Aktuellt

Beslut i korthet

• Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  17, 77 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:AU14

  Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare.

  Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget.

  Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort.

  Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det.

  Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027.

• Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  16, 69 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:JuU40

  Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader.

  Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet.

  Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)

  Behandlade dokument

  19

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  9 

  Anföranden och repliker

  45, 158 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:JuU42

  Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)

  Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Förslaget innebär att

  • tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort
  • närmare 50 straffskalor skärps
  • det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat
  • livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
  • det införs en ny straffskärpnings­bestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk
  • förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och heders­förtryck.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  4, 1 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:KU11

  Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)

  Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

  Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

  Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

  Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-10

  Bordläggning

  2026-06-14

  Debatt

  2026-06-15

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:KU21

  Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

  Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2025. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om vilka åtgärder den har vidtagit är viktig för uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regeringen och riksdagen i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, framhåller att det är viktigt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder.

  Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser på det egna området ger ingen anledning till synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskottsområden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

  I yttranden från andra utskott tas några principiella frågor upp om regeringens redovisning och bedömning av tillkännagivanden. Med anledning av dessa iakttagelser påminner KU om tidigare uttalanden och gör några förtydliganden. Utskottet påpekar bland annat att det inte varit dess avsikt att regeringen ska behöva redovisa att ett tillkännagivande är slutbehandlat i en proposition eller skrivelse innan bedömningen redovisas i den årliga redogörelsen till riksdagen.

  Enligt utskottet är det naturligt att regeringen, när den beslutar om en proposition eller skrivelse redovisar eventuella tillkännagivanden som hör samman med dessa, särskilt om regeringens förslag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen som bedöms vara slutbehandlat. Det är däremot inte önskvärt att regeringen redovisar tillkännagivanden i propositioner eller skrivelser som handlar om en annan fråga.

  KU betonar att regeringen bör behandla riksdagens skrivelser skyndsamt. Det är också viktigt att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder som har gjorts, pågår eller planeras med anledning av tillkännagivanden.

  När det gäller mer specifika synpunkter i yttrandena om hanteringen och redovisningen av enskilda inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter KU att regeringen tar hänsyn till det som de andra utskotten har framfört.

  Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

  Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

• Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  4 

  Anföranden och repliker

  24, 3 minuter

  Justering

  2026-06-09

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:MJU24

  Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)

  Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.

  Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

  De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

• Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  21, 84 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-05

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU24

  Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)

  Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

  Förslaget innebär att

  • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
  • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.

  Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

• Nya lagar om elsystemet (NU25)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  7, 51 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-08

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU25

  Nya lagar om elsystemet (NU25)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.

  Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.

  Bland annat ska

  • ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
  • de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
  • bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.

  Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.

• Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  10 

  Anföranden och repliker

  63, 160 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:NU27

  Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)

  Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

  Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

  Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

  Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

• Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-12

  Debatt

  2026-06-13

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU29

  Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)

  I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring.

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

• Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  4

  Reservationer

  5 

  Anföranden och repliker

  41, 4 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU31

  Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)

  Riksdagen sa ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. Under debatten i kammaren gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Det handlar om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren har förslaget hänvisats till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

  De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

  Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

  Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

• Återvändandet ska öka (SfU32)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  7

  Reservationer

  7 

  Anföranden och repliker

  74, 6 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU32

  Återvändandet ska öka (SfU32)

  Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

  I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.

  Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.

  Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.

• Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)

  Behandlade dokument

  6

  Förslagspunkter

  6

  Reservationer

  6 

  Anföranden och repliker

  57, 184 minuter

  Justering

  2026-06-11

  Datum

  2026-06-11

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SfU36

  Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.

  Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.

  Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.

  Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.

• Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)

  Behandlade dokument

  5

  Förslagspunkter

  12

  Reservationer

  11 

  Anföranden och repliker

  11, 63 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SoU34

  Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)

  Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

  Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

  Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

  En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

  Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

• Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-02

  Bordläggning

  2026-06-13

  Debatt

  2026-06-14

  Beslut

  2026-06-15

  Betänkande 2025/26:SoU35

  Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)

  Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel.

  Beslutet går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  1 

  Anföranden och repliker

  10, 46 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:SkU29

  Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)

  Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.

  Regeringens förslag innebär

  • att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
  • större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
  • ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
  • generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

  Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

  Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

• Det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program blir skattefritt (SkU35)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:SkU35

  Det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program blir skattefritt (SkU35)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt.

  Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg.

  Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

• Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster (TU17)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-05-21

  Datum

  2026-05-28

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU17

  Nya regler mot bedrägerier och annat vilseledande genom elektroniska kommunikationstjänster (TU17)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot bedrägerier och vilseledande genom elektronisk kommunikation.

  Förslaget innebär att den som erbjuder kommunikationstjänster med telefonnummer (exempelvis samtal och sms) måste stoppa ett meddelande om det misstänkts innehålla bedrägerier eller på annat sätt information som ska vilseleda mottagaren. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om elektroniska meddelanden, elektroniska kommunikationstjänster och trafikuppgifter.

  Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Datadelning inom offentlig förvaltning ska bli enklare och mindre kostsamt (TU18)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-05-21

  Datum

  2026-05-28

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU18

  Datadelning inom offentlig förvaltning ska bli enklare och mindre kostsamt (TU18)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om så kallade interoperabilitetskrav för datadelning inom den offentlig förvaltningen.

  Genom interoperabilitetskrav ska data kunna delas mer effektivt mellan bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner. Syftet är att effektivisera och minska kostnaderna för datadelning som sker återkommande eller i större omfattning inom den offentliga förvaltningen.

  Kravet på interoperabilitet för datadelning ska inte följas om det exempelvis är olämpligt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller om skyddet för cybersäkerhet eller personuppgifter inte kan upprätthållas.

  Den nya lagen börjar gälla den 15 augusti 2026.

• Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)

  Behandlade dokument

  4

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  9, 30 minuter

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-02

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:TU19

  Nya regler för kommunal hamnverksamhet införs (TU19)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kommunal hamnverksamhet. Reglerna ändras för att vara förenliga med EU-rätten. Beslutet innebär att det skapas en ny reglering för kommunala hamnar i Sverige.

  I dag är hamnar som bedrivs i kommunal regi skattebefriade medan övriga hamnar betalar skatt enligt allmänna regler. EU-kommissionen har uppmärksammat Sverige på att detta kan strida mot EU:s statsstödsregler. Statligt stöd som snedvrider konkurrensen genom att gynna vissa aktörer är, enligt EU:s konkurrensregler, inte tillåtet.

  Beslutet innebär att kommuner eller regioner som har hamnverksamhet ska bedriva den i ett kommunalt aktiebolag och på en affärsmässig grund.

  De nya reglerna för kommunal hamnverksamhet börjar gälla den 1 augusti 2026.

• Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina (UU20)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  7, 41 minuter

  Justering

  2026-05-28

  Datum

  2026-05-29

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:UU20

  Sveriges tillträde till konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina (UU20)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

  Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

  Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

• Sverige ansluter sig till överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina (UU21)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Anföranden och repliker

  7, 46 minuter

  Justering

  2026-05-28

  Datum

  2026-05-29

  Bordläggning

  2026-06-10

  Debatt

  2026-06-11

  Beslut

  2026-06-11

  Betänkande 2025/26:UU21

  Sverige ansluter sig till överenskommelsen för den särskilda tribunalen för aggressionsbrottet mot Ukraina (UU21)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

  Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

  Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

• Riksrevisionens årsredovisning för 2025 (KU17)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-05-28

  Datum

  2026-06-02

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:KU17

  Riksrevisionens årsredovisning för 2025 (KU17)

  Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2025 till riksdagen.

  Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

  Riksdagen konstaterar att revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Precis som 2024 använde Riksrevisionen hela sitt anslag, vilket ses som något positivt. Riksdagen ser också positivt på att antalet granskningsrapporter ökade tydligt under 2025 och noterar att ökningen beror på ett riktat arbete för att göra granskningen mer effektiv.

  Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

• Vissa verksamheter koncentreras till färre länsstyrelser (KU37)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-03

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:KU37

  Vissa verksamheter koncentreras till färre länsstyrelser (KU37)

  Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om länsstyrelsernas verksamhet. Beslutet innebär att vissa uppgifter som länsstyrelserna gör koncentreras till färre länsstyrelser. Syftet med förändringarna är att verksamheten ska bli mer effektiv, resurserna ska användas bättre och rättssäkerheten ska öka. Verksamheter som kan koncentreras till vissa länsstyrelser är

  • deponering av hyra och arrende enligt jordabalken
  • avveckling av stadgad åborätt och landgille (äldre former av rättigheter att bebo och bruka någon annans mark)
  • individärenden.

  Det är länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län som verksamheterna ska koncentreras till.

  De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

• Nya regler för arbetet och vid ordningsstörningar i riksdagen (KU38)

  Behandlade dokument

  1

  Förslagspunkter

  3

  Anföranden och repliker

  6, 38 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-04

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:KU38

  Nya regler för arbetet och vid ordningsstörningar i riksdagen (KU38)

  Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.

  De nya reglerna innebär bland annat följande:

  • Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
  • Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
  • Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
  • Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
  • Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
  • Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.

  Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

  De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.

• Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2025 (KU40)

  Behandlade dokument

  8

  Förslagspunkter

  1

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-09

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:KU40

  Riksdagens nämnder har redovisat sin verksamhet för 2025 (KU40)

  Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025.

  Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.

  Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.

  De nämnder som redovisat sin verksamhet är:

  • Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
  • Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
  • Partibidragsnämnden
  • Riksdagens ansvarsnämnd
  • Riksdagens arvodesnämnd
  • Statsrådsarvodesnämnden
  • Valprövningsnämnden
  • Riksdagens överklagandenämnd

• Kommittéernas verksamhet under 2025 (KU41)

  Behandlade dokument

  8

  Förslagspunkter

  5

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  3, 16 minuter

  Justering

  2026-06-02

  Datum

  2026-06-03

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:KU41

  Kommittéernas verksamhet under 2025 (KU41)

  Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

  Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84.

  Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor.

  Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  Riksdagen sa också nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.

• Skrivelse om Sidas arbete med det humanitära biståndet har behandlats (UU17)

  Behandlade dokument

  3

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  3 

  Anföranden och repliker

  34, 119 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-08

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:UU17

  Skrivelse om Sidas arbete med det humanitära biståndet har behandlats (UU17)

  Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

  Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd.

  Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

• Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Uzbekistan (UU22)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  10, 30 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-08

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:UU22

  Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Uzbekistan (UU22)

  Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.

  Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.

  Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

• Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Kirgizistan (UU23)

  Behandlade dokument

  2

  Förslagspunkter

  2

  Reservationer

  2 

  Anföranden och repliker

  10, 26 minuter

  Justering

  2026-06-04

  Datum

  2026-06-08

  Bordläggning

  2026-06-09

  Debatt

  2026-06-10

  Beslut

  2026-06-10

  Betänkande 2025/26:UU23

  Fördjupat partnerskap mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater – och Republiken Kirgizistan (UU23)

  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

  Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet täcker flera samarbetsområden såsom handel, hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället.

  Europiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Republiken Kirgizistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.