Fredrik Christensson (C)

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Fråga 2021/22:1575 Lärarlönelyftet av Fredrik Christensson C till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom S Minskningen av Lärarlönelyftet från år 2023 med 1 miljard har skapat stor oro, med rätta, bland huvudmännen. Skolverket presenterade information om förändringen den 29 april, men denna gav fler frågor än svar. Medlen

Inlämnad

2022-05-12

Svarsdatum

2022-06-15

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2021 med hänvisning till de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna handlar bland annat om resursfördelning, lärosäten och styrning, forskning om hälsa och välfärd samt särskilda forskningssatsningar.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

8

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4721 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:FiU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4720 av Annie Lööf m.fl. C med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Sammanfattning Rysslands vedervärdiga invasion av Ukraina präglar även den svenska ekonomins utsikter våren 2022. Återhämtningen efter pandemin möter nya utmaningar i form av ökande priser på

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2021/22:1518 Distansutbildning som särskilt stöd av Fredrik Christensson C till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom S Skolans kompensatoriska uppdrag måste stärkas för att alla barn ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd. En förutsättning är att huvudmän har bra och flera verktyg för att arbeta med elever som

Inlämnad

2022-04-29

Svarsdatum

2022-05-11

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4624 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen båda C med anledning av prop. 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del där elevers användning av mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:UbU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4602 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen båda C med anledning av prop. 2021/22:158 Ett mer likvärdigt skolval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:158. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU33

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4601 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen båda C med anledning av prop. 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även fristående resursskolor vid urval ska prioritera

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4600 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen båda C med anledning av prop. 2021/22:161 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:161. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Utskottsberedning

2021/22:UbU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4599 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen båda C med anledning av prop. 2021/22:157 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:UbU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag