Aktuellt

Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.

Beslut i korthet

Reglerna skärps för unga brottslingar (JuU41)

Behandlade dokument

7
Förslagspunkter

7
Reservationer

6
Anföranden och repliker

32, 171 minuter
Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12
Debatt

2026-08-13
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:JuU41
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet.

Beslutet innebär bland annat följande:

Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år.

Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt.

Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år.

Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats.

Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps.

Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem ska införas (JuU48)

Behandlade dokument

5
Förslagspunkter

2
Reservationer

2
Anföranden och repliker

47, 193 minuter
Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12
Debatt

2026-08-13
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:JuU48
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Regeringen föreslår bland annat följande:

Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas.

Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott.

Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för.

Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Skärpta villkor för anhöriginvandring (SfU37)

Behandlade dokument

5
Förslagspunkter

13
Reservationer

16
Anföranden och repliker

76, 252 minuter
Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11
Debatt

2026-08-12
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:SfU37
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer.

Förslaget innebär bland annat att

olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd

för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer

försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd

reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
Ny lagstiftning ska ersätta lagen om vård av unga (LVU) (SoU38)

Behandlade dokument

5
Förslagspunkter

6
Reservationer

6
Anföranden och repliker

18, 88 minuter
Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11
Debatt

2026-08-12
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:SoU38
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården.

Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde.

I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Insatser för barn och unga ska kunna beslutas utan samtycke (SoU39)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

3
Reservationer

6
Anföranden och repliker

36, 113 minuter
Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11
Debatt

2026-08-12
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:SoU39
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att

socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest

elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall

en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst

vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser

socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse.

Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Utlänningar ska betala skälig ersättning för tandvård (SoU40)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

2
Reservationer

2
Anföranden och repliker

21, 74 minuter
Justering

2026-08-07

Datum

2026-08-07

Bordläggning

2026-08-11
Debatt

2026-08-12
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:SoU40
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar.

Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar.

Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten.

Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
Skärpta villkor för friskolesektorn (UbU30)

Behandlade dokument

5
Förslagspunkter

7
Reservationer

6
Anföranden och repliker

42, 141 minuter
Justering

2026-08-12

Datum

2026-08-12

Bordläggning

2026-08-12
Debatt

2026-08-13
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:UbU30
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Ja till regelverket kring Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UU24)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

5
Reservationer

7
Anföranden och repliker

41, 145 minuter
Justering

2026-08-11

Datum

2026-08-11

Bordläggning

2026-08-11
Debatt

2026-08-12
Beslut

2026-08-13

Betänkande 2025/26:UU24
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027.

Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling.

Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten.

I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)

Behandlade dokument

2
Förslagspunkter

2
Reservationer

2
Anföranden och repliker

4, 27 minuter
Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:CU40
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.

Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2025 (FiU24)

Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:FiU24
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2025. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig.

Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd.

Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet.

Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025.

Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2025.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024 (FiU27)

Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:FiU27
Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).

Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena.

Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar.

Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

2
Reservationer

2
Anföranden och repliker

9, 59 minuter
Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:FiU47
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.

Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.

Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

7
Reservationer

6
Anföranden och repliker

23, 72 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:FöU14
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige.

De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Nu blir polisutbildningen betald (JuU44)

Behandlade dokument

1
Förslagspunkter

1
Anföranden och repliker

11, 47 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-12

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:JuU44
Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket.

Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri.

Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige.

Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

2
Reservationer

3
Anföranden och repliker

8, 35 minuter
Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:JuU45
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att

möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna

förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas

straff för vissa brott enligt lagen skärps.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)

Behandlade dokument

2
Förslagspunkter

2
Reservationer

1
Anföranden och repliker

12, 42 minuter
Justering

2026-06-16

Datum

2026-06-16

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:JuU47
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.

Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.

Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.

De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25)

Behandlade dokument

1
Förslagspunkter

1
Anföranden och repliker

8, 41 minuter
Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:SfU25
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

6
Reservationer

5
Anföranden och repliker

26, 92 minuter
Justering

2026-05-26

Datum

2026-05-27

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:SfU34
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

3
Reservationer

3
Anföranden och repliker

9, 49 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:SkU30
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.

Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.

Förslagen innebär bland annat följande:

Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.

En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.

Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.

Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.

Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20)

Behandlade dokument

226
Förslagspunkter

27
Reservationer

49
Anföranden och repliker

97, 287 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:TU20
Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
En statlig e-legitimation ska införas (TU21)

Behandlade dokument

1
Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:TU21
Regeringen vill säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, och röstade ja till regeringens förslag.

En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har ett så kallat immunitetsnummer och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. För att få en statlig e-legitimation krävs det enligt den nya lagen att sökanden har fyllt nio år eller fyller nio år under innevarande kalenderår. Syftet är att säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls.

Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2026.
Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivare (TU22)

Behandlade dokument

1
Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-02

Datum

2026-06-03

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:TU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. De föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare.

Förslaget handlar bland annat om större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. Kroppsvisitation utförd av polis och genomsökning av fordon kan vara nödvändig för att kunna utreda och lagföra manipulation och allvarligt missbruk av färdskrivaren samt omhänderta förarkort som ska återkallas.

Förslaget innebär också att manipulation av färdskrivare ska kunna ge fängelse som straff.

Alla fordon som omfattas av reglerna om kör- och vilotider inom EU ska vara utrustade med färdskrivare. I färdskrivaren registreras bland annat förarnas kör- och vilotider.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31)

Behandlade dokument

2
Förslagspunkter

2
Reservationer

1
Anföranden och repliker

2, 2 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-16
Debatt

2026-06-17
Beslut

2026-06-17

Betänkande 2025/26:UbU31
Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)

Behandlade dokument

14
Förslagspunkter

3
Reservationer

6
Anföranden och repliker

49, 144 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-15
Debatt

2026-06-16
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:AU13
Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.

Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.
Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

2
Reservationer

3
Anföranden och repliker

11, 29 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:FiU45
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.

Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.

Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.
Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49)

Behandlade dokument

1
Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:FiU49
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet.

Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder.

Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

3
Reservationer

2
Anföranden och repliker

3, 11 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:FöU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag.

Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll.

Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.
Insynen i politiska processer ska öka (KU39)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

1
Reservationer

1
Anföranden och repliker

20, 79 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:KU39
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

1
Reservationer

1
Anföranden och repliker

2, 7 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:KU42
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.

Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.

Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44)

Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-10

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:KU44
Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.
Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)

Behandlade dokument

3
Förslagspunkter

4
Reservationer

4
Anföranden och repliker

19, 61 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:MJU28
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)

Behandlade dokument

6
Förslagspunkter

6
Reservationer

7
Anföranden och repliker

14, 149 minuter
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:MJU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.

Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.

Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.

Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.

Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.

Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.

Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.
Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)

Behandlade dokument

4
Förslagspunkter

5
Reservationer

8
Anföranden och repliker

9, 59 minuter
Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:SfU33
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.

Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.

Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41)

Förslagspunkter

1
Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14
Debatt

2026-06-15
Beslut

2026-06-16

Betänkande 2025/26:SoU41
Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar.

Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.

Visa alla beslutade betänkanden

Kalender

Onsdag 17 december2025
Tid	Händelse
Från 08.00
08.00	Öppet sammanträde i EU-nämnden, Denna händelse direktsändes onsdag 17 december 08.00
09.00	Val till nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Denna händelse direktsändes onsdag 17 december 09.00 Debatt om förslag Beslut Avtackning och avslutning Interpellationsdebatter