Högskolan

Betänkande 2019/20:UbU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 mars 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 96

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2020-02-06
Justering: 2020-03-10
Trycklov: 2020-03-11
Reservationer: 21
Betänkande 2019/20:UbU15

Alla beredningar i utskottet

2020-02-06

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-03-18
Debatt i kammaren: 2020-03-19
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UbU15, Högskolan

Debatt om förslag 2019/20:UbU15

Webb-tv: Högskolan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 20 Kristina Axén Olin (M)

Herr ålderspresident! Sverige är en kunskapsnation. Det är resultatet av en lång tradition där vi har satsat på både bildning och utbildning, vilket är grunden för tillväxt och välstånd i samhället. Vi moderater vill ha en hög internationell kvalitet på våra högskolor och lärosäten. Samtidigt vill vi använda resurserna på ett effektivt sätt så att både studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov kan tillgodoses.

För att bättre styra mot högsta kvalitet på utbildningen och excellens i forskningen vill vi moderater ha kvalitetsutvärderingar och en nationell rankningslista över program och kurser. Vi vill även se ett nytt resurstilldelningssystem som premierar kvalitet. Vi är oroliga över att Sveriges utbildningskvalitet har sjunkit över tid och också att vår medelstilldelning har halkat efter. I stället premierar vi kvantitet mer än kvalitet.

En fråga av högsta aktualitet i dag, när lärosätena har övergått till eller alltmer ställer om till distansundervisning, är något som vi moderater ser ett stort behov av, nämligen att det måste tas fram en samlad digital strategi för lärosätenas digitalisering. Vi vill ge högskolor och universitet i uppdrag att utarbeta en strategi om digitalisering, modern it-infrastruktur och nätbaserad utbildning.

Arbetet med utbildning online, så kallad MOOC, måste stärkas både i nuvarande situation och i likartade kriser. Det måste också stärkas för att Sverige ska kunna konkurrera med lärosäten och universitet i världen.

Avslutningsvis, herr ålderspresident, vill jag i dag yrka bifall till Moderaternas reservation nr 5, som handlar om en digitaliseringsstrategi för högskolorna.


Anf. 21 Robert Stenkvist (SD)

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till vår reservation nr 1.

Herr ålderspresident! Vi har just nu en allvarlig pandemi som även drabbar studenter på olika sätt. Kurser och lärosäten kommer att stänga igen sin fysiska verksamhet för att i stället växla över till distansundervisning. I dagsläget är det här mycket kloka beslut. Vi befinner oss i en allvarlig situation, som alla vet. Det här kommer sannolikt att orsaka problem på en del utbildningar, men jag tror att lärosätena får lösa detta efter hand. En del studenter och anställd personal kommer att klara detta bra, andra mindre bra. Det får vi nog kallt räkna med i dagsläget. Det är nu vi alla sätts på prov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Regeringen har också pratat om förslag som möjliggör att studenter som på grund av omständigheterna missar poäng ändå får en tryggad försörjning genom CSN. Det är en mycket efterlängtad åtgärd för landets oroliga studenter. Många av dessa kommer att sova bättre när detta väl har klubbats.

Jag läste själv min högskoleutbildning på distans, till fritidspedagog för övrigt, och jag tycker att det fungerade hur bra som helst. Jag tror att det här kommer att lösa sig.

Jag kommer kort att ta upp några av våra övriga förslag i betänkandet.

Det fanns några motioner om ersättningssystemet i det här blocket. Rent allmänt tycker vi att ersättningssystemet, och regeringens mål för övrigt, främjar kvantitet framför kvalitet alltför mycket. Det var lite det som Kristina Axén Olin var inne på. Styr- och resursutredningen, Strut, presenterade ett förslag där regering och högskolor skulle diskutera sig fram till antalet platser på olika utbildningar för att sedan teckna ett kontrakt. Det skulle med denna modell bli en mer adekvat fördelning av kursplatser nationellt.

Med det sagt anser vi inte att man ska sänka kraven för att komma in på högskoleutbildningarna rent allmänt. Studenterna måste ju ha en rimlig chans att klara utbildningarna också, utan att avhoppen blir alltför många.

