Frågestund

Fru talman! Frågan om varför etableringsjobben dröjer har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Arbetsmarknadsministern har dock lovat att de ska komma på plats alldeles snart och att regeringen inte kommer att ge efter för Sverigedemokraterna, som vill stoppa reformen helt och hållet.

Vi socialdemokrater har varit tydliga med att vi kommer att agera i riksdagen om regeringen inte omedelbart tar tag i frågan. Att planlöst analysera en fråga i ett halvår utan att agera håller nämligen inte. Men för oss socialdemokrater är frågan inte bara om och när etableringsjobben kommer på plats utan också hur många som ska få del av reformen. Därför vill jag fråga arbetsmarknadsministern om han kan lova att Sverigedemokraternas krav på att stoppa reformen inte kommer att leda till lägre anslag eller färre etableringsjobb än de som finns planerade i årets budget.

Fru talman! Frågan om varför etableringsjobben dröjer har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Arbetsmarknadsministern har dock lovat att de ska komma på plats alldeles snart och att regeringen inte kommer att ge efter för Sverigedemokraterna, som vill stoppa reformen helt och hållet.

Vi socialdemokrater har varit tydliga med att vi kommer att agera i riksdagen om regeringen inte omedelbart tar tag i frågan. Att planlöst analysera en fråga i ett halvår utan att agera håller nämligen inte. Men för oss socialdemokrater är frågan inte bara om och när etableringsjobben kommer på plats utan också hur många som ska få del av reformen. Därför vill jag fråga arbetsmarknadsministern om han kan lova att Sverigedemokraternas krav på att stoppa reformen inte kommer att leda till lägre anslag eller färre etableringsjobb än de som finns planerade i årets budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En aktiv arbetsmarknadspolitik med fokus på kvalitet är jätteviktigt. Arbetsmarknadspolitiken är till för de situationer då den ordinarie utbildningen inte har nått ända fram med att göra människor attraktiva på arbetsmarknaden så att de ska kunna få det jobb som är så viktigt för självförsörjning. Frihet och rättvisa stavas ju egen anställning och egen försörjning.

Vi har lagt fram förslag om etableringsjobb och vi har lagt fast dessa i budgeten. Vi har fastslagit detta och sagt att det är på gång, men av skäl som har att göra med risken för att få ett negativt utfall i frågan om statsstöd sedan parterna har gjort en överenskommelse efter det att vi har prövat frågan i EU jobbar vi nu intensivt med att få det på plats. Jag hoppas att varken ledamoten eller jag kommer att bli besviken.

Fru talman! Jag kan konstatera att statsrådet varken kan lova eller garantera att det blir några etableringsjobb eller i sådana fall när och hur många de kommer att vara. Statsrådet säger att han gör vad han kan, vilket resulterar i ingenting, för det är Sverigedemokraterna som bestämmer. Jag är faktiskt riktigt orolig.

Fru talman! Oro är en ju en väldigt stark drivkraft hos människor för att få någonting gjort, men vad gäller den här frågan står det tydligt i statsbudgeten, och jag har tydligt deklarerat att vi tar vid det arbete som inte minst parterna har gjort för att få fram ett omställningspaket. Detta började 2017. En regering kräver precision, till skillnad från en opposition där man kan veva på lite mer.

Jag vågar nästan lova att vi har detta inom en snar närtid.

Fru talman! Enligt betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd som överlämnades till regeringen i måndags ska den utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd bland annat klara ett hörförståelseprov i det svenska språket som motsvarar nivå A2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk. Det innebär att man ska förstå meningar som "vad heter du", "var bor du" eller "tack så mycket". Enligt betänkandet ska en sådan låg nivå räcka för att utlänningen ska få ett permanent uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är uppenbart att en sådan nivå på språket inte kommer att räcka för att komma in på arbetsmarknaden. Det är en nivå som motsvarar vad en sjätteklassare i Sverige behöver kunna för att få betyget E i engelska. Anser integrationsministern att kunskaper i svenska på A2-nivå är tillräckligt för att en person ska uppfattas vara integrerad i samhället samt beviljas ett permanent uppehållstillstånd?

Fru talman! Det är väldigt viktigt med krav och möjligheter i integrationspolitiken. Det kanske viktigaste för oss när människor kommer till Sverige är att göra klart för dem att i Sverige måste man lära sig svenska. Det är avgörande för att en integration ska bli möjlig. Sedan ska man skaffa sig ett jobb, bli självförsörjande och sköta sig. Det är inte konstigare än så, och sedan är det bara att köra på och bidra till att bygga Sverige.

Vi tycker att utredningens förslag är i rätt riktning. Det bereds just nu, och jag vill inte säga så mycket just nu om den inriktningen. Vi har också berättat att vi håller på med ett arbete för en Sverigekurs som är mycket bredare och som är till för att man ska förstå det svenska samhället.

Sedan finns det också tankar vad gäller ett medborgarskap i slutänden. För mitt parti och för regeringen är det centralt att vi stärker kraven på svenska för att människor ska kunna integreras i Sverige.

Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknads- och integrationsministern för svaret. Det har förts en misslyckad integrationspolitik i decennier, och resultatet av detta kan man se i Sveriges invandrartäta områden.

Det är viktigt att vi framöver har en mer kravbaserad politik gentemot invandrare där vi ställer samma krav på invandrare som vi ställer på resten av befolkningen. Vi kommer alla att vinna på att avsluta de låga förväntningarnas rasism och i stället se potentialen hos alla människor, även dem som kommer från ett annat land.

Fru talman! Jag gillar det där sista från frågeställaren: att se potentialen och att se människors möjligheter att bidra i Sverige. Oavsett om man kommer hit på grund av att man har en relation med någon eller om man kommer som arbetskraftsinvandrare eller om man har sökt och fått asyl har man mycket att bidra med.

