökas i takt med att det blir fler
elever i Kunskapslyftet och kvalificerad
yrkesutbildning och fler studenter i
högskoleutbildning. Inga andra förändringar föreslås
i studiestödssystemet för år 1999.

Ett drygt tjugotal motionsyrkanden om principer för
ett nytt studiestödssystem avstyrks av utskottet med
hänvisning till att regeringen har aviserat en
proposition om ett nytt system för genomförande år
2000.

Moderaternas, Kristdemokraternas, Centerpartiets
och Folkpartiets företrädare redogör i särskilda
yttranden för sina budgetalternativ, som bygger på
andra utgiftsramar än dem som regeringen föreslagit.
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
begär i reservationer också tillkännagivanden till
regeringen om principerna för ett nytt
studiestödssystem.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1998/99:1
Budgetpropositionen för 1999, utgiftsområde 15
Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen godkänner att under år 1999 lån
tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för studielån om 81,8 miljarder kronor (se avsnitt
2.4, anslag A 2 Studiemedel m.m.),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för
Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa sådan
produktion av studentlitteratur, som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år
1999, om högst 1 000 000 kronor (avsnitt 2.4, anslag
A 5 Bidrag till studiesociala ändamål),

3. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
sammanställning i bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1998/99:Ub701 av Christel Anderberg och Kent Olsson
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
skyndsam utredning av studiemedels-systemet i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub702 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ändringar i
tillämpningen av studiemedel i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1998/99:Ub703 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
enhetliga regler för återbetalning av studielån.

1998/99:Ub704 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna för
återbetalningsskyldighet av studiemedel för EU-
anställda i Sverige bör likställas med de regler som
gäller för bosatta i Sverige.

1998/99:Ub705 av Annika Nilsson och Kent Härstedt
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att se över studiemedelssystemet.

1998/99:Ub706 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett nytt
studiemedelssystem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fribeloppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om studiemedel för
äldre studerande.

1998/99:Ub707 av Alf Eriksson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta upp frågan om
avskrivning av studieskulder för sjukpensionärer i
samband med reformeringen av studiestödssystemet.

1998/99:Ub709 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett nytt system
bör träda i kraft snarast möjligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om social
snedrekrytering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändrade krav på
studieresultat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll av
studieaktivitet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om höjt fribelopp,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om
fortsatt N/T-anslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barntillägg i
studiestödssystemet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om morgondagens
studiestödssystem,

11. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

1998/99:Ub710 av Tuve Skånberg och Ingrid Näslund
(kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ett nytt system med bonus för förtida
återbetalning av studiemedel.

1998/99:Ub712 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheterna till studiefinansiering genom att höja
den nuvarande åldersgränsen för studielån.

1998/99:Ub713 av Mikael Oscarsson och Amanda
Grönlund (kd) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att se över fribeloppssystemet
så att arbetande studenter ej missgynnas.

1998/99:Ub714 av Märta Johansson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om reglerna för
det s.k. fribeloppet.

1998/99:Ub715 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om reformering av
studiestödet.

1998/99:Ub717 av Paavo Vallius (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskoleutbildning för
vuxna finskspråkiga romanielever och om
studiefinansiering.

1998/99:Ub718 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
15 Studiestöd anslag A 3 Vuxenstudiestöd m.m.,
anvisa 8 451 275 000 kr för 1999 i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
15 Studiestöd anslag A 4 Bidrag till kostnader vid
viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk, anvisa 66 718 000
kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
15 Studiestöd anslag A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, anvisa 25 034 000 kr för 1999
i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under utgiftsområde
15 Studiestöd anslag A 7 Särskilt vuxenstudiestöd
till studerande vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar, anvisa 314 197 000 kr för
1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Ub801 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att den planerade förändringen av
studiemedelssystemet genomförs snarast,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
ändringar av fribeloppet vid inkomst i kombination
med studiemedel,

68. att riksdagen för budgetåret 1999 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning (tabell
1),

69. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om beräknad
fördelning på anslag inom utgiftsområde 15
Studiestöd för budgetåren 2000 och 2001 (tabell 1).

1998/99:Ub803 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett nytt
studiestödssystem,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en höjning av
fribeloppsgränsen,

20. (delvis) att riksdagen för budgetåret 1999
anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd
och utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.

1998/99:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag
inom utgiftsområde 15 i enlighet med vad i motionen
anförts,

37. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ett nytt studiefinansieringssystem i enlighet med
vad i motionen anförts.

1998/99:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

16. (delvis) att riksdagen för budgetåret 1999
anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd
och utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av
uppställningen i bilaga till motionen,

1998/99:So373 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fribeloppet för
studiemedel.

1998/99:N337 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avskrivning av
studielån.

1998/99:A811 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om återinförande
av barntillägg i svux och svuxa.

I bilaga 2 till detta betänkande finns en
sammanställning av såväl regeringens som
oppositionspartiernas budgetförslag för
utgiftsområdet.

Utskottet

Inledning

Riksdagen skall inom kort fastställa utgiftsramar
för de olika utgiftsområdena budgetåret 1999.
Finansutskottet har den 19 november 1998 tillstyrkt
regeringens förslag att utgiftsramen år 1999 för
utgiftsområde 15 Studiestöd skall omfatta
22 447 075 000 kr.