Här har vi ett utmärkt exempel i lärarutbildningen, där studenter kommer in på extremt låga poäng genom högskoleprovet. Vi vet att det tornar upp sig mörka moln vid horisonten i skepnad av allvarlig lärarbrist. Trots lärarbristen måste de lärarstudenter som lyckas ta sig igenom utbildningen kunna göra ett gott jobb med våra elever. Det borde gå att säkra kvaliteten på lärarutbildningarna utan att dra ned på antalet studieplatser. Vi har ju en skriande lärarbrist i dag, och den kan bli ännu mer skriande i framtiden.

För att locka fler studenter till lärarutbildningen är vi i SD övertygade om att vi måste förbättra arbetsmiljön för lärarkåren snarare än att hela tiden kasta statliga pengar efter de lärare som arbetar i stökiga klasser. En annan angelägen åtgärd för att säkra rimlig genomströmning och för att blivande lärare ska klara av sitt viktiga arbete är att färre ska komma in på lärarutbildningarna genom högskoleprovet och att fler ska tas in genom betyg eller antagningsprov. Det är en enkel men effektiv åtgärd som inte behöver kosta särskilt mycket.

Herr ålderspresident! Det finns förslag både från oss och från andra partier om att koncentrera lärarutbildningarna till färre studieorter. Jag tycker att det är en väg att pröva om det finns lärosäten som inte lyckas upprätthålla kvaliteten på utbildningarna. Enligt en undersökning av UKÄ finns det brister på hälften av landets lärarutbildningar. Undersökningen gjordes av UKÄ 2019, och rapporten konstaterade att det fanns brister i examensmålen och för lite disputerad personal.

Mot bakgrund av detta anser vi att det är dags för regeringen att vidta åtgärder som säkrar kvaliteten på våra lärarutbildningar. Det handlar i grunden om våra elevers framtid i en hårt konkurrensutsatt värld.


Anf. 22 Fredrik Christensson (C)

Herr ålderspresident! Vi debatterar i dag högskolan, men jag vill med anledning av den situation som just nu råder runt om i landet börja med ett enormt tack till hela sektorn. Jag vill tacka alla lärare som just nu håller på och ställer om sina kurser till distansutbildningar och andra examinationsformer för att kunna hantera den nya situationen. Jag vill tacka alla de studenter som är delaktiga och bidrar till att den omställningen och flexibiliteten fungerar på ett smidigt sätt. Inte minst vill jag tacka de studenter inom sjukvårdsyrken som ställer sig till förfogande för att bistå i den situation vi har. Jag vill också tacka de kemistudenter som nu för att kunna bidra till sjukvården har startat produktion av handsprit, som det råder väldigt stor brist på i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Men jag vill också tacka regeringen för samarbetet för att i den här situationen få på plats regelverk som gör att studenter kan känna trygghet i att den försörjning de har kommer att fortsätta även om situationen skulle se annorlunda ut framöver. Det är en svår tid då samhället prövas. Den flexibilitet vi just nu ser är imponerande och fantastisk. Det här är någonting vi verkligen behöver ta fasta på framöver.

Herr ålderspresident! I betänkandet behandlas motioner gällande högskolan. Vi i Centerpartiet står givetvis bakom samtliga av de förslag vi har lagt fram, men vi yrkar bifall endast till vår reservation nr 2.

Högre utbildning är en viktig samhällsfunktion. Den ger studenterna såväl bildning som utbildning. Den bidrar till att nya kunskaper och innovationer kommer ut i samhället. Den bidrar till att företag och offentlig sektor kan få tag i rätt kompetens för att möta de utmaningar som de står inför. Högre utbildning är helt enkelt helt avgörande för samhällets utveckling.

Högre utbildning i Sverige är i grunden väldigt bra. Men den kan givetvis förbättras och utvecklas. Det är mot den bakgrunden vi har lagt fram våra förslag från Centerpartiet. Vi vill stärka kvaliteten inom den högre utbildningen. Vi vill se till att utbildningarna i större utsträckning möter de behov som finns på arbetsmarknaden, såväl i utbildningarna som genom att få fler studentmedarbetarskap på plats. Vi vill skapa bättre möjligheter att studera och arbeta parallellt. Vi vill premiera lärosätena utifrån kvalitet.

Den senaste veckan har fokus hamnat på den kris och utmaning vi nu står inför. Men i måndags startade också antagningen till högskoleutbildningarna höstterminen 2020. Den stänger den 15 april och är viktig för många studenter som ska göra ett av sina absolut största val i livet. Det är en stor investering när det gäller både tid och resurser för den enskilde att välja vilken utbildning man ska gå på.

För Centerpartiets del vill vi göra det lättare för elever och studenter att göra så väl informerade och väl avvägda val som möjligt. Vi har därför förslag på att underlätta det genom att skapa ett bättre system för de studenter som funderar över utbildningarna. Till exempel finns det i våra grannländer Danmark och Norge bättre system, där man kan få del av tidigare studenters erfarenheter och få möjlighet att se hur arbetsmarknadsetableringen ser ut för olika utbildningar. Detta vore väl värt att få på plats.

Lärarutbildningen är en fråga inom den högre utbildningen som är ständigt diskuterad. Just nu pågår ett antal utredningar när det gäller att stärka lärarutbildningen. Vi från Centerpartiet vill också se till att få en bättre lärarutbildning genom att underlätta för att få till fristående lärarutbildning på ett lärosäte som har målsättningen att vara ledande vad gäller såväl utbildnings- som forskningsfaciliteter - ett Handels för lärarutbildning helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Herr ålderspresident! Jag vill återigen lyfta fram det arbete som just nu sker på lärosäten bland lärare och studenter och som möjliggör att utbildningar kan fortsätta i den extraordinära tid som vi just nu befinner oss i. Lärosätena är viktiga samhällsinstitutioner som ofta anklagas för att vara stelbenta och oflexibla. Den senaste veckans utveckling har gett mig och alla andra motbevis - när det väl krävs kan lärosätena faktiskt vara väldigt flexibla och se till att ställa om. Det är jag väldigt imponerad av, och det gör mig otroligt stolt över svensk högre utbildning.


Anf. 23 Kristina Axén Olin (M)

Herr ålderspresident och Fredrik Christensson! Jag vill bara yrka bifall till rätt reservationer, tyvärr, eftersom jag i båda mina anföranden har lyckats helt svamla till det.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation nr 7 i UbU11 och reservation nr 13 i UbU15.

(ÅLDERSPRESIDENTEN: Det är inte möjligt att yrka i ett tidigare ärende när klubban fallit.)

Då är det reservation 13 jag yrkar bifall till i den här debatten.


Anf. 24 Pia Steensland (KD)

Herr ålderspresident! Dagens sjukvård, Sveriges utveckling och konkurrenskraft, är gårdagens forskning. Att förmedla kunskap är en av de viktigaste uppgifterna vid våra lärosäten. Tillgång till kompetenta högskolelärare och forskare, en stimulerande arbetsmiljö och en studiesocial trygghet är därför viktig.

Den högre utbildningen och forskningen måste tillvarata alla intresserade talanger för att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Det ska vara möjligt att studera vid högskola eller universitet oavsett om du kommer direkt från gymnasieskolan eller om du är en ensamstående småbarnsförälder, och oavsett om du är uppvuxen i en akademikerfamilj eller i ett arbetarhem.

Kristdemokratisk högskolepolitik har därför sin grund i kunskap, kvalitet, valfrihet och trygghet.

Herr ålderspresident! Vi kristdemokrater värnar akademins autonomi. Det är viktigt att få tänka nytt, fritt och stundtals obekvämt. Excellens ska vara drivande. Konkurrens om de externa rådsanslagen är en viktig drivkraft för att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Samtidigt krävs det riktade resurser för att skapa en tryggare arbetsmiljö för att forskare och lektorer ska kunna bedriva högkvalitativ undervisning och en forskning i världsklass.

Som forskare känner jag själv en stor frustration över den låga anställningstryggheten inom akademin. Den allra starkaste forskningsglöd kan släckas av oron och ovetskapen om man kommer få fortsatt anställning nästa år eller inte. Många måste finansiera hela eller stora delar av sin egen lön genom externa forskningsanslag. Det är anslag som söks i allt tuffare konkurrens, ofta löper under en kort period och som ska räcka till ens egen lön och doktorandernas löner samt omkostnader för forskningen.