Vi måste ha tydliga regler. Min uppfattning i grunden är dock att man ska ha ett annat krav på nivå i svenska när det gäller uppehållstillstånd än vad man kan tycka att man behöver för att kunna bli medborgare i Sverige. Då kan man öka kraven något. Det är alltså två olika prov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen har slagit fast att formellt skydd av skog i första hand ska ske frivilligt från markägarens sida. Samtidigt finns riksdagsbeslut om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas och att avsteg från frivilligheten i det formella skyddet får göras när det är befogat, exempelvis om det specifika området bör bevaras till följd av internationella åtaganden eller för andra särskilt angelägna allmänna intressen. Vad särskilt angelägna allmänna intressen betyder är inte definierat.

Min fråga riktar sig till klimat- och miljöministern. När finns det skäl för avsteg från frivilligheten, till exempel för ett område som beskrivs som särskilt skyddsvärt i ett nationellt och även internationellt perspektiv på grund av att området hyser ett mycket stort antal rödlistade arter och utgörs av skogstypen kalkbarrskog med lång skoglig kontinuitet, som är en prioriterad skogstyp för att uppnå Sveriges internationella åtaganden? Är det tillräckligt för att göra undantag från principen att skydd av skog ska vara frivilligt?

Fru talman! Sverige är ett skogsland. Skogen i alla dess former är vår kanske värdefullaste naturresurs vad gäller att begränsa och möta klimatförändringar, en ekonomisk resurs och framför allt en ovärderlig och unik källa till biologisk mångfald. Detta är något att värna på många sätt.

Regeringen satsar exempelvis fortsatt på skydd av värdefull natur och beslutade om totalt 1,2 miljarder kronor för detta i 2023 års budgetproposition.

Angående just kontinuitetsskogsbruk finns det inga lagliga hinder för att tillämpa kontinuitetsskogsbruk, och vi värnar förvaltningsprincipen och anser att de svenska skogsägarna tillsammans med entreprenörer kan hitta nya sätt att skapa både hållbara affärsidéer och hållbara ekosystem med långlivad livskraft.

Vi anser att förvaltningsprincipen fungerar väl, och vi arbetar hårt för att på olika sätt värna det hållbara svenska skogsbruket.

Fru talman! Det område jag nämnde i min fråga heter Garphytteklint och ligger i Örebro. Länsstyrelsen har försökt skydda skogen, men markägaren vill inte. Myndigheten har då valt att inte bilda reservat med hänvisning till den nya inriktningen om frivillighet. Kommunen har klivit in och försökt stoppa avverkningen men fått nej av länsstyrelsen.

Om inte ens ett område med så höga naturvärden som Garphytteklint kan garanteras skydd, hur ska regeringen då se till att skyddsvärda skogar inte avverkas?

Fru talman! Det är en viktig fråga hur vi på bästa sätt kan förvalta och skydda skog som är viktig för våra naturvärden. Men det är också så att Sverige under lång tid har haft skogsägare som på ett gott sätt har förvaltat skog som de äger. I många fall har de kunnat skydda skog i större utsträckning än andra parter som exempelvis haft en offentlig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en fråga där vi anser att förvaltarskapstanken gör gott. Vi kommer inte att tvinga några svenska skogsägare att göra på något visst vis, utan vi hoppas att man värnar skogen på det sätt som man traditionellt sett har gjort.

Fru talman! För en vecka sedan var jag på ett riksdagsseminarium om dövas, hörselskadades och dövblindas möjlighet att komma ut i arbetslivet i Sverige.

Den stora begränsningen i dag är möjligheten till tolk på arbetsplatsen eftersom det inte betraktas som en rättighet. I stället är det den enskilda arbetsgivaren som får stå för merparten av kostnaden. Denna problematik uppmärksammades i betänkandet från 2020 års tolktjänstutredning, där ett statligt ansvar föreslås för tolktjänsten kanaliserat via Arbetsförmedlingen. Remissrundan var klar i september förra året, och en majoritet ser positivt på förslaget, inte minst de olika intresseorganisationerna.

Min fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson är: Hur ser ministern på utredningens förslag att förbättra möjligheten till tolktjänst för att göra det lättare att komma in i arbetslivet?

Fru talman! Jag tackar för en mycket viktig fråga.

Människor som har behov av tolk för att de har en hörselnedsättning eller dövhet hanteras i dag av regionerna, precis som om de vore sjuka. Så är ju inte fallet, utan de är personer som kan bidra på ett omfattande och bra sätt på den svenska arbetsmarknaden.

När det gäller regelverket för när man har rätt till tolk i dag är rätt mycket av tolktjänsten utformad så att man på en arbetsplats ska få visst stöd och viss hjälp som man har rätt till. Det är korrekt att detta i dag till viss del kanaliseras via Arbetsförmedlingen. Stödinsatserna går alltså inte bara via regionerna. Det blir en passiv närvaro.

Jag utesluter inte på något sätt en förbättring av tolkstödet för att fler människor ska kunna komma in på arbetsmarknaden, och jag bereder detta med ansvariga ministrar på socialdepartementet. Det är detta som är målet.

Fru talman! Precis som ministern själv var inne på handlar förslaget från 2020 års tolktjänstutredning om att ge människor möjlighet till delaktighet i samhället, och delaktighet i arbetslivet är en av de viktigaste förutsättningarna för detta.

På det seminarium som jag deltog i uttalade sig samtliga partier positivt till innehållet i utredningens betänkande, inte minst Liberalernas företrädare. Därför vill jag höra ministern uttala tydligt var man står i denna fråga och när vi kan förvänta oss en proposition om detta på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringens synpunkt är att vi ska se till att människor har rätt till den här typen av tolk. Det är inte någon sorts välgörenhet, utan det är en rättighetsfråga. Man ska kunna bidra, man ska kunna jobba och man ska kunna göra det i olika befattningar i näringsliv, organisationer och offentlig förvaltning. Det är jätteviktigt.

Regeringen bereder frågan om det skulle bli bättre om det flyttas. Målet är att människor ska få tolk och att de ska få detta i de fall det krävs för en modern arbetsmarknad. Det är detta resultat vi är ute efter, inte organisatoriska förändringar i statens förvaltning.

Fru talman! Min fråga riktar sig till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell. Både jag och mina två praoelever Alvin och Leo, som har hjälpt mig med dagens fråga och som sitter på läktaren här i dag, och många andra runt om i världen har blivit djupt bedrövade och upprörda av den nya, skrämmande lagstiftningen i Uganda, som bland annat kan innebära dödsstraff för homosexuella.

Biståndsministern har twittrat att regeringen nu ska se över den nya lagen och bedöma hur regeringen bäst kan arbeta för en förändring. Statsrådet nämner också att han har framfört kritik till Ugandas regering, men kritik uppfattas ofta som enbart tomma ord om den inte följs av handling.

Min fråga till ministern är därför: Hur ämnar regeringen arbeta för en förändring som i stället stärker hbtqi-personers rättigheter och trygghet i Uganda?

Fru talman! Tack för frågan, Alvin och Leo!

Vi i regeringen har tittat på denna fråga ända sedan lagförslaget kom för några månader sedan. Det är ett bedrövligt lagförslag på alla sätt och vis, och förslaget har nu bekräftats av presidenten. Nu verkar det förvisso överklagas till Ugandas högsta domstol. Vi följer denna fråga noga, och det gör vi på plats.

Vår uppfattning i själva sakfrågan är glasklar. Alla människor har rätt att älska vem de vill. Det är en bedrövlig lagstiftning. Tyvärr är Uganda inget undantag i den delen, utan vi ser samma tendens i stora delar av regionen.

Vi kommer nu att titta noga på vilka följder det här kan få för vårt samlade engagemang i Uganda. Det handlar inte bara om bistånd utan också om våra diplomatiska relationer. Sverige är en stor biståndsgivare till Uganda. Nu går det allra mesta av stödet till olika CSO:er, men det finns även en hel del FN-stöd.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Under lång tid har EU arbetat med att få till stånd ett handelsavtal med Östafrikanska gemenskapen, ett avtal som i dag med all sannolikhet skulle bidra till att legitimera bland annat regimen i Uganda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I ljuset av att stödet till Afrika nu riskerar att skäras ned kraftigt i regeringens slakt av biståndet vill jag fråga: Kan biståndsministern i stället tänka sig att öka det ekonomiska stödet till de organisationer som arbetar med att stärka hbtqi-personers rättigheter och dem som arbetar rättsligt med att försöka överklaga Ugandas nya fruktansvärda lagstiftning?

Fru talman! Vi lämnar nu den gamla och ineffektiva biståndspolitiken, som Miljöpartiet till stor del är arkitekt till. Där har handel och bistånd varit två olika delar. Vi lämnar nu den eftersom den inte har fungerat. Resultaten är alldeles för dåliga. Det ser vi både i Uganda och i en lång rad andra länder.

Vi tror väldigt mycket på handel som en positiv kraft för att fler människor ska kunna göra det som de inte har lyckats göra under den gamla biståndspolitiken, nämligen häva sig upp ur fattigdom och skapa tillväxt och ekonomiska förutsättningar för att kunna skaffa sig ett bättre liv och inte behöva drabbas av sina föräldrars fattigdom. Det kommer vi att fortsätta arbeta med i den nya regeringen.

Fru talman! Under över ett års tid har vi kunnat följa det orättfärdiga invasionskrig som Ryssland bedriver mot Ukraina. Krigsbrotten staplas på hög i parti och minut, och ansträngningarna för det ukrainska samhället har varit enorma. Elförsörjning, livsmedel, medicinsk utrustning - listan kan göras hur lång som helst på förnödenheter som saknas.

Det är uppenbart att många länder just nu ser över sina egna strategier när det gäller både det militära och det civila försvaret. Här i Sverige har arbetet med upprustningen av vår egen förmåga inom totalförsvaret i allra högsta grad intensifierats.

Jag ser dock för egen del att utmaningarna är störst på just det civila området, eftersom vi i princip börjar om från noll.

Vad anser statsrådet Bohlin vara de viktigaste lärdomarna från kriget i Ukraina att ta med sig in i arbetet för att stärka det civila försvaret?

Fru talman! Jag tackar Lars Püss för frågan.

Jag kom i lördags, tillsammans med försvarsministern, hem från en resa till Ukraina. Erfarenheterna därifrån är naturligtvis många och starka.

Slutsatserna här i Sverige från alla aktörer som har en roll i det svenska totalförsvaret, vilket är alla svenskar, alla myndigheter, alla företag, alla kommuner och alla regioner, bör vara att vi måste förstå att det pågår ett krig på den europeiska kontinenten på ett kortare avstånd än härifrån till Luleå. Vi behöver arbeta där vi står. Det betyder att jag inte vill höra att någon säger att vi inte kan göra någonting för att vi inte har resurser. Alla behöver gräva där de står. Regeringen skjuter till mer än 1 miljard kronor till det civila försvaret, utöver den bana som lades fast i försvarsbeslutet. Men alla måste gräva där de står just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, Carl-Oskar Bohlin. Området civilt försvar spänner över ett väldigt stort antal frågor, och många av dem ligger inte ens inom Försvarsdepartementet. Det handlar inte enbart om vår förmåga att stå emot ett väpnat anfall utan också om att kunna hantera kriser av olika slag.

Var ser statsrådet att de största utmaningarna finns just nu, förutom de som han nu nämnde, för att vi ska kunna öka vår förmåga inom det civila försvaret?

Fru talman! Samlat kan jag säga att civilt försvar väldigt mycket handlar om att bygga ett samhälle utan svaga länkar. Vi vet vilka våra svaga länkar är. Vi måste täppa till dem, och vi måste skapa en bredare robusthet över linjen för att inte öppna sårbarheter där en antagonist kan exploatera och angripa Sverige. Detta är ett arbete som sker på varje departement. Det innebär att vi återupprättar totalförsvarsplaneringen i Sverige, och det ser jag som en mycket central och viktig uppgift.

Fru talman! Min fråga går till miljöministern.

Riksdagen har tidigare i ett tillkännagivande signalerat att man vill att omprövning av vattenkraft ska ske på ett mer positivt sätt utifrån vattenkraftens förutsättningar och att hänsyn även ska tas till EU-rätt. På samma sätt betonas i Tidöavtalet fiskvandringsvägar, kulturhistoria, mer elförsörjning och att det inte ska bli orimliga kostnader.

Trots alla dessa rätt så tydliga signaler ser vi tyvärr att myndighetspersoner fortsätter att göra det svårt för den småskaliga vattenkraften. Vi vet att den småskaliga vattenkraften skulle kunna öka sin produktion om man får helt andra förutsättningar. LRF gör bedömningen att det handlar om ungefär 3 500 vattenkraftverk som har förmåga att ge oss en stabil energi.

Min fråga är: Vad gör regeringen nu för att underlätta för den småskaliga vattenkraften?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jacobsson för en god fråga.

Vi har pausat de miljöprövningar av vattenkraften som har pågått. Det har vi gjort helt enkelt eftersom vi har ett otroligt skört energisystem just nu. Vi i denna regering är självklart måna om att göra ordentliga miljöprövningar. Men att göra det under de förhållanden som man har gjort tidigare anser vi inte träffar på rätt sätt. Därför är detta pausat under ett år.

Detta år vill vi såklart ta vara på genom att föra dialog med dem som äger småskalig vattenkraft men också se över hur dessa prövningar går till så att man kan göra dem på ett mer lämpligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen har pausat miljöprövningarna. Tyvärr har myndigheterna inte pausat, utan det pågår processer där de mer eller mindre tvingar sig på den småskaliga vattenkraften. Jag har sett det hemma i Uddevalla, vilket är djupt beklagligt.

Men det finns också en annan sida som vi har talat väldigt lite om i denna process, och det är de 10 000-11 000 dammar som egentligen skyddar vårt vatten. Vi ser nu att klimatet tyvärr blir varmare. Det kommer troligtvis att innebära att vi får mer vattenbrist. LRF pekar på att det finns 10 000-11 000 dammar som behöver hanteras. Vad gör regeringen för att skydda även dessa dammar?

Fru talman! Vi bedriver ett väldigt idogt arbete med mycket dialog, även med dem som äger vattenkraften. Det är särskilt viktigt. Det är beklagligt att höra det som ledamoten lyfter fram om att myndigheter på olika sätt gör saker som på ett negativt sätt drabbar dem som äger vattenkraft. Vi ska ta en titt på vad som gäller där. Det är nämligen så att de som äger dessa vattenkraftverk vill se till att deras vattenkraft sköts och att de har en god miljö för både fiskar och andra arter som lever i vattnet.

Vi vet alltså att det genom samverkan går att hitta goda vägar som värnar både energitillförseln och miljön.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Just nu pågår det ett omfattande arbete med den kommande klimatpolitiska handlingsplanen, där flera instanser är inbjudna att delta i denna ganska viktiga process. I detta beredningsarbete har kommunernas roll lyfts fram ganska flitigt. Kommunerna spelar en viktig roll i detta som kravställare och som lokala aktörer som har god kännedom om det lokala näringslivet.

Kollar man i södra Sverige är Lund, Malmö och inte minst Helsingborg klimatledande i många avseenden.

Med anledning av det pågående arbetet är min fråga till klimat- och miljöministern: På vilket sätt vill statsrådet och regeringen inkludera kommuner och regioner i den kommande klimatpolitiska handlingsplanen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Jawad för en bra fråga.

Kommuner och regioner är verkligen helt avgörande i fråga om hur vi uppfyller och genomför hela vår omställning av samhället. Här handlar det om väldigt många olika delar, mycket för att de industrier som verkar i våra olika kommuner och regioner ska kunna ställa om. Då kan det handla om att exempelvis bidra till Sveriges konkurrenskraft genom att man ser till att de nya, gröna industrierna vet att det finns välfungerande samhällstjänster runt omkring. Det kan röra saker som skola, sjukvård och boenden för anställda. Det handlar alltså även om kommunernas och regionernas klassiska saker som ska tillhandahållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver det vet vi att det finns ett stort engagemang för att verka för omställningen, och vi för en god dialog med alla parter. Jag kan inte föregripa detta mer än så och berätta vad som kommer att stå i klimathandlingsplanen. Men självfallet är kommunerna och regionerna djupt involverade i själva omställningen för Sverige.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett väldigt bra svar. Jag är väldigt glad över regeringens inställning och att man ser kommuner och regioner som en väldigt positiv kraft i det kommande arbetet. Och jag ser fram emot att följa denna utveckling.

Fru talman! Det finns, som sagt, många förslag i det nuvarande utkastet - så mycket kan jag säga - som självklart rör våra kommuner och regioner, men de är också beroende av budgetprocessen. Man får helt enkelt hålla till godo och se fram emot de förslag som vi arbetar med.

