Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Krav på ärendehanteringssystem hos kommunala lantmäterimyndigheter (CU40)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 27 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten.
Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2025 (FiU24)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2025. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).
Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig.
Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd.
Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet.
Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025.
Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2025.
Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2015–2024 (FiU27)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna).
Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena.
Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar.
Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (FiU47)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2026-06-16
- Datum
- 2026-06-16
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern.
Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.
Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna.
Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete (FöU14)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 23, 72 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige.
De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Nu blir polisutbildningen betald (JuU44)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 47 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-12
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket.
Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri.
Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige.
Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot (JuU45)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 35 minuter
- Justering
- 2026-06-16
- Datum
- 2026-06-16
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att
- möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna
- förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas
- straff för vissa brott enligt lagen skärps.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
Ja till nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering (JuU47)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 42 minuter
- Justering
- 2026-06-16
- Datum
- 2026-06-16
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet.
Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster.
Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen.
De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
Överskott i inkomstpensionssystemet delas ut (SfU25)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen har behandlats (SfU34)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 26, 92 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt.
Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer.
Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten (SkU30)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 49 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet.
Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar.
Förslagen innebär bland annat följande:
- Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas.
- En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring.
- Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas.
- Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket.
- Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats (TU20)
- Behandlade dokument
- 226
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 97, 287 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.
En statlig e-legitimation ska införas (TU21)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Regeringen vill säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering, och röstade ja till regeringens förslag.
En statlig e-legitimation ska kunna ges till personer med svenskt medborgarskap, utlänningar som är folkbokförda i Sverige och personer som har ett så kallat immunitetsnummer och som omfattas av lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. För att få en statlig e-legitimation krävs det enligt den nya lagen att sökanden har fyllt nio år eller fyller nio år under innevarande kalenderår. Syftet är att säkerställa att kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering uppfylls.
Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2026.
Skärpta regler för manipulation och missbruk av färdskrivare (TU22)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-03
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. De föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare.
Förslaget handlar bland annat om större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. Kroppsvisitation utförd av polis och genomsökning av fordon kan vara nödvändig för att kunna utreda och lagföra manipulation och allvarligt missbruk av färdskrivaren samt omhänderta förarkort som ska återkallas.
Förslaget innebär också att manipulation av färdskrivare ska kunna ge fängelse som straff.
Alla fordon som omfattas av reglerna om kör- och vilotider inom EU ska vara utrustade med färdskrivare. I färdskrivaren registreras bland annat förarnas kör- och vilotider.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov (UbU31)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 2 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-16
- Debatt
- 2026-06-17
- Beslut
- 2026-06-17
Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.
Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.
Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Skrivelse om en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande har behandlats (AU13)
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 49, 144 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-15
- Debatt
- 2026-06-16
- Beslut
- 2026-06-16
Regeringen har i en skrivelse presenterat en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2035. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Strategins syfte är att bidra till ett effektivt, hållbart och samordnat arbete för att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen mot våld, förtryck och utnyttjande.
Riksdagen sa också nej till 28 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025, främst med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt insatser när det gäller stöd och skydd till den som är utsatt för våld.
Insamling av statistik om hushållens skulder (FiU45)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 29 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) ska utökas för att kunna samla in uppgifter om hushållssektorns skulder och skuldbetalningar.
Förslaget innebär att det i Fasit blir möjligt att analysera individers och hushålls motståndskraft och känslighet mot ekonomiska störningar, som exempelvis ett inkomstbortfall eller oväntade ränteförändringar. Syftet med regeringens förslag är att förbättra beslutsunderlaget för den ekonomiska politiken och göra det enklare att ta fram ändamålsenliga åtgärder.
Regeringen menar att en insamling till Fasit som begränsas till att enbart omfatta uppgifter om skulder är tillräcklig för att uppnå de syften som avses. En sådan avgränsning ger det underlag som behövs för att bättre utforma politik inom finansiell stabilitet och fördelningspolitik. Samtidigt undviks onödig kartläggning av individers och hushållens ekonomi.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti.
Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 har behandlats (FiU49)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som innehåller dels en utvärdering av regeringens styrning, dels en utvärdering av Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden.
