Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av kulturminister Parisa Liljestrand, statsrådet Jessika Roswall, socialminister Jakob Forssmed och statsrådet Johan Forssell.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Kulturminister Parisa Liljestrand besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Frågestund

Fru talman! Dödsskjutningen av två svenskar iklädda sina vackra blågula fotbollströjor i Bryssel den här veckan är ytterligare ett exempel på terrorns vidriga och meningslösa våld. Det är ett angrepp på Sverige och våra grundläggande värderingar. Våra tankar och vårt djupa deltagande är förstås med offren och deras anhöriga.

Sedan flera veckor tillbaka har vi i Sverige en höjd terrorhotnivå. I Frankrike har man också höjt beredskapen för nya terrorhot efter det fruktansvärda mordet på en lärare. Vi måste tillsammans inom EU arbeta långsiktigt, intensivt och gränsöverskridande för att vi tryggt ska kunna fortsätta att röra oss fritt på våra gator utan att ständigt vara rädda.

Min fråga till EU-ministern är därför: Hur kan vi i EU arbeta tillsammans för att minska grogrunden för religiös och politisk terrorism?

Fru talman! Jag tackar Linnéa Wickman för frågan. Precis så är det. Det är en fruktansvärd handling. Det är en tragedi. Först och främst går våra tankar till de drabbade och deras anhöriga. Statsministern deltog i går vid en minnesstund i Bryssel för att hedra offren.

Det är viktigt att jobba tillsammans på EU-nivå för att kunna lösa det här. Det är inte ett angrepp bara på Sverige, Belgien eller Frankrike utan ett angrepp på vårt öppna samhälle. Hur gör vi då när vi jobbar tillsammans? Det finns många olika sätt som vi använder. I dag träffades justitieministrarna. Gunnar Strömmer, vår justitieminister, hade tidigare bjudit in till frukost för att diskutera terrorismbekämpning och vad vi kan göra tillsammans. Tyvärr, får man säga, låg det mötet mer lämpligt än vad man hade förväntat sig. Men det är ett sätt att jobba tillsammans och utbyta erfarenheter.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Något som ofta är i fokus nu är att vi ska stoppa terrorister och potentiella terrorister vid gränserna. Det är förstås viktigt, men politisk och religiös extremism finns i dag runt om i våra samhällen. EU behöver jobba långsiktigt även internt för att motverka att människor radikaliseras.

Vad anser statsrådet att EU kan göra samlat för att stoppa den här oacceptabla utvecklingen?

Fru talman! Redan i dag sker ett nära samarbete på EU-nivå. Det här var en sak som vi också jobbade hårt med under det svenska ordförandeskapet: att gemensamt ständigt förbättra arbetet mot organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Det finns ett antal förslag som vi har på bordet, men det finns också förslag som vi behöver jobba vidare med. Justitieministern är säkert bättre lämpad än jag att redogöra för alla de olika delarna, men jag är positiv till att man träffades i dag för att utbyta en hel del erfarenheter med anledning av det fruktansvärda som hände häromdagen.

Fru talman! I dag bär jag min davidsstjärna i solidaritet med de judar som inte kan göra det på grund av hot. I Göteborg uppmanas den judiska befolkningen att inte bära judiska symboler och inte prata hebreiska på öppen gata. Detta är verkligheten i Sverige i dag - år 2023. Eftersom jag själv har judiskt påbrå är det också en fråga som berör mig på ett personligt plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mina frågor till kulturministern är: Hur ska vi kunna bevara och levandegöra den judiska kulturen i Sverige, vilken i dag är under svåra prövningar? Hur anser Parisa Liljestrand som minister med ansvar för demokratifrågor att det rimmar med vårt öppna, solidariska och demokratiska samhälle att den judiska befolkningen återigen tvingas avlägsna symboler som visar på dess judiska identitet?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga. Det är uppenbart att de fruktansvärda terrorattackerna i Israel även har gett upphov till en mycket tydligare våg av antisemitiska uttryck och åsiktsyttringar, både utomlands och här i Sverige. Man ska komma ihåg att antisemitismen är någonting som finns i Sverige annars också. Men vi i majoritetssamhället får ögonen på den på ett annat sätt nu i och med terrorattackerna i Israel.

I måndags träffade därför jag, jämställdhetsminister Paulina Brandberg och socialminister Jakob Forssmed företrädare för det judiska civilsamhället för att lyfta vad som händer i Israel men framför allt vad det får för påverkan på den judiska befolkningen i Sverige och vad vi gemensamt behöver ha fokus på att göra för att förbättra situationen här.

Fru talman! Det gläder mig att vi äntligen har ett regeringsunderlag som så tydligt står på judarnas och Israels sida. Konflikten mellan Israel och Palestina får aldrig leda till att man inte kan leva öppet med sin judiska tro här i Sverige. Alltför många har redan flyttat från min forna hemstad Malmö för att de inte kan leva öppet med sin judiska tro och kultur. Detta sker i Sverige år 2023.

Vilka åtgärder tänker statsrådet genomföra för att säkerställa att situationen i Malmö inte drabbar den judiska församlingen eller befolkningen även i Göteborg?

Fru talman! De vittnesmål som regeringen har tagit del av, inte minst under den senaste veckan, har bara gjort oss än mer beslutsamma. Regeringen kommer att fortsätta arbeta hårt för att alla judar ska kunna leva fritt i vårt land, fritt kunna stå upp för sin identitet och kunna utöva sin kultur och sin religion. Här är regeringen extremt tydlig. Rasism och antisemitism har ingen plats i vårt samhälle här i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till biståndsministern.

Under de senaste dagarna har vi sett hur Israel bombat ett stort antal sjukhus i Gaza. Många har dödats, även många barn. Det är ett krigsbrott som måste fördömas, precis som vi fördömer Hamas vidriga terrorangrepp på civila israeler. Men det är fel att straffa hela det palestinska folket, vilket nu sker. Läget i Gaza är katastrofalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att i det här läget pausa svenskt bistånd är djupt felaktigt. Det gynnar bara Hamas, eftersom biståndet till stora delar går till människorätts- och demokratikämpar som jobbar mot Hamas. I stället borde biståndet till Palestina nu öka, särskilt till Gaza där det råder akut brist på mat, vatten, el och mediciner.

Kommer biståndsministern att arbeta för ett ökat bistånd till Gaza?

Fru talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för frågan!

Regeringen fördömer reservationslöst attackerna mot Israel genomförda av terroristorganisationen Hamas. I denna väldigt svåra stund står vi sida vid sida med Israel i kampen mot terrorism. Man har en rätt enligt folkrätten att försvara sig mot terrorism och urskillningslös raketbeskjutning.

Vad gäller biståndet till Palestina har vi sagt att vi kommer att göra en paus i det i likhet med många andra länder, till exempel både Danmark och Tyskland. Det gör vi för att säkerställa att det inte når fram till aktörer som inte har en glasklar syn på terror som politisk metod. Vi kan aldrig acceptera någon form av mellanting här.

Jag vill dock påminna om en sak. Pausen omfattar inte det humanitära stödet. Det fortsätter precis som tidigare för att hjälpa människor i Palestina i en svår situation.

Fru talman! Självklart ska vi fördöma Hamas fruktansvärda terrorangrepp. Men vi måste också fördöma när Israel begår krigsbrott. Att bomba sjukhus i Gaza är ett krigsbrott. Det är ingen tvekan om det.

Josep Borrell, utrikeschef i EU, har sagt att en strypning av biståndet i den här situationen tjänar bara terroristerna på. Vi vet att det svenska biståndet går till demokratikämpar, kvinnorättsorganisationer och människor som kämpar för demokrati och frihet. Att strypa det är verkligen att gå Hamas ärenden.

Fru talman! Det är fruktansvärt med så många civila som har drabbats på sjukhuset. Men man ska vara väldigt försiktig med att peka på vem som har gjort det. Vi vet fortfarande inte det. Det är viktigt att vi inte sprider obekräftade påståenden.

Jag har väldigt svårt att se hur det på något sätt skulle gynna terrororganisationen Hamas att vi är glasklara med att svenskt bistånd aldrig ska komma i närheten av organisationer som inte har en glasklar syn på detta. Jag tycker att det är helt uppenbart. Vi kommer att se till att höja kvaliteten i det svenska biståndet även på den punkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga går till biståndsminister Forssell.

Jag och Centerpartiet välkomnar den granskning som nu görs av det svenska biståndet till Palestina, så att det verkligen går till rätt ändamål. Sedan är det naturligtvis väldigt viktigt att det pausade utvecklingsbiståndet återupptas när granskningen är färdig.

Jag blir ändå en smula frågande när jag läser uppdraget till Sida, som nu genomför granskningen. Där står det att endast de organisationer som förbehållslöst fördömer Hamas ska kunna få bistånd.

Det låter naturligtvis självklart. Men jag tror att vi alla som sitter i den här kammaren är väl medvetna om att den som bokstavligt uttalar sitt absoluta avstånd till Hamas högt inne i Gaza samtidigt skriver under sin egen dödsdom. Det kan väl inte vara regeringens intention.

Jag undrar helt enkelt hur statsrådet Forssell och regeringen har tänkt att det ska gå till i verkligheten.

Fru talman! Tack, Anna Lasses, för frågan!

Vi ser såklart positivt på att även Centerpartiet tycker att det är viktigt att vi kvalitetssäkrar det svenska biståndet. Mycket av diskussionen tidigare har enbart handlat om: Stöder svenskt bistånd Hamas eller inte?

Vad vi vill göra med det här uppdraget, till skillnad från de tidigare kontrollerna, är att säkerställa att pengar inte går till aktörer som inte är glasklara om detta.

Sedan pekar Anna Lasses på en försvårande omständighet. Man kan inte alltid uttrycka sina uppfattningar på det sätt vi önskar att man skulle kunna göra i Palestina. För den situationen bär också den palestinska myndigheten ett ansvar. Där har vi påpekat de bristerna tidigare.

Samtidigt ser vi ändå lyckligtvis att det finns aktörer i dag som vågar tala öppet med klarspråk om till exempel bristen på demokrati och mänskliga rättigheter. I den delen är vi ändå förhoppningsfulla.

Vi kommer naturligtvis att följa detta väldigt noggrant framöver.

Fru talman! Då uppfattar jag att formuleringen i uppdraget inte ska tolkas bokstavligt, utan det ska snarare baseras på en dialog med de organisationer som är aktuella. Det handlar snarare om ett tydligt ställningstagande för att principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer följs. Är det korrekt?

Fru talman! Det är den formulering som står i uppdraget som gäller. Sedan kan man diskutera hur man ska göra detta inte minst i en tid där vi ser en väldigt svår situation på gator och torg.

Poängen med detta är väldigt enkel, rak och tydlig. Precis som man har gjort i Tyskland och Danmark, och som även EU-kommissionen gör, ska vi säkerställa en sak. Vill man jobba med Sverige och få del av svenska biståndsmedel måste man vara väldigt klar och tydlig med kopplingen till Hamas. Vi kan aldrig acceptera terror som politisk metod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är svårt att ta in vidden av det som sker i Gaza och Israel och de risker som nu finns i området framöver. Den stora terrorattacken från Hamas med över 1 000 civila offer har följts av israeliska motattacker där också civila utsätts och väldigt många dör.

Världen kan inte se på när civila drabbas på det sätt som sker. Mot bakgrund av detta vill jag fråga regeringen vad regeringen gör tillsammans med andra och själv för att i den mån det är möjligt minska lidandet för civilbefolkningen och för att antalet offer ska bli så litet som det bara är möjligt.

Fru talman! Tack för en viktig fråga!

Det är onekligen en situation som är oönskad och fylld av mänskligt lidande. Regeringen fördömer reservationslöst attackerna mot Israel genomförda att terroristorganisationen Hamas. EU har också fördömt terroristattackerna liksom väldigt många andra länder.

Hamas är en terroristorganisation som medvetet motarbetar den palestinska myndigheten och det palestinska folkets rätt att också kunna leva i fred. Terrorism måste bekämpas, och det ska göras med gemensamma krafter.

Det är också viktigt att tänka på att Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och raketbeskjutning. Sådana operationer pågår. Det står vi som regering också bakom. Naturligtvis ska man i det också följa folkrätten.

Det Sveriges regering gör är att vi följer situationen mycket noggrant. Vi ser till att hjälpa svenskar som finns i området. Vi ser också till att arbeta både inom EU och i en geopolitisk stor omfattning för att hjälpa situationen.

Fru talman! Vi välkomnar att Hamas fördöms av både regeringen och andra EU-länder. Det är jättebra.

Men frågan var: Vad gör regeringen för att minimera antalet civila offer? Hur agerar regeringen för att minska lidandet bland civilbefolkningen både på Gaza och på den israeliska sidan?

Fru talman! Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.

Fru talman! Vi har från regeringens håll gjort en rad åtgärder. Det är inte någonting som stannar här. Det är ett arbete som kommer att fortskrida även fortsättningsvis.

Det handlar om att ta ett ansvar för EU-politiken. Det här är inte någonting som Sverige kan göra själv, utan vi måste göra det tillsammans med andra. Vi tar också ansvar för våra svenska medborgare som finns i trakten där vi har möjliggjort att ta hem svenska medborgare. Det är ett sätt att minska mänskligt lidande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan handlar det naturligtvis också om att ta ett geopolitiskt ansvar på bredden för att stötta upp och försöka att hamna i en situation där man kan komma till bordet och ha fredssamtal i stället för krig.

Fru talman! Jag tror inte att det har undgått någon, vare sig här inne eller runt om i Sverige, att tidigare regeringar tyvärr inte har skött underhållet av våra kultur- och musikscener. Operan i Stockholm är bara ett exempel på denna tråkiga försummelse, som drabbar hela Kultursverige.

Det är därför glädjande att nu sittande kulturminister har lovat att göra insatser för våra största kulturscener. Jag undrar: När påbörjas detta arbete?

Fru talman! Detta är onekligen ett arbete som brinner på olika sätt och vis. Man ska också komma ihåg att våra kulturfastigheter har väldigt olika förutsättningar. Tittar vi bara på Operan kan vi konstatera att jag är den femte kulturministern att hantera frågan. Den har legat på många regeringars bord.

Nu pågår en förstudie som är det första steget mot att de facto fullt ut genomföra en renovering. Regeringen har också konstaterat att Operan ska renoveras i befintliga lokaler, och det arbetet pågår alltså nu med förstudien.

Kopplat till andra kulturfastigheter är detta en fråga som handlar om hyror och hyresnivåer men också om eftersatt underhåll, vad som händer när man väl gör underhållet och hur man då ska få ihop en ekonomi som fungerar och som möjliggör mycket kultur i landet för alla invånare.

Fru talman! Det låter betryggande. Men behovet är stort över hela landet, som ministern var inne på, och vi vill ju att fler ska få möjlighet att spela och ta del av musik. Vad gör vi konkret för att möjliggöra fler scener för musik runt om i hela landet, också utanför Stockholm?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Naturligtvis är Sverige större än Stockholm och kulturen större än det som finns i huvudstaden. Det har jag själv fått ta del av under många av mina resor runt om i landet det senaste året. Därför har regeringen nu givit ett uppdrag till Kulturrådet att titta på musikscener runt om i storstadsområden - det är en avgränsning vi har gjort - för att kunna påbörja arbetet med att titta på vilka förutsättningar musikscenerna i landet har och vad som behövs för att stärka upp dem så att vi kan ge mer kultur till folket.

Fru talman! Min fråga går till samfundsminister Jakob Forssmed.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den 6 oktober kom jag och min familj hem efter att ha seglat tillsammans med den kristna båten Elida i Israel. Den 7 oktober vaknade jag till att över tusen människor hade mördats.

Resultatet av detta fruktansvärda mord är också att vi tyvärr i dag ser en förföljelse av judar som bor i vårt land. Vi vet även sedan tidigare att många av de judiska församlingarna har haft problem med att klara säkerheten på sina anläggningar.

Min fråga är därför: Vad gör regeringen för att skydda judiska personers säkerhet, synagogor, skolor och äldreboenden?

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågan!

Det är förfärligt att judar i Sverige döljer sin identitet och att församlingar känner sig nödgade att uppmana sina medlemmar att inte visa vilka de är av rädsla för hot och förföljelse. Precis som ledamoten säger har också judiska församlingar och institutioner under lång tid haft en hotbild mot sig och utsatts för attacker. Detta ökar nu.

Det är därför regeringen har lagt fram ett förslag till riksdagen om att i nästa års budget kraftigt höja det bidrag för säkerhetsåtgärder som finns till civilsamhällets organisationer från 44 miljoner till 74 miljoner och att detta tydligare ska styras efter behov. Det innebär också att det i mycket hög utsträckning kommer att komma de judiska organisationerna och församlingarna till del.

Sedan är det ytterst ett ansvar för staten att garantera människor deras rätt till religionsfrihet, både enskilt och tillsammans med andra.

Fru talman! Hemma i Uddevalla möttes de fruktansvärda händelserna i Israel, där alltså terrororganisationen Hamas angrep civila, med att man från palestinska grupper och vänstergrupper gick ut och demonstrerade, jublade och pratade om att utplåna judar. Vi ser samma tendens på nätet. Vi ser hur man har svårt att stå upp för sanningen och till och med sprider rena Hamaslögner.

Vad gör regeringen för att säkerställa att judar får en bättre situation framgent i Sverige?

Fru talman! Vi gör en rad saker. Parisa Liljestrand har nämnt några av dem, bland annat de dialoger vi har med judiska organisationer och församlingar i Sverige. Vi har också en arbetsgrupp på Regeringskansliet, som leds av statsministerns statssekreterare, för att värna judiskt liv i Sverige. Vi inväntar en utredning om detta för att kunna göra ytterligare insatser. Det ska vara en självklarhet att kunna leva fullt ut som jude, synligt, och tillsammans med andra dela den tro och den kultur som man har.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Forssell.

Jag vill börja med att tacka för pausen av utvecklingsbiståndet och den välbehövliga översyn som regeringen nu gör angående biståndet till Palestina. Det är också glädjande att EU gör en gemensam höjning av det humanitära biståndet. Vi är ju en del av EU, så det är också vår höjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt kan man notera att Hamas själva lägger upp videor där de gräver upp vattenledningar för att bygga bomber. De rånar också biståndsorganisationer på bränsle och andra förnödenheter.

Jag har två frågor: Vad gör Sverige, och vad kan Sverige göra, för att stärka det humanitära biståndet? Och vad gör vi för att det inte i andra, tredje eller fjärde led ska komma Hamas eller någon annan terrororganisation till del?

Fru talman! Tack för frågan, Joar Forssell!

Vi har tillsammans fattat beslut om en paus av utvecklingsbiståndet. Samtidigt ska vi göra en översyn, och det är befogat. Jag har varit inne på skälen till det. Mycket av diskussionen har förts utifrån en svensk kontext, att vi ska veta att våra pengar inte går till fel ändamål. Jag vill dock lyfta en annan aspekt som är minst lika viktig: Människor i dessa områden ska veta att våra biståndspengar når fram till dem och inte hamnar i fickorna på terrorister eller hos personer som inte har en glasklar syn i dessa helt fundamentala frågor.

Vi gör nu en översyn av både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet för att se till att vi arbetar på rätt sätt. Vi kommer också att arbeta väldigt noga tillsammans med våra övriga europeiska och nordiska partner för att hitta gemensamma svar i de här viktiga frågorna.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Forssell!

Det är otroligt viktigt att vi gör allt vi kan för att Hamas ockupation av Gaza ska upphöra. En del i det är såklart att säkerställa att ingen organisation som inte förbehållslöst tar avstånd från Hamas får fortsätta ta emot pengar.

Statsrådet nämner samarbete med EU-länder. Jag undrar hur regeringen arbetar för att samarbeta med USA, som ju också stärker det humanitära biståndet men arbetar för att säkerställa att det inte kommer Hamas till del.

Fru talman! Det är flera länder som gör den här typen av översyn - och även paus, ska sägas. Vi välkomnar ett starkt amerikanskt engagemang i den här frågan, både för att försöka hitta en mer långsiktig lösning på problemen och för att hjälpa människor på plats nu och inte minst få gisslan släppt.

Jag kommer i morgon att ha ett möte med Samantha Power, som är chef för Usaid, om just de humanitära frågorna och hur vi kan arbeta tillsammans framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den 29 oktober i år fyller det så kallade Öresundsavtalet 20 år, det vill säga det skatteavtal som tecknades mellan Sverige och Danmark för att underlätta integration och tillväxt. Framför allt handlade det om att underlätta gränspendling för de människor som bor i Öresundsregionen, det vill säga att kunna bo i Sverige och arbeta i Danmark eller tvärtom.

Men 20 år är en lång tid. Mycket har hänt, samhället har förändrats och behovet av ett nytt avtal är naturligtvis stort, vilket också skatteutskottet har påpekat för regeringen under lång tid. Nu pågår förhandlingar sedan ett och ett halvt år, och ett nytt avtal är på väg fram, något som bland annat finansministern och EU-ministern har uttalat sig om i medier.

Med anledning av detta riktar jag mig till statsrådet Roswall. Vad är statusen i förhandlingarna mellan Sverige och Danmark? Hur nära är vi? När kan vi förvänta oss att ett nytt avtal är på plats?

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågan!

Mycket har hänt. Det behövs ett modernare avtal som tar hänsyn till en modern arbetsmarknad. Det är en fråga som är väldigt viktig. Hur kan vi öka pendlingen och integrationen i Norden?

Det har stått still länge. Men den här regeringen och den nya regeringen i Danmark har tagit tag i förhandlingarna, som har legat nere under lång tid. Det är jag stolt och glad över. Förhandlingarna har gått väldigt bra och kommit långt. Utifrån ett svenskt perspektiv är det en fråga om just utjämningsordningen som återstår. Där är vi inte överens.

Exakt när detta kommer att vara klart kan jag inte säga. Men det är som sagt glädjande att förhandlingarna har tagits upp av regeringen och att vi ändå har närmat oss att hitta en lösning på detta. Det här är viktigt, i synnerhet för Öresundsregionen.

Fru talman! Jag är glad att förhandlingarna pågår. De påbörjades egentligen under den socialdemokratiska regeringen. Att den nya regeringen har fortsatt med detta är naturligtvis välkommet.

Jag ser fram emot att ett nytt avtal kommer på plats. Det är viktigt för att underlätta för integrationen i Öresundsregionen och göra livet något lite bättre för oss som bor i de södra delarna av landet. Jag ser fram emot att avtalet kommer på plats i närtid.

Fru talman! Vi kan träta om vem som satte igång det och vem som slutför det. Men jag är glad över att den här regeringen och även den danska regeringen har tagit tag i det och kommit så pass långt. Det återstår som sagt en del.

Det finns även många andra delar som är viktiga för att öka pendlingen i Öresundsregionen och vid andra av våra gränsövergångar och som vi behöver bli bättre på. Det är av särskilt intresse för oss i Sverige, som har mest gräns till våra nordiska grannar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Knappt två veckor har förlupit sedan terrororganisationen Hamas bestialiska angrepp på Mellanösterns enda demokrati: Israel. Detta är den värsta pogrom vi sett sedan andra världskriget. Den har fördömts av regeringen, och det är naturligtvis bra. Allt annat vore otänkbart.

Israel är förutom en demokratisk ö, som är omgiven av ett hav av diktaturer, också en framstående nation inom forskning och utveckling. Med anledning av detta och det nyligen inträffade vill jag fråga bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell om regeringen avser att manifestera sitt stöd till Israel även genom att verka för att ytterligare stärka samarbetet inom bland annat forskning och handel.

Fru talman! Tack för frågan, Eric Palmqvist!

Jag som utrikeshandelsminister och vi som regering ser alltid positivt på mer handel och mer forskningssamarbeten över nationsgränserna. Som ett litet, handels- och exportberoende land sitter det i vårt dna.

Just nu har vi dock arbetat mer med den akuta situationen - över hundra personer är tagna som gisslan, och alla har sett de fruktansvärda bilderna från sjukhuset häromdagen. Vi har försökt kanalisera stöd, få ett stopp på Hamas fruktansvärda terror och hjälpa svenskar på plats med en säker återresa tillbaka. Det har varit vårt främsta fokus just nu.

Framgent kommer vi naturligtvis att se över möjligheterna till ytterligare forskningssamarbeten, till exempel med Israel. Men just nu är det viktigt att prioritera.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Det är en rimlig prioritering. Men givet omständigheterna och det faktum att handel och handelsutbyte också är en form av bistånd och ett ställningstagande skulle jag vara tacksam om ministern kan ge exempel på vilka steg man kan tänka sig. Det gäller kanske inte i det mest akuta skedet utan i kommande skede.

Fru talman! Det UD har gjort sedan den 7 oktober är att vi har försökt nå ut till och har varit i kontakt med svenska företag. Flera av dem har påverkats direkt av den urskillningslösa raketbeskjutningen. Vi försöker hjälpa svenska företag på plats att verka så normalt det går i den exceptionella situationen.

Israel är ett framstående land vad gäller forskning och utveckling och har några av världens allra mest tekniskt avancerade företag. Jag hoppas att vi inom en snar framtid ska kunna återgå mer till det normala och lägga fokus på hur vi ska kunna utveckla det samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I går var jag på ett seminarium om Sveriges 15 världsarv, som vi gemensamt har att vårda och bevara för all framtid, med utgångspunkt i den världsarvskonvention som Sverige har förbundit sig till. Bland dessa världsarv ryms exempel på vår kultur, natur och teknikhistoria. I min egen hemtrakt, i Halland, finns ett av dessa världsarv: Grimeton radiostation.

Oberoende av färg på regeringen har statens intresse för våra världsarv varit rätt begränsat genom åren. Under de 40 år som konventionen funnits och varit underskriven av Sverige har staten inte tagit något större ansvar och har framför allt inte tillfört några medel.