Fru talman! Avfallsbranschen är en av en handfull branscher där CCS är den främsta möjligheten att få bort den fossila koldioxiden.

Regeringen har presenterat ett uppdrag att utreda styrmedel för att fånga in och använda koldioxid. Dock har regeringen sagt att utredningens syfte är att stötta omställningen av cementproduktion och raffinaderier. Det är därför i nuläget högst oklart om detta spår ska utformas för att passa avfallsförbränningsanläggningar eller om dessa ens får inkluderas i utredningen. Eftersom avfallsbranschen, exempelvis skånska Sysav, redan i dag studerar lösningar med CCS skapar detta besked viss ovälkommen osäkerhet.

Denna typ av satsningar behöver långsiktighet, inte minst i finansieringen. Annars är risken att Sverige går miste om möjligheter till enorma utsläppsminskningar. Min fråga till statsrådet Pourmokhtari är därför på vilket sätt statsrådet ser att investeringsstödet ska utformas för att CCS-projekt ska kunna realiseras även inom avfallsbranschen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Sohrabi för en väldigt klok fråga.

Koldioxidinfångning och andra tekniker, som CCS och även BECCS, kan användas inom många olika sektorer. Det vi är väldigt måna om - och jag utgår från att även ett parti som Socialdemokraterna är måna om det - är att CCS och carbon capture-teknik inte ska stå mot utsläppsminskningar. Vi måste ju arbeta väldigt hårt med att alla de verksamheter som genererar utsläpp ska minska dem; det ska vara fokus i vårt klimatomställningsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns dock sektorer där det helt enkelt inte går att använda sådana tekniker, och carbon capture är självklart ett utmärkt medel för de sektorernas omställning. Vi benämner cementproduktion och raffinaderier som exempel på dessa, men att öppna för andra sektorer som absolut inte har möjlighet att ställa om på andra sätt är något man kan se över.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, och jag tackar för engagemanget - även om det fanns viss otydlighet i svaret gällande om investeringsstödet även kommer att omfatta avfallsbranschen. Jag vill än en gång lyfta fram att just denna bransch är en av en handfull branscher där CCS är den främsta möjligheten. Jag ser därför fortsatt fram emot att ta del av vad regeringen planerar att göra på detta område. Jag hoppas också att även avfallsbranschen kan inkluderas i den kommande utredningen.

Jag tackar än en gång för svaret.

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten för en klok fråga. Jag har inga besked att ge just nu kring exakt hur vi hanterar denna sektor när det gäller investeringsmöjligheter för CCS. Jag vill dock påpeka att vår generella princip är att just koldioxidinfångning ska gälla i de fall det inte finns alternativa möjligheter. Just därför pekar vi ut cementproduktion och raffinaderier som exempel där det, som det ser ut just nu, faktiskt inte finns några tillgängliga tekniker att skala upp.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Forssell.

Sedan Sverige fick en ny regering har arbetet med att förbättra det internationella biståndet kunnat påbörjas. En nödvändig reformering av hur de svenska biståndsmiljarderna används är som bekant på gång. Under tiden har regeringen gett Sida i uppdrag att redovisa hur utvecklingssamarbetet används för att generera ytterligare engagemang och finansiering från bland annat den privata sektorn. Myndigheten fick också i uppdrag att analysera möjligheten att stärka det svenska näringslivets roll i utvecklingssamarbetet.

Min fråga är därför vilka lärdomar och slutsatser som statsrådet har kunnat dra av Sidas redovisningar i ämnet samt om vi kan vänta oss en större närvaro av svenska investeringar i utvecklingsländer framöver.

Fru talman! Jag tackar Yasmine Eriksson för frågan.

Det stämmer att vi är på gång med en stor förändring av hela den svenska biståndspolitiken. Jag vill påpeka att förändringen är driven av mottagarländerna, som själva hela tiden efterfrågar mer av investeringar, mer av handel och mer av företag som kommer till dem och skapar en långsiktig tillväxt. De vill ha mindre av de tillfälliga biståndssatsningar vars resultat sällan är särskilt långsiktiga. Att de inte är det ser vi i det faktum att väldigt många länder som under många har fått mycket bistånd fortsätter att vara just beroende av utländskt bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Slutsatserna är därför att vi på ett helt annat sätt än tidigare måste få ihop handel och bistånd. Det pågår ett arbete med det i detta nu; 2023 kommer att bli ett förändringens år för mycket av biståndspolitiken. När det gäller just det svenska näringslivet kan jag konstatera att det ligger långt fram på flera områden som är akuta i många av dessa länder - inte minst den gröna omställningen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

När vi nu gör en omläggning av biståndspolitiken har vi ju tänkt ha en koppling till migrationen och göra mer insatser för att motverka migration. Där kan handel vara en del genom att människor lyfts ur fattigdom, men vi vill även ställa större krav på att länder ska återta sina medborgare i de fall Sverige vill utvisa dem. Hur ser statsrådet på potentialen att lyckas med detta?

Fru talman! Jag tackar för följdfrågan. Det stämmer att vi har problem med att ett antal länder inte gör det de faktiskt har en folkrättslig förpliktelse att göra, nämligen ta emot sina egna medborgare. Där tror vi att ett villkorande av delar av biståndet kan vara ett viktigt instrument, givetvis tillsammans med många andra, i den bilaterala dialogen för att se till att dessa länder tar sitt ansvar. Det pågår ett sådant arbete just nu, och jag har själv fört samtal kring detta med mottagarländer. Jag är förhoppningsfull om att det kommer att ge resultat.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Den handlar om den minskade budgeten för skötsel och skydd av värdefull natur - framför allt skötsel.