Utvecklingen de senaste åren på studiestödsområdet
har präglats av den stora satsningen på
Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning och
på utbyggnad av högskolan, som alla har medfört
ytterligare kostnader för studiestöd. Regeringen
noterar i budgetpropositionen att det särskilda
utbildningsbidraget, som infördes den 1 juli 1997,
aktivt har bidragit till att rekrytera arbetslösa
till vuxenutbildning inom ramen för Kunskapslyftet.
I det nuvarande studielånesystemet finns det enligt
regeringen en risk för framtida avskrivningar. De
osäkra fordringarna beräknas enligt Centrala
studiestödsnämnden (CSN) till ca 2 miljarder kronor
utifrån nuvarande skuldstock. Regeringen upprepar
sin tidigare meddelade avsikt att återkomma avseende
ett nytt återbetalningssystem för studielånen,
grundat på Studiestödsutredningens förslag,
kombinerat med en prövning av bidragsandelens
storlek för genomförande år 2000.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 15
budgetåret 1999

Regeringens förslag

I avvaktan på den aviserade propositionen om ett
reformerat studiestöds-system lägger regeringen inte
fram några förslag om förändringar inom studie-
stödsområdet för budgetåret 1999. Anslaget till
studiemedel är beräknat med hänsyn till den
beslutade utbyggnaden av grundläggande
högskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning
och anslaget till vuxenstudiestöd med hänsyn till
den fortsatta utbyggnaden av Kunskapslyftet. I
anslaget till vuxenstudiestöd ingår också medel till
stipendier för elever under 20 år som genomför basår
med inriktning mot naturvetenskap och teknik inom
komvux.

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av
bilaga 2.

Det samlade lånebehovet för studielån beräknas för
det kommande budgetåret till 81,8 miljarder kronor.
Regeringen begär riksdagens godkännande av att lån
tas upp i Riksgäldskontoret av denna omfattning.

Regeringen begär också bemyndigande att för Talboks-
och punktskriftsbiblioteket beställa sådan
produktion av studentlitteratur, som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter år
1999 om högst 1 miljon kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1998/99:Ub718 ett anslagsbelopp till vuxenstudiestöd
som är anpassat till partiets förslag beträffande
omfattningen av Kunskapslyftet (yrk. 1). Detta
senare förslag behandlas i utskottets betänkande
1998/99:UbU1. Moderaterna föreslår vidare en ökning
med 1 miljon kronor, jämfört med regeringens
förslag, av anslaget A 4 Bidrag till kostnader vid
viss gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk (yrk. 2).
Moderaterna anser att teckenspråksutbildningen även
skall vara tillgänglig för andra närstående
släktingar till döva och hörselskadade barn än
föräldrar. Vidare föreslås i motionen en ökning av
anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
med 1,5 miljoner kronor, jämfört med regeringens
förslag, mot bakgrund av att antalet läshandikappade
högskolestuderande har ökat kraftigt de senaste åren
(yrk. 3). Slutligen vill Moderaterna successivt ta
bort rätten till särskilt förmånligt studiestöd för
vissa studenter i s.k. NT-utbildning, och beräknar
därför för år 1999 en minskning av anslaget A 7 med
225 miljoner kronor (yrk. 4).

Sammantaget innebär Moderaternas budgetförslag att
utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med
1 462 103 000 kr, jämfört med regeringens förslag,
som finansutskottet nyligen har tillstyrkt.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1998/99:Ub709
(yrk. 11) också ett lägre belopp på anslaget till
studiemedel, eftersom partiet anser att utbyggnaden
av grundläggande högskoleutbildning skall ske
långsammare än vad regeringen räknat med och vad
riksdagen har beslutat. De vill jämfört med
regeringens förslag minska anslaget till studiemedel
med 209 miljoner kronor. Vidare vill
Kristdemokraterna (yrk. 6) helt avskaffa anslaget A
7 Särskilt vuxenstudie-stöd till studerande vid
vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i
budgeten för år 1999.

Sammantaget innebär Kristdemokraternas förslag att
utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med 748
197 000 kr, jämfört med regeringens förslag.

Kristdemokraterna anser att man bör införa en
striktare kontroll av studieaktivitet bland
studiemedelstagarna, och att en sådan skärpning år
1999 skulle kunna skapa ett utrymme på 200 miljoner
kronor som Kristdemokraterna vill använda för att
höja det s.k. fribeloppet inom studiemedelssystemet,
den gräns upp till vilken studenten kan ha inkomster
utan att det påverkar studiemedelsbeloppet (yrk. 4
och 5).

Centerpartiet lägger i motion 1998/99:Fi210 yrkande
15 fram ett budgetförslag för utgiftsområde 15 som
bygger på förslag i motion 1998/99:Ub706 (c) om ett
nytt studiemedelssystem. Detta nya system
kännetecknas av att totalbeloppet sänks från
nuvarande 175 % av ett basbelopp per år till 162 %,
samtidigt som bidragsdelen av totalbeloppet höjs
från nuvarande 27,8 % till 50 %. Enligt den
förstnämnda motionen skall det nya systemet införas
fr.o.m. höstterminen 1999. Centerpartiet föreslår
därför att anslaget till studiemedel år 1999 ökas
med 1 miljard kronor.

Sammantaget innebär Centerpartiets förslag att
utgiftsramen för utgiftsområde 15 ökas med 1 miljard
kronor, jämfört med regeringens förslag.

Folkpartiet föreslår i motionerna 1998/99:Ub803
yrkande 20 och 1998/99: Fi211 yrkande 16 att
anslaget till studiemedel skall ökas med 275
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Folkpartiet har beräknat 125 miljoner kronor för
studenter som deltar i sommaruniversitet och 150
miljoner kronor för studenter i s.k. NT-utbildning
vilka hittills har fått särskilt vuxenstudiestöd
under anslaget A 7. Det senare anslaget vill
Folkpartiet, liksom Kristdemokraterna, avskaffa
fr.o.m. år 1999. Anslaget till vuxenstudiestöd
föreslår Folkpartiet skall minskas med 1 330 000 000
kr, vilket torde sammanhänga med att partiet räknar
med att antalet studerande i Kunskapslyftet i ett
fortvarighetstillstånd kan minskas med 25 %. Som
utskottet uppfattar resonemanget i motion
1998/99:Fi211 vill Folkpartiet också att 20 % av det
särskilda utbildningsbidraget till vuxna som läser
på gymnasienivå skall ha formen av studielån.
Förslagen om Kunskapslyftets omfattning och om
sommaruniversitet behandlas i utskottets betänkande
1998/99:UbU1.

Sammantaget innebär Folkpartiets förslag att
utgiftsramen för utgiftsområde 15 minskas med
1 594 197 000 kr.

Miljöpartiet föreslår i motion 1998/99:Ub801 yrkande
68 samma anslagsbelopp inom utgiftsområde 15 som
regeringen har föreslagit. De föreslår vidare i
samma motion (yrk. 69) anslagsbelopp för åren 2000
och 2001 som överensstämmer med de belopp som
regeringen beräknar i propositionen. Regeringen har
dock inte lagt fram något förslag till riksdagen i
den delen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att frågorna om fribeloppet och
skärpt kontroll av studieaktivitet bör behandlas i
samband med förslag om ett nytt studiestödssystem
och att riksdagen inte bör ta ställning i sak till
dessa i budgeten för år 1999. Yrkandena 4 och 5 i
motion 1998/99:Ub709 bör därför avslås.

De förslag om annan omfattning av Kunskapslyftet,
kvalificerad yrkesutbildning och grundläggande
högskoleutbildning och om sommaruniversitet, som
ligger till grund för de avvikande anslagsförslagen
från oppositionspartierna, kan utskottet inte ställa
sig bakom. Det särskilda vuxenstudiestödet för vissa
studenter i naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning har enligt utskottets uppfattning
haft stor betydelse för att rekrytera något äldre
personer med yrkeserfarenhet till sådana studier.
Satsningen är tidsbegränsad och bör enligt
utskottets mening fullföljas. Om den skulle avbrytas
nu, innebär det stor risk för att studenter som
börjat sina studier med förutsättningen att de får
detta slag av studiestöd kommer att lämna studierna.
Utskottet avstyrker också Folkpartiets förslag om
införande av en lånedel i det särskilda
utbildningsbidraget år 1999.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig
bakom de övriga förslagen om andra anslagsbelopp än
dem som regeringen har föreslagit. Riksdagen bör
alltså med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 6 och
11, 1998/99:Ub718 yrkandena 1-4, 1998/99:Ub801
yrkande 68, 1998/99:Ub803 yrkande 20 i denna del,
1998/99:Fi210 yrkande 15 och 1998/99:Fi211 yrkande
16 i denna del anvisa anslagen under utgiftsområde
15 Studiestöd enligt uppställning i bilaga 1.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte nu ta
ställning till anslagsbelopp inom utgiftsområde 15
för budgetåren 2000 och 2001. Utskottet föreslår
alltså att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801
yrkande 69.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner att
lån tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade
behovet av studielån om 81,8 miljarder kronor och
att regeringen bemyndigas att för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa sådan produktion av
läromedel som, inklusive tidigare gjorda åtaganden,
medför utgifter efter år 1999 om högst 1 miljon
kronor. Enligt vad utskottet inhämtat motsvarar
beloppet vad Talboks- och punktskriftsbiblioteket
anmält sig behöva.

Ett reformerat studiestödssystem

En skyndsam utredning av studiemedelssystemet begärs
i motion 1998/99: Ub701 (m). Motionärerna menar att
det nuvarande systemet innebär ett oförmånligt
lånesystem och att arbete bestraffas. De anser att
fribeloppet bör avskaffas så att inkomsten inte
påverkar rätten till studielån. Vid den samlade
reformering av studiestödssystemet som är nödvändig
bör man enligt deras mening också överväga
skattereglerna för företagsstipendier samt införande
av någon form av förmånligt sparande för framtida
studier. Slutligen hävdar de att CSN måste läggas
ner snarast.

U t s k o t t e t anser att riksdagen nu bör
avvakta regeringens aviserade proposition om
studiestödet. Flera av de frågor som tas upp i
motionen har behandlats i Studiestödsutredningens
betänkande (SOU 1996:90), som kommer att ligga till
grund för regeringens förslag. Det finns inte
anledning att begära utredning av de ytterligare
frågor som motionärerna tar upp. Motionsyrkandet
avstyrks.

En ändring av nuvarande regler när det gäller
studiemedel vid kantorsutbildning begärs i motion
1998/99:Ub702 (m). Motionären påtalar att
kantorsutbildning vid folkhögskola betraktas som
gymnasial utbildning, medan kantorsutbildning vid
Lunds universitet (Musikhögskolan i Malmö) och vid
Ersta Sköndal högskola (f.d. Sköndalsinstitutet)
räknas som högskoleutbildning. Detta påverkar enligt
motionären rekryteringen till de olika
kantorsutbildningarna på ett orättvist sätt.

U t s k o t t e t noterar att det ankommer på
regeringen att bestämma vilka utbildningar som i
studiemedelshänseende skall räknas som gymnasiala
respektive som eftergymnasiala. Riksdagen bör inte
heller på denna punkt föregripa regeringens
aviserade studiestödsproposition. Motion 1998/99:
Ub702 bör därför avslås.

Motion 1998/99:Ub717 (s) tar upp
studiefinansieringen för vuxna finskspråkiga
romanielever vid deras grundskoleutbildning. Det är
viktigt att de vuxna romerna får möjlighet till
utbildning, när intresset för detta har vuxit inom
gruppen, skriver motionären. Enligt honom har denna
grupp av vuxenstuderande haft mycket låga inkomster.
De nuvarande vuxenstudiestöden, där bidragen grundar
sig på tidigare inkomst, är därför otillräckliga och
de flesta måste finansiera sina grundskolestudier
med studielån. I den kommande reformeringen av
studiestöden som regeringen annonserat är det
viktigt att denna fråga beaktas, anser motionären.

U t s k o t t e t utgår från att regeringen liksom
Studiestödsutredningen överväger behovet av att
studiestödsbeloppen är tillräckliga och att
skuldsättningen begränsas särskilt för dem som
behöver studera på grundskolenivå vid vuxen ålder.
Motionärens yrkande om ett tillkännagivande till
regeringen avstyrks.