För några år sedan togs en nationell världsarvstrategi fram.

Vad avser den här regeringen att göra för att stärka det statliga engagemanget i våra världsarv?

Fru talman! Stort tack, ledamoten, för frågan!

När det kommer till både våra världsarv och våra kulturarv i Sverige har vi onekligen ett arbete framför oss. Jag tror att många av oss och många delar av samhället har vaknat upp vad gäller både världsarven och kulturarven. Ibland är de samma, men ibland skiljer de sig åt. Jag tycker att det finns en ny förståelse och uppfattning generellt i vårt land, i samhällets alla delar, om att vi behöver börja jobba med både omhändertagande och underhåll men också beredskap kopplat till våra kulturarv och världsarv.

Den här regeringen har för avsikt att ta ett större ansvar för de här frågorna än man har gjort tidigare. Det har vi även aviserat i budgeten.

Fru talman! Det är bra att regeringen har vaknat upp när det gäller frågan och att man ser att det är viktigt.

Men jag vill återkomma till just världsarven. Vad, rent konkret, har regeringen för strategi och tankar där? Vi kan se att det inte har tillsatts några extra medel i budgeten för just världsarven. Det är inget nytt för just denna regering. Så har det varit i 40 års tid. Men vad är denna regerings ambitioner vad gäller våra världsarv?

Fru talman! Det är alltså inte regeringen som är yrvaken i frågan. Hela vårt land har i och med den nya situationen vad gäller trygghet och säkerhet både inåt och utåt, med hoten som nu finns runt omkring oss, ett helt annat fokus på beredskapsfrågor generellt. Vi jobbar mycket mer med det än någon regering har gjort sedan andra världskriget.

När det gäller världsarven och kulturarven arbetar regeringen intensivt med att kunna tillgodose att våra kulturarv och världsarv blir tillgängliga för så många som möjligt och får möjlighet att verka och vara i nuet men också i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kulturministern sa nyss att kulturen är större än det som sker i Stockholm, och den här regeringen vill främja kultur i hela landet. Men nu börjar vi dessvärre se konsekvenserna av regeringens dråpslag mot studieförbunden, och det rör just kultur i hela landet.

Häromdagen meddelade Kulturens Bildningsverksamhet, ett av de tio statsbidragsberättigade studieförbunden, att man kommer att avveckla sin verksamhet. Det sker med hänvisning till de stora nedskärningarna i studieförbundens budget. Man bedömer det helt enkelt omöjligt att driva verksamheten vidare.

Kulturens Bildningsverksamhet är just det studieförbund som har ett direkt fokus på konst och kultur. Man jobbar för att alla ska kunna ta del av och utöva kultur i hela landet. Man stöttar sång, teater, dans och filmverksamhet. Man samverkar med 400 kulturföreningar runt om i landet, som nu tvingas till nedläggning.

Hur avser kulturministern att agera för att hantera skadeverkningarna på kulturlivet av regeringens folkbildningspolitik?

Fru talman! Det har nog inte undgått någon att vi befinner oss i en ekonomisk vinter och att inflationen är det som är vår absolut största fiende, både för enskilda löntagare och för landet i stort.

Den här regeringen har lagt fram en budget i en mycket svår tid, där vi av skäl som den här kammaren precis har diskuterat har valt att fokusera på inre och yttre säkerhet. Vi gör också en växling från studieförbunden till folkhögskolorna där studieförbunden får stå tillbaka till förmån för att vi ändå ökar på budgeten för folkhögskolorna. Vi anser att vi behöver främja en politik som sätter fler människor i arbete, och där anser vi att folkhögskolorna bär ett stort ansvar.

Med detta sagt kommer jag naturligtvis som kulturminister att noggrant följa vad som händer i frågan om att studieförbunden fortfarande ska kunna verka och erbjuda kultur till nya kulturutövare och kulturkonsumenter i hela Sverige.

Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Det framstår som näst intill felaktigt att påstå att regeringen vill främja kultur i hela landet när den är så nedprioriterad.

Många är oroliga för trestegsraketen i nedskärningarna. Jag hör vad kulturministern säger om att följa utvecklingen. Det var också något kulturministern sa i en intervju i DN, det vill säga man vill se vilken ny verksamhet som kan växa fram till följd av nedläggningarna.

Kommer kulturministern att agera för att förhindra nedskärningarna i studieförbunden kommande år, givet att vi faktiskt ser en negativ utveckling?

Fru talman! Det är ingen hemlighet att jag och ledamoten Lind har olika syn på vad det är som främjar kulturen i hela landet. Jag tror på att det finns någonting som också sker utöver det offentliga. Där de offentliga medlen upphör pågår också annan verksamhet, och vi behöver främja att den verksamheten får uppmärksamhet och får blomstra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kopplat till studieförbunden ska man komma ihåg att det finns också mycket annan kulturell verksamhet. Regeringen fortsätter nu satsningen på 100 miljoner kronor, det vill säga statens satsning på kulturskolorna. Det är ett sätt att fortsätta att främja kulturen.

Fru talman! Min fråga går till biståndsministern.

Kan han tänka sig att ompröva den svenska biståndspolitiken för Palestina? Ett centralt mål för den svenska Palestinapolitiken har varit att stötta arbetet med att bygga en demokratisk palestinsk stat som kan utgöra en seriös motpart till Israel, som kan framförhandla en hållbar fred folken emellan.

Nu är det krig mellan Israel och Hamas igen, och stödet för den antidemokratiska rörelsen har varit förvånansvärt stort. Det tycks mig därför som att demokratibiståndet till Palestina inte har haft någon effekt. Är det då inte rimligt att både pausa biståndet tillfälligt och även göra ett större omtag av politiken?

Fru talman! Jag tackar Stefan Olsson för frågan.

Vi gör en form av omprövning redan nu genom att en ordentlig översyn görs. Det gäller både utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet. Men den paus vi har pekat på gäller enbart utvecklingsbiståndet. Varför det är viktigt att behålla det humanitära biståndet är uppenbart för alla, oavsett vems "fel" det är. Vi pekar naturligtvis på terrororganisationen Hamas, men det finns också enskilda saker, till exempel sjukhuset, där det ännu inte finns mer information. I ett svårt läge måste vi hjälpa människor som far illa.

När översynen är klar är vi redo att fatta mer långsiktiga beslut. Jag vill inte föregripa det beslutet i dag. Vi har bett Sida att inkomma med information senast den 1 december. Då kommer vi noggrant att analysera detta.