Regeringen har tagit bort 45 procent av budgeten för detta, vilket vi har diskuterat många gånger i kammaren under det senaste halvåret. Men nu på våren ser vi resultatet och de svåra avvägningar som görs ute i landet. Att minska budgeten nu när det faktiskt kostar mer pengar att sköta naturen är förödande. Med klimatförändringarna får vi större kostnader då vi har en längre växtperiod och andra arter. Vi har almsjuka, vilket ger sköra, stora träd som gör det farligt att vara ute. Vi ser också invasiva arter komma in.

Jag har fått frågor från utförare. De undrar: Ska vi rädda trehundraåriga ekar eller en slåtteräng med hotade arter? Ska vi fortsätta sköta ett område med hotade vildbin, eller ska vi fortsätta arbetet med invasiva arter? Dessa saker står mot varandra. Vad avser regeringen att göra?

Fru talman! Många har valt att fästa blicken vid en jämförelse mellan tidigare års budget och denna, och då blir nedskärningarna så stora som man nämner eftersom det i förra årets budget lades nästan 4 miljarder enbart på skydd av värdefull natur. Det är ju fantastiskt när man kan lägga sådana summor, men jag tror inte att det undgår någon att Sverige just nu inte är i ett läge där det vore seriöst att lägga 4 miljarder på skydd av värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen satsar över 2 miljarder på skydd och skötsel av värdefull natur, och det är viktiga pengar som finns där och ska göra gott. Utöver det finns även särskilda medel om 50 miljoner till Havs- och vattenmyndigheten för arbete mot just invasiva arter i hav och vatten. Vi gör alltså mycket, men jag förstår att man hade önskat att vi alltid kunde lägga stora summor på alla områden. Tyvärr är vi inte i ett sådant läge ekonomiskt, och i dessa tider behöver vi ta ansvar.

Fru talman! När det gäller skötsel av värdefull natur är det så att det arbete man gjort de senaste åren blir ogjort och kommer att kosta ännu mer att göra om. Vi ser nu en utarmning av den biologiska mångfalden, och om vi inte kan fortsätta arbetet med hävdade marker kommer många arter helt enkelt att vara borta för alltid. Jag får också frågor från de få småbrukare som finns kvar och som sköter markerna om de måste slakta av sina djur eftersom de inte har möjlighet att ha dem kvar.

Detta är viktiga frågor för att vi ska både följa våra nationella lagar och uppfylla våra internationella åtaganden. Säger ministern att det inte är viktigt?

Fru talman! Självfallet är det ett viktigt arbete, men vi är i en tid då alla behöver göra prioriteringar. Om vi ser till hur mycket pengar vi lägger på dessa poster är detta historiskt sett inte en låg budget. Vår klimat- och miljöbudget denna mandatperiod är den näst största i modern tid. Det är en sådan budget även givet det ekonomiska läget, då vi vet att saker och ting kostar mer, men vi är i en tid då vi inte kan lägga summor som 4 miljarder enbart på skydd av värdefull natur.

Vi i regeringen arbetar hårt för att få en starkare ekonomi så att vi i framtiden kan satsa mer på saker som är väldigt viktiga - såsom skydd och skötsel av värdefull natur.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Tillgång till personal med rätt kompetens är en förutsättning för det svenska näringslivet framöver. I dag är kompetensbrist dock ett av de absolut största tillväxthindren. En rekrytering som uteblir kostar för det enskilda företaget men också för samhället. Att företag inte kan rekrytera leder till att jobb som hade kunnat skapas går förlorade, till att skatteintäkter som hade kunnat stärka vår välfärd uteblir och till att den samhällsservice och trygghet som kommer med företagens närvaro i stället försämras. Detta är inte en företagarfråga, utan det är en framtidsfråga för Sverige.

Vi har i dag alldeles för hög arbetslöshet samtidigt som företagen inte har tillgång till personal. Det är för få personer som kan utföra jobben och för få personer som vill utföra jobben. Min fråga är därför: Hur kan vi lösa problemen med matchning på svensk arbetsmarknad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Varenda krona som denna kammare gör av med skapas genom att människor jobbar och innan dess har utbildat sig. Det är så välstånd skapas. Det är så vi har möjlighet till välfärd. Det är så vi skapar ett starkt Sverige och ett tryggare Sverige.

Sverige har en svår situation där alldeles för många människor befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Även om långtidsarbetslösheten har gått ned något ser vi att detta är ett väldigt stort problem. Därför investerar vi kraftigt i yrkeshögskola, yrkesvux och insatser från Arbetsförmedlingen för subventionerade anställningar för att se till att människor får den kompetens som behövs. Det kan handla om alltifrån lokförare och elektriker till bagare, lärare och undersköterskor. Allt detta behövs för att bygga Sverige och skapa frihet.

Fru talman! Vi har en särskild grupp som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Jag talar om utlandsfödda - framför allt utlandsfödda kvinnor. Vad kan vi göra för att särskilt stärka just denna grupp på arbetsmarknaden?

Fru talman! En stor fråga här är ju svenska språket. Jag träffar människor som vill anställa och som kanske har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och frågat om det finns någon person som de kan hjälpa in på arbetsmarknaden. De kanske träffar någon som är föremål för hjälp och stöd genom de aktörer hos Arbetsförmedlingen som sysslar med att rusta och matcha. Det handlar ofta om svenska språket. Från den här regeringens sida sätter vi därför väldigt starkt fokus på svenska språket - det underlättar.

Inte minst handlar det också om att man kan göra jobb på plats och inom yrkesvux både jobba lite grann och läsa svenska lite grann. Då kommer man till slut i jobb.