Målet för statsskuldsförvaltningen är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att deras riktlinjer och Riksgäldskontorets operativa förvaltning och tillämpning av riktlinjerna i allt väsentligt har legat i linje med målet.
Statsskulden minskade sett till hela utvärderingsperioden, från 22 procent av BNP 2021 till 19 procent 2025. I kronor räknat uppgick skulden till 1 244 miljarder kronor 2025. Kostnaden för statsskulden steg från historiskt låga nivåer, ökade kraftigt 2022 till följd av hög inflation och en svagare krona, för att åter sjunka något under de senare utvärderingsåren. Risken i statsskuldsförvaltningen bedöms ha varit låg och i nivå med tidigare femårsperioder.
Vidare anser riksdagen att det är positivt att likviditetsproblemen på statspappersmarknaden sammantaget verkar ha minskat under utvärderingsperioden, även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skyldighet att göra bedömningar av säkerhets- och strålskyddskrav ska regleras i lag (FöU19)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 11 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande skyldigheten att utföra bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med joniserande eller icke-joniserande strålning ska regleras i lag.
Förslaget innebär även lättnader för verksamheter som hanterar små mängder kärnämnen när det gäller att uppfylla kraven i en ny EU-förordning om kärnämneskontroll.
Lagändringarna börja gälla den 1 augusti 2026.
Insynen i politiska processer ska öka (KU39)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 79 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.
I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.
En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.
Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.
Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
Ändrad fördelning av utgiftsområden i statens budget (KU42)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.
Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.
Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
Uppskov med behandlingen av ett ärende (KU44)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.
Markägare som begränsas av artskydd ska ha rätt till ersättning (MJU28)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 19, 61 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.
Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Ett tydligt regelverk för ett aktivt skogsbruk (MJU29)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 14, 149 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om flera regelförenklingar inom skogsbruket.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Anmälan för samråd för skogsbruksåtgärder enligt miljöbalken behövs endast om det framgår av föreskrifter som regeringen bestämmer.
- Markägarens kostnad för att skaffa den kunskap som behövs innan en skogsbruksåtgärd vidtas, exempelvis vad gäller skyddade arter i ett skogsområde, ska vara rimlig i förhållande till fastighetens värde.
- Sekretessen till skydd för djur- och växtarter ändras så att markägare får ta del av den information som behövs för att avgöra om samråd krävs.
- Skogsstyrelsens beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för till en förvaltningsdomstol.
- Fristen för ideella miljöorganisationer att överklaga beslut om skogsbruk eller skogsbruksåtgärder ska räknas från den dag då beslutet meddelades. Dessutom ska Skogsstyrelsen ges partsställning när miljöorganisationer överklagar myndighetens beslut.
Förslaget syftar bland annat till att stärka äganderätten och öka förutsägbarheten för skogsägare.
Lagändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 januari 2027. Bestämmelsen om att samrådsplikt enligt miljöbalken ska gälla endast om det framgår av en förordning ska dock gälla först den dag som regeringen bestämmer.
Det ska bli lättare att utvisa personer som begår brott (SfU33)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning.
Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen.
Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Skrivelse om tandvårdsstödet behandlas under nästa riksmöte (SoU41)
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar.
Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.
Ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare (AU14)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 17, 77 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare.
Beslutet innebär bland annat att kommunerna även i fortsättningen ska vara skyldiga att ta emot nyanlända efter anvisning och att fördelningen av anvisningar mellan kommunerna ska utgå från förutsättningarna för integration i kommunerna. En kommuns önskemål om mottagandet ska dock under vissa förutsättningar tillgodoses vid fördelningen. Det innebär att kommunerna får ett större inflytande över mottagandet av nyanlända än vad som gäller i dagsläget.
Utöver kriterierna för fördelningen som gäller i dag, bland annat arbetsmarknad och befolkningsstorlek, ska det även tas hänsyn till förutsättningarna på bostadsmarknaden och områden där utanförskapet är stort.
Dessutom ska rätten till boende tidsbegränsas till 36 månader och det är kommunen som ska ordna boende under den tiden. Rätten till boende ska kunna upphöra i förtid, bland annat om den nyanlände inte är anvisad till ett arbetsmarknadspolitiskt program och saknar godtagbara skäl för det.
Den nya lagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2027.
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (JuU40)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 69 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-12
- Debatt
- 2026-06-13
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader.
Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet.
Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (JuU42)
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 45, 158 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-12
- Debatt
- 2026-06-13
- Beslut
- 2026-06-15
Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär att
- tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort
- närmare 50 straffskalor skärps
- det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat
- livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott
- det införs en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk
- förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse har behandlats (KU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 1 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.
Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.
Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-15
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2025. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om vilka åtgärder den har vidtagit är viktig för uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regeringen och riksdagen i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, framhåller att det är viktigt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder.
Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser på det egna området ger ingen anledning till synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskottsområden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.
I yttranden från andra utskott tas några principiella frågor upp om regeringens redovisning och bedömning av tillkännagivanden. Med anledning av dessa iakttagelser påminner KU om tidigare uttalanden och gör några förtydliganden. Utskottet påpekar bland annat att det inte varit dess avsikt att regeringen ska behöva redovisa att ett tillkännagivande är slutbehandlat i en proposition eller skrivelse innan bedömningen redovisas i den årliga redogörelsen till riksdagen.
Enligt utskottet är det naturligt att regeringen, när den beslutar om en proposition eller skrivelse redovisar eventuella tillkännagivanden som hör samman med dessa, särskilt om regeringens förslag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen som bedöms vara slutbehandlat. Det är däremot inte önskvärt att regeringen redovisar tillkännagivanden i propositioner eller skrivelser som handlar om en annan fråga.
KU betonar att regeringen bör behandla riksdagens skrivelser skyndsamt. Det är också viktigt att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder som har gjorts, pågår eller planeras med anledning av tillkännagivanden.
När det gäller mer specifika synpunkter i yttrandena om hanteringen och redovisningen av enskilda inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter KU att regeringen tar hänsyn till det som de andra utskotten har framfört.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
Ny myndighet för miljöprövningar inrättas (MJU24)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 24, 3 minuter
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-13
- Debatt
- 2026-06-14
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.
Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.
De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten (NU24)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 21, 84 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-05
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.
Förslaget innebär att
- förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
- förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Nya lagar om elsystemet (NU25)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 51 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-08
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.
Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.
Bland annat ska
- ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
- de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
- bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.
Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (NU27)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 63, 160 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.
Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.
Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Rätten till socialförsäkringsförmåner begränsas vid fängelsestraff i kontrollerat boende och vid säkerhetsförvaring (SfU29)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-12
- Debatt
- 2026-06-13
- Beslut
- 2026-06-15
I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Reglerna för uppsikt och förvar skärps (SfU31)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 41, 132 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-13
- Debatt
- 2026-06-14
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.
Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.
Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.
Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.
Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.
Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.
Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.
Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.
Återvändandet ska öka (SfU32)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 74, 8 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-13
- Debatt
- 2026-06-14
- Beslut
- 2026-06-15
Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.
I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige.
Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag.
Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (SfU36)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 57, 184 minuter
- Justering
- 2026-06-11
- Datum
- 2026-06-11
- Bordläggning
- 2026-06-13
- Debatt
- 2026-06-14
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd.
Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag.
Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.
Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.
Förbättrad vård för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoU34)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.
Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.
Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.
En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Fler läkemedel ska klassas som receptfria (SoU35)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-02
- Bordläggning
- 2026-06-13
- Debatt
- 2026-06-14
- Beslut
- 2026-06-15
Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel.
Beslutet går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Kalender
Onsdag 3 september2025 | |
|---|---|
| Tid | Händelse |
| Arbetsmarknadsutskottet besöker Litauen | |
| Skatteutskottet besöker Estland | |
KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2026
Konstitutionsutskottet, KU, höll flera öppna sammanträden med utfrågningar i mars och april. KU:s granskning fortsätter nu och presenteras i betänkande KU20. Granskningen bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar.
Val till riksdagen 2026
Den 13 september är det val till riksdagen. Här hittar du information och viktiga datum inför valet.
Besök riksdagen i ditt län
Demokratin behöver dig! Det är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026.
Testa dig själv: Vilket är ordet?
Hur snabbt listar du ut ordet? Här hittar du roliga quiz för dig som vill testa dina kunskaper om hur Sverige styrs.
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.