Vi vill inte fatta den typen av viktiga beslut i affekt, utan vi vill ha fakta och klarhet på bordet. När vi får det ska vi värdera informationen och fatta beslut framåt.

Fru talman! EU-kommissionen har sagt att de ska lägga fram förslag som förenklar för företagen. Men vi kan konstatera att många av förslagen är allt annat än enkla. De har kommit med en lång rad direktiv och förslag på skatteområdet i en osannolik hastighet de senaste tio åren.

Ett stort antal skattedirektiv har genomförts, men varken regeringar eller näringslivet hinner utvärdera de synpunkter och förslag som kommer. När man inte gör ordentliga konsekvensanalyser är det svårt att veta vad effekterna blir. När förslagen inte förankras tillräckligt kommer det inte att bli lätt att implementera och efterleva dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga går till EU-minister Jessika Roswall. Vad gör Sverige för att mota denna skattehysteri från EU-kommissionen?

Fru talman! Det krävs enhällighet för att fatta beslut på EU-nivå om skatter. Där har Sverige unisont varit överens om att EU inte ska ha behörighet att fatta beslut i dessa frågor.

Jag tycker inte att det är en skattehysteri, men frågan är vad regeringen gör. Jo, regeringen satsar på krångelminskning. Det låg högt på agendan under ordförandeskapet, och vi fick gehör för flera saker. Mängden regler minskade med ett par procentsatser, och en del regler blev enklare. Det här är oerhört viktigt för svenska företag och för EU. Om vi ska klara våra framtida utmaningar, till exempel med fortsatt stöd till Ukraina, behöver vi få igång tillväxt och produktion i EU. Där har jag mitt fokus, och vi jobbar kontinuerligt med dessa frågor.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jakob Forssmed.

Den 1 september presenterades ett förslag på en tioårig strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. 13 berörda organisationer har därefter skrivit i en debattartikel att det är oroande att varken socialministern eller de 26 myndigheter som har tagit fram förslaget kan svara på vilka resurser som behövs och hur den konkreta planen ser ut framöver. Nu görs också besparingar i både kommuner och regioner inom de områden som är väsentliga för suicidprevention och psykisk hälsa, till exempel skolan och vården.

Hur ser planen ut för att genomföra strategin och höja ambitionen för suicidprevention och psykisk hälsa med de resurser som krävs?

Fru talman! Jag tackar Anna Vikström för en mycket angelägen fråga. Jag är glad för det underlag vi har fått från dessa 26 myndigheter, som ska användas för att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Det är viktigt att vi ser psykisk hälsa som en uppgift för hela samhället och inte något där vi säger till vården att man ska ta hand om den psykiska ohälsan. Då kommer vi inte till rätta med problemen, som vi inte minst ser med en ökande psykisk ohälsa bland unga tjejer. Det är mycket oroande. Där krävs ju andra insatser. Det krävs många insatser. Jag är glad för det stora engagemanget från organisationerna inom de här frågorna.

Vi kommer förstås att arbeta aktivt för att regeringen ska fatta beslut om denna strategi och om åtgärder som följer av strategin. Det är viktigt att man resurssätter men också ser att det är många aktörer som kan bidra, inte bara de 26 myndigheterna. Men det är en väldigt bra start för det här arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För drygt en vecka sedan gick den islamistiska terrororganisationen Hamas in i Israel och utförde omfattande terrordåd mot israeler och turister. Efter detta kom regeringen och Sverigedemokraterna överens om att pausa utvecklingsbiståndet till Palestina, vilket var klokt.

Men eftersom det humanitära biståndet kvarstår vill jag fråga statsrådet Forssell om FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA. Det är en organisation som bland annat kritiserats för att ha finansierat läromedel med antisemitiskt innehåll.

Utbildning är en del av det humanitära biståndet, och Sida uppger att vi i år betalar miljontals kronor till UNRWA. Min fråga är därför om Sverige i fortsättningen kommer att betala ut stöd till denna kritiserade organisation.

Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för frågan!

Den översyn vi nu gör gäller hela biståndet, både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Vi gör den för att vara helt säkra på att svenska biståndsmedel inte går till aktörer vars syn på terror inte är glasklar. Här finns inget utrymme för att vela, utan detta är helt grundläggande och fundamentalt - både för att svenska skattebetalare ska känna sig trygga med att deras 56 miljarder, som biståndsbudgeten faktiskt uppgår till i år, används på ett effektivt sätt och framför allt för de människor som ska få ta del av dessa pengar.

Det finns kritik mot UNRWA. Detta kommer att analyseras i rapporten, som ska vara klar den 1 december. Ibland är exemplen från ganska många år tillbaka i tiden, men vi kommer att titta på detta noggrant och stå redo att fatta mer långsiktiga beslut efter att vi fått rapporten den 1 december.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johan Forssell, men jag önskar att Nordenminister Jessika Roswall lyssnar lite extra.

I Nordiska rådet arbetar vi för att stärka unga människors mobilitet, inte minst när det gäller utbildning.

UWC Red Cross Nordic finns i Fjaler i Norge. Det kom till tack vare samarbete mellan Sveriges och Norges statsministrar 1991. Här går elever från hela världen vars kunskap och förståelse om varandras bakgrund byggs upp på ett väldigt effektivt och fint sätt. Det är något som världen behöver mer av i dessa dagar.

Nu har regeringen bestämt sig för att dra tillbaka pengarna i budgeten från Sverige till denna skola, så jag vill fråga statsrådet vad han avser att göra för att samarbetet kring UWC Red Cross Nordic ska kunna fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Catarina Deremar, för frågan!

Jag får väl inleda med att bara konstatera att jag som biståndsminister inte fattar beslut om varje enskild organisation eller varje enskilt anslag i den delen. Jag får gå tillbaka till departementet och titta på just det här anslaget.

Vi samarbetar med flera hundra olika organisationer, och det är väldigt många olika anslag. Men vi lever i en värld där vi har ett bistånd som är generöst. Sverige är ett av fem länder i världen som når upp till FN:s mål om 0,7 procent av bni. Men det är inte obegränsat. Vi måste hela tiden göra olika prioriteringar.

En sådan prioritering för oss har varit ett kraftfullt men också långsiktigt stöd till Ukraina. Det är lätt att säga, men det är svårare att göra. Ska man genomföra det i praktiken måste man skära i andra utgifter. Så ser verkligheten ut, annars går inte ekonomin ihop. Vi gör hela tiden olika avvägningar i detta för att få en så bra helhet som möjligt utifrån de tydliga prioriteringar vi har gjort.

