Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Benjamin Dousa, finansminister Elisabeth Svantesson, utbildningsminister Johan Pehrson och socialminister Jakob Forssmed.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Benjamin Dousa besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Det är sällan jag känner skam som svensk, men regeringens passivitet när det gäller Israels krigföring i Gaza kommer att eka genom historien. Det är utstuderat fruktansvärt att Sverige som enda EU-land till och med har stoppat stödet till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, trots att organisationens infrastruktur är helt avgörande för att få ut hjälpen både i Gaza och på Västbanken.

Över 50 000 palestinier har dödats, varav majoriteten är kvinnor och barn. 14 000 bebisar lider av akut undernäring i Gaza. Vi har ett ansvar som land att agera mot detta helvete på jorden.

Min fråga till biståndsministern är därför: Hur motiverar regeringen beslutet att inte rädda liv genom att vägra att återuppta stödet till UNRWA?

Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för en mycket viktig fråga om en region och ett land som ansätts mycket hårt just nu, med barn som bokstavligt talat står på randen till svält.

Det är inte brist på pengar just nu. Det finns färdiga svenska matpaket, vatten, vaccinsprutor och tältsängar som står utanför Gaza, redo att levereras in. Regeringen har dessutom dubblerat stödet från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor.

Vi vill dock att stödet ska göra så stor nytta som det bara är möjligt. Tyvärr har Israel röstat igenom flera lagar som kraftigt försvårar, och på sikt kanske helt omöjliggör, verksamheten där. Därför har vi valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, Röda Korset, Unicef och World Food Programme, som innan Israel stängde gränsen faktiskt dagligen levererade in lastbilar fyllda med förnödenheter.

(Applåder)

Herr talman! Jag måste säga att det är outhärdligt att bevittna den passivitet som regeringen visar. Det handlar också om bristen på press som regeringen sätter på Israel för att förnödenheter ska komma in i Gaza. UNRWA fortsätter ju att verka i Gaza. Bristen på förnödenheter och livsmedel är total efter två månaders blockad.

Jag vill uppmana regeringen att återuppta stödet till UNRWA. Det här är en avgörande stund för mänskligheten. Vi måste stå upp för internationell rätt och rädda liv akut.

Herr talman! Den här regeringen är allt annat än passiv när det gäller den fruktansvärda situationen i Gaza. Både jag själv och utrikesministern tar upp detta i alla de bilaterala forum där vi har dialog med Israel.

Vi har länge drivit frågan om tuffare sanktioner mot extremistiska och våldsamma bosättare på Västbanken. Nu tar vi det ett steg längre och driver på för sanktioner mot extrema ministrar i den israeliska regeringen.

Vi hoppas att fler EU-länder kan ansluta sig till den svenska linjen.

(Applåder)

Herr talman! Telefonförsäljare har under lång tid terroriserat människor genom oönskade säljsamtal. Dessutom har oseriösa aktörer, kriminella och det socialdemokratiska partiet utnyttjat telefonförsäljning för att lura och bedra utsatta grupper. Socialdemokraterna har också anlitat kriminella för försäljningen.

Regeringen kan inte längre blunda för att bedragare ringer våra äldre, skuldsatta och spelmissbrukare för att försöka sälja på dem lotter eller krediter som de aldrig har bett om och som de definitivt inte behöver. Ofta är det inte heller bara en lott som man lurar på konsumenten, utan det är kopplat till ett abonnemang som är svårt att bryta. Det är därför glädjande att regeringen nu går vidare med en utredning. Konsumentverket ska titta på inom vilka områden ett förbud mot telefonförsäljning är påkallat.

Jag vill därför fråga regeringen om man delar synen att spel, lotter och krediter är områden där ett förbud mot telefonförsäljning bör införas så snart som möjligt.

Herr talman! Tack, riksdagsledamoten Eskilandersson, för denna viktiga fråga!

Vi vet ju att Socialdemokraterna i decennier har använt sig av minst sagt offensiva metoder. Det har, inte minst i Expressen, rapporterats om att man har lurat på pensionärer lotter och att dessa personer själva inte har varit medvetna om dem.

Det här är en fråga som regeringen tar på största allvar. Det är därför vi agerar. Vi är mycket tacksamma för att Sverigedemokraterna står bakom de förslag som kommer från regeringen.

Tillsammans måste vi ta tag i detta. Man kan ju fråga sig varför inte Socialdemokraterna själva har sanerat sin lotteriverksamhet. Det krävs att regeringen står på pensionärernas sida för att de själva ska fatta aktiva beslut.

(Applåder)

Herr talman! När reglerna för telefonförsäljning till privatpersoner blir tuffare tenderar bedragarna att i stället rikta in sig på enskilda företag. Många äldre som äger mark räknas som företagare men är minst lika utsatta som privatpersoner. Därför vill jag också fråga regeringen om man avser att gå vidare och även skydda äldre som formellt räknas som företagare mot telefonbedrägerier.

Herr talman! Det här är en mycket prioriterad fråga, inte minst för finansmarknadsministern, finansministern och statsministern, som står i nära dialog med de stora svenska bankerna för att på olika sätt – delvis om det skulle ske på rent kommersiell grund – se om det finns någonting ytterligare som regeringen kan göra för att sätta stopp för denna kriminalitet, som drabbar både företagare, pensionärer och andra.

Det här är en fråga som vi tar på största allvar. Vi välkomnar också att bankerna tar egna initiativ på detta område.

Herr talman! Regeringen har beslutat att ta bort tilläggsbidraget i bostadsbidraget från den 1 juli. Detta är ett tillägg som hjälper 100 000 ekonomiskt utsatta barnfamiljer att få ekonomin att gå ihop. Även före den här sänkningen av bostadsbidraget var den ekonomiska situationen akut.

I går hölls ett seminarium här i riksdagen där Makalösa Föräldrar och Hyresgästföreningen deltog. Budskapet var tydligt: Bostadsbidraget måste höjas. En av de ensamstående mammor som deltog, Maria, berättade hur hon själv slutat äta frukost och äter två ägg till lunch för att få pengarna att räcka till mat och blöjor till sitt barn.

Vi har ensamstående föräldrar som nu avstår från måltider, medicin och tandläkare till sig själva och från fritidsaktiviteter för sina barn. Hur försvarar Svantesson prioriteringen att 100 000 föräldrar får sämre ekonomi och att regeringen i stället prioriterar sänkt skatt för de mest välbetalda och höjda rotbidrag?

Herr talman! Jag tackar Isabell Mixter för en viktig fråga.

De senaste åren har verkligen pressat många svenska hushåll och allra mest ensamstående föräldrar, både kvinnor och män, med låg inkomst. Under de år jag har haft detta jobb har jag varje dag haft den svenska befolkningen för mina ögon, och det handlar om att göra flera saker samtidigt. Vi måste underlätta för dem som har det allra tuffast. Våra stödsystem har i mångt och mycket blivit uppskrivna, och vi har förlängt det höjda bostadsbidraget för de mest utsatta.

Vi gör också mycket annat. Vi har till exempel sänkt skatten för just personer med låg inkomst, och i dag är det 500 kronor billigare varje gång man tankar bilen än när vi tillträdde.

Vi kommer att fortsätta att göra många olika saker, för inga barn i Sverige ska behöva gå hungriga.

(Applåder)

Herr talman! De ensamstående mammorna och papporna gör nu allt för att deras barn inte ska behöva gå hungriga, och det innebär att föräldrarna i stället går hungriga. Tycker Svantesson att det är en rimlig ordning i Sverige 2025?

Svantesson säger att regeringen har förlängt bidraget, men faktum är att man nu tar bort det, mitt i en extrem inflation och enorm ekonomisk kris. Hur försvarar Svantesson det?

Herr talman! Inflationen är inte längre hög, men priserna är höga. Vi har bekämpat den höga inflationen, men priserna ligger fortfarande kvar på en hög nivå, vilket drabbar väldigt många.

Vi har sänkt skatten för den som arbetar, gjort det billigare att tanka och ökat hushållens köpkraft. I Sverige har vi också bostadsbidrag och andra stödsystem som ett skyddsnät, vilket är väldigt bra.

Jag har denna fråga för ögonen varje dag och tvekar inte att göra mer om konjunkturen blir sämre och reallönerna inte ökar i den takt vi har tänkt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till finansministern.

En av de stora nyheterna i dag är att produktionen i Northvolts batterifabrik i Skellefteå tillfälligt kommer att stoppas.

Veckor och månader har gått utan att regeringen har lyckats bidra till att hitta en ny ägare till fabriken, och tillstånden för de specialister som jobbar där har inte heller förlängts.

I EU finns en fond, battery booster plan, med 3 miljarder euro, 33 miljarder kronor, som riktar sig till de fyra stora batterifabriker som finns i Europa, varav Northvolts fabrik i Skellefteå är en. Det finns dessutom ett direktstöd per fabrik på 250 miljoner.

Vi delar skepsisen mot statsstöd, men varför har Sverige inte lyckats få några av dessa pengar? Har vi ansökt? Vilka kontakter har tagits med kommissionen i detta ärende?

Herr talman! Detta ligger under Klimat- och näringslivsdepartementet.

Battery booster plan är en del av handlingsplanen för fordon. Man har ännu inte landat i några konkreta stöd, och det finns inte heller några stöd att få inom närliggande framtid.

Regeringen har i sin hantering av Northvolt inventerat EU-stöd, statsstödsregler och andra vägar framåt men har kunnat konstatera att ingen ens vill köpa konkursboet.

Herr talman! Det förvånar mig att ministern säger att ingen har velat köpa konkursboet. Konkursförvaltaren säger ju att det fortfarande är öppet och att man verkligen söker efter en ny ägare. Jag tolkar det som att regeringen kanske redan har gett upp om att hitta en ny ägare till fabriken i Skellefteå. Men jag hoppas att så inte är fallet. Ansökningsprocesser har ju varit igång medan konkursförvaltningen har pågått.

Min följdfråga blir: Har regeringen kontaktat ansvarig kommissionär, och har man kontaktat kommissionens ordförande eller åtminstone vår svenska kommissionär?

Herr talman! Regeringen har arbetat mycket intensivt på statsrådsnivå. En särskild statssekreterargrupp har också tillsatts just för att hitta möjliga vägar för Northvolt. Man har som sagt inventerat EU:s stödpaket, statsstödsregler och mycket annat.

Givetvis förs en löpande dialog med både kommissionen och andra EU-institutioner vad gäller batterifrågorna i stort och i synnerhet Northvolt.

(Applåder)

Herr talman! Med fasa har vi kunnat följa hur Israel de senaste veckorna eskalerat situationen i Gaza till närmast apokalyptisk nivå. Människor lider av svält, sjukhusen är utslagna och extrem brist på mat, vatten och sjukvårdsmateriel råder.

Statsrådet Dousa och regeringen har återkommande uttalat att de är beredda att ta ett mycket stort ansvar för att stötta civilbefolkningen och understrukit vikten av att säkra att svenska biståndsmedel verkligen gör skillnad i Gaza.

Regeringen har stoppat allt stöd via FN-organet UNRWA trots att FN och de andra humanitära organisationerna har varit glasklara med att det inte finns något alternativ till UNRWA. Dess infrastruktur är oersättlig för att man ska kunna nå ut med den akuta hjälpen.

Nu har den humanitära avdelningen på Sida kommit fram till att UNRWA trots Israels förbud mot organisationen fortfarande är den aktör som kan arbeta bäst på plats, och Sida har bett om tillåtelse att återuppta beredningen av humanitärt stöd via UNRWA.

Med anledning av detta frågar jag statsrådet: Ändras statsrådets bild av UNRWA på något sätt i och med Sidas bedömning att UNRWA är det bästa alternativet för att få in det humanitära stödet i Gaza?

Herr talman! Fler regeringar borde göra som den svenska regeringen och dubblera stödet till Gaza och till regionen.

Det enskilt största problemet i Gaza just nu utöver de stridigheter som pågår är att lastbilarna inte kommer in. Det gör de knappt för någon organisation. De senaste dagarna och timmarna har vi fått försiktigt positiva signaler, men nivåerna är fortfarande alldeles för låga. Nu behövs det politisk press på Israel att släppa in fler lastbilar.

Vi har valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, Unicef och World Food Programme, som varje dag bedriver ett mycket viktigt arbete i Gaza och bokstavligt talat räddar liv.

Men med anledning av de mycket olyckliga beslut som fattats i israeliska knesset, som regeringen också har kritiserat, är det svårt, och på sikt kanske helt omöjligt, för UNRWA att bedriva verksamhet i Gaza. Det är heller ingen hemlighet att UNRWA i decennier fått kritik för brist på neutralitet och annat.

(Applåder)

Herr talman! Människorna i Gaza har ingenstans att ta vägen, och en markinvasion har inletts medan bomberna fortsätter att falla över civilbefolkningen.

Precis som statsrådet Dousa säger kommer mycket av hjälpen inte in, men alla organisationer, inklusive dem den svenska regeringen ger bistånd till, är överens om att UNRWA är den organisation som har allra bäst möjlighet att få in hjälpen.

Min fråga till statsrådet är: Vilka bevis krävs för att regeringen ska ändra ståndpunkt så att beredningen av humanitärt stöd via UNRWA kan återupptas?

Herr talman! När det gäller Gaza uppskattar jag om fler partier engagerar sig i att försöka övertyga fler EU-länder att sätta samma hårda press på den israeliska regeringen som Sverige gör. Vi driver nu på för att sätta upp fler israeliska ministrar på sanktionslistan, och för det behövs brett stöd i EU.

Vad gäller våra olika humanitära partner gör vi löpande utvärderingar och omprövningar beroende på hur det ser ut i olika regioner och var vårt stöd behövs som allra mest. Det är därför vi har beslutat att dubblera stödet till Gaza.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Benjamin Dousa.

Handel med andra länder gör Sverige rikare och skapar jobb och tillväxt. Hälften av vår bnp kommer från export, en export som bygger vår ekonomi och som varje år finansierar förskoleplatser, cancervård och äldreomsorg.

Försvåras förutsättningarna för svenska företag att handla med andra länder försvåras också Sveriges möjligheter till försvarssatsningar och satsningar på rättsväsen eller vård, skola och omsorg. Handel med andra länder gör oss inte bara rikare utan också tryggare.

Jag har hört statsrådet säga att Sverige är världens just nu mest frihandelsvänliga land. Hur arbetar regeringen för att få på plats fler frihandelsavtal och öppna upp fler marknader för svenska företag?

Herr talman! Stort tack till ledamoten för denna viktiga fråga!

Handel och framför allt frihandel är otroligt viktigt för ett litet, exportberoende land som Sverige. Handel har dessutom ytterligare en komponent, som är minst lika viktig, och det är att det är det mest effektiva instrumentet för att bekämpa fattigdom och lyfta hundratals miljoner människor världen över ut ur fattigdom in i välstånd.

Regeringen har tagit initiativ och driver nu en frihandelsoffensiv.