Effekten blir att en oproportionerligt stor del av arbetstiden läggs på att söka forskningsanslag i stället för att faktiskt bedriva forskning och undervisning. Om anslagen uteblir under en period är det inte ovanligt med uppsägning från en tillsvidareanställning med motiveringen arbetsbrist. Det är därför angeläget att skapa ett mer ändamålsenligt resursfördelningssystem inom lärosätena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi inväntar nu hur regeringen kommer att gå vidare med Styr- och resursutredningen, Struten, men vi kristdemokrater menar att det bör övervägas att ge en större medelstilldelning direkt till lärosätena. Men det är under förutsättning att det är ett krav att en andel av basanslaget används för att säkra tydliga karriärvägar med meriteringsanställningar som beaktar forsknings- och undervisningsmeriter samt mobilitet. Jag vill därför, herr ålderspresident, yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 7 under punkt 2.

Men det finns andra sätt att stärka anställningstryggheten på våra lärosäten. Forskare vid universitet och högskolor har djupa ämneskunskaper. Efter komplettering av grundläggande pedagogisk utbildning skulle de därför kunna avhjälpa den akuta lärarbristen inom gymnasieskolan. Det finns i dag flera hinder för den som vill behålla forskningen parallellt med en anställning som gymnasielärare.

I enlighet med högskolelagen och högskoleförordningen kan en kliniskt verksam forskare vid högskola eller universitet samtidigt upprätthålla en anställning som exempelvis specialistläkare eller psykolog inom hälso- och sjukvården. Det kallas kombinationsanställning. Men det statliga pensionsavtalet medger endast en kombinationsanställning om tjänsten är fast förenad med kliniska arbetsuppgifter. Forskare som inte är kliniker har därför inte den här möjligheten.

Om kombinationsanställningar däremot även skulle innefatta tjänster som inte är fast förenade med kliniska arbetsuppgifter skulle forskare kanske kunna arbeta deltid som gymnasielärare. Det skulle stärka kopplingen mellan gymnasieutbildning, högre utbildning och forskning. Fler disputerade skulle kunna stanna kvar inom akademin och på deltid bedriva strategiskt viktig forskning, och detta utan oro över risken att bli uppsagd under en period med färre beviljade forskningsanslag.

Det menar vi kristdemokrater vore en investering för Sverige som kunskapsnation.

(forts. § 8)


Anf. 73 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jag vill i likhet med vad min kollega, Fredrik Christensson, tidigare gjorde rikta mig till alla studenter och lärare på högskolor och universitet runt om i Sverige. Ni är verkligen helt fantastiska som arbetar vidare men på ett annat sätt under de extraordinära omständigheter som vi befinner oss i just nu.

Jag vill också säga något till dig som är student på ett program och inte vet hur det blir med praktik och med lärare som är ovana vid att hantera distansundervisning på digitala plattformar. Det är svårt och osäkert just nu. Men vårt samhälle har visat att vi klarar av stora påfrestningar, och vi kommer att klara av även denna. Vi kommer dock att behöva bepansra oss med både tålamod och flexibilitet inför kommande månader.

Fru talman! Arbetet med forskningspropositionen fortgår under våren, där Liberalerna deltar i samtal med regeringen kring utformningen av kommande proposition. Sverige ska fortsatt vara en stark, och inte bara stark utan en av de mest framgångsrika nationerna inom forskning, utveckling och innovation.

Jag skulle vilja säga några ord generellt, och det handlar främst om Liberalernas syn på kvalitet. Vi vill stärka kvaliteten ytterligare genom hela utbildningskedjan, från ungdomsskola till högskola och forskning. De högskoleutbildningar eller kurser som inte klarar kvalitetsmåtten kan inte fortsätta. Vi är skyldiga dagens och morgondagens studenter att de utbildningar som de väljer att läsa är högkvalitativa och väl rustade för arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Liberalernas reservation 21, som rör utökade forskningsmöjligheter för lärarstudenter.

Vi kommer med envishet att fortsätta kalla läraryrket för Sveriges viktigaste yrke. Men då behövs det också utökade forskningsmöjligheter för lärarstudenter. Läraryrket är inget statiskt yrke, utan det behöver också utvecklas. Resurserna för detta ligger i dag på en mycket låg nivå och skulle inom en framtid behöva öka.

En annan del av lärarutbildningen, och med den läraryrket, som behöver utvecklas mer är internationaliseringen. Det är en aspekt som vi ofta och gärna talar om och utreder i generella termer. Men faktum är att lärarutbildningen är den utbildning i Sverige som har lägst andel internationella kontakter, studenter och utbyten. Lärarutbildningen bör uppmuntras så att internationaliseringen ökar.

Fru talman! Jag skulle återigen vilja rikta ett varmt tack till lärare och studenter på Sveriges högskolor och universitet.


Anf. 74 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Även jag vill inleda med att tacka sektorn för ett mycket gott omställningsarbete som vi ser just nu. Sverige är i ett särskilt läge, och det påverkar såklart även denna debatt och kanske också lusten att debattera saker som kan verka lite futtiga i sammanhanget, vilket de såklart inte är. Men just i dag finns det andra saker som kommer först.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Jag tänker fokusera på några saker som är särskilt viktiga för oss socialdemokrater. Det handlar om utbildning som ett verktyg för att möta de samhällsutmaningar som vi står inför men också som ett verktyg för att stärka människors frihet. Utbildning kan vara så mycket. Men just nu fokuserar vi på den högre utbildningen.

Som socialdemokrat är jag glad och stolt över att mitt parti har varit drivande och en viktig del i utbyggnaden av den högre utbildningen och också möjliggjort för ökad frihet och nya livschanser för så många fler. Men vi har mycket kvar att göra.

Snedrekryteringen till högre utbildning är fortfarande stor. De som från sina hem har traditionen att plugga vidare, och alltså vet hur man gör, söker sig till högre utbildning. De som inte vet söker inte ens, och allra minst representation ser vi bland män med arbetarklassbakgrund. Det duger inte. Breddad rekrytering kommer därför alltid att vara en av mina allra viktigaste frågor att driva. Jag, som själv var den första i min släkt att ta en akademisk examen, vet också att det är ganska enkelt att lära sig koderna. Det är inte så svårt när man väl har börjat. Och man har faktiskt något viktigt att tillföra när man kommer från en underrepresenterad grupp. Det är därför alltid värt att kämpa för breddad rekrytering.

I dessa dagar talar vi mycket om digitala möten och digitala verktyg. Jag har tagit båda mina examina via distansutbildning, och jag känner: Yes, äntligen händer det någonting, även om det händer i en krissituation. Jag har tjatat om detta i så många år. Det är så viktigt att man inte ska behöva flytta för att delta i högre utbildning. Risken är nämligen stor att man då inte kommer tillbaka hem där man bodde. Jag och många med mig är bevis på att det går att plugga på distans och bo kvar där man bor. Det är viktigt om hela Sverige ska leva. Särskilt viktigt är det för våra professionsutbildningar, till exempel lärare, sjuksköterska med flera. Vi kommer att ha stora behov av välfärdsyrken med högre utbildningsnivå i hela landet. Därför måste också utbildningen hänga med och erbjudas på ett sådant sätt att människor kan bo och leva i hela landet. Det är just det som vi ser att de gör just nu.

Men vi ska inte bara utbilda till jobb. Utbildning höjer också bildningsnivån i vårt samhälle och stärker på så sätt demokratin, som vi måste försvara varje dag. Bildning har ett egenvärde för att jag som individ ska förstå mig själv och min omvärld. Det är alltid viktigt, men kanske än mer viktigt i dag när vi ser att både människovärdet och demokratin på sina håll faktiskt ifrågasätts.

Den högre utbildningen är en bärande stomme i vårt gemensamma samhällsbygge. Det är en investering som har lönat sig väl. Vårt land är ett av världens mest innovativa länder. Om det hade varit som vanligt hade jag sagt att arbetslösheten är låg och att vår ekonomi är god. Det är den just nu. Men det som händer i vårt land och i vår omvärld påverkar just nu och kommer att påverka både ekonomin och arbetslösheten till det sämre.

Världen har enats om att uppfylla FN:s 17 hållbarhetsmål. Jag menar att detta arbete måste genomsyra allt vi gör, inte minst som verktyg för att arbeta för ökad jämlikhet och god hälsa för alla.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 75 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Landets lärosäten håller stängt. Det var i tisdags morse som ministern för högre utbildning och forskning meddelade att Folkhälsomyndigheten uppmanar Sveriges universitet och högskolor att avbryta all campusundervisning med coronaspridningen som orsak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Beredskap för att övergå till undervisning på distans via digitala plattformar finns på lärosätena. Flera universitet och högskolor, bland annat universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg men också högskolorna i Dalarna, Kristianstad och Halmstad, hade redan innan beskedet kom aviserat att de var beredda att gå över till digital undervisning eller hade redan gjort det.

Det här är en extrem situation med mer än 400 000 studenter som påverkas. Oron för den egna ekonomin, om min utbildning läggs ned, har hanterats på ett bra sätt i ett tidigt skede av regeringen. Studenter ska få behålla de studiestöd som är beslutade. Återbetalningskrav ska inte skickas till studenter som blir av med sina utbildningsplatser. Vi har också fått veta att det antal veckor eller terminer som varje student har rätt att få studiemedel inte ska påverkas negativt om en utbildning läggs ned.

Självklart kvarstår dock oron för den egna utbildningen och utbildningens kvalitet. Det är något som lärosätena, institutionerna och de kursansvariga på varje institution kommer att få jobba med nu. Men beskedet så här långt är att det ska finnas beredskap. Studenterna ska nu i lugn och ro kunna fokusera på sina fortsatta studier.

Detta är en viktig princip, inte bara i tider av kris utan också i mer normala tider. Alla ska ha rätt till utbildning och ha reella möjligheter till högre utbildning. Det är något som regeringen och Miljöpartiet har drivit under lång tid och som vi prioriterar. Vi ska bygga bort strukturella hinder och öka möjligheterna. Vi gör det genom aktiv politik för breddad rekrytering. Hela landet ska med. Vi har lärosäten från norr till söder. Men vi bygger också ut distansundervisningen och pedagogiken kring distansundervisningen. Utbyggnaden av antalet platser i den högre utbildningen fortsätter.

Förra mandatperioden höjde MP-S-regeringen studiemedlen. Studentbostäderna fortsätter nu också att byggas ut i en ganska hög takt. I min egen valkrets och hemkommun, Stockholms stad, pågår nu en rad stora byggprojekt, ofta med över 100 nya studentlägenheter i varje, och inte minst i det nya Campus Albano som invigs i etapper redan från och med i år och som ska ge runt 1 000 nya studentlägenheter i närtid. På så vis sänker vi trösklarna till den högre utbildningen och skapar möjligheter.

Det är naturligtvis oerhört viktigt att kvaliteten på utbildningarna följer med. Här finns det inga genvägar. Inga nya platser ska vara ofinansierade. Tvärtom behövs i flera ämnen, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap, fler lärarledda lektioner. Studenterna behöver tillgång till lärarna i större utsträckning än vad de har i dag. Här har vi tyvärr under ganska lång tid nu sett en urholkning av de ekonomiska förutsättningarna att bedriva utbildningar och planera och ge kurser med hög kvalitet för studenterna. Vi behöver få upp medelstilldelningen till de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena för att trygga kvaliteten i utbildningarna.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga några ord om den motion som jag själv har skrivit och som finns med i underlaget till betänkandet. Det är motion nr 1512, som handlar om studenters psykosociala hälsa och arbetsmiljö. Det jag efterfrågar där är dels en nationell kartläggning av våra studenters psykiska hälsa, dels ett förtydligande av studenthälsans uppdrag så att den blir likvärdig och fungerar på liknande sätt på alla våra lärosäten, för så är det tyvärr inte i dag. Jag skriver också om att studenternas möjlighet till sjukskrivning och rehabilitering behöver bli bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Studenter är en grupp som tyvärr mår rätt dåligt, sett över hela gruppen. Vi vet att studenter har en högre grad av psykisk ohälsa än motsvarande åldersgrupper bland den arbetande befolkningen. Det finns säkert flera orsaker till det, orsaker som bör kunna åtgärdas. Men vi behöver veta mer, få ett bättre kunskapsunderlag för att kunna sätta in rätt åtgärder.

Jag kommer inte att yrka bifall till motionen. Jag behöver inte göra det, för regeringen har sedan jag skrev motionen i höstas gjort en hel del.

CSN fick ett uppdrag av regeringen vid årsskiftet att särskilt fokusera på studenternas psykiska hälsa. Samtidigt fick UKÄ, Universitetskanslersämbetet, i uppdrag att kartlägga likvärdigheten i studenthälsan vid landets lärosäten. Det är bra åtgärder så här långt. Nu väntar vi på resultaten och får sedan se hur vi ska gå vidare utifrån dem, för den psykiska ohälsan behöver verkligen mötas och bemötas nu. Det gäller inte bara studenter, även om de är en riskgrupp eller vad man nu ska kalla det. Det här är också en fråga som berör ganska många av riksdagens utskott.

Också lärarnas och forskarnas situation och arbetssituation behöver adresseras på något sätt. Våra lärosäten är inte speciellt bra arbetsgivare, tyvärr. Andelen tillsvidareanställningar, korttidsanställningar och deltider är alldeles för stor. Man kan gå genom ett helt forskarliv utan fast anställning med staplade visstider, vikariat, tillfälliga stipendier och anslag. Det är inte en bra situation.

Jag tror att det är viktigt att vi höjer basanslagen. Men då måste de resurserna gå till anställningstrygghet, inte i första hand till höjda forskningsanslag till redan etablerade forskare. Grundforskningen ska också fortsättningsvis till stor del komma via forskningsråden. Det tror jag är viktigt, i alla fall när vi talar om den statliga delen av finansieringen.

Slutligen vill jag säga något ytterligare om humanioran. Den behövs för att ifrågasätta och för att analysera vår historia och vår samtid - viktigt inte minst i tider av kris som vi befinner oss i just nu. Humanioran behövs för att skapa motståndskraftiga, resilienta samhällen som kan stå pall när strukturer hotas, när demokratin hotas. Den behövs för att ställa de nya och relevanta forskningsfrågorna och naturligtvis mycket annat.

Som jag nämnde tidigare har anslagen till humaniora urholkats under lång tid. Det finns en utbredd okunskap om och till viss del också oförståelse för betydelsen av humaniora. Det behöver vi komma bort ifrån. Vi behöver bygga en starkare plattform för humanioran på våra lärosäten vad gäller både forskning och utbildning. Intresset finns och studenterna finns, och de är intresserade, så låt oss bara göra det.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Egentligen är det min kollega Ilona Szatmari Waldau som brukar företräda oss i de här frågorna, men jag ersätter henne under den här debatten.

Fru talman! Folkhälsomyndigheten och regeringen har, precis som nämnts tidigare, uppmanat lärosätena att gå över till distansundervisning för att undvika en snabb spridning av coronaviruset. Men samtidigt som vi arbetar med de akuta åtgärderna måste vi se framåt för att förbättra för högskolorna och den högre utbildningen framöver. Det kommer också en tid efter corona som vi behöver tänka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

En del av dem som studerar på våra lärosäten i dag kommer från länder utanför EU och EES-området. Sedan Sverige införde avgifter för dessa är det bara de som kommer från familjer med ekonomiska resurser som kan studera här.

Vänsterpartiet anser att det är positivt att studenter från hela världen kan komma till Sverige för att studera. Det berikar den svenska högskolan och bidrar till höjd kvalitet. Sedan avgifterna infördes har vi sett en kraftig minskning av antalet utländska studenter, även om det har börjat öka något igen, troligen beroende på den just nu låga kronkursen.

När en student betalar en avgift och därmed kan sägas köpa sig en utbildning på marknaden förekommer det att hen inte är nöjd med sin utbildning i Sverige och vill ha pengarna tillbaka. En dom från Högsta domstolen säger också att studenter som betalar en avgift ska få avgiften tillbaka om undervisningen anses vara undermålig.

Vänsterpartiet anser att studieavgifterna bör tas bort och har därför föreslagit att en utredning ska tillsättas. Uppdraget ska vara att föreslå på vilket sätt avgifterna för utomeuropeiska studenter ska kunna tas bort.

Studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma i högskolemiljöer än övriga studenter. Det visar en rapport från UHR, Universitets- och högskolerådet. Många lärosäten har utsett samordnare för tillgänglighetsarbetet och arbetar med att förebygga och undanröja både fysiska och ekonomiska hinder. Men andelen lärosäten som har handlingsplaner har tyvärr minskat.

En annan viktig del är tillgången till pedagogiskt stöd av god kvalitet. Pedagogiskt stöd kan handla om bland annat anpassad examination, extra handledning, tolkning eller litteratur på anpassat medium. Det hotas nu också på grund av resursbrist. I samband med budgeten lade Vänsterpartiet fram förslag om att lägga ytterligare 1 000 kronor per student. Det skulle ge högskolan ytterligare resurser för att öka stödet till studenter med funktionsnedsättning.

Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservation 12, som innehåller förslag för studenter med funktionsnedsättning och förslag om studieavgiften och dolda kostnader - allt för en högskola för alla!

År 2019 avslutades uppdraget Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet. Jämställdhetsmyndigheten, som hade ansvaret, bedömde att en eventuell fortsättning av uppdraget efter 2019 kunde vara avgörande för huruvida arbetet med jämställdhetsintegrering skulle avstanna eller inte. Vänsterpartiet menar att jämställdhetsarbetet är en viktig del av en högskola för alla. Det är inte hållbart att kvinnor missgynnas. Därför har vi föreslagit att projektet Jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet ska fortsätta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-03-19
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 5, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Övergripande om universitet och högskolor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:284 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 2,

      2019/20:618 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkandena 1 och 5,

      2019/20:872 av Pål Jonson (M),

      2019/20:983 av Niklas Karlsson (S),

      2019/20:1956 av Arman Teimouri (L) yrkande 2,

      2019/20:3188 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 61 och

      2019/20:3254 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 30.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (V)
      • Reservation 4 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD010052
      C00526
      V10323
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt341011294
      Ledamöternas röster
    2. Resurstilldelning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:618 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 2,

      2019/20:620 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 10,

      2019/20:811 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 7,

      2019/20:813 av Tobias Andersson (SD),

      2019/20:1052 av Elin Gustafsson (S),

      2019/20:3091 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 6 och

      2019/20:3188 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 55.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt31321294
      Ledamöternas röster
    3. Tillträde till högskolan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:284 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkande 1,

      2019/20:342 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2019/20:2028 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M),

      2019/20:2155 av Camilla Waltersson Grönvall och Ulrika Heindorff (båda M) och

      2019/20:3091 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 14.
      • Reservation 8 (M)
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (V)
    4. Vissa studentfrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:284 av Ilona Szatmari Waldau m.fl. (V) yrkandena 3-5,

      2019/20:1102 av Emma Hult (MP) yrkande 2,

      2019/20:1512 av Mats Berglund och Jonas Eriksson (båda MP) yrkandena 1 och 2 samt

      2019/20:3091 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 10 och 16.
      • Reservation 11 (M)
      • Reservation 12 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD90053
      C50026
      V04023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt39411295
      Ledamöternas röster
    5. Högskolans digitalisering

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3091 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 12.
      • Reservation 13 (M)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt44110294
      Ledamöternas röster
    6. Validering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3091 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 13.
      • Reservation 14 (M)
    7. Dimensionering av högskoleutbildning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:618 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 8,

      2019/20:737 av Kadir Kasirga och Teres Lindberg (båda S),

      2019/20:1208 av Hans Hoff (S),

      2019/20:1440 av Kadir Kasirga och Anders Österberg (båda S),

      2019/20:1956 av Arman Teimouri (L) yrkande 1,

      2019/20:2828 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 31 och

      2019/20:3188 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 52.
      • Reservation 15 (M)
      • Reservation 16 (SD)
      • Reservation 17 (KD)
    8. Lärarutbildning på färre lärosäten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2019/20:3092 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 8.
      • Reservation 18 (M, SD)
    9. Högskoleutbildningarnas innehåll

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 33,

      2019/20:1625 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

      2019/20:1949 av Ulrika Jörgensen (M),

      2019/20:2073 av Marianne Pettersson (S),

      2019/20:2756 av Tina Acketoft (L) yrkande 1,

      2019/20:2828 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 3 och 33,

      2019/20:2917 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 10,

      2019/20:2920 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 11,

      2019/20:3075 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkande 7 och

      2019/20:3277 av Amineh Kakabaveh (-) yrkande 7.
      • Reservation 19 (M)
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt31321294
      Ledamöternas röster
    10. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.