Fru talman! Jag vill rikta mina frågor till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Vi har genom det fruktansvärda angreppskriget från Ryssland mot Ukraina blivit medvetna om mänskliga tragedier men också om de enorma påfrestningar på ett samhälle som ett krig innebär. Riktade angrepp på civila mål och funktioner gör att vi kan inse att förmågan att hantera en krigs- eller krissituation inte bara inbegriper det militära försvaret utan också hur det civila försvaret kan ge medborgarna stöd och hjälp. Samhället behöver till exempel snabbt kunna återupprätta elförsörjning, vattenförsörjning och kommunikationssystem efter riktade angrepp.

Hur bedömer ministern att Sverige ytterligare bör agera för att säkra ett fungerande samhälle i en krissituation, speciellt utifrån exemplen i Ukraina?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt angelägen fråga, som naturligtvis kräver ett mycket längre svar än bara på en minut. Jag ska dock säga några av de saker som vi just nu gör vid sidan om den totalförsvarsplanering som jag nämnde i mitt svar på en tidigare fråga.

En direkt konsekvens av erfarenheterna från Ukraina är att regeringen nu arbetar med ett snabbspår för att till exempel aktivera civilplikt inom sektorn kommunal räddningstjänst. Detta beror på att vi ser ett stort tillkommande behov vid höjd beredskap eller, ytterst, ett väpnat angrepp när det gäller den civila räddningstjänsten, som då vid sidan om ordinarie uppgifter har att hantera ammunitionsröjning, indikering, hantering av raserade byggnader med mera.

En annan mycket stor och viktig fråga som vi arbetar med är hela försörjningsberedskapen, som vi behöver ta ett samlat grepp kring. Vi gör just nu detta och kommer att återkomma med fler besked i närtid.

Fru talman! I en krissituation är det, precis som ministern nämnde, viktigt att samhället har beredskap när det gäller mat, drivmedel och mediciner. Vi ser till exempel att vårt grannland Finland sedan lång tid har upprättat system och förråd för att säkerställa att man kan klara av detta behov.

Vilka lärdomar ser ministern att vi kan dra av Finland och kanske andra europeiska länder när det gäller att säkerställa tillgången till dessa viktiga varor?

Fru talman! De lärdomar som kan dras av Finland är många. Jag gjorde min första resa i egenskap av statsråd till just Finland för att titta på hur man arbetar med försörjningsberedskapen där. Där har man en egen myndighet som kallas Försörjningsberedskapscentralen.

Vi kommer i närtid att ta emot utredningsslutsatser från en särskild utredare som har tittat på precis detta och som kommer att föreslå mekanismer och funktioner för det. Jag ser fram emot att driva detta arbete vidare.

Fru talman! Sverige är ordförande i EU i fyra veckor till. Jag hoppas att liberalen Johan Pehrson känner att man har utnyttjat den här tiden som ordförande maximalt och att regeringen under dessa månader har stärkt Sveriges roll i EU och fått fler svenskar engagerade i EU-frågor - annars skulle det ju ha varit lite bortkastad tid.

Denna tid som ordförande i rådet måste vara något av lilla julafton för en liberal. Samtidigt har ju Liberalernas kompisar här hemma i Sverige en helt annan syn - de ser inte detta som en möjlighet, utan de ser EU-samarbetet som en tvångströja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga Johan Pehrson hur han ser på Sverigedemokraternas inflytande samt hur detta har påverkat ordförandeskapet och regeringens möjligheter att driva Sveriges prioriteringar.

Fru talman! Vi ser ju väldigt positivt på samarbetet i EU. Det har tjänat den här nationen väl. Sveriges välstånd har växt, och möjligheterna till inte minst handel har betytt mycket. Människors möjligheter att resa, utbilda sig och jobba var de vill i Europa är en styrka i denna del av världen, som är demokratins högborg.

Vi har under detta ordförandeskap jobbat för att Sverige ska bidra till att Europa blir grönare, starkare och tryggare. Det handlar om att säkra klimatomställningen i vår del av världen. Det handlar om att jobba för säkerhet och mot det vidriga kriget i Ukraina. Det handlar också om att stärka Europas konkurrenskraft, så att Europa klarar sig framöver.

Detta har vi i regeringen gjort tillsammans, och vi har regelbundet varit hos EU-nämnden och EU-nämndens vice ordförande och förankrat våra ståndpunkter. Så här långt har vi tagit många positioner som har gått framåt. Nu väntar vi bara på att det också ska gå bra på Fit for 55.

Fru talman! Min fråga går till civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Rysslands pågående krig i Ukraina har gjort det tydligt att kulturarvet är en del av det civila försvaret. Kulturarvet blir tyvärr en tydlig måltavla under kriget. Det har vi sett - Ryssland har systematiskt bombat delar av Ukrainas kulturarv.

Vi kan konstatera att den svenska beredskapen när det gäller kulturarvet är eftersatt. Det är tydligt att tidigare regeringar knappt alls har prioriterat denna fråga.

Skyddet av kulturarvet vid händelse av kris eller krig regleras i flera olika lagar, till exempel i kulturmiljölagen och arkivlagen. Även museilagen säger att museer aktivt ska förvalta och skydda sina samlingar.

Flera statliga museer har i dag inte bombsäkra magasin som är ändamålsenliga vid en eventuell kris eller konflikt. Således riskerar ovärderliga samlingar att vara utan skydd vid händelse av kris eller konflikt.

Vad gör regeringen för att garantera att kulturarvet skyddas? Kommer ni att se över behovet och vilka platser som är bäst lämpade att bygga nya magasin på för att skydda kulturarvet i händelse av kris eller konflikt?

Fru talman! Jag tackar Alexander Christiansson för en angelägen fråga.