Bland annat driver vi att vi ska återuppta frihandelsförhandlingarna med Australien som strandade 2023. Där finns det goda möjligheter att snabbt, kanske till och med före årsskiftet, få ett frihandelsavtal på plats.

Vi har också påbörjat frihandelsförhandlingar med Indien. Indien är en mycket intressant marknad men har väldigt höga tullar och andra handelshinder mot sina partner.

Sedan har vi Mercosur, det stora avtalet med Sydamerika.

Vi tar alltså en rad initiativ för att teckna nya frihandelsavtal.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vad gör regeringen för bedömning att de nya frihandelsavtalen som regeringen arbetar med skulle få för effekt för svensk ekonomi och för svensk tillväxt?

Herr talman! Säljer vi fler produkter och tjänster till andra länder tickar också skatteintäkterna in till allt det vi tycker är viktigt – till vården, till skolan och till omsorgen. Tack vare handeln kan också våra exportföretag anställa fler och anlita fler underleverantörer, så det är otroligt viktigt för svensk ekonomi och för svensk välfärd att vi tecknar nya frihandelsavtal.

Jag är också väldigt stolt över att Sverige är ett väldigt frihandelsvänligt land. Vi har en fackföreningsrörelse och ett näringsliv där alla är positiva till frihandel.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Dousa.

I dag kom det nyheter om en ny statlig rapport i Frankrike som visar att Muslimska brödraskapets radikala tolkning av islam är mer utbredd än landets politiker har anat och att den hotar nationell sammanhållning. Islamism sprids underifrån, och enligt rapporten bygger man dubbla organisationer. Bakom en neutral fasad finns en skuggorganisation som leds av radikala islamister.

I Sverige finns Islamic Relief, som sedan 2013 har mottagit över 1 miljard kronor i svenskt bistånd från Sida. Mer planeras att betalas ut. Även här har olika rapporter visat kopplingar till Muslimska brödraskapet, som Säpo bedömer vara ett hot mot svensk demokrati.

Min fråga är därför: Är det inte dags för regeringen att stoppa utbetalningarna och stödet till Islamic Relief?

Herr talman! Inte en enda svensk skattekrona ska gå till att finansiera extremism eller terrorism. Det är därför regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att förhindra att svenska biståndsmedel når icke-demokratiska aktörer.

Bland annat har skrivningar om stärkta kontrollmekanismer inkluderats i ett flertal styrdokument till Sida – nu senast i Sidas nya förordning med instruktion till Sida, som beslutades den 10 april. Där framgår bland annat att Sida ska säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stöder antidemokratisk verksamhet, våldsbejakande extremism, islamism, antisemitism, terrorism, verksamhet som underminerar kvinnors och flickors rättigheter eller hatpropaganda.

UD för också sedan en tid tillbaka en dialog med Sida om huruvida Islamic Relief uppfyller de krav som ställs på mottagare av svenskt bistånd.

(Applåder)

Herr talman! Tack till biståndsministern för svaret!

Mycket riktigt har mycket bra gjorts av regeringen. I biståndsreformagendan finns också transparens som en viktig princip för effektivitet men också för legitimitet så att svenska skattebetalare vet att pengarna används rätt och inte går till just islamism eller annan verksamhet som motverkar demokratin.

I Tyskland, Nederländerna och en del andra länder har man stoppat det här. Är det inte dags att inleda en process också här i Sverige?

Herr talman! Det här är en av de viktigaste biståndspolitiska prioriteringarna – att öka transparensen och att säkerställa att inte fel aktörer får ta del av svenskt bistånd, som bussförare och undersköterskor sliter för att finansiera med sina skattepengar.

Vi har därför vidtagit en rad åtgärder för att öka både transparensen och genomlysningen av svenskt bistånd men också för att säkerställa att Sida och våra andra biståndsmyndigheter säkerställer att pengar går till rätt saker och inte går till fel saker som terrorism eller extremism.

Herr talman! Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens förväntas få långtgående konsekvenser för arbetsmarknaden. Detta skulle kunna påverka de långsiktiga skatteintäkterna och arbetskraftens förmåga att finansiera offentliga åtaganden. Det väcker frågor om behovet av en skattereform som i större utsträckning tar höjd för teknikskiftets effekter, exempelvis genom att se över balansen mellan beskattning av arbete och andra skattebaser.

Herr talman! Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till finansministern: Anser finansministern att det svenska skattesystemet i sin nuvarande utformning är rustat för de strukturella förändringar som AI och automatisering innebär för arbetsmarknaden?

Herr talman! Tack, Anders Ekegren, för frågan!

Det korta svaret skulle nog vara ja. I grund och botten har vi ett robust och stabilt skattesystem som åtnjuter relativt högt förtroende jämfört med väldigt många andra länders. Men självklart är det också så att med teknisk utveckling och förändringar på arbetsmarknaden kan skatter och regler behöva justeras.

Vi vet ännu inte de exakta konsekvenserna av det som ledamoten lyfter fram. Jag tror att det kommer att komma många goda möjligheter med AI. Det kan komma en del utmaningar. Men att göra en skattereform tror jag att man ska vänta med tills man vet konsekvenserna.

I grund och botten är AI välkommet. Det kommer att förändra arbetsmarknaden. Det kommer att ge möjligheter, och det kommer att innebära utmaningar. Men skattesystemet som det ser ut nu är rätt robust.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror nog att förändringarna blir lite större än många tror, för om AI kan göra väldigt mycket av det människor gör i dag kommer det självklart att sätta tryck på arbetskraften och priset för arbete.

Vi har även andra brister. Vi har inte levt upp till 30/50principen som vi hade på 90-talet. Vi har väldigt många olika momssatser. Jag tror att vi faktiskt skulle behöva en skattereform, och det vore bra om finansministern tog med sig det.

Herr talman! Tack, Anders Ekegren, för medskicket!

Mitt fokus är att vår ekonomi ska växa. Jag ser att vi behöver göra mer på skatteområdet under åren framöver för att göra det ännu mer lönsamt att jobba.

Vi har det lägsta skattetrycket på 50 år. Det är bra. Men kapitalskatterna vill en del höja. Jag tror att det vore dåligt i ett läge där vi har en av världens bästa kapitalmarknader. Dessutom vet vi att det skulle leda till högre skatter och till färre jobb och färre företag.

I grund och botten funkar skattesystemet bra, men vi ska fortsätta göra det mer lönsamt att jobba och driva företag.

(Applåder)

Herr talman! För någon vecka sedan presenterade Ekobrottsmyndigheten sin senaste lägesrapport. Man gör bedömningen att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år.

Ekobrottsmyndigheten beskriver en brottslighet som blir alltmer organiserad och alltmer komplex. Genom penningtvätt och ekobrott drivs miljarder in i den kriminella ekonomin, som finansierar våldet vi plågas av och skjutningarna och sprängningarna i vårt land.

Det här måste strypas. Vi socialdemokrater har föreslagit att ge Utbetalningsmyndigheten ett särskilt uppdrag att punktmarkera utbetalningar till personer som är kopplade till gängkriminalitet. Vi vill använda polisens underrättelser gällande gängkriminella och rikta myndighetens arbete mot dessa individer. Vi är övertygade om att det skulle vara ett effektivt sätt att komma åt de gängkriminella.

Min fråga till finansministern är: Är det här ett intressant förslag som hon är beredd att gå vidare med?

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för frågan! Detta är ytterst viktigt.

Något vi med full kraft har arbetat med sedan dag ett är att fortsätta skruva åt kranarna i den kriminella ekonomin. Precis som Mikael Damberg säger är det ju mycket den som faktiskt driver våldet, skjutningarna och allt det förfärliga vi nu ser runt om i Sverige.