I ett stort antal motioner förs det fram synpunkter
på principerna för ett nytt studiestödssystem.

Kristdemokraterna framhåller i motion 1998/99:Ub709
att det nya system som kommer måste uppmuntra nya
grupper att börja studera och därmed motverka social
snedrekrytering (yrk. 2). Vidare anser de att
Studiestödsutredningen kom fram till en bra
avvägning av kraven på studieresultat (yrk. 3).
Barntillägg bör som en självklar åtgärd ingå i det
nya systemet (yrk. 7). Ytterligare krav på det nya
systemet är att det skall vara förutsebart för att
skapa personligt ansvar för egna skulder,
bidragsdelen bör vara hälften av totalbeloppet, det
bör finnas incitament för att stimulera till
snabbare återbetalning än den föreskrivna och goda
möjligheter att studera utomlands, fribeloppsgränsen
bör avskaffas och stödet bör vara likvärdigt för
alla som studerar på samma nivå i
utbildningssystemet (yrk. 9). Motionärerna anser
också att man kan diskutera att ta bort rätten till
avskrivning av studieskuld vid 65 års ålder.
Incitament till snabbare återbetalning föreslås även
i motion 1998/99:Ub710 (kd).

Centerpartiet begär i motion 1998/99:Fi210 (yrk.
37) förslag till ett nytt studiefinansieringssystem
och tar i motion 1998/99:Ub706 (yrk. 1) upp de
principer som partiet anser bör ligga till grund för
en studiemedelsreform. Skuldbördan efter studietiden
måste lättas, och systemet skall var enkelt och
lättöverskådligt och konstruerat så att
subventionerna i det blir tydliga. Som framgått
tidigare i detta betänkande vill Centerpartiet att
totalbeloppet sänks till 162 % av ett basbelopp per
år och att bidragsdelen ökas till 50 % av
totalbeloppet. Alla skall kunna få studiemedel i
åtta terminer utan annan prövning än studieresultat.
Studieresultatsprövningen bör skärpas något. För
studier längre än åtta terminer bör det göras en
generös prövning upp till tio terminer och en något
mer restriktiv prövning upp till tolv terminer. För
studier mer än tolv terminer skall det krävas
särskilda skäl. Både bidrag och lån skall liksom
hittills administreras av CSN. Studieskulden skall
betalas tillbaka genom ett modifierat
annuitetslånesystem, normalt inom en period av 20-25
år. Avskrivning vid dödsfall bör finnas kvar.
Fribeloppsgränsen bör enligt Centerpartiet höjas
till två basbelopp för att på sikt försvinna (yrk.
2). Det skall vara möjligt att få studiemedel även
för äldre personer, med en successiv avtrappning av
det antal terminer som man kan beviljas studiemedel
för efter 45 års ålder (yrk. 3). I motion
1998/99:N337 yrkande 11 förordar Centerpartiet att
man prövar att inom ramen för de regionala
tillväxtavtalen medge en ordning där studieskulden
kan skrivas av under exempelvis en tioårsperiod för
den som flyttar till regionalpolitiskt prioriterade
områden.

Folkpartiet framför i motion 1998/99:Ub803 (yrk.
15) sin vision om ett studiestödssystem med 50 %
bidrag och 50 % lån vid eftergymnasiala studier. En
del av studielånet skall skrivas av allteftersom
låntagaren uppnår examen på ny nivå. Varje student
skall vid ansökningstillfället få grundlig
information från CSN om villkoren för återbetalning.
Studenten skall också ha möjlighet att vid ansökan
själv ange önskat lånebelopp upp till maximal nivå.
Folkpartiet vill också (yrk. 16) att
fribeloppsgränsen höjs, för att på sikt försvinna. I
motion 1998/99:A811 (yrk. 17) hävdar Folkpartiet att
barntillägg bör återinföras i svux- och
svuxasystemen, i väntan på ett mer heltäckande
förslag som stärker de ekonomiska villkoren för
barnföräldrar.

Miljöpartiet anser (motion 1998/99:Ub801 yrk. 30)
att begränsningen av fribeloppet är en skevhet i
studiemedelssystemet. Även om det i dagsläget inte
går att helt ta bort begränsningen, bör fribeloppet
höjas snarast möjligt.

Höjning av fribeloppet till två basbelopp föreslås
också i motion 1998/99:So373 (mp) yrkande 5. Översyn
av fribeloppsreglerna föreslås i motionerna
1998/99:Ub713 (kd) och 1998/99:Ub714 (s). I motion
1998/99: Ub705 (s) påtalas att nuvarande regler
missgynnar dem som börjar studera vid mitten av en
termin, ett problem som motionärerna anser bör
lösas.

Den övre åldersgränsen för studiemedel tas upp i
motion 1998/99:Ub712 (s), där motionärerna pläderar
för att den skall höjas.

I motion 1998/99:Ub715 (s) framhåller motionärerna
att personer som är arbetssökande och börjar studier
inom ramen för Kunskapslyftet ställs utanför
möjlighet att få socialbidrag som komplement till
särskilt utbildningsbidrag, med motiveringen att
Kunskapslyftet inte är en arbetsmarknadspolitisk
åtgärd. En följd av detta är enligt motionärerna att
de människor som bäst behöver reguljär utbildning
ställs utanför. Studiestödet bör reformeras så att
det ökar möjligheterna för denna grupp att studera
inom Kunskapslyftets ram, anser motionärerna.

Två motioner tar upp skillnader i villkoren för
återbetalning av studielån mellan olika kategorier.
I motion 1998/99:Ub703 (m) hävdas att det är
otillständigt att ha skilda villkor för
återbetalning för personer som bor i Sverige å ena
sidan och personer bosatta utomlands å den andra.
Enligt motion 1998/99:Ub704 (s) slipper EU-anställda
som bor i Sverige avbetala på sina studielån,
eftersom de inte beskattas i Sverige och inte heller
är bosatta i utlandet. Det rör sig enligt motionären
om ett hundratal personer. Reglerna bör enligt
hennes mening likställa dessa med andra som bor i
Sverige.

I motion 1998/99:Ub707 (s) begär motionären att
frågan om avskrivning av studieskulder för
sjukpensionärer skall tas upp i samband med
reformeringen av studiestödssystemet.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör
göra några tillkännagivanden till regeringen i
enlighet med motionerna. Många av de synpunkter som
förs fram i motionerna är beaktansvärda, och
utskottet utgår från att de också finns med i
regeringens beredning av den kommande
studiestödspropositionen. Vid utformningen av ett
nytt system måste många olika behov vägas mot
varandra, och det är inte lämpligt att ta ställning
till enstaka delar utan kännedom om helheten.
Regeringens kommande förslag bör därför avvaktas,
innan riksdagen tar ställning i de frågor som
motionärerna har aktualiserat. Utskottet föreslår
att motionsyrkandena avslås.

Tidpunkten för införande av ett nytt
studiestödssystem tas upp av Kristdemokraterna i
motion 1998/99:Ub709 (yrk. 1) och av Miljöpartiet i
motion 1998/99:Ub801 (yrk. 29). Motionärerna anser
det nödvändigt att den planerade förändringen av
studiemedelssystemet genomförs snarast.

U t s k o t t e t erinrar om att regeringen har
aviserat en proposition om ett nytt system som skall
träda i kraft år 2000. Det finns inget behov av ett
tillkännagivande enligt motionsyrkandena, som därför
bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det s.k. fribeloppet och
skärpt kontroll av studieaktivitet budgetåret
1999

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub709 yrkandena 4 och 5,

res. 1 (kd) - delvis

2. beträffande anslag under utgiftsområde
15 Studiestöd budgetåret 1999

att riksdagen, med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 6
och 11, 1998/99:Ub718 yrkandena 1-4,
1998/99:Ub801 yrkande 68, 1998/99:Ub803 yrkande
20 i denna del, 1998/99:Fi210 yrkande 15 och
1998/99:Fi211 yrkande 16 i denna del, anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd
enligt uppställning i bilaga 1,

3. beträffande anslagsfördelning inom
utgiftsområde 15 Studiestöd budgetåren 2000 och
2001

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub801 yrkande 69,

4. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner att under år 1999 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet för
studielån om 81,8 miljarder kronor,

5. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket beställa sådan
produktion av studentlitteratur, som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter efter
år 1999, om högst 1 000 000 kronor,

6. beträffande skyndsam utredning av vissa
studiefinansieringsfrågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub701,

res. 2 (m) - delvis

7. beträffande studiemedel för
kantorsutbildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub702,

res. 3 (m)

8. beträffande studiefinansiering för
vuxna finskspråkiga romani-
elever

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ub717,

9. beträffande principerna för ett nytt
studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub703,
1998/99:Ub704, 1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706
yrkandena 1-3, 1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709
yrkandena 2, 3, 7 och 9, 1998/99:Ub710, 1998/99:
Ub712, 1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714,
1998/99:Ub715, 1998/99: Ub801 yrkande 30,
1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16, 1998/99:
Fi210 yrkande 37, 1998/99:So373 yrkande 5,
1998/99:N337 yrkande 11 och 1998/99:A811 yrkande
17,

res. 2 (m) - delvis

res. 1 (kd) - delvis

res. 4 (c)

res. 5 (fp)

10. beträffande tidpunkt för införande av
ett nytt studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Ub709 yrkande 1 och
1998/99:Ub801 yrkande 29.

res. 1 (kd) - delvis

Stockholm den 24 november 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m)1, Eva Johansson
(s), Lars Hjertén (m)1, Majléne Westerlund Panke
(s), Tomas Högström (m)1, Torgny Danielsson (s),
Tomas Eneroth (s),
Lennart Gustavsson (v), Erling Wälivaara (kd)1, Per
Bill (m)1, Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c)1,
Barbro Westerholm (fp)1, Agneta Lundberg (s) och
Gunilla Tjernberg (kd)1.

1 Har ej deltagit i beslutet under moment 2.

Reservationer

1. Det s.k. fribeloppet och skärpt kontroll
av studieaktivitet budgetåret 1999, m.m.
(mom. 1, 9 och 10)

Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd)
anför:

Vi anser att man redan 1999 bör höja
fribeloppsgränsen i en utsträckning som ökar
belastningen på studiemedelsanslaget med 200
miljoner kronor. Samtidigt bör man skärpa kontrollen
av studieaktivitet, vilket medför en besparing av
lika stor omfattning. Det är inte acceptabelt att
t.ex. studenter i sommaruniversitet kan lyfta
studiemedel utan några som helst prestationskrav.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99: Ub709 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ge regeringen till känna.

En av principerna för ett nytt studiestödssystem
bör enligt vår mening vara att systemet skall bidra
till att motverka social snedrekrytering genom att
uppmuntra nya grupper att börja studera. Systemet
måste vara förutsebart för att skapa personligt
ansvar för egna skulder. Bidragsdelen bör utgöra
hälften av totalbeloppet och fribeloppsgränsen bör
avskaffas. Studiestödsutredningen kom fram till en
bra avvägning av kraven på studieresultat. Det bör
finnas goda möjligheter till studier utomlands.
Stödet bör vara likvärdigt för alla som studerar på
samma nivå. Man bör skapa incitament för att
stimulera till snabbare återbetalning. Barntillägg
bör självklart ingå i systemet. Riksdagen bör alltså
bifalla motionerna 1998/99:Ub709 yrkandena 2, 3, 7
och 9, 1998/99:Ub710 och 1998/99:Ub713.

Att regeringen har skjutit på tidpunkten för
införande av ett nytt studie-stödssystem är
beklagligt. Den sedan länge aviserade propositionen
är en absolut nödvändighet för att Sverige på sikt
skall kunna utnyttja den fulla potentialen som finns
bland de presumtiva studenterna. Vi anser därför att
riksdagen bör bifalla motionerna 1998/99:Ub709
yrkande 1 och 1998/99: Ub801 yrkande 29.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 1, 9 och 10 bort hemställa

1. beträffande det s.k. fribeloppet och
skärpt kontroll av studieaktivitet budgetåret
1999

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub709 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

9. beträffande principerna för ett nytt
studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub709
yrkandena 2, 3, 7 och 9, 1998/99:Ub710 och
1998/99:Ub713, med anledning av motionerna
1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706 yrkandena 1 och 2,
1998/99:Ub714, 1998/99:Ub801 yrkande 30,
1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16, 1998/99:Fi210
yrkande 37, 1998/99:So373 yrkande 5 och
1998/99:A811 yrkande 17 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,
1998/99:Ub706 yrkande 3, 1998/99: Ub707,
1998/99:Ub712, 1998/99:Ub715 och 1998/99:N337
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

10. beträffande tidpunkt för införande av
ett nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub709
yrkande 1 och 1998/99:Ub801 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts.

2. Skyndsam utredning av vissa
studiefinansieringsfrågor, m.m. (mom. 6 och
9)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per
Bill (alla m) anför:

Vi delar den uppfattning som framförs i motion
1998/99:Ub701 att det behövs en skyndsam utredning
av vissa studiefinansieringsfrågor. Man bör se över
skattereglerna för studerande och för
företagsstipendier och överväga former för ett
förmånligt sparande för framtida studier.
Beträffande den administrativa hanteringen av
studiemedel samt ekonomisk rådgivning till
studerande hänvisar vi till tidigare partimotion.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99:Ub701 som sin mening ge regeringen
till känna.

Vi har vid förra riksmötet i motioner utförligt
redovisat de principer som vi anser bör läggas till
grund för ett nytt studiestödssystem. En fråga som
vi då inte tog upp, men som vi anser är viktig, har
aktualiserats i motion 1998/99:Ub703, nämligen
återbetalningssystemet för dem som är bosatta
utomlands. Nu när gränser öppnas allt vidare är det
otillständigt att ha olika system för återbetalning
av studielån, beroende på om man är bosatt i Sverige
eller utomlands. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1998/99: Ub703 som sin mening ge regeringen
till känna. I övrigt bör riksdagen enligt vår mening
inte nu göra några tillkännagivanden, utan avvakta
regeringens aviserade proposition om ett nytt
studiestödssystem.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under momenten 6 och 9 bort hemställa

6. beträffande skyndsam utredning av vissa
studiefinansieringsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub701 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

9. beträffande principerna för ett nytt
studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub703 och med
avslag på motionerna 1998/99:Ub704,
1998/99:Ub705, 1998/99:Ub706 yrkandena 1-3,
1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709 yrkandena 2, 3, 7
och 9, 1998/99:Ub710, 1998/99:Ub712,
1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714, 1998/99:Ub715,
1998/99:Ub801 yrkande 30, 1998/99:Ub803
yrkandena 15 och 16, 1998/99:Fi210 yrkande 37,
1998/99:So373 yrkande 5, 1998/99:N337 yrkande 11
och 1998/99:A811 yrkande 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Studiemedel för kantorsutbildning (mom.
7)

Lars Hjertén (m) anför:

För den som genomgår kantorsutbildning är villkoren
för studiemedel olika, beroende på om utbildningen
anordnas vid en folkhögskola eller vid Lunds
universitet (Musikhögskolan i Malmö) eller Ersta
Sköndal högskola. Vid de två senare anses
kantorsutbildningen som högskoleutbildning, medan
sådan utbildning vid folkhögskola räknas som
gymnasial. Studenter som redan maximalt har
utnyttjat studiemedel för gymnasiala studier väljer
därför hellre kantorsutbildningen i Malmö eller
Sköndal. Eftersom utbildningen sker efter samma
kursplaner och har samma nivå och längd hos de olika
anordnarna, är det orättvist att den behandlas olika
i studiestödshänseende. Riksdagen bör med bifall
till motion 1998/99:Ub702 som sin mening ge
regeringen till känna att detta bör ändras.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 7 bort hemställa

7. beträffande studiemedel för
kantorsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Ub702 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

4. Principerna för ett nytt
studiestödssystem (mom. 9)

Sofia Jonsson (c) anför:

Jag anser att följande principer bör ligga till
grund för ett nytt studiestödssystem.

Skuldbördan efter studietiden måste lättas.
Studiemedelssystemet skall vara enkelt och
lättöverskådligt och så konstruerat att
subventionerna i systemet blir tydliga.
Totalbeloppet kan sänkas från nuvarande 175,5 % av
basbeloppet per år till 162 %. Därmed skapas utrymme
för att öka bidragsdelen till 50 % av totalbeloppet.
Prövningen av rätt till studiemedel bör göras något
mer restriktiv än i dag dels när det gäller antalet
terminer som studiemedel kan beviljas, dels när det
gäller kraven på studieresultat. De principer som
CSN har föreslagit på dessa båda punkter är rimliga.
Lånen bör också i framtiden administreras av CSN.
Studieskulden bör betalas tillbaka genom ett
modifierat annuitetslånesystem, där
återbetalningstakten är lägre inledningsvis för att
sedan accelerera. Återbetalningsperiodens längd och
utformningen av annuitetslånet bör göras upp genom
överenskommelser mellan låntagaren och CSN. Det bör
finnas en övre gräns i relation till inkomsten för
återbetalningarna. De regler som finns i dag för
avskrivning vid t.ex. dödsfall bör finnas kvar.
Fribeloppet bör höjas till två basbelopp, och man
bör kunna jämka mellan höst- och vårtermin då man
studerar båda terminerna. Reduceringstakten vid
inkomst över fribeloppet bör även i fortsättningen
vara 50 %, fördelat lika på bidrags- och
lånedelarna. För dem som påbörjar studier senare i
livet bör, inte minst av jämställdhetsskäl,
möjligheterna att få studiemedel bli bättre.
Studiemedel måste därför kunna beviljas också efter
45 års ålder, med en successiv avtrappning av det
antal terminer som man kan beviljas studiemedel för
efter denna ålder. För att få fler att bosätta sig i
regionalpolitiskt prioriterade områden bör det
prövas att inom ramen för de regionala
tillväxtavtalen medge en ordning där studieskulden
kan skrivas av under exempelvis en tioårsperiod för
dem som flyttar till sådan områden.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 9 bort hemställa

9. beträffande principerna för ett nytt
studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub706
yrkandena 1-3, 1998/99:Fi210 yrkande 37 och
1998/99:N337 yrkande 11, med anledning av
motionerna 1998/99:Ub705, 1998/99:Ub709
yrkandena 2, 3 och 9, 1998/99:Ub712,
1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714, 1998/99: Ub801
yrkande 30, 1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16
och 1998/99: So373 yrkande 5 samt med avslag på
motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,
1998/99:Ub707, 1998/99:Ub709 yrkande 7, 1998/99:
Ub710, 1998/99:Ub715 och 1998/99A811 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,

5. Principerna för ett nytt
studiestödssystem (mom. 9)

Barbro Westerholm (fp) anför:

När det gäller principerna för ett nytt
studiestödssystem är Folkpartiets målsättning 50 %
bidrag och 50 % lån vid eftergymnasiala studier. En
del av studielånet bör avskrivas vid varje uppnådd
examensgrad, så att incitament skapas för studenter
att gå vidare till ytterligare examensgrader. Varje
student skall vid ansökningstillfället få grundlig
information från CSN om villkoren för återbetalning
av studielånen och få möjlighet att själv ange
önskat lånebelopp upp till maximal nivå.
Fribeloppsgränserna bör på sikt försvinna, men till
att börja med bör man höja gränsen för vad en
student får tjäna innan bidragsdelen skärs ner.
Borttagandet för några år sedan av barntillägget i
svux och svuxa ledde till att arbetslösa och/eller
ensamförsörjande kvinnor med barn inte kunde
fortsätta att studera. Skall livslångt lärande vara
annat än en retorisk fras bör regeringen lägga fram
förslag som stärker de ekonomiska villkoren för
barnföräldrar. Barntillägget i svux och svuxa bör
återinföras i väntan på ett mer heltäckande förslag.
Vad jag här har anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1998/99:Ub803 yrkandena 15 och 16 och
1998/99: A811 yrkande 17 som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet
under moment 9 bort hemställa

9. beträffande principerna för ett nytt
studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motionerna 1998/99:Ub803
yrkandena 15 och 16 och 1998/99:A811 yrkande 17,
med anledning av motionerna 1998/99:Ub705,
1998/99:Ub706 yrkandena 1 och 2, 1998/99:Ub709
yrkandena 7 och 9, 1998/99:Ub713, 1998/99:Ub714,
1998/99:Ub801 yrkande 30, 1998/99:Fi210 yrkande
37 och 1998/99:So373 yrkande 5 samt med avslag
på motionerna 1998/99:Ub703, 1998/99:Ub704,
1998/99:Ub706 yrkande 3, 1998/99:Ub707,
1998/99:Ub709 yrkandena 2 och 3, 1998/99:Ub710,
1998/99:Ub712, 1998/99:Ub715 och 1998/99:N337
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 1999 (mom. 2)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per
Bill (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har i motion 1998/99:Fi208
föreslagit en annan utgiftsram för utgiftsområde 15
än den som finansutskottet nyligen har föreslagit
riksdagen att fastställa och som överensstämmer med
regeringens förslag i budgetpropositionen. Med
anledning av detta har vi valt att inte reservera
oss här, men vi vill redovisa vår inställning till
utgiftsområdets budget för 1999.

Vi anser att riksdagen bör anvisa 1,2 miljarder
kronor mindre än regeringen har föreslagit under
anslaget A 3 Vuxenstudiestöd. Detta är en konse-
kvens av vårt förslag under utgiftsområde 16 att
minska volymen inom Kunskapslyftet. Målgruppen för
teckenspråksutbildning för föräldrar bör vidgas till
att även omfatta andra närstående till det döva
eller hörselskadade barnet, och anslaget A 4 Bidrag
till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid
viss föräldrautbildning i teckenspråk tillförs
därför i vårt budgetalternativ 1 miljon kronor mer
än regeringen har föreslagit. Vidare anser vi att
anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
bör utökas med 1,5 miljoner kronor eftersom antalet
läshandikappade studenter i högskolan har ökat
kraftigt. I vårt budgetförslag ingår också en
utfasning av antalet studenter i NT-utbildning med
särskilda studiefinansieringsförmåner, vilket för
budgetåret 1999 innebär en minskning av anslaget A 7
med 225 miljoner kronor.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 1999 (mom. 2)

Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (båda kd)
anför:

Kristdemokraterna har i motion 1998/99:Fi209
föreslagit en annan utgiftsram för utgiftsområde 15
än den som finansutskottet nyligen har föreslagit
riksdagen att fastställa och som överensstämmer med
regeringens förslag i budgetpropositionen. Med
anledning av detta har vi valt att inte reservera
oss här, men vi vill redovisa vår inställning till
utgiftsområdets budget för 1999.

Vi anser - som framgår av det kommande betänkandet
om utgiftsområde 16 (1998/99:UbU1) - att utbyggnaden
både av Kunskapslyftet och av den grundläggande
högskoleutbildningen går för snabbt. Vi vill se en
långsammare utbyggnad som för högskolans del
sträcker sig längre fram i tiden. Därför anser vi
att anslaget A 2 Studiemedel år 1999 kan minskas med
209 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Vi anser vidare att det särskilda vuxenstudiestödet
till vissa studenter i NT-utbildning är orättvist.
Hela anslaget A 7 på drygt 539 miljoner kronor bör
därför avskaffas.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 1999 (mom. 2)

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet har i motion 1998/99:Fi210 föreslagit
en annan utgiftsram för utgiftsområde 15 än den som
finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att
fastställa och som överensstämmer med regeringens
förslag i budgetpropositionen. Med anledning av
detta har vi valt att inte reservera oss här, men vi
vill redovisa vår inställning till utgiftsområdets
budget för 1999.

Vi vill ha en studiemedelsreform redan höstterminen
1999. Den skall bygga på att totalbeloppet minskas
till 162 % av basbeloppet per år och att
bidragsdelen ökas till 50 % av totalbeloppet.
Anslaget A 2 Studiemedel bör därför ökas med 1
miljard kronor jämfört med regeringens förslag.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 1999 (mom. 2)

Barbro Westerholm (fp) anför:

Folkpartiet har i motion 1998/99:Fi211 föreslagit en
annan utgiftsram för utgiftsområde 15 än den som
finansutskottet nyligen har föreslagit riksdagen att
fastställa och som överensstämmer med regeringens
förslag i budgetpropositionen. Med anledning av
detta har vi valt att inte reservera oss här, men vi
vill redovisa vår inställning till utgiftsområdets
budget för 1999.

Vi föreslår under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning att medel skall anslås för
sommaruniversitet. För studiemedel under sådana
studier vill vi öka anslaget A 2 Studiemedel inom
utgiftsområde 15 med 125 miljoner kronor. Liksom
tidigare anser vi att det särskilda
vuxenstudiestödet för vissa studenter i NT-
utbildning skall avskaffas, vilket innebär att
anslaget A 7 tas bort men att ytterligare 150
miljoner kronor bör anslås under anslaget A 2.
Kunskapslyftet har i början påverkats av ett uppdämt
behov, men i fortvarighet kan volymen bedömas ligga
25 % lägre. Vuxna som studerar på gymnasienivå bör
liksom andra grupper finansiera en del av sina
kostnader med lån, på så sätt att 20 % av beloppet
för särskilt utbildningsbidrag skall ha formen av
studielån. Dessa förändringar medför att vi anser
att anslaget A 3 Vuxenstudiestöd kan minskas med
drygt 1,3 miljarder kronor.

5. Studiemedel för kantorsutbildning (mom.
7)

Beatrice Ask, Tomas Högström och Per Bill (alla m)
anför:

Vi har erfarit att även CSN finner nuvarande ordning
vad avser studiemedel för studeranden vid berörda
kantorsutbildningar diskutabel. Det finns ingen
anledning att invänta en eventuell omläggning av
hela studiemedelssystemet för att rätta till
eventuella problem. Vi utgår från att regeringen
hanterar frågan skyndsamt.

6. Principerna för ett nytt
studiestödssystem (mom. 9)

Beatrice Ask, Lars Hjertén, Tomas Högström och Per
Bill (alla m) anför:

Eftersom regeringen tidigare har aviserat en
proposition om studiestödet under innevarande
riksmöte har vi avstått från att nu lägga fram
motioner om de grundläggande principerna för ett
nytt studiestödssystem. Vi vill dock påminna om vår
partimotion under föregående riksmöte 1997/98:Ub805,
där vi påtalade följande.

För yngre studenter på traditionell akademisk nivå
behövs ett överblickbart studielånesystem som
uppmuntrar till låg skuldsättning, snabb avbetalning
och effektiva studier. Systemet skall vara så
tydligt att studenten kan överblicka de ekonomiska
konsekvenserna och därmed se till att lån till
utbildningsinvesteringar är en rimlig affär som
lönar sig på lång sikt. I stället för att terminsvis
kvittera ut maximala studielån på en blankett bör
studenten erhålla privat ekonomisk rådgivning, som
hjälper henne eller honom att väga önskad kortsiktig
ekonomisk standard mot behovet av lån och
möjligheter till arbetsinkomster. Fribeloppet bör
höjas och begränsningen möjligen avskaffas helt.
Grundprincipen att alla lån alltid skall betalas
tillbaka skall upprätthållas, med två centrala
undantag, nämligen vid dödsfall och när låntagarens
liv av olika skäl inte leder till betalningsförmåga.
Rätten till avskrivning vid 65 års ålder skall
avskaffas.

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

--------------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Utskottets
--------------------------------------------------------------------
Anslag
förslag

--------------------------------------------------------------------

------------------------------------
A Studiestöd
--------------------------------------------------------------------
1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 104 730
--------------------------------------------------------------------
2 Studiemedel m.m. (ram) 9 956 780
--------------------------------------------------------------------
3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 9 690 878
--------------------------------------------------------------------
4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och 65 718
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (ram)
--------------------------------------------------------------------
5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) 23 534
--------------------------------------------------------------------
6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 66 238
lärarutbildningar (ram)
--------------------------------------------------------------------
7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 539 197
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (ram)
--------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 22 447
075

--------------------------------------------------------------------

Förslag till anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------
Anslag (ram) Regeringens Oppositionspartiern
förslag
-------------------------------------------------------------------------------
m kd c fp
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Studiehjälp m.m. 2 104 730
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Studiemedel m.m. 9 956 780 -209 +
000 000 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 9 690 878 -1 239
603 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Bidrag till kostnader vid viss 65 718 +1 000
gymnasieutbildning och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Bidrag till vissa studiesociala 23 534 +1 500
ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 66 238
studerande vid vissa
lärarutbildningar
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till 539 197 -225 000 -539
studerande vid vissa 197
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
Summa
för 22 447 075 -1 462 -748 +
utgiftsområdet 103 197
-------------------------------------------------------------------------------