Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, socialminister Jakob Forssmed, finansmarknadsminister Niklas Wykman och landsbygdsminister Peter Kullgren.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Simona Mohamsson.

I valrörelsen pratade Tidöpartierna om Magdapriser för att beskriva höga drivmedels- och energipriser, trots Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det efterföljande ekonomiska läget. I dag möter hushåll, inte minst på landsbygden, höga kostnader för energi och drivmedel och en stor osäkerhet.

Retoriken från Tidöpartierna är dock en helt annan. Man pratar om att det ljusnar vid horisonten. Det är inte något som många svenskar känner igen sig i. Resultatet av snart fyra år med Tidöpartierna är ju att Sverige är i ett mycket tuffare läge än det hade behövt vara. Tidöpartierna har totalvägrat att investera i den svenska bioekonomins alla hektar och i elektrifiering.

Min fråga till statsrådet Simona Mohamsson är därför: Är det ransonering? Är det Jimmiepriser, eller är det Uffepriser vi ser just nu?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ja, det är svårt att ta in allt som Tidöregeringen gör. Vi har i dag inte bara det lägsta skattetrycket i Sverige på över 50 år; människor har nu 5 000 kronor mer i plånboken. Vi har också satt igång arbetet för att bygga ny kärnkraft, vilket kommer att spela roll för elräkningen. Vi har i början av april även sänkt momsen på maten. Det märks att vi har tagit Sverige i en ny riktning. Det kommer vi att fortsätta göra.

Herr talman! Jag vill att det noteras i riksdagen att om Sverige inte hade bytt regering hade priserna varit 10 kronor dyrare. Vi har gjort och fortsätter att göra allt vi kan för att sänka priserna för vanliga människor. Det gör man genom att sänka skatten och att se till att människor har mer pengar i plånboken.

(Applåder)

Herr talman! Om Tidöpartierna hade tagit ansvar i fråga om bioekonomin, elektrifieringen och Sveriges säkerhet, i form av insatsvaror, hade Sveriges lantbrukare och landsbygdsborna dock sett en helt annan framtid just nu.

Min fråga återstår alltså: Ångrar inte statsrådet att regeringen prioriterat diktaturers olja i stället för att göra Sverige starkt och investera i det som Sverige är bra på, det vill säga bioekonomi och elektrifiering?

(Applåder)

Herr talman! Vi ska kanske börja med att konstatera att det inte är regeringens fel att det pågår krig i omvärlden.

Jag tycker att ledamoten själv kanske borde fundera på vilket ansvar Socialdemokraterna har för den nedlagda kärnkraften. Vilket ansvar har Socialdemokraterna för att vi inte har kunnat göra en omställning till fossilfritt utan är beroende av rysk gas och olja?

Den här regeringen gör nu den förändring som borde ha gjorts långt mycket tidigare.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har presenterat en ny modell för utbyggnad av kärnkraft där staten tar en mer aktiv roll, bland annat genom statligt majoritetsägande, kapitaltillskott och riskdelning i frågor om till exempel kärnavfall.

Ny kärnkraft kommer att säkerställa svensk tillväxt, välstånd och välfärd i generationer framåt. Därför är det motiverat med ett statligt engagemang och ägande, för att säkerställa samhällsintresset i den kommande utbyggnationen.

Kärnkraftssekretariatet, som svarar inför Niklas Wykman på Finansdepartementet, har ett tungt ansvar för att tillvarata samhällsintresset, möjliggöra kommersiella förutsättningar för investeringar och bidra till långsiktiga, stabila och låga elpriser.

Hur avser ministern att säkerställa att statens och samhällets långsiktiga intressen tillvaratas i de pågående förhandlingarna om ny kärnkraft?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan om ett angeläget ämne!

Min bedömning är att svenska vänsterpolitiker inte var uppriktiga mot svenska folket med vad man gjorde när man hävdade att kärnkraft var utbytbar mot vindkraft. Båda energislagen kommer med sina fördelar och nackdelar, men med vindkraften kommer de volatila elpriserna och emellanåt anslutningsproblemen till elnätet.

Det är det som vi nu reverserar när vi bygger Sverige starkare för framtiden. Vi ska komma tillbaka till en situation där svensk industri ska kunna känna sig trygga med att kunna ansluta ny produktion och därmed skapa nya jobb. Och svenska hushåll ska kunna möta stabilare elpriser.

I detta kommer vi alltid att värna de offentliga finanserna och skattebetalarnas pengar. Det är det som den här modellen syftar till.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Ett renodlat statligt kärnkraftsbolag är klokt för att dela risk och överföra kompetens och erfarenhet mellan flera olika projekt för nybyggnation av kärnkraft. På så sätt kan det bli skalfördelar i hela processen. Men det utgör också en möjlighet att sätta press på Vattenfall, Industrikraft med flera, som av olika skäl kan ha olika ingångsvärden i den kommande utbyggnationen.

Hur säkerställs politisk insyn i den process som nu pågår?

Herr talman! Tack för frågan, Tobias Andersson!

Det görs givetvis framför allt genom att detta sker i en demokrati med demokratiska processer. Regeringen inhämtar sitt mandat från det här parlamentet. Och i budgetar ber vi om ett bemyndigande för de förhandlingar som nu sker med olika typer av beloppsgränser. Och där det behövs lagstiftning sker det genom lagstiftning. Sedan förhandlar sekretariatet och Finansdepartementet inom de ramarna med de aktörer som är intresserade.

Herr talman! Aktiebolagsskolorna fortsätter att blomstra. Det går så bra för de svenska aktiebolagsskolorna att de också öppnar verksamhet utomlands. Academedia hade förra året en nettoomsättning på 19 miljarder. 5,7 av de miljarderna avsåg verksamhet utomlands. Även Kunskapsskolan har verksamhet i andra länder: Storbritannien, Nederländerna, USA och till och med Saudiarabien. Det här är ju någonting sjukt, och regeringen har inget förslag som skulle sätta stopp för detta.

Nio av tio lärare vill avskaffa vinsterna i skolan. 75 procent av befolkningen vill förbjuda vinstdrivande aktörer att driva skola. Regeringen säger sig nu göra en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Men med en sådan här fuskrenovering skulle jag vilja anmäla regeringen till Fuskbyggarna.

Herr talman! Hur kan det vara rimligt att svenska skattepengar får gå till skolverksamhet utomlands?

Herr talman! Vi gör de största förändringarna av svensk skola på över 30 år. Det handlar om reglering av lärarnas undervisning och planeringstid, ett nytt betygssystem och ett nytt stödsystem. Vi förändrar läroplanerna från grunden. Vi ser till att reglera mer – just för att det inte ska finnas någon skillnad beroende på vilken skola man går i. Utöver det har vi lyckats med det fantastiska konststycket att göra nödvändiga förändringar i friskolesystemet. Bland annat har vi presenterat en offentlighetsprincip som kommer att vara helt avgörande.

Någonting som är unikt för oss är att vi får en majoritet för våra förslag när vi styr landet. Det är rätt uppenbart att det finns en stor risk för att allt vi gör i skolan slutar som ett rivningsprojekt om de rödgröna tar över efter valet.

Herr talman! Jag är positiv till de saker som nu räknas upp, utbildningsministern. Men att er sida skulle vara överens om allt vill jag verkligen vända mig emot. Till exempel har er regering tydliggjort att ni lagt utredningen om skolpengen i byrålådan. Ni har också aviserat att utredningen om vinst i skolan är försenad. Beskedet till väljarna måste ju vara att ingenting av det här kommer att hända. Jag ställer åter frågan: Tycker regeringen att det är rimligt att svenska skattepengar ska användas utomlands?

Herr talman! Jag tror inte att det är någon som har hävdat att våra fyra partier är överens om allting. Men skillnaden mellan vår sida, herr talman, och andra sidan är att vi ändå lyckas komma framåt och få en majoritet för våra politiska förslag.

Som jag redan tidigare sagt kommer vi före mandatperiodens slut att lägga fram ett förslag om en helrenovering av friskolesystemet.

Herr talman! En 13-åring är ett barn. Man får inte dricka energidricka, köra moppe eller jobba efter klockan åtta på kvällen. Men från och med den 2 augusti kan man hamna i fängelse – trots att erfarenhet och kunskap säger att det inte kommer att minska antalet unga som begår brott. Tvärtom är det sannolikt att ännu yngre barn rekryteras till att begå grova brott, och unga människor riskerar att ännu tidigare hamna i kriminellt utanförskap som varar hela livet.

Folk är kloka. En majoritet av svenskarna tycker nämligen att det här inte är något bra förslag. Alla kan göra fel i sin iver att vilja göra rätt, och tid finns att stoppa det här vansinniga beslutet, som bara kommer att spä på bristen på tillit i samhället. Är Simona Mohamsson beredd att erkänna detta misstag och sätta stopp för att vi ska ha mellanstadiebarn i fängelse?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Nio av tio som döms till sluten ungdomsvård på Sis-hem och har kopplingar till gängen återfaller i grov brottslighet. Straffen för 15–17-åringar blir med dagens ungdomsrabatter närmast hånfullt låga. En 15-åring som döms för mord kan få sluten ungdomsvård i två år. En 17-åring som döms för mordförsök kan få sluten ungdomsvård i tre år. Det är alldeles för konstigt att samhället inte ska gå in med full kraft när vi ser att det finns ungdomar som begår grova brott. Vår omläggning i rättspolitiken handlar om just det här: att samhället med full kraft ska gå in och stoppa den här utvecklingen.

Herr talman! Det är klart att man ska gå in med full kraft redan från början – i förskolan och i skolan. Vi vet att en bra skola är det absolut bästa för att barn inte ska hamna i det här utanförskapet när de växer upp. I stället för att fokusera på minskat elevinflytande och straff borde Simona Mohamsson vara den första att fokusera på att alla elever ska klara skolan i stället för att rekryteras av kriminella.

Återigen: Är Simona Mohamsson beredd att erkänna att det här kanske inte är det bästa förslaget och sätta stopp för att mellanstadiebarn hamnar i fängelse?

Herr talman! Det är glädjande att ledamoten nämner skolan, för skolan är och förblir det viktigaste vaccinet mot att barn dras in i gängkriminalitet. Barn ska inte tas från klasserna ut till gängkrigen.

Men med det sagt: När vi har ungdomar som mördar måste samhället göra något annorlunda än tidigare. Det här är vårt sätt att visa att samhället går in med hela sin kraft för att stoppa att barn dras in i gängkrigen.

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Skogsstyrelsen slår nu fast att vi förlorar motsvarande 100 fotbollsplaner naturskog varje dag. Avverkningen av kontinuitetsskogar har ökat dramatiskt, från 6 000 hektar per år till 26 000 hektar per år. Det här är skogar som aldrig tidigare har kalavverkats och som är avgörande för den biologiska mångfalden och hotade arter i Sverige. Ändå fortsätter de att försvinna, samtidigt som nästan 800 nya arter i Sverige har hamnat på den så kallade rödlistan. Omvandlingen av skogslandskapet har historiskt sett orsakat en kolförlust som överstiger Sveriges totala samlade fossila utsläpp sedan 1983.

Mot den bakgrunden vill jag fråga landsbygdsministern: Vad tänker regeringen vidta för åtgärder för att leverera angående åtagandet och löftet att skydda 30 procent av Sveriges natur?

Herr talman! Svenska skogsägare är oerhört duktiga på att själva avsätta skogar som är värdefulla för naturen. Om jag minns rätt är 1,4 miljoner hektar avsatta. En av fyra hektar skogsmark i Sverige är redan undantagen från aktiv virkesproduktion. Sverige är ett föredöme i Europa och i världen vad gäller hållbart skogsbruk. Att olika skogar avverkas vid olika tider är inte konstigare än att en åker skördas när det är dags för det.

Herr talman! Jag vet att Miljöpartiets syn på skogen är vitt skild från regeringens. Miljöpartiet vill att den mer ska vara ett förindustriellt museum. Regeringens politik är att skogen aktivt ska bidra till jobb, tillväxt och klimatnytta i hela landet.

Herr talman! Det vi hörde är politiskt dravel som inte är förankrat i verkligheten. De siffror som räknades upp stämmer inte. Enligt Statistiska centralbyråns siffror är ungefär 7 procent av den produktiva skogen formellt och långsiktigt skyddad. Men den här regeringen har lovat att skydda 30 procent.

Bryr sig landsbygdsministern över huvud taget om den här frågan? I så fall, varför vidtar man inga åtgärder?

Herr talman! Svaret är ja. Regeringen och Peter Kullgren bryr sig om att vi tar hand om och värnar det som är värt att värna.

Den skogspolitik som tidigare rådde i Sverige ledde till att enskilda människor kunde få in tusentals överklaganden, vilket gjorde att aktivt skogsbruk stoppades på grund av arter som det finns ganska mycket av. Det är dags att göra upp med den skogspolitiken, och det är det den här regeringen har gjort. Vi ska skydda det som är skyddsvärt, men det går inte att fortsätta med den skogspolitik som bedrevs under Miljöpartiets tid i regering.

(Applåder)

Herr talman! Statsrådet Forssmed har tagit viktiga initiativ för fler idrottshallar och bättre idrottsmiljöer runt om i Sverige. Det sker bland annat genom satsningen med över 250 miljoner kronor per år 2026 och 2027.

Det är givetvis varmt välkommet, inte minst eftersom Riksidrottsförbundet pekar på att en av tre barn- och ungdomsföreningar tvingas tacka nej till att ta emot nya medlemmar på grund av brist på tid och plats för idrott.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet: Hur säkerställer man att regeringens satsningar på just idrottsanläggningar tillsammans med kommunernas arbete stärker både ungas fritid, folkhälsan och det förebyggande arbetet i Sverige?

Herr talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för frågan!

Jag tycker att det känns fantastiskt bra. Det sjuder nu av liv ute i Idrottssverige med hjälp av de medel som vi har ställt till förfogande. Det ger den lilla extra hävstången på det som kommunerna redan ställer till förfogande för att få projekten att hända.

Ta Lammhult som exempel. Man har velat ha en konstgräsplan åtminstone sedan 2014. Hittills har det inte varit möjligt. Man har 35 kilometer till närmsta konstgräsplan. Man vill förlänga säsongen, ge fler barn och ungdomar chansen och se till att de har någon plats att vara och utöva sin idrott på.

Nu händer det. Nu har Riksidrottsförbundet av våra pengar beviljat stöd för byggandet av en konstgräsplan i Lammhult tillsammans med ett utegym och ytterligare en yta för spontanidrott.

Det här ser vi nu hända överallt. Jag följer detta närmast på daglig basis. Det har kommit in 735 ansökningar, och man har velat ha 366 miljoner. Ungefär 100 miljoner har redan beviljats. Det sjuder av liv därute.

Herr talman! Det är mycket glädjande att höra. Också jag upplever det som statsrådet redogör för. Det sjuder verkligen av liv.

Samtidigt visar det stora söktrycket på att behovet är större än så här. Enbart i den tidigaste satsningen beviljades stöd till 432 projekt i 174 kommuner, samtidigt som ansökningarna skulle behöva vara tre gånger så många för att täcka det fulla behovet.

Min följdfråga är: Hur säkerställer statsrådet att regeringens satsningar leder till färdiga idrottshallar och inte fastnar i långa processer?

Herr talman! Tack igen för frågan!

If you build it they will come, som det heter i filmen. Det är det vi försöker att åstadkomma genom att just de projekt som stått på vänt länge nu kan bli verklighet.

Ta Rinkeby. Där bygger man nu om en bowlinghall till en mötesplats för kampsport, skateboard och dans. Det är projekt som vi verkligen kan få igång.

Sedan behöver också kommunerna förstås göra sitt. Nu skapar vi en anläggningsfunktion hos Boverket för att man inte ska behöva uppfinna hjulet igen vad gäller att just färdigställa kostnadseffektiva och bra idrottshallar och anläggningar. Boverket har fått både resurser och ett uppdrag att stötta i det arbetet.

Herr talman! Många unga har upptäckt vilken bra proteinkälla som nötkött är. Det är en tydlig trend. Samtidigt har vi en situation i Sverige där vi ser en brist på svenskt nötkött.

På ett seminarium här i riksdagen i veckan berättade LRF Kött att trots att antalet kor glädjande nog har ökat det senaste året är antalet nötkreatur det lägsta i Sverige sedan 1930-talet.

På seminariet framhölls också det stora bekymret att unga inte tar över gårdar i lika stor utsträckning som förr, utan medelåldern för lantbrukarna är hög.

Vad tänker landsbygdsministern göra för att säkerställa att vi får fler som satsar på svensk nötköttsproduktion i landet och att unga som vill ta över gårdar kan göra det?

Herr talman! Grunden för allt företagande som vill utvecklas och finnas kvar framöver är lönsamhet. Det är det absolut viktigaste även för lantbruket.

Har man en lönsamhet är det också lättare att göra generationsväxlingar. Det är betydligt enklare i ett framgångsrikt företag än i ett som inte är framgångsrikt.

Här kan det offentliga göra en viss del. Men grunden är och kommer alltid att förbli drivna företagare som utvecklar sina verksamheter.

Självklart kan vi göra saker för att underlätta. Här har vi tittat på olika stödformer. Vi har gett uppdrag om en dikoersättning. På samma sätt som vi har infört en ersättning för mjölkkornas bete tittar vi nu på det för dikorna.

Jag delar bilden att vi behöver öka animalieproduktionen. Det gäller särskilt bland de djur som vi har naturgivet goda förutsättningar att hålla i Sverige, nämligen de betande djuren kor och får. Det finns också alldeles för få får i Sverige. Det ska man komma ihåg.

Herr talman! Tack, ministern, för svar!

Lammköttproduktionen, som ministern var inne på, är tyvärr liten här i Sverige trots att det äts väldigt mycket lammkött. Hela 70 procent av lammköttet importeras till Sverige, mest från Nya Zeeland och Irland.

Här finns en jättestor potential. Men om man frågar Svenska Fåravelsförbundet varför det inte satsas mer här är svaret att risken för vargangrepp är stor.

Man vågar inte satsa. Vad tänker ministern om detta?

Herr talman! Det känns ju märkligt att vi importerar lammkött från andra sidan jorden när vi har så goda förutsättningar att producera det själva. Det är det första. Den kuttingen behöver vi vända på.

Vad gäller det andra, varg, behöver vargstammen minska. Regeringens politik ligger fast. Vi ska till det mål som riksdagen har satt upp på 170–270 vargar.

Det senaste vi har gjort nu är att ge ett uppdrag att utreda skyddsjakt på varg, både vid angrepp gentemot tamdjur och mot hundar.

Herr talman! Regeringen har gjort en historisk omläggning av skogspolitiken. Vi har arbetat målmedvetet under mandatperioden och börjar nu se resultatet av detta.

En del av det som skogsutredningen har kommit fram till ligger nu som proposition på riksdagens bord. När det gäller artskyddet har vi en proposition som hanterar den otroligt viktiga frågan om ersättning till enskilda skogsägare som blir drabbade av artskyddsintrång.

Vi har också Egendomsskyddskommittén som ser över grundlagsskyddet för att på sikt få mer ordning i systemet.

Våra belackare menar att vi snarare monterar ned allt vad miljöskydd heter. Jag menar i stället att en stark äganderätt är en förutsättning för en god miljö. Hur ser landsbygdsministern på detta?

Herr talman! Jag delar helt Elin Nilssons bild vad gäller detta.

Man ska komma ihåg att den svenska skogspolitiken alltjämt bygger på två jämställda mål. Det handlar om produktion och om miljö.

Det regeringen har sagt är att vi vill återställa balansen. Vi har fått en skevhet som har satt landets skogsägare i en oerhört märklig situation.

Jag tror få kan tänka sig ett annat företagande där man relativt nyckfullt helt plötsligt kan få stora delar av sin produktion belagd med en våt filt utan att ha rätt till en enda krona i ersättning.

Försök att sätta er in i för vilket annat företagande det skulle vara okej. Det har varit verkligheten för landets över 300 000 privata skogsägare. De har varit totalt utan skydd och totalt utan möjlighet att få ersättning i vissa fall.

Det är helt orimligt, och det behöver återställas. Det gör vi delvis med skogsutredningen.

Herr talman! Stort tack, landsbygdsministern, för svaret!

Jag delar helt det som landsbygdsministern säger. Men mer finns att göra. Vad mer tänker sig landsbygdsministern att vi ska ta vidare ur till exempel skogspropositionen?

Herr talman! De flesta delarna från den skogsutredning som vi tillsatt är med i propositionen. Jag hoppas att den ska få ett brett stöd i kammaren så att vi lägger fast en ordentlig grund för skogspolitiken framöver.

Det här är den största reformen som vi gör av skogspolitiken på en bit över 30 år. Det är väldigt efterlängtat bland landets skogsägare.

Herr talman! Svenska elkunder betalar in stora så kallade flaskhalsintäkter. Samtidigt har många hushåll och företag, inte minst på landsbygden, drabbats hårt av höga energikostnader. De behöver stabila och förutsägbara villkor.

När vi socialdemokrater satt i regering säkrade vi möjligheten att använda dessa medel till elstöd. Den nuvarande regeringen misslyckades både med att betala ut stödet i tid och med att förlänga det undantag som fanns på EU-nivå.

Min fråga går till statsrådet Simona Mohamsson. Vad gör regeringen för att säkerställa att svenska flaskhalsintäkter används för att stötta svenska hushåll och företag?

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är helt avgörande att se till att svenska folket har mer pengar kvar i plånboken, och det gör man på olika sätt.

Ett sätt är att se till att Sverige har ett robust elsystem med fossilfri el. Det gör vi genom utbyggnaden av ny kärnkraft.

Ett annat sätt är att se till att sänka de priser som syns i elräkningen, och det gör regeringen genom att sänka elskatter och se till att vi är hårda i förhandlingarna i EU för just elen och avgiften.

Det tredje sättet handlar om att människor generellt ska ha mer pengar kvar i plånboken. Det tillser den här regeringen genom att se till att Sverige har det lägsta skattetrycket på över 50 år.

Herr talman! Sverigedemokraterna är garanten för en fungerande integration. Krav på goda kunskaper i svenska språket och om majoritetssamhällets normer och krav på motprestation för att ta del av vår gemensamma välfärd är numera en självklarhet.

Vi har kommit en bit på väg, men vi är inte nöjda. Det tar lång tid att vända ett helt land från botten till toppen. Vi söker väljarnas mandat att fortsätta i Sveriges nya riktning.

På vår planhalva står ett stabilt och ansvarstagande Tidögäng redo att tillsammans styra Sverige. På den andra planhalvan står ett parlamentariskt såväl som integrationspolitiskt rödgrönt kaos med sossarna i spetsen. Vi har redan facit för vad den katastrofen innebär.

Integrationsminister Mohamsson! Vad kan väljarna förvänta sig om Tidöpartierna vinner valet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

En helt avgörande del i regeringens arbete med integration har varit att vi inte ska gå på magkänsla och inte vara ängsliga utan vara tydliga med vilka krav, möjligheter och skyldigheter det innebär att bli en del av det svenska samhället.

Precis som ledamoten tar upp, herr talman, spelar det roll vem som styr Sverige. Det spelar roll för att vi ska ha en skola som fokuserar på språket och på värderingar. Det spelar roll för att vi ska kunna ha en stram migration så att vi kan hantera den integrationsskuld som den här regeringen fick ta över från tidigare, socialdemokratiska regeringar. Det spelar roll för att vi tror på att människor vill och kan, bara de får en tydlig karta och en väg in i det svenska samhället.

Herr talman! Svensk kycklingindustri fortsätter att använda turbokycklingar trots att tre av fyra svenskar säger nej till detta.

Det pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker, och det strider mot vår djurskyddslagstiftning. Det gäller uppfödandet av snabbväxande kycklingsorter. Dessa kycklingar är framavlade för att växa sig stora på så kort tid som möjligt, och det innebär ett stort lidande.

Min fråga till landsbygdsminister Kullgren är därför: När tänker ministern se till att Sverige fasar ut produktionen av turbokycklingar till förmån för mer långsamväxande sorter?

Herr talman! Det låter väldigt enkelt att lösa en djurvälfärdsfråga genom att bara förbjuda saker och ting. Detta verkar vara ett recept som Vänsterpartiet använder ofta; man ska förbjuda eller beskatta.

Sverige är en del av EU. Vi har fri rörlighet för varor, kapital och tjänster inklusive livsmedelsprodukter. Det här är en fråga som Sverige driver hårt på EU-nivå. Vi ska få upp djurvälfärden generellt sett men också vad gäller kycklingproduktionen, där man behöver ta större hänsyn till djurvälfärd. Vi ska försöka få fler EU-länder, helst hela EU, att gå med på de djurskyddsregler som vi har i Sverige.

Att enbart sätta upp fler och tuffare regler för svensk produktion kommer dock att leda till en ökad import. Därför är det här en fråga som bäst hanteras på EU-nivå, där vi brukar ha stor enighet om vad vi behöver göra. Det fortsätter regeringen att driva på för.

Herr talman! I tisdags var jag på ett seminarium om särläkemedel, där jag träffade den 37-åriga tvåbarnsmamman Anna Furbeck och hennes make Christoffer.

Anna lider av den aggressiva obotliga nervsjukdomen ALS, men för just hennes variant finns i dag en bromsmedicin som är godkänd av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Det låter förstås bra, men i Sverige kan man inte få detta läkemedel inom subventionssystemet. Därför har Anna nu åkt till Tyskland, där hon kan påbörja en behandling – som hon själv måste bekosta. Tyvärr utmärker sig Sverige negativt i Europa vad gäller att introducera nya läkemedel, vilket leder till dessa medicinska flyktingar.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är därför: Avser ministern att ta de initiativ som behövs för att Anna och andra patienter ska få tillgång till livsnödvändiga särläkemedel i nutid?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det svenska läkemedelssystemet har enligt min och regeringens uppfattning nått vägs ände. Vi behöver skapa ett nytt system som säkerställer en bättre ordning när det gäller innovation och introduktion av samt tillgång till läkemedel för svenska patienter – samtidigt som vi naturligtvis har ett intresse av att ha kostnadskontroll på detta.

Samtidigt måste vi göra det vi kan inom ramen för befintliga system tills ett nytt system är på plats. Regeringen har tillsatt en utredning som just nu tittar brett på detta. Det handlar om att se över saker kring till exempel särläkemedel. TLV har en ny modell för hur man betalar för särläkemedel och hur man ser på detta, som redan har gett resultat i termer av fler särläkemedel.

Men vi måste jobba med bättre tillgång. Fler nya läkemedel ska introduceras och behållas i Sverige.

Herr talman! Jag vill fråga utbildningsministern när reglerna för utbildning av barn i fängelse är klara.

I Sveriges Radio fick ministern i måndags frågan om hur regelverket ska se ut för barnen, de 13-åringar som regeringen vill sätta i fängelse. Detta kommer eventuellt att gälla redan från den 2 augusti.

Det finns förslag om hur utbildningen ska gå till inom Kriminalvården, bland annat förslag som medger undantag för mer distans- och fjärrundervisning och att det ska vara okej med lägre grad och behöriga lärare. Detta är oroande.

Många av de barn som frihetsberövas redan i dag har en väldigt svag skolbakgrund. Man kan därför inte kompromissa med kvaliteten på deras utbildning. Det är en viktig del för att de ska lägga grunden för nya vägar i livet, bort från kriminalitet.

Det blev tydligt i inslaget att utbildningsministern inte har någon plan för när reglerna ska vara klara eller vad de ska innehålla. Det verkar som att det går snabbt med repressiv lagstiftning men långsamt med stöd.

Jag undrar därför: När är reglerna klara?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

I den proposition som regeringen har lagt fram framgår att Kriminalvården ska få en skyldighet att anordna utbildning som motsvarar grundskola och gymnasieskola för tonåringar som avtjänar fängelsestraff. Det är i princip samma lagstiftning som i dag gäller för Sis, och den föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Nu vill vi att regelverket ska bli ännu tydligare. Det handlar bland annat om vilka avvikelser som ska kunna göras, exempelvis att en fängelsedömd kanske inte bör släppas ut på orientering.

Herr talman! Brottsvinsterna från bedrägerier är en av de kriminella nätverkens viktigaste inkomster och ett allvarligt samhällsproblem. Efter flera års ökning, med en topp på cirka 7,5 miljarder 2023, visar nu siffror från Nationellt bedrägericentrum att prognoserna för 2025 pekar på en minskning till 5,7 miljarder. Minskningen är välkommen, men siffrorna visar samtidigt att den kriminella ekonomin bara inom detta område fortfarande är enorm.

Bekämpningen av den kriminella ekonomin är inte bara en polisiär fråga utan kräver ett robust finansiellt system där alla aktörer, inte minst bankerna, tar sitt fulla ansvar.

Min fråga går därför till finansmarknadsministern: Vilka ytterligare konkreta åtgärder utöver dem som redan aviserats avser regeringen att vidta för att säkerställa att det finansiella systemet inte kan utnyttjas som ett verktyg för den kriminella ekonomin?

Herr talman! Precis som riksdagsledamoten säger sjunker nu bedrägerivinsterna. Och de sjunker inte lite; de är tillbakapressade med 60 procent efter de initiativ som tagits av regeringen och sedan genomförts ute på Sveriges banker. Det är hoppfullt för en bättre framtid. Det är ett slags upprättelse, om än inte tillräcklig, för alla de människor, särskilt äldre och utsatta i samhället, som tidigare regeringar lät lida under detta ok.

Det gick alltså att göra något åt detta. Det som är ledsamt i det hela är insikten att man tidigare trots det lät bli att göra något. Man tyckte till och med att sådana system som underlättade för detta, som den informella hawalan, var värda att slå vakt om. Så uttryckte man sig då.

Vi har lagt om detta. Nu har vi ett finansiellt underrättelsecentrum där polisen, andra myndigheter och banker har arbetat tillsammans för att pressa tillbaka detta. Det kommer nu också nya EU-regelverk som gör det enklare att dela information.

Mycket är gjort. Resultaten ser vi. Mycket återstår. Men att man lät det springa iväg som man gjorde är oförlåtligt.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Simona Mohamsson.

Som alla vet är Kristdemokraterna det parti som är mest för valfrihet, oavsett om det handlar om förskola, skola och äldreomsorg eller om föräldrars rätt att ta ut föräldraförsäkring. Vi går nu till val på att göra föräldraförsäkringen ännu friare, då vi arbetar för att föräldrarna ska få disponera hela föräldraförsäkringen utan statliga pekpinnar.

Min fråga är dock: Vad gör regeringen för att föräldrar som kämpar med livspusslet ska få större valfrihet och flexibilitet inom nuvarande föräldraförsäkring?

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Regeringen levererar reformer som märks i vardagen för hårt arbetande familjer. Det handlar om mer flexibilitet, mindre krångel och fler möjligheter. Vi har fördubblat antalet dubbeldagar, det vill säga dagar som båda föräldrarna kan vara föräldralediga tillsammans med sitt barn. Vi har också infört möjligheten för föräldrar att överlåta föräldraledighet till anhöriga.

Möjligheten att överlåta föräldradagar gör det lättare att få ihop livspusslet och är helt avgörande både för flexibiliteten och för att öka den värdefulla livskvaliteten. Det är viktigt att ha just föräldrarna i fokus och se till att de kan ha ett livspussel som både är jämställt och har flexibilitet.

Herr talman! Statsrådet Mohamsson har inte riktigt svarat på de frågor som mina riksdagskollegor från Socialdemokraterna har ställt, så jag tänker att vi försöker igen.

Många kommuner tvingas nu till nedskärningar i skola, vård och omsorg. Det är en direkt följd av att regeringens stöd inte har hängt med kostnadsutvecklingen. Detta slår särskilt hårt mot landsbygdskommuner med små marginaler. Samtidigt har regeringen valt att prioritera skattesänkningar framför att stärka välfärden.

Mina frågor till statsrådet Simona Mohamsson är: Varför säger regeringen nej till att indexera de generella statsbidragen i takt med inflationen när det i praktiken annars innebär fortsatta nedskärningar i välfärden? Och varför har regeringen dessutom särskilt försämrat förutsättningarna för många små kommuner i lands- och glesbygd, inte minst i mitt eget hemlän Gävleborg?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan, även om det verkar som att vi kanske inte lyssnar på varandra här i salen. Jag har varit väldigt tydlig med att den här regeringen lyckas med konststycket att både sänka skatten, så att människor får mer pengar kvar i plånboken, och göra historiska satsningar, inte minst på skolan.

Sedan kan man tycka sig vara frustrerad över att ens kommunpolitiker ute i landet gör besparingar på välfärden och skolan. Det tycker jag att ledamöterna har all rätt att vara. Jag är också frustrerad – frustrerad över att Kommunsverige går över 30 miljarder plus och inte satsar dem på skolan.

Jag håller med: Fler borde lägga mer pengar på skolan. Men den här regeringen lyckas både sänka skatten och göra historiska satsningar på välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman.

Många svenska hushåll har under de senaste åren fått bära ett tungt ekonomiskt ansvar när ränteläget förändrats. När Riksbanken höjde styrräntan slog det snabbt igenom på bolånemarknaden, där många hushåll på kort tid möttes av kraftigt ökade räntekostnader. För dem med stora lån innebar det tusentals kronor mer i månaden och ett betydligt hårdare tryck på privatekonomin.

Samtidigt har många sparare upplevt att samma snabba genomslag inte skett på inlåningssidan. Räntan på vanliga insättningskonton har i många fall höjts betydligt långsammare och i mindre omfattning än utlåningsräntorna. Denna utveckling riskerar att skapa oskäligt höga marginaler mellan vad bankerna tar betalt för utlåning och vad de betalar för inlåning. Frågan väcks om konkurrensen på bankmarknaden verkligen fungerar tillräckligt väl och om konsumenternas ställning är stark nog.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansmarknadsministern hur regeringen ser på bankernas räntemarginaler och vilka åtgärder som kan bli aktuella för att stärka konsumenternas ställning.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för en bra fråga!

Jag förstår och delar frustrationen, och det kan jag se att många människor från det officiella Sverige också gör. Jag har sett uttalanden från riksbank, finansinspektion och andra som på olika sätt ställer sig frågan: Varför går det så snabbt för bankerna att höja räntorna på bolånen men så mycket långsammare att höja räntorna på sparkontona? Det är en befogad fråga. Här måste vi givetvis både som konsumenter och som reglerare och policymakers jaga på så att vi får bättre valuta för våra sparpengar på kontona.

Vi har vidtagit flera åtgärder för att stärka konsumenterna. Vi har till exempel infört de digitala amorteringsunderlagen, som gör att man snabbare kan sätta press på sin bank. Vi har också sett till att ändra de regler som gäller när man ska byta ett bundet bolån. Alla dessa åtgärder syftar samlat till att stärka konsumenterna så att de kan sätta mer press på sin bank med mer konkurrens.

Till detta – det är värt att nämna – har vi också skattebefriat de 300 000 första kronorna på ISK, enligt många ett bra ställe att ha sparpengar på.

Herr talman! Skåne går just nu mot en alltmer allvarlig situation med extremt låga vattennivåer och återkommande varningar om vattenbrist. Jag och Centerpartiet ser att det drabbar hushållen, näringslivet och livsmedelsproduktionen. Läget i södra Sverige visar tydligt hur sårbar vår dricksvattenförsörjning har blivit redan nu, tidigt på våren.

Samtidigt har flera statliga utredningar och regeringsuppdrag de senaste åren lagt fram tydliga förslag om bland annat EU:s dricksvattendirektiv och va-beredskap. Trots detta ser vi begränsade konkreta resultat i praktiken. Vi står inför ett allvarligt läge, och Sverige kan mer.

Mina frågor går därför till landsbygdsministern: Varför har regeringen inte genomfört de centrala förslagen från dessa utredningar? Och hur länge ska Skåne och Sverige vänta på att grundläggande åtgärder för dricksvattenförsörjning faktiskt blir verklighet?

Herr talman! Dricksvatten är helt livsavgörande för oss människor i vardagen. Det är också helt avgörande att vi kan hantera vatten och ha vatten i livsmedelsproduktionen. På vissa ställen finns för mycket vatten, om man riktar in sig på livsmedelsproduktionen. På andra ställen är det för lite vatten.

Jag hävdar att vi har gjort många saker för vattensituationen, inte minst för livsmedelsproduktionen. Där har vi utökat stödet och sett till att det går att få en större del betald vid bygge av vattendammar. Då säkerställs tillgång till vatten för livsmedelsproduktionen i Sverige.

Det är ett delat ansvar. Kommunerna har primäransvaret för va-nät, men vi jobbar självklart också på nationell nivå där Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för dricksvattnet. Där har vi tillfört en hel del resurser under mandatperioden.

Herr talman! Nu kan vi läsa om att 95-åriga Rabea ska utvisas ensam till Irak. Barn, barnbarn och barnbarnsbarn, alla hennes släktingar, är svenska medborgare och bor här.

17-åriga Mate, född i Sverige, ska också skickas härifrån, liksom makarna Elena och Dmitry. 22 år har de bott här. Deras son är född här, och det är här han har blivit vuxen.

Regeringen måste öppna ögonen för de orimliga och inhumana konsekvenserna av migrationspolitiken.

Jag vill fråga Simona Mohamsson: Är hon beredd att ompröva regeringens beslut att avskaffa den humanitära ventilen, som var till för att stoppa helt orimliga utvisningar av 17-åringar som har fötts i Sverige och av 95-åringar på dödsbädden?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringens migrationspolitik grundar sig i en viktig princip. Den som bidrar till samhället, som tillhör och tillför något till det, ska få stanna, och den som förstör ska lämna landet. Ett ja är ett ja, och ett nej är ett nej.

Det här är en konsekvens av förändringar i migrationspolitiken som har varit avgörande eftersom vi har haft en migrationspolitik som har varit kaosliknande. Det har inneburit att vi har haft en integrationspolitik där över 170 000 barn lever i utanförskap. Den principen är fortfarande viktig att upprätthålla.

När det gäller de så kallade tonårsutvisningarna presenterade regeringen tillsammans med samarbetspartierna den 9 mars en överenskommelse som ska se till att vi hittar en balans, det vill säga både rättvisa och sunt förnuft i migrationspolitiken.

Herr talman! Jag har en fråga till finansmarknadsministern.

Sverige behöver mer fossilfri el som går att lita på – för rekryteringen, för energisäkerheten och för att hålla elpriserna nere för familjer och företag.

De senaste årens oroligheter i omvärlden har visat hur sårbara elsystemen kan vara. Det gör investeringar i stabil elproduktion extra viktiga. Samtidigt måste vi såklart också använda skattebetalarnas pengar på rätt sätt och med sunt förnuft. Regeringen har därför tagit fram en modell för riskdelning där staten och företag ska teckna avtal.

Jag har följande fråga till finansmarknadsministern. Hur går arbetet med kärnkraften och med dessa avtal?

Herr talman! Förhandlingarna om att bygga ny kärnkraft i Sverige går framåt enligt plan. Det är ett styrkebesked för Sverige att staten tillsammans med i det här fallet Vattenfall, tillsammans med flera svenska industriföretag inom ramen för det som kallas Industrikraft, kan bygga Sverige bättre för framtiden, det vill säga åtgärda tidigare misstag att stänga ned kärnkraften.

Sverige är väl rustat att hantera den oro som finns i omvärlden med hjälp av starka offentliga finanser och vårt lägre koldioxidberoende, till följd av att vi en gång i tiden byggde ut vattenkraften i norra Sverige och kärnkraften i södra Sverige.

Men tidigare regeringar har inte varit lika omdömesgilla. Man berättade inte om konsekvenserna av att ersätta kärnkraft med vindkraft. Det har kommit med en mycket stor nota för svenska hushåll och för svenska industriföretag. Elräkningen har blivit hög, och det har blivit anslutningsproblem till elnätet. Med sådana misstag är man inte kvalificerad att sitta i en regering.

Herr talman! Min fråga handlar om flaskhalsarna i elsystemet. Min kollega fick inte svar, och vi vill försäkra oss om att ministern har förstått frågan.

Det vi ser nu är att svenska elkunder betalar in stora flaskhalsintäkter. Samtidigt har många hushåll och företag, inte minst på landsbygden, drabbats hårt av höga elkostnader. Det som behövs nu är stabilitet och förutsägbarhet.

När vi satt i regering säkrade vi möjligheten att använda dessa medel till stöd. Vi lyckades också få till ett undantag för att skydda elkonsumenterna. Men den här regeringen har misslyckats med båda dessa delar.

Vad gör regeringen för att säkra att flaskhalsintäkterna går tillbaka till de svenska elkonsumenterna?

(Applåder)

Herr talman! Bara för att man inte gillar svaret kan man inte påstå att det inte är svar på frågan. Jag tar det igen.

Det är tre saker vi gör som är helt avgörande för att människors elräkningar ska vara lägre. Den första är att ta striden i EU för att se till att våra flaskhalsintäkter stannar i Sverige. Den andra handlar om att bygga ut kärnkraft, som har varit helt avgörande för att vi har hamnat i denna konstiga situation där vi är beroende av rysk gas och olja. Det är helt avgörande här. Den tredje handlar om att sänka elskatterna.

Allt detta tillsammans sänker människors elräkningar nu och säkrar en fossilfri el i framtiden.

Herr talman! 4,2 miljoner svenskar har i dag ett privat sparande i ett investeringssparkonto. Det är kontot som därmed med sin deklarationsfrihet har blivit en riktig folkrörelse. Sverigedemokraterna och regeringen har gjort ett antal förbättringar i ISK för att uppmuntra ännu fler att spara privat, bland annat genom att vi har gjort de första 300 000 kronorna helt skattefria. Det är en gräns som oppositionen har meddelat att man vill reversera genom att sänka den till 50 000 vid en vinst i höstens val.

Min fråga till finansmarknadsministern är följande. Vilken effekt får höjda skatter på sparande på människors beteenden? Vad kan det betyda för den enskildes framtida pension?

Herr talman! Sverige är ett fantastiskt land att leva i. Det är inte fritt från problem, och många problem är skapade av det vänstergäng som nu vill ha tillbaka regeringsmakten. Men trots alla deras felsteg och felbeslut är Sverige ett av världens bästa länder att leva och verka i.

En av de saker som andra länder är avundsjuka över när det kommer till Sverige är vår sparande- och investerarkultur. Att vi har investeringssparkonton, fonderade medel i vårt pensionssystem, ger människor som arbetar och sliter mycket bättre avkastning på sina arbetade timmar. Det gör att vi helt enkelt över tid får mer pengar i plånboken. Det gör också att vi har kapital till nya företag, innovationer och entreprenörer i Sverige som man inte har i andra länder. Det här är man väldigt avundsjuk över runt om i Europa. De frågar oss hela tiden om råd om hur de ska kunna göra detta.

Då blir det så konstigt när man ska förklara detta: Allt är bra, men vet ni vad? På vänstersidan i svensk politik vill man montera ned detta. Att bestraffa det som gör oss starka är verkligen att spela roulett med Sverige, svensk ekonomi och svenska jobb.

Herr talman! Sverige utmärker sig just nu i världen för sin inhumana migrations- och asylpolitik. Det vi har sett de senaste åren är något vi kanske aldrig har bevittnat tidigare: att vi har ministrar i den här regeringen som sitter och pratar om att den som bidrar ska få stanna och att ett nej är ett nej, när en 95-årig person som ligger på dödsbädden vill få stanna i Sverige under den sista tiden. Det vi ser är en regering som utvisar ungdomar, som förlorar den framtidstro som de har byggt upp här under tiotals år. Och det vi ser är en regering som å ena sidan säger att människor inte ska komma hit men å andra sidan säljer vapen till diktaturer och bidrar till krig som gör att människor kommer hit.

Då undrar jag, Simona Mohamsson: Om människor inte ska komma hit, varför bidrar den svenska regeringen till vapenexporten och till krigen? Och om vi har asylrätt, som Sverige också har skrivit under, varför släcker ni hoppet för de tiotusentals människor som nu riskerar utvisning? Varför fortsätter ni att sitta i knät på rasister i regeringen?

(Applåder)

Herr talman! Vi utmärkte oss 2015, när vi hade en migrationspolitik som var ansvarslös och ledde till kaos. Konsekvenserna syns nu i våra utanförskapsområden: Över 170 000 barn lever i utanförskap, ser inte sina föräldrar gå till jobbet, kan inte prata svenska och kan inte få drömma stort.

Man kan tycka att den här regeringen gör lite för mycket, lite för snabbt. Jag tycker att vi gör helt rätt för att inte lämna någon efter och för att vi ska ha ett migrationssystem som liknar det som finns i resten av Europa och som är rättvist och vilar på sunt förnuft och på att vi kan ta vårt ansvar här.

(Applåder)

Herr talman! Våra svenska lantbrukare är i dag helt beroende av importerad mineralgödsel, och när oron i omvärlden ökar kommer detta att få direkta konsekvenser för livsmedelsproduktionen i Sverige. Priset på mineralgödsel och andra insatsvaror stiger, och vi vet att när kostnaden för insatsvaror stiger minskar marginalen för lantbrukaren. I förlängningen drabbar det också hela kedjan och slutar med att även priset på livsmedel i butik höjs.

Därför vill jag fråga statsrådet Kullgren: Vad gör regeringen för att säkerställa tillgången på mineralgödsel och andra insatsvaror och för att säkerställa att våra lantbrukare inte drabbas alltför hårt när omvärlden skakar?

Herr talman! Tillgången på gödselmedel är helt avgörande för den svenska livsmedelsproduktionen. Vi har i princip alltid varit beroende av import, och det gör oss sårbara. Så har det varit och så kommer det att vara tills vi får till en egen produktion, vilket naturligtvis måste vara det långsiktiga målet. Har vi naturresurserna för att producera bör vi också se till att vi gör det, på lång sikt.

På kort sikt gäller det att ha en god dialog med branschen, som förser lantbrukarna i Sverige med gödselmedel. Den dialogen har vi, bland annat genom Livsmedelspolitiska rådet. Jag har också bjudit in de berörda grupperna, framför allt med fokus på växtodlarna, till ett rundabordssamtal som kommer att genomföras inom kort, för att få en bra lägesbild.

Sedan arbetar också kommissionen med den här frågan, och vi ser mycket fram emot vad de ska komma fram till. Detta är ett ämne som vi behöver ha koll på.

Herr talman! Kristdemokraterna har nyligen uppvisat en förändrad syn på rennäringens särställning, där man ifrågasätter såväl renstammens numerär som statusen som riksintresse. Som boende i Gällivare, som direkt berörs av Girjasdomen, är detta mycket välkommet. Förändringar är nödvändiga för att skapa rättvisa levnadsvillkor för alla norrbottningar och underlätta för annat företagande inom berörda områden.

Rennäringens status som riksintresse utgör en av de mest ingripande begränsningarna för markanvändning i stora delar av norra Sverige och har långtgående konsekvenser för tillståndsprocesser, investeringsvilja och regional utveckling. Dessutom har den statligt finansierade Samefonden felaktigt finansierat samebyarnas rättskostnader när de stämmer staten för att erhålla exklusiva jakt- och fiskerättigheter i norra Sverige.

Jag vill därför fråga landsbygdsminister Peter Kullgren om han har för avsikt att verka för en översyn av hur samebyarna utnyttjar Samefonden, om renskötsel ska vara ett riksintresse och om antalet renar bör minskas.

Herr talman! Jag vill understryka att jag här svarar som landsbygdsminister och svarar för hela regeringens uppfattningar.

Det jag kan konstatera i den här frågan är att regeringen efter att den tidigare Renmarkskommittén lagts ned var tydlig med att en ny ska tillsättas. Direktiven för den kommande utredningen är under beredning i Regeringskansliet. När det är klart kan vi återkomma till vad de innehåller och hur framtiden ser ut.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed. Förenade Islamiska Föreningar i Sverige är en av de muslimska organisationer som i år har fått mest bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, hela 1,7 miljoner kronor. Den största organisationen inom Förenade Islamiska Föreningar i Sverige är Islamiska Förbundet i Sverige, som av många experter pekas ut som en organisation med nära kopplingar till Muslimska brödraskapet. Så sent som denna månad kom det återigen fram att en imam i en av medlemsmoskéerna i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige förespråkade antisemitism och hat.

Min fråga till statsrådet är följande: Hur många gånger behöver Förenade Islamiska Föreningars moskéer sprida hat innan statsrådet tar initiativ till att bidraget till denna organisation upphör?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det är inte regeringen som beslutar om enskilda bidrag; vi beslutar om ett regelverk runt detta. Det regelverket handlar framför allt om de villkor för bidragsgivning när det gäller demokrati och värden som man ska stå för, som vi i regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gemensamt har arbetat fram och som det finns en bred acceptans för i Sveriges riksdag.

Dessa villkor är skärpta. De ger myndigheterna ökade möjligheter att neka bidrag till dem som inte uppfyller de grundläggande kraven. Det ser vi redan har hänt i flera fall. Samfund och andra som tidigare fått stöd får inte stöd.

Men i övrigt kan inte jag säga exakt vem som ska ha bidrag och inte. Det är myndighetsfrågor som jag som statsråd enligt grundlagen är förhindrad att lägga mig i.

Frågestunden var härmed avslutad.