Vi har ett högt tempo. Jag utesluter inte alls att Utbetalningsmyndigheten, som jag är ansvarig för, kommer att behöva göra ännu mer framöver. Men låt mig också säga att myndigheterna just nu jobbar i högt tempo. Vi har gett nya verktyg i lagstiftningen, och vi har gett mycket resurser. Man jobbar tillsammans på ett sätt man nästan aldrig har gjort förr. Det kommer dock att behöva göras mer. Vi utesluter ingenting.

Jag är dock glad över att jag ser att mycket nu går åt rätt håll. Jag ser att de lagförslag som har röstats igenom under det senaste året gör nytta. Jag ser att de pengar vi har lagt på de myndigheter som jobbar mot brottsligheten gör nytta.

Vi kommer att fortsätta, och vi jobbar varje dag för att just detta ska ske. Stryper vi den kriminella ekonomin kan vi också strypa våldet.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen arbetar intensivt med att stoppa den utbredda kriminella ekonomin. Vi hörde just att den beräknas uppgå till mellan 100 miljarder och 150 miljarder årligen, och det blir en stor smäll för bland annat statsbudgeten.

Samtidigt som Tidöpartierna fokuserar på att strypa den finansiella kriminaliteten har en majoritet av regeringen tillsammans med oppositionen drivit igenom en lag som gör det möjligt att byta juridiskt kön, det vill säga personnummer, så många gånger man känner för. Ett resultat av detta blir att man endast kan spåra en persons personnummer ett steg bakåt.

Anser finansministern att det finns risk för att finansiella kriminella, som gör flera könsbyten och därmed byter personnummer minst två gånger, kan radera sin kriminella historik och på så sätt undgå upptäckt?

Herr talman! Jag tackar Charlotte Quensel för frågan! Det är en relevant fråga. Regeringen kommer självklart att följa den mycket noga. Skatteverket är en myndighet som jag ansvarar för. Den kommer verkligen att jobba med denna fråga på ett väldigt nära sätt.

Sverige ligger ganska långt efter, även med den här lagstiftningen. Jag vet att det finns stor kritik bland många för lagstiftningen, men samtidigt är den ju i förhållande till många andra ställen ganska försiktig.

Vi ska se till att följa upp och att självklart inte möjliggöra att detta ska vara en öppning för den kriminella ekonomin. Jag förstår kritiken, och jag förstår oron. Jag garanterar dock att jag kommer att göra allt jag kan för att den myndighet jag ansvarar för – Skatteverket – ska jobba nära och intensivt med den här frågan.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade egentligen tänkt ställa en fråga till Benjamin Dousa. Jag blev dock ganska provocerad av Elisabeth Svantessons tidigare svar till min kollega Isabell Mixter, så jag tänker ställa en följdfråga.

Det handlade om varför regeringen väljer att ta bort tilläggsbidraget i bostadsbidraget. Då svarade finansministern att regeringen har gjort en massa saker. Man har sänkt skatter och så vidare. Men det påverkar ju inte det faktum att ensamstående föräldrar och ensamstående mammor är hungriga just nu – just i dag.

Finansministern har sänkt skatten för sig själv med nästan dubbelt så mycket per månad som en undersköterska får på ett helt år. Samtidigt sänker man inkomsten för dessa föräldrar med 750 kronor per månad i och med att man tar bort tilläggsbidraget.

Varför väljer regeringen i det här läget att ta bort tilläggsbidraget i bostadsbidraget?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan!

Det är ganska uppenbart att vi ibland har olika åsikter om verktyg. När det gäller just bostadstillägget höjdes och förlängdes detta, som jag sa, och det gjordes ett bra tag. Nu är den höga inflationen bekämpad, och reallöneökningar börjar komma. Då har vi också fokuserat på skattesänkningar för den grupp som ledamoten nu lyfter fram.

Jag vet att Vänsterpartiet inte gillar att sänka skatten för undersköterskor och ensamstående pappor. De är så att säga också undersköterskor. Jag tycker dock att det är en bra väg att gå.

Jag ser att många kämpar. Jag säger här, som jag har sagt många gånger tidigare, att vi har muskler och starka statsfinanser. Om det kommer att krävas mer framöver är vi beredda att göra mer.

I grund och botten handlar det dock om reallöneökningar, skattesänkningar och om till exempel – som många ensamstående mammor och pappor också behöver – bilen. En tankning, ledamoten, är ungefär 500–600 kronor billigare i dag än när vi tillträdde.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte bara mat, vatten och bostäder som totalt har krossats och förstörts och som det råder brist på i Gaza. Det är också total brist på sjukvård.

Detta är något som WHO inte bara en utan flera gånger har påpekat – inte minst senast häromveckan. Uppmaningen är att hjälpa till att ta emot dem som behöver lite mer komplicerad vård i andra länder.

Hittills har Sverige valt att skicka medicinsk utrustning och medel till närliggande länder för att dessa personer ska kunna tas emot. Nu ber WHO alltså om att fler givarländer ska ta emot just dessa sjuka personer, för detta räcker inte längre.

Är det så att Sveriges regering funderar på att nu försöka ta emot de personer från Gaza som behöver akut sjukvård? Jag ställer frågan till Benjamin Dousa.

Herr talman! Precis som ledamoten Lasses beskriver är situationen i Gaza alldeles fruktansvärd. Det gäller inte minst på hälsoområdet och inte minst för unga och barn, som har det alldeles fruktansvärt just nu. Sverige har bland annat stöttat genom hälsofaciliteter – inte minst i Egypten.

Det är väldigt få som kommer ut ur Gaza. Om man tar Norge som exempel handlar det om några enstaka personer – en handfull personer – och inte särskilt stora volymer.

Från regeringens sida har vi sagt att vi inte utesluter någonting, men det viktigaste är att fler människor – tiotusentals människor, hundratusentals människor – får tillgång till hälsoinsatser. Då behöver fler lastbilar komma in. Man behöver också stötta infrastrukturen även i Egypten.

Herr talman! Min fråga går till Johan Pehrson, och jag har fått hjälp av vår prao Eija Sandberg.

Enligt studien Det enda jag tänker på är stress och skola – en elevundersökning om hur skolan påverkar ungas mående av Tim Bergling Foundation upplever 53 procent av eleverna att prestationskrav i skolan påverkar deras psykiska mående ganska, eller mycket, negativt. 61 procent svarar att de nationella proven stressar dem, och 54 procent anser att de nationella proven har en negativ inverkan på deras psykiska mående.

Stressen leder till att eleven presterar sämre på proven, vilket ytterligare förvärrar elevens psykiska hälsa. Liberalernas förslag gällande ett nytt betygssystem innebär att de nationella proven kommer att väga ännu tyngre. Det riskerar att öka den psykiska ohälsan hos elever.

Hur ska regeringen motverka psykisk ohälsa, stress och depression bland elever om det nya betygssystemet införs?

Herr talman! Tack, snälla ledamoten, för en viktig fråga!

Få saker är så viktiga som unga människors tillgång till en bra utbildning: att man tidigt lär sig att läsa, skriva och räkna samt att man har en studiemiljö som är trygg och där kunskaperna står i centrum. När det gäller detta är prov verktyget. Det är ett viktigt medel för att se att man verkligen lär sig någonting.

Jag har stor respekt för att man kan uppleva det som jobbigt att ha prov i matematik. Det kan vara jobbigt att ha prov även i svenska och i alla de andra ämnena. Det är klart att det är svårt, och det är jobbigt.

Alternativet är dock att man inte kontrollerar huruvida en elev klarar sina studier. Då kan jag säga att det kommer ett annat prov som är värre: verkligheten. Då kommer verkligheten i fatt en ung människa som inte har fått hjälp och stöd tidigt under skolgången med att lära sig just att läsa, skriva och räkna – och de andra ämnena.

Vi reformerar nu betygssystemet på flera sätt. Vi stärker elevhälsan. Ingen ska lämna skolan utan att kunna läsa, skriva och räkna.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till finansministern.

När den moderatledda regeringen tillträdde var det knappast ett dukat bord som väntade. Tvärtom var läget tufft för svenska hushåll med hög inflation, stigande räntor, höga elpriser och höga drivmedelskostnader. Det var en oerhört tuff situation att vända, där kampen mot inflationen var det absolut viktigaste eftersom inget annat slår hårdare mot hushåll med svag ekonomi än hög inflation.

Nu ser vi hur inflationen pressats ned och räntorna har sjunkit. Elpriserna är tillbaka på en rimligare nivå, och drivmedelskostnaderna har fallit kraftigt. Många hushåll kan dra en lättnadens suck över att det allra värsta är över.

Nu kan vi i stället blicka framåt och arbeta för att göra viktiga reformer för att rusta Sverige. Jag skulle vilja be finansministern beskriva lite övergripande hur prioriteringarna ser ut när vi ser några år framåt.

Herr talman! Jag tackar Jan Ericson för frågan.

Regeringen kommer inte att släppa ögonen på hushållens köpkraft. Det kommer att vara en viktig prioritet åren framöver särskilt för dem som jobbar och sliter. Det ska löna sig att jobba, och det kommer vi att fortsätta att se till. Det är också viktigt för tillväxten.

Precis som Jan Ericson säger handlar det också om framtiden. Hur ska Sverige se ut om 5 år eller 50 år? De perspektiven behöver vi också ha. Därför är det just nu viktigt att vi förbättrar för företagare, ser till att infrastrukturen fungerar bättre och ser över utbildningssystemet. Nu mer än någonsin behöver både små och stora företag kunna känna: I det här landet, i Sverige, vill vi växa och investera, och tillsammans vill vi se till att landet blir det allra rikaste i hela världen.

Både i stort och i smått arbetar vi nu med att stärka tillväxten för att göra Sverige och svenskarna rikare.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Sverige står inför betydande kompetensutmaningar. I de många samtal jag har med företagare och branschorganisationer lyfts samma sak upp. De har svårt att hitta medarbetare med rätt utbildning och färdigheter.

Jag har följt hur man i Danmark under de senaste åren har genomfört reformer för att stärka kopplingen mellan högre utbildning och arbetsmarknadsbehov. Bland annat har man riktat fler utbildningsplatser till bristyrken, minskat platser inom utbildningar med svag etablering och gett incitament till lärosäten för ökad samverkan med näringslivet. Lärosätena har också fått i uppdrag att samarbeta mer aktivt med lokalt och regionalt näringsliv.

Danmark har även infört flera ett- till tvååriga utbildningar på kandidatnivå som är direkt inriktade på arbetslivet, där tanken är att erbjuda en snabbare väg in i arbetslivet med möjlighet till vidare studier senare i livet.

Hur ser ministern på att hämta inspiration från Danmarks modell, där man styr högre utbildning mer tydligt mot arbetsmarknadens behov?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi ser positivt på att titta på andra nordiska länder som också möter dessa utmaningar. Sverige har under en längre tid, ett par decennier, fördubblat platserna till den högre utbildningen i Sverige. Varför har riksdagen beslutat om detta, givit mer och mer pengar och tagit fram fler utbildningsplatser? Jo, för att det var en sådan enorm kompetensbrist. Hör och häpna: Den kvarstår. Det är inte klokt. Hur kunde det bli så?

Förutom att säkra hög kvalitet på både utbildning och forskning inom högskola och universitet satsar vi på att utveckla yrkesutbildningar i kommunal och statlig regi. Det ser vi som en bra och framkomlig väg, och det är också efterfrågat hos näringslivet.

Vi satsar också stenhårt på att utveckla de så kallade STEM-ämnena, det vill säga matematik, teknik, ingenjörskunskap och naturvetenskap – allt det som är så viktigt och som så många arbeten kräver i framtiden. Här lägger vi in en högre växel med en STEM-strategi, mer undervisning i dessa ämnen och en delegation i nära samarbete med just näringslivet.

Herr talman! Att säga att regeringen har behandlat civilsamhällets organisationer styvmoderligt vore en underdrift. Anslag har hastigt avslutats. Stränga och otydliga regler har tillkommit. Ansökningsprocesser drar ut på tiden. Detta bidrar till oro och stress och har satt munkavle på organisationer som inte öppet vågar ifrågasätta systemet av rädsla för att förlora sina anslag.

Vi får nu rapporter från biståndets aktörer att beslut, däribland civilsamhällesanslaget som tidigare beslutats av myndighet, i dag står under ökad politisk styrning. Sena avtal påverkar aktörernas arbete att verka för bland annat fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter.

Anser biståndsministern att detta ger biståndsorganisationerna goda förutsättningar att verka?

Herr talman! En av de mest absurda delarna i svensk biståndspolitik har varit just strategin för civilsamhällets organisationer. Den har varit relativt oförändrad sedan 70-talet. Det har varit fråga om 17 organisationer som har deltagit utan öppet ansökningsförfarande och utan tydliga ansökningskriterier. När de som inte har varit en del av dessa 17 ställer frågor till ansvarig myndighet Sida får de inga bra svar.

Vi gör nu om systemet i grunden, och det är den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Det gör biståndet mer transparent och öppnar för konkurrens från fler. Då förstår jag att det finns kritik från bland annat de 17 organisationer som blir konkurrensutsatta. Fler frikyrkor, fler ideella organisationer och fler humanitära aktörer får nu vara med och konkurrera, och det är bra för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går också till biståndsministern, och den är lite på samma tema.

Regeringen gör nu om biståndet. Vi har i dag läst en artikel från Timbro. Där framgår att Sverige har lägst antal enkla jobb inom EU, och det bidrar till att utlandsfödda hamnar i ett bidragsberoende.

Regeringen välkomnar nu att människor återvandrar, och i många fall kan återvandring innebära inträde på arbetsmarknaden, just för att man besitter kunskaper som efterfrågas i det land man återvandrar till men som det i Sverige inte finns någon efterfrågan på.

Vi vet också att biståndsländer behöver mer hjälp än bara pengar. Man behöver hjälp med att bygga upp fungerande samhällsstrukturer, där återvandring är en viktig del i det arbetet. Ser biståndsministern möjligheter att utveckla biståndsarbetet så att det även innefattar samarbetsprojekt mellan Sverige och biståndsländer med fokus på att erbjuda arbeten för återvändare som ett alternativ till att leva på bidrag i Sverige?

Herr talman! Stort tack för en mycket viktig fråga.

För första gången i Sveriges historia väver vi nu samman migrationspolitiken och biståndspolitiken. Det betyder i praktiken två saker.

Först och främst handlar det om länder som inte samarbetar med oss, länder som inte tar sitt folkrättsliga ansvar och tar emot sina egna medborgare, alltså de som inte är medborgare i Sverige och som inte får vara här, oavsett om de har begått grova brott eller av något annat skäl fått utvisningsbeslut. Om man inte samarbetar med oss kan man inte förvänta sig hundratals miljoner av svenska skattepengar. Om man däremot samarbetar med oss kan vi tänka oss att samarbeta tillbaka.