Låt mig börja med att säga att arbetet i Regeringskansliet är så fördelat att frågan om skyddet av kulturarvet ligger hos kulturministern. Med detta sagt har frågeställaren helt rätt i att skyddet av kulturarvet är en omistlig del av det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Ukraina ser vi hur Ryssland ägnar sig åt att försöka utplåna delar av den ukrainska identiteten, och vi behöver givetvis dra slutsatser av detta. Just därför är det glädjande att regeringen har givit Riksantikvarieämbetet ett uppdrag på detta område. Jag och kulturministern besökte tillsammans ett av våra statliga museer, och jag kunde då med glädje konstatera att man där hade börjat arbeta med frågor om till exempel undanförsel. Mycket mer behöver dock göras på området, och regeringen arbetar därför vidare med dessa frågor.

Fru talman! Min fråga riktar sig till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och gäller kompetensförsörjning.

Sverige har ett stort behov av arbetskraft framöver, och både näringslivet och välfärden efterfrågar mer kompetens. Detta ställs på sin spets i inte minst norra Sverige där vi ser ett stort behov av personal till industri och välfärd och att samhällen snabbt behöver byggas ut.

Vad gör statsrådet Johan Pehrson för att säkerställa kompetensförsörjningen i närtid, inte minst i norra Sverige?

Fru talman! Det är glädjande att det sker stora investeringar i Sverige och att många länder och företag ser att Sverige är platsen som gäller. Vi ser det i Karlskrona, Ludvika, Timrå och andra delar av Sverige. Det är fantastiskt.

Regeringen satsar därför på yrkeshögskolan och yrkesvux för att personer som i dag inte jobbar snabbt ska kunna bli en del av den arbetskraft som efterfrågas. Vi ställer om och driver på för att universiteten ska erbjuda kurser så att det kan byggas batterier i fler delar av Sverige än nu.

Allt detta är jätteviktigt, men med möjligheter kommer också krav. Vi ska vara tydliga med att människor måste söka de jobb som finns. Vuxna friska människor ska arbeta. A-kassa och arbetslöshetsersättning är viktiga som omställningsersättning när det inte finns jobb. Men finns det jobb att söka ska man söka dem.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Pehrson.

Alla människor behövs i Sverige, och alla har givetvis en skyldighet att anstränga sig och en plikt att göra sitt bästa för att skaffa ett arbete. Men politiken har också ett ansvar att se till att människor får rätt stöd och har höga förväntningar på sig. Att ställa krav är som bekant att bry sig.

Därför blir jag beklämd när jag tar del av den senaste rapporten från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om att staten genom sin myndighet Arbetsförmedlingen brister i sina krav på arbetssökande. Enligt författningen ska staten ställa krav på såväl antal jobb de söker som geografisk spridning och branschbredd på de jobb de söker. Inspektionen visar dock att Arbetsförmedlingen bara följer upp kravet om antal sökta jobb och alltså missar två viktiga krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur säkerställer regeringen att staten ställer krav och bryr sig om alla arbetssökande?

Fru talman! Det är jätteviktigt att vi har dessa kontrollinstanser som ser hur våra myndigheter och välfärdssystem fungerar. Tanken är att det ska ges rätt stöd till rätt person. Det är en viktig trygghetsfråga, och därför har regeringen höjt a-kassan. Men för att värna a-kassan ska vi också ha koll på att de personer som inte behöver a-kassa inte får a-kassa.

Den rapport från IAF som Oliver Rosengren hänvisar till är central, och vi ska också lyssna på vad Arbetsförmedlingen kan göra för att stärka dessa kontrollfaktorer. Det räcker som sagt inte att söka en massa jobb, utan man måste också öka sökandet geografiskt och branschmässigt. Kanske kan man tänka sig att ställa om genom arbetsmarknadsutbildning och omställningsstöd för att byta karriär. Vuxna friska människor måste jobba, för det är så vi betalar för välfärden.

Fru talman! Livsmedelsförpackningar spelar en viktig roll i det europeiska och därmed det svenska livsmedelssystemet genom att underlätta tillgången till livsmedel till överkomliga priser, minskat matsvinn och skydd för konsumenter.

Europeiska kommissionens förslag på förordning PPWR innehåller åtgärder som skulle begränsa användningen av engångsförpackningar inom hotell- och restaurangsektorn och förpackningar för frukt och grönsaker. Alla dessa åtgärder kommer att påverka livsmedelssäkerheten, generera mer matsvinn och påverka logistiken i livsmedelskedjan och livsmedelspriserna. Vissa av åtgärderna, till exempel förbud mot engångsbruk inom hotell- och restaurangsektorn kommer att leda till att återanvändbara förpackningar måste tvättas efter varje användning. Detta beräknas öka färskvattenförbrukningen med upp till 4 miljarder liter.

Europeiska kommissionen har inte presenterat någon konsekvensbedömning av PPWR:s effekter. Kommer miljö- och klimatministern att se till att kommissionen tillhandahåller en grundlig konsekvensbedömning av PPWR:s inverkan på det europeiska livsmedelssystemet?

Fru talman! Jag tackar Joakim Järrebring för en viktig fråga.

Det är fantastiskt hur mycket lagstiftning som tas fram på EU-nivå för att vi ska klara av klimatkrisen, minska våra utsläpp och få till mer cirkulära system. När vi producerar förpackningar och andra produkter om och om igen av ny råvaruutvinning bidrar vi enormt mycket till klimatkrisen. Detta måste vi undvika genom att lagstifta om förpackningsdirektiv som skapar mer cirkulära system, och givetvis ska dessa system vara klokt utformade och inte ställa till det i onödan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som ordförande i rådet arbetar Sverige självfallet för att dessa förslag ska vara genomförbara, enkla att tillämpa och bidra till att våra ekonomier står starka samtidