Studiestödet
Motion 1998/99:Ub715 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Rätten till utbildning och fortsatt lärande är en viktig fråga inför framtiden. En väl utbyggd och fungerande vuxenutbildning ser vi som en viktig del och förutsättning för framtida sysselsättning och tillväxt. Kunskapslyftet är en av de största satsningarna på vuxenutbildning som någonsin genomförts i vårt land. Varje år kommer många som tidigare inte fått utbildning att få tillfälle att studera och skaffa sig kompetens för arbetsmarknaden.
Ökade kunskapskrav i arbetslivet ställer allt större krav på individens kompetens. Detta tydliggörs inte minst av att arbetslösheten är genomgående högre bland lågutbildade än bland högutbildade samt att långtidsarbetslösa i stor utsträckning är personer med bristande formell utbildning. För att förhindra långvarig utslagning från arbetsmarknaden är det därför angeläget med kompetensförstärkningar bland dem med den lägsta utbildningsnivån.
För att prioritera kompetensutveckling för arbetslösa vuxna utan grund- skoleutbildning eller utbildning motsvarande treårig gymnasiekompetens krävs att de hinder, framför allt ekonomiska, som den enskilde upplever undanröjs. Särskild utbildningsbidrag skall knyta an till de stödformer som finns inom arbetsmarknadspolitikens område.
Enligt uppgifter finns det fortfarande en del hinder kvar för de som vill studera. En del arbetssökande är för sitt uppehälle helt eller delvis beroende av socialbidrag. Det finns sökande som står helt utanför arbetslöshets- ersättning och det finns de som har låg a-kassa. När dessa erbjuds arbets- marknadspolitiska åtgärder kan socialhjälp utgå som utfyllnad och också till eventuella merkostnader. När en handlingsplan ska upprättas och det visar sig att utbildning via kunskapslyftet och eventuellt särskilt utbildningsbidrag är för personen den bästa kompetenshöjningen visar det sig att det finns ekonomiska problem. Socialbidrag eller eventuell utfyllnad av socialbidrag beviljas inte med motivering att denna utbildningsform inte är arbets- marknadspolitisk åtgärd.
Vi anser att kunskapslyftet har ett arbetsmarknadspolitiskt syfte. Den högre kunskapsnivån, både teoretiskt och yrkesmässigt, som utbildningarna ger är viktiga för att de arbetssökande bättre ska kunna passa in både på nuvarande och framtida arbetsmarknad.
Att man redan för grundläggande utbildning ska vara tvungen att söka studiemedel blir för de flesta i den situationen både orimligt och otänkbart. Högskolestudier är sannolikt inte målet för de flesta av dessa elever men en höjning av den allmänna kunskapsnivån förbättrar deras möjlighet att få ett arbete. Men på grund av dessa hinder tar utbildningsplaneringen här slut för dem som i någon form är beroende av socialhjälp. En följd av nu gällande regler gör att de människor som bäst behöver reguljär utbildning ställs utan- för. Vi anser att studiestödet bör reformeras så att det ökar förutsättningarna för denna grupp att studera inom kunskapslyftets ram.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av studiestödet.
Stockholm den 22 oktober 1998
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s) Nils-Göran Holmqvist (s) Helena Frisk (s)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av studiestödet.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av studiestödet.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.