Som en del två i detta, som Sverigedemokraterna har varit mycket engagerade i, finns en ny biståndsstrategi som just ska jobba med migrationsfrågorna. Det kan handla om personer som återvänder till sina hemländer, som bygger upp jobbstrukturen och arbetsmarknadsprojekt.

Det här är en mycket viktig fråga för regeringen, och vi har sjösatt många olika reformer.

Herr talman! Den humanitära situationen i Gaza är långt förbi katastrofal. Rädda Barnen varnar för att 1,1 miljoner barn i Gaza är farligt nära svält, varav 160 000 spädbarn, trots att barnmat står på andra sidan gränsen och förstörs på grund av att Israel inte släpper igenom den.

FN-organet UNRWA har genom en nödhjälpsappell efterfrågat hjälp från bland annat Sverige. Sidas humanitära avdelning är beredd att ge 30 miljoner kronor i nödhjälp till Gaza genom FN-organet UNRWA, men regeringen säger nej.

Sveriges regering har sedan tidigare avslutat det svenska kärnstödet till UNRWA, trots att ett flertal oberoende granskningar konstaterar att organisationen fungerar väl och är en förutsättning för ett effektivt humanitärt bistånd i Gaza.

Inget annat EU-land har gjort samma bedömning. Anser inte ministern att Sida har rätt att svara på nödhjälpsappeller och att det bör ske på det sätt som myndigheten bedömer som mest effektivt och att man därmed ska skicka stöd till UNRWA? Litar inte ministern på sin egen myndighet?

(Applåder)

I detta anförande instämde Samuel Gonzalez Westling (V).

Herr talman! Situationen i Gaza är fruktansvärd och dessutom akut för alla de barn och familjer som inte heller har någonstans att ta vägen.

Det är mot den bakgrunden som regeringen har beslutat att dubblera stödet till Gaza och regionen – från 400 miljoner kronor till 800 miljoner kronor. Men det är viktigt att de pengarna, det stödet, de matpaketen och de vaccinsprutorna – all den hjälp som vi stöttar – också kommer in i Gaza och att man kan göra maximal nytta för pengarna.

Med anledning av de olyckliga beslut som Israel har fattat – som regeringen har varit väldigt kritisk till – försvåras UNRWA:s verksamhet. På sikt kanske den till och med helt omöjliggörs. Därför har vi valt att kanalisera om stödet till organisationer som Rädda Barnen, där vi nyligen signerade ett nytt partnerskap om 30 miljoner kronor, Unicef, Röda Korset med flera.

Det viktiga nu är att vi hjälper Gazas befolkning.

Herr talman! I går debatterade vi forsknings- och innovationspropositionen här i kammaren. Huvudnumret kom att handla om akademisk frihet och särskilt lärosätenas associationsform.

I Sverige är alla lärosäten med några få undantag förvaltningsmyndigheter, och rektorerna är förvaltningschefer mer än akademiska ledare. Politikens makt över våra lärosäten är närmast hundraprocentig. Man skulle också kunna säga att en svensk Donald Trump skulle kunna göra vad han vill med våra lärosäten.

Regeringen har i propositionen aviserat en utredning om lärosätenas associationsform. Emellertid stod det i går klart att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna av olika skäl motsätter sig en sådan utredning.

Min fråga till ministern är: Kommer regeringen att gå vidare med en utredning trots att man inte har samlat stöd i riksdagens kammare?

Herr talman! Den frågan är central. Jag vill dock understryka att vi har en särställning för myndighetsformen för högskolor och universitet i Sverige. De har en helt annan styrning och har i dag en mycket hög grad av akademisk frihet. Det är därför Sverige ligger i topp i världen när det gäller synen på huruvida det verkligen råder akademisk frihet.

Men, herr talman, det finns mer att göra för att stärka denna. Ett sätt är att göra som tidigare liberala, borgerliga regeringar har gjort. Man har försökt arbeta för att öka autonomin. Det handlar då om fler stiftelser eller andra former för universiteten att jobba i.

Jag håller nämligen med Anders Ådahl om att det finns en risk i detta, att man skulle kunna utsättas för ett nytt och högre tryck än i dag. Därför tycker jag att det är bra att detta finns med i propositionen och att vi kan gå vidare med denna utredning. Vi har också berett den under hand med flera partier, andra än de som sitter i regeringen. Vi får se hur resultatet hanteras. Det blir dock först efter nästa val. Då får vi hoppas att både Liberalerna och Centerpartiet är starkare.

Herr talman! Nu i veckan tog riksdagen ett för sjöfarten historiskt beslut. Vi valde inte att bara sänka stämpelskatten. Vi valde att helt slopa densamma. Den skatten har tidigare bestraffat investeringar i miljövänlig teknik vid just fartygsbyggen, något som har motverkat en grön omställning.

Den moderatledda regeringen är sjöfartsvänlig. Vi arbetar mycket aktivt för att stärka svensk sjöfart och dess konkurrenskraft. Bland annat har vi gjort en utredning om reformen av tonnageskatten, något som den tidigare regeringen inte alls ville göra.

Men, herr talman, vi vill se mer svensk sjöfart i Sverige. Därför vill jag tacka finansminister Elisabeth Svantesson för det arbete som hon har gjort med att avskaffa stämpelskatten. Jag vill också ta tillfället i akt att fråga hur det går med arbetet för att reformera tonnageskatten och vad regeringen mer gör för sjöfartsnäringen.

Herr talman! Tack, Johanna Rantsi, för frågan!

När man har tillväxt för ögonen och när man vill få svensk ekonomi att växa har man såklart ett skäl för det. Vi behöver resurser för att göra det som behövs framöver. Då är det viktigt att transporter fungerar, att företagandet är starkt och att vi gör allt vi kan just för att företag både ska finnas här och vara konkurrenskraftiga.

Det är därför som vi nu, som ledamoten nämnde, har slopat stämpelskatten. Men vi kommer att fortsätta att göra mer.

Frågan om tonnageskatt diskuteras just nu i EU och på EU-nivå. Vi har också en dialog om just tonnagebeskattningen. Det är en viktig fråga för sjöfarten, och det är en viktig fråga för svensk tillväxt.

Jag kommer att återkomma när vi har mer klara besked. Men en sak ska man veta: Vi har ekonomi och tillväxt för våra ögon för att Sverige och svenskarna ska bli rikare. Då är den här frågan en otroligt viktig fråga, så att vi inte hamnar på efterkälken.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Forssmed, som är chef över Socialdepartementet.

Ett företag som enligt Kriminalvården har anställda med kopplingar till organiserad brottslighet och som myndigheter försökt utesluta från upphandlingar har kunnat fortsätta att sälja tjänster till svenska kommuner.

Nu har samma företag dessutom kunnat marknadsföra sig med hjälp av socialtjänstministerns närvaro på företaget och hennes uttalanden om företagets verksamhet. Det är tydligt att företaget i sin kommunikation drar direkt nytta av regeringens företrädare för att skapa legitimitet.

Min fråga är därför: Hur ser statsrådet på att en av ministrarna på hans departement bidrar till att marknadsföra enskilda företag som dessutom kopplas till organiserad brottslighet?

Herr talman! Jag tror inte att det är en nyhet för någon att en av den här regeringens allra viktigaste prioriteringar handlar om att bekämpa den organiserade brottsligheten på olika sätt. Det gör vi konsekvent. Det gör vi genom att genomföra en lång rad reformer som inte har gjorts under tidigare regeringar.

Jag tror att många av oss statsråd blev förvånade över att det på våra respektive ansvarsområden fanns så stora luckor som kunde nyttjas av kriminella personer – personer som inget hellre ville än att sko sig på välfärdsverksamheter.

Det här arbetet fortsätter med full kraft. Det drivs av alla relevanta ministrar, inte minst av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Herr talman! Barns och ungas psykiska ohälsa är ett växande samhällsproblem. Flera studier pekar på ett samband mellan ökad skärmtid, en stillasittande livsstil och negativa effekter på den psykiska hälsan.

Enligt en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har levnadsstandarden för barn och unga försämrats, och andelen unga med fetma har ökat. Forskning visar också att sociala medier kan bidra till stress, ångest och en försämrad självkänsla, speciellt för flickor i tonåren. Vi har fått en generation depp när vi borde ha haft en generation pepp.

Delar socialministern uppfattningen om sociala mediers påverkan på barns och ungas psykiska hälsa? Hur ser socialministern på en utredning om åldersgränserna för sociala medier för att förbättra det förebyggande folkhälsoarbetet?

Herr talman! Tack, Angelica Lundberg, för en otroligt angelägen fråga!

Vi har i dag en situation där barn konsumerar och konsumeras av sociala medier i timmar varje dag. En genomsnittlig tonåring sitter sex och en halv timme utanför skoltid framför en skärm. Till mycket stor del handlar det om sociala medier, och det gäller inte minst tjejer.

Detta tränger undan sömn, fysisk aktivitet och gemenskap – allt det man behöver för att må bra. Dessutom får man ta del av innehåll som ofta är mycket extremt eller som på kort tid har blivit mer extremt. Det äter självkänsla. Det gör att fler tjejer i tidig ålder hittar ”fel” på sina kroppar.

Vi är inte i ett läge där vi kan utesluta olika åtgärder för att stävja en utveckling som har gått helt överstyr och som vuxenvärlden har försett barnen med. Man har gett dem de här sakerna och sagt: Varsågoda! Ta del av allt innehåll! Bolagen har inte varit sena att nyttja detta.

Vi ska ta till alla medel som vi kan för att vända den här utvecklingen.

Herr talman! En viktig strategi för att få fart på Sveriges ekonomi och göra svenskarna rikare är att öka tillväxten. Regeringen har en hög ambition när det gäller att öka tillväxten. Små och medelstora företag har en stor möjlighet att bidra till att öka tillväxten i Sverige och till att ekonomin växer.

Jag skulle vilja ställa en fråga till finansministern. Hur kommer regeringen att arbeta med att underlätta för små och medelstora företag att växa, och hur kommer regeringen att jobba med att minska regelbördan för svenska företag och entreprenörer?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. De svenska företagen är absolut ett nav i det som gör Sverige rikare varje dag, naturligtvis tillsammans med alla anställda som går till jobbet och gör det som de ska med all sin fantastiska kompetens. Företagandet är en prioriterad fråga för den moderatledda regeringen.

I dag fattade vi beslut om en lagrådsremiss om att förändra 3:12-reglerna, det vill säga reglerna för fåmansbolag. Det handlar om sänkt skatt för 60 000 företag, men det handlar också – och det är viktigt – om en förenkling av den administrativa bördan med upp till en tredjedel för alla de här bolagen, som är ungefär en halv miljon till antalet och har 1,5 miljoner anställda. Det är ett viktigt steg som vi nu arbetar med för att underlätta för att företag ska växa.

Vi gör många saker, alltifrån ökat växa-stöd till sänkt och förbättrad expertskatt. Vi jobbar även med forskningsavdrag. Listan kan göras lång. Men eftersom jag endast har en sekund kvar på min talartid säger jag bara: Tack för frågan – vi jobbar på!

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i orostider, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Då blir den grundläggande välfärden inte mindre viktig utan verkligen avgörande för vår trygghet. Samtidigt ser vi att kostnadsökningarna och pandemin har utmanat kommunsektorn och framför allt regionerna. Nu ser vi att många kommuner har det väldigt svårt. Det påverkar skolan och äldreomsorgen. Framför allt de mindre kommunerna i glesbygden har det väldigt tufft. Nästan alla regioner kämpar med att klara en god sjukvård.

Mina frågor till finansministern är: Ser finansministern de utmaningar och den kris som finns i vården på många håll i Sverige och de utmaningar som finns i skolan? Vad tänker finansministern göra för att inte försämra välfärden utan förstärka den?

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket viktig fråga.

Svensk välfärd är av hög kvalitet och ska fortsätta att vara det. Det är vi alldeles överens om. Det är också därför regeringen under de senaste åren, då det har varit hög inflation och väldigt tufft, speciellt för Sveriges regioner, har skjutit till någonstans mellan 45 och 50 miljarder. Att bekämpa inflationen och se till att stötta välfärden på olika sätt de år när det varit extra tufft har varit centralt.

Jag är väldigt glad över att de domedagsprofeter som för ett och två år sedan ropade ganska högt om att det skulle bli massuppsägningar i den svenska välfärden har haft fel. Det har varit tufft, men vi har stöttat.

Det vi ser nu, till exempel i skolan, handlar i mångt och mycket om att barnkullarna minskar. Det kommer att bli en utmaning på många ställen. Det är många kommuner som får kämpa; man kanske behöver lägga ned skolor. Vi ska göra vårt för att finnas där för kommuner och regioner. Det har vi gjort, och vi kommer att fortsätta att göra det. Som sagt är jag glad över de historiska satsningar våra fyra partier har bidragit med för att hålla sysselsättningen uppe.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Efter decennier av neddragningar av försvaret visar det sig brutalt tydligt att ”den eviga freden” inte är evig. Därför genomför vi nu den största upprustningen i modern historia av försvaret.

Det har dock visat sig att upprustningen inte är helt oproblematisk. En stor del av problemen beror på gamla regelverk, normer och praxis som etablerats under decennier av fred och stabilitet. Den nationella säkerhetsstrategin kom på plats 2024 och skulle vara ett viktigt verktyg för att förenkla och snabba på de delar i förvaltningen som inte anpassats till det försämrade säkerhetsläget.

Många avgörande frågor som rör upprustningen landar på Finansdepartementets bord. Det är därför viktigt att departementet ser över praxis och regelverk som är från en annan tid och ökar flexibiliteten för att gå i takt med omvärldsutvecklingen. Därför vill jag fråga om finansministern avser att verka för att undanröja hinder för totalförsvarets tillväxt genom att skapa mer flexibla och moderna regelverk, normer och praxis inom Finansdepartementet.

Herr talman! Jag är inte säker på att Per Söderlunds fråga borde riktas just till mig. Det kan hända att detta även handlar om finansmarknadsministerns ansvarsområde gällande Fortifikationsverket och annat.

I grund och botten är, som ledamoten vet, hela den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna nu väldigt fokuserade på att göra det som krävs för att stärka försvaret. Det handlar om resurser. Där är vi alla åtta partier överens om att det behövs mer. Vi gör allt vi kan för att förkorta tillståndsprocesser. Ofta har vi under årens lopp jobbat i stuprör i staten, mellan kommuner och stat och så vidare. En del lagstiftningar står till och med nästan i konflikt med varandra. Vi jobbar i fullt tempo och i hög takt för att möjliggöra utbyggnaden rent fysiskt och se till att de resurser som behövs för allt detta kommer på plats.

Jag vill tacka inte bara Sverigedemokraterna utan alla partier här i riksdagen som står upp för att det svenska försvaret ska stärkas och byggas och behöver mer resurser.

(Applåder)

Herr talman! Som du kanske kan se har jag likt biståndsminister Benjamin Dousa inte ett svenskklingande namn eller ett svenskt utseende. Detsamma kan man konstatera även gällande några av mina kollegor i kammaren och en del av ungdomarna på läktaren.

Ett problem som vi har i Sverige är det politiska tjafset. Det som har dominerat svensk politik är hur saker och ting borde vara; man vill inte prata om hur det är. Man pratar om hur människor borde ha det men inte om hur de faktiskt har det.

Jag och Benjamin är uppväxta i västerort i Stockholm – jag i Rinkeby och Hässelby, Benjamin i Kista och Akalla. Där vi växte upp hade vi många klasskamrater som inte hade svenska språket som modersmål. Det är många som inte har det i dag heller.

Min fråga är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att fler barn med utländskt påbrå ska lära sig svenska språket och lära sig att läsa, skriva och räkna, så att de blir en del av det majoritetssamhälle som finns i den här kammaren?

Herr talman! Jag har ett sjukligt svenskklingande namn. Jag heter Johan Pehrson.

Det är avgörande att man lär sig svenska språket. Jag vill inte kalla det politiskt tjafs, som frågeställaren gjorde, utan det här handlar om att vi ser till att vi pratar svenska i Sverige. Man måste prata svenska för att kunna bli medborgare. Man måste prata svenska för att kunna jobba och för att kunna klara skolan.

Därför tar regeringen frågan om en reformerad och förstärkt sfi-undervisning med tydligare möjligheter och krav på största allvar. Vi jobbar med att förstärka språkförskolan för unga personer som kanske inte pratar svenska hemma. Språket är nyckeln till framtiden, eftersom det är nyckeln till att klara skolan. Det finns ingen annan väg till frihet, framtid och egenmakt än en avklarad skolgång, och det bygger på tillgång till svenska språket. Den här regeringen är besatt av att ge unga människor framtid och egenmakt.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson.

I dag ser vi hur den akademiska friheten snabbt försvagas i USA, ett land som är en av Sveriges viktigaste forsknings- och innovationspartner. Federala anslag har dragits in till ledande universitet. Forskningsdata har raderats. Vetenskapliga publikationer har stängts ned.

Flera EU-länder gör nu riktade satsningar på att erbjuda trygga forskningsmiljöer för amerikanska forskare. Det pågår just nu en kapplöpning där Sverige riskerar att halka efter. Vi socialdemokrater har därför föreslagit en treårig fond på 500 miljoner kronor för att locka ledande forskare inom strategiska områden till Sverige. Tillsammans med näringslivet kan man göra detta till en miljardfond som driver på innovation, stärker svensk konkurrenskraft och skapar nya jobb.

Kommer regeringen att agera för att öka Sveriges attraktionskraft för internationella forskare och säkerställa att svenska lärosäten får långsiktiga resurser för att kunna anställa forskare från strategiskt viktiga områden?

Herr talman! Tack för frågan!

Det är synnerligen angeläget med tanke på den forsknings- och innovationsproposition som regeringen levererade före jul och som nu antogs av riksdagen i går.

Vi mötte verkligheten springande på marken. Så fort vi hade landat hamnade vi i den fruktansvärt allvarliga situation som finns i USA.

Det handlar om forskares karriärvägar, och deras möjligheter att forska på det som de tycker är viktigt med hög excellens stängs. Det är höga krav i USA.

Det handlar också om extremt livsnödvändig forskning och forskningsinfrastruktur som är till för hela mänskligheten för att klara pandemier och alla möjliga andra utmaningar som jorden står inför.

Vi gör nu vad vi kan för att trycka fram de satsningar som finns med i forskningspropositionen. Vi gör allt för att unga forskare i karriären ska kunna komma till Sverige. Vi vill attrahera fler till Sverige till excellenta miljöer.

Vi ligger nu på här. Vi har fattat beslut i dag från regeringens sida om att Vetenskapsrådet ska öka sin takt i detta. Ju fler som kommer från USA och forskar i Sverige, desto bättre, om det är hög kvalitet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har en fråga till biståndsminister Dousa.

Initiativet Handelslandet Sverige tillsammans för Ukraina är ett mycket välkommet steg. Genom att ge ukrainska livsmedelsproducenter bättre tillgång till den svenska marknaden stärker vi Ukrainas ekonomi och ger samtidigt svenska konsumenter möjlighet att bidra.

Just nu efter två års krig är varje sådan satsning en förstärkning och en hävstång som bygger på allt som vi redan har gjort. Det är inte bara handel. Det är en långsiktig stabilitet byggd med kloka medel.

Min fråga är: Hur ser ministern på initiativets roll i det långsiktiga stödet till Ukraina? Vilka ytterligare möjligheter ser regeringen att via handel och näringsliv bidra till Ukrainas återhämtning och den framtida självförsörjningen?

Herr talman! Tack för frågan!

Ukraina är regeringens enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. Ukrainas säkerhet och territoriella integritet handlar också om svensk och europeisk säkerhet.

Ska Ukraina på lång sikt men också på kort sikt kunna upprätthålla sin försörjning och kunna försvara sig mot Rysslands aggressiva invasioner behöver också ekonomin fungera.

Det är därför som det är väldigt glädjande att Svensk Handel tillsammans med Ica, Coop och Axfood tog detta initiativ med regeringen så att fler ukrainska varor och produkter kan hitta till svenska hyllor och svenska folket också kan hjälpa till att upprätthålla ekonomin.

Det är ett viktigt initiativ. Ett annat viktigt initiativ gäller frihandelsavtalet mellan Ukraina och EU som tyvärr går ut i sommar. Sverige och regeringen ligger i framkant för att det nya avtalet ska bli så brett och djupgående som bara är möjligt.

Vi har sedan drygt ett år tillbaka också öppnat ett särskilt handelskontor i Kiev för att kunna hjälpa svenska företag i Ukraina.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

I dag går remisstiden ut för utredningen Fler vägar till arbetslivet. Där föreslår utredaren en ny form av yrkesprogram med kraftigt sänkta krav på teoretiska kunskaper.

Både LO och Svenskt Näringsliv är kritiska till förslaget och menar att det underminerar de nationella yrkesprogram som vi har i dag. Dessutom ser man att det blir svårare för dessa ungdomar att få jobb, eftersom vi i dag har ett yrkesliv som kräver inte bara praktiska erfarenheter och färdigheter utan också grundläggande kunskaper i svenska, matte och engelska.

Hela poängen med utredningen är att ge fler chanser för ungdomar att få jobb. Men en förutsättning är att eleverna också får med sig de kunskaper som krävs i arbetslivet i dag.

Hur ser utbildningsministern på att utredningen föreslår ett gymnasieprogram som arbetsmarknadens parter inte vill ha?

Herr talman! Om detta har jag att säga att det är viktigt att vi lyssnar på vad parterna på arbetsmarknaden har att säga. Med det sagt är utredningen tillkommen av det faktum att det är otroligt många svenska ungdomar som är utslagna från den svenska skolan.

Hela tanken med den svenska kunskapsskolan har nedmonterats under ett antal år. Det handlar om fokus på att läsa, skriva och räkna. De basala kunskaperna för all inlärning har förfuskats.

Vi har ett stort antal elever som lämnar nian utan att kunna läsa, skriva och räkna. Det är därför som utredningen har funnits till. Det handlar om att ungdomar inte ska gå en massa olika varianter på individuella program utan snarare komma in, kunna uppgradera sig och få en yrkesutbildning. Det är också någonting som vi behöver.

Jag håller med både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna om att vi behöver ha fler duktiga yrkesmänniskor. Vi tittar noga på detta. Det kommer också att ske en reformering i samband med ett nytt betygssystem. Vi är besatta av att upprätta den svenska kunskapsskolan så att fler unga kan nå akademisk utbildning men också få en kvalificerad yrkesutbildning.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.