När det gäller just den fråga som Catarina Deremar ställer får jag gå tillbaka till departementet och återkomma senare.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Parisa Liljestrand.

I dag bär jag tre viktiga symboler: en landslagströja, en pin med EU-flaggan och svenska flaggan och två armband som barn har gjort. De symboliserar framtidstro och samarbete och hedrar offren i Bryssel.

Fru talman! Det är i tider som dessa vi svenskar inte ska låta oss söndras. Vi måste stå enade som folk och land mot ondskan som försöker vända oss mot varandra.

Med tanke på den nyligen inträffade händelsen och terroristattacken i Bryssel som tragiskt drabbade svenska medborgare för att de bar våra älskade färger blått och gult och den alltmer oroande ökningen av våldsbrott mot oskyldiga medborgare i landet, skulle ministern i stora drag kunna beskriva den mångfasetterade strategi som regeringen har för att motverka det vi ser just nu?

Fru talman! Det är onekligen så att vi alla är mycket illa berörda av dådet i Bryssel. Våra tankar går naturligtvis i första hand till de drabbade och deras nära och kära.

När det gäller den situation och den verklighet vi befinner oss i just nu här i Sverige är detta inte okänd materia för oss, utan det är frågor som vi har jobbat hårt med ända sedan regeringsskiftet. Man kan säga att hela regeringens budget fokuserar på att i ett mycket tufft ekonomiskt läge ändå lägga resurser på att bekämpa de stora samhällsproblemen.

Det är också därför vi har ökat resurserna markant för att stärka både inre och yttre säkerhet. Vi gör en rad åtgärder i detta. Jag tror att jag förargar fru talmannen om jag tar tiden att läsa upp alla. Men jag kan försäkra ledamoten om att den här regeringen tar hoten på mycket stort allvar och arbetar hårt och effektivt med att se till att trygga tillvaron för våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Många barnfamiljer har det tufft att få ihop sin ekonomi just nu. Allt fler oroar sig över om de kommer att ha råd med olika fritidsaktiviteter.

För många barn och ungdomar har också hösten präglats av skjutningar och gängkriminalitet, som sjunker allt lägre i åldrarna.

Kristdemokraterna har under en längre period jobbat med att försöka införa ett fritidskort för alla barn mellan 8 och 16 år laddat med ekonomiskt stöd till deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter för föreningsliv och kulturskolor. Barn från socioekonomiskt utsatta hushåll ska få ett högre stöd.

Vi är glada för att fritidskortet införs nästa år. Fritidskortet handlar om gemenskap, identitet och goda förebilder. Barn och ungdomar blir välkomnade till en samhörighet som erbjuder något annat än gängen.

Min fråga går till Jakob Forssmed. Vilka effekter kommer fritidskortet att få för att förebygga att barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet?

Fru talman! Tack, Dan Hovskär, för frågan!

Vi behöver väva en mycket starkare väv runt dem, inte minst grabbar, som löper risk att dras in i de kriminella gängen. Då krävs det många insatser: bättre föräldrastöd, att vi bryter sekretess så att socialtjänst, skola och polis kan samverka och prata med varandra, tidigare insatser riktade till familjer och inte minst alternativ - gemenskaper där man kan bli sedd och få en identitet, det som ofta lockar in de här killarna i de kriminella gängen.

Det är min uppfattning att ingen ska behöva avstå från sådana fritidsaktiviteter av ekonomiska skäl. Därför är jag glad över att vi jobbar på för att kunna införa fritidskortet. Jag tror att det tillsammans med andra åtgärder kan ha effekt, framför allt att ge en bättre och mer glädjefylld och meningsfull fritid för många. En effekt av detta blir att vi erbjuder kärleksfulla, goda gemenskaper som alternativ till dem som vill slita barnen in i mörkret.

Fru talman! Min fråga går till biståndsministern. Bilderna från Israel och Gaza är fruktansvärda. De civila dödsoffren är tusentals, och många, många barn har dött i meningslösa massakrer.

Vi socialdemokrater står upp för folkrätten och de mänskliga rättigheterna och för att krigets lagar måste följas av alla. Alla ansträngningar måste också göras för att skydda civilbefolkningen, både israeler och palestinier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tycker inte att det är fel att man gör en översyn av biståndet och kvalitetssäkrar det. Vi tycker däremot att det är fel att stoppa utbetalningarna av utvecklingsbistånd till Palestina. Detta riskerar bara att driva folk i händerna på Hamas och öka radikalisering och extremism.

Men min fråga gäller det humanitära biståndet. Många andra länder har gått ut och sagt att de nu kommer att öka det humanitära biståndet för att minska lidandet i Gaza, men från den svenska regeringen har det hittills varit tyst. När kommer besked om detta?

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för frågan! Det stämmer att vi har beslutat oss för att göra en paus i utvecklingsbiståndet, mot bakgrund av att vi har en helt ny situation efter den 7 oktober. Det är viktigt att vi kvalitetssäkrar det svenska biståndet så att det inte går till fel aktörer eller till aktörer som inte har en glasklar syn på terror.

Samtidigt som detta sker pågår det humanitära stödet; det är inte pausat. Vi är också en del av den europeiska unionen, som häromdagen bekräftade att man kommer att öka de humanitära biståndsinsatserna i landet. Vi tittar naturligtvis alltid på möjligheterna att från svensk sida öka detta ytterligare i ljuset av de behov som finns, men det är komplicerat. Det handlar inte bara om att anslå medel utan också om möjligheten att nå fram till människor med dessa biståndsmedel. Vi har även i medierna kunnat ta del av rapportering som visar att de möjligheterna tyvärr är fortsatt rätt begränsade. Vi hoppas att detta ska förändras.

Fru talman! Min fråga riktar sig till socialminister Forssmed. Folkhälsomyndigheten publicerade för drygt en vecka sedan en rapport om psykisk ohälsa och suicid i Sverige, och vi kan tyvärr konstatera att utvecklingen fortsätter gå i fel riktning. Sedan 2008 har uttaget av adhd-läkemedel, bland både flickor och pojkar, mångdubblats. Antalet barn som vårdas i psykiatrin har flerdubblats. Antalet barn som tar ut antidepressiva läkemedel har också flerdubblats. Detta handlar om barn, hundratusentals. Det är en folkhälsofråga.

Nuläget är i sig fullständigt oacceptabelt, framför allt för individen som drabbas. Men det är också så att Sverige som land riskerar sin livskraft med en svagare och faktiskt olyckligare befolkning.

Hittills har politikens åtgärder bevisligen inte fungerat, och därför är min fråga: Vilka nya och framför allt konkreta åtgärder kommer regeringen att vidta för att vända utvecklingen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket angelägen fråga! Detta är en väldigt bekymmersam situation. Ett av de första beslut jag fattade var att öka medlen till barn- och ungdomspsykiatrin men samtidigt ställa krav på att man måste förbättra sig i regionerna när det gäller tillgänglighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har tillsatt en utredning om en haverikommission vid självmord, som i relativ närtid levererar sitt betänkande. När det har skett ett självmord ska vi alltså titta på vad som har brustit och vad vi kan göra bättre så att det inte inträffar igen, för att hela tiden förbättra oss i det suicidpreventiva arbetet. Men som frågeställaren beskriver är det uppenbart att detta inte är något som vi kommer att kunna ta hand om enbart med vårdens resurser.

Som exempel kan nämnas en åtgärd som vi har vidtagit, nämligen att vi har bett Folkhälsomyndigheten att titta på sambanden mellan en extensiv skärmanvändning, sociala medier, och psykisk ohälsa. Det finns många forskare som menar att detta är en delförklaring till en explosion när det gäller psykisk ohälsa. Vi vet att det tränger undan sömn, gemenskap och fysisk aktivitet. Men också innehållet och det sätt på vilket plattformarna utformas riskerar att driva psykisk ohälsa. Därför är det oerhört angeläget med rekommendationer.

Fru talman! Sveriges ökade export till Rysslands närområde väcker misstankar om att sanktionerna kringgås, och det var mot denna bakgrund som jag lämnade in en skriftlig fråga den 9 augusti. En vecka senare gav regeringen Kommerskollegium i uppdrag att kartlägga detta, och det är givetvis välkommet även om det kan ifrågasättas varför detta uppdrag inte gavs tidigare, med tanke på att exporten har ökat kraftigt under flera månader och dessutom var särskilt påtaglig i maj. Detta borde ha väckt misstankar hos regeringen tidigare.

Det är helt grundläggande att sanktionerna mot Ryssland genomförs på ett enhetligt och effektivt sätt och att Sverige och EU stöttar Ukraina i ord och handling.

I augusti framfördes att kartläggningen skulle vara färdig i närtid, men några närmare besked har inte lämnats. Därför vill jag fråga när kartläggningen kommer att redovisas och vilka åtgärder regeringen avser att vidta.

Fru talman! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan! Detta är en viktig fråga för regeringen. Det stämmer att vi har gett Kommerskollegium i uppdrag att ta fram en analys av detta. Kunde detta uppdrag ha getts tidigare? Ja, möjligen. Men samtidigt ska man komma ihåg att denna statistik förändras från månad till månad och från vecka till vecka. Det är viktigt att kunna se på läget över lite tid för att kunna dra slutsatser; det förändras alltså löpande.

Uppdraget har getts. Jag var på Kommerskollegium i förrgår och diskuterade detta, bland annat. Arbetet pågår, och det kommer att presenteras för regeringen när det är klart. Vi är måna om att denna analys sker noggrant och samlat.

Vilka åtgärder kan då komma att bli aktuella? Det beror naturligtvis på vad som framgår av analysen. Jag tänker inte spekulera i det nu. Men det är viktigt för regeringen att vi säkerställer att inga svenska företag gör affärer med Ryssland på det sätt som har beskrivits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till Jakob Forssmed. I Expressens granskning, som släpptes så sent som i morse, framkom att mer än var fjärde återvändare har fått jobb med barn, unga och utsatta, som barnskötare, ungdomsledare, lärare och socialsekreterare. Särskilt lyfts att de arbetar med barn och unga som är utsatta. Vi vet att radikalisering är en stor del av det som IS-återvändare ägnar sig åt.

Sverigedemokraterna är oerhört tydliga. Barn och unga ska växa upp i trygghet och säkerhet och inte vara beroende av eller inspireras av offentliganställda IS-återvändare. Hur avser ministern att agera för att säkerställa att IS-återvändare inte arbetar med utsatta barn och unga?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det som står i Expressen är förstås förfärlig läsning. Personer som ansluter sig till IS har förstås ingen plats i svensk skola. Dessa personer, som redan har uppmärksammats på olika sätt, tycks i flera avseenden ha lyckats lura systemet och fått anställning i skolan, i synnerhet.

Detta behöver vi analysera vidare. Vi arbetar på en lång rad punkter, inte minst för att göra det möjligt att ha mindre sekretess i olika sammanhang så att man får bättre koll på denna typ av situationer. Det har bland annat lagts fram tilläggsdirektiv till Skolsäkerhetsutredningen, och det har även inletts ett arbete med att utöka registerkontroller, som Lotta Edholm har på sitt bord. Vi ser naturligtvis även över möjligheten att vidta de åtgärder som behövs och följer detta noga.

Fru talman! Sista frågan går till statsrådet Jessika Roswall. Det eskalerande gängvåldet i Sverige väcker oro i våra nordiska grannländer. I Finland, Norge och Danmark pågår en debatt om rädsla för spridningseffekter.

Detta är en oro vi behöver ta på allvar. Vi behöver tillsammans ha en dialog om hur vi kan samarbeta med myndigheter i hela Norden för att förhindra att vi får se en liknande våldsspiral i fler nordiska länder.

Vi kan lära av varandra, bland annat om hur man jobbar förebyggande för att förhindra att ungdomar dras in i gängkriminalitet. Om vi inte hanterar och pratar om denna oro med våra grannar riskerar vi i längden den nordiska integrationen. Har Nordenministern haft någon kontakt med sina kollegor runt om i Norden för att diskutera den här frågan och hur vi tar oss an den gemensamt?

Fru talman! Tack, Malin Larsson, för en viktig fråga!

Den våldsvåg som vi ser i Sverige saknar motstycke. Det är som alla vet en av regeringens absolut högst prioriterade frågor att stoppa denna utveckling med alla till buds stående medel, även nya. Vi vet också att den organiserade brottsligheten inte stannar vid gränsen, utan vår situation riskerar att drabba även våra grannländer eftersom brottsligheten till sin natur är gränsöverskridande. Det finns kopplingar mellan svenska kriminella nätverk och andra aktörer i Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag delar Malin Larssons uppfattning att det är otroligt viktigt med ett internationellt och nordiskt samarbete här, och här samarbetar våra nordiska kollegor. Jag samarbetar med mina ministerkollegor, och jag vet att justitieministrarna har träffats och har regelbunden kontakt. Jag vet också att statsministrarna både träffas och har regelbunden löpande kontakt på telefon och på andra sätt. Vi är helt överens om att det behövs ett ökat nordiskt samarbete här.

Frågestunden var härmed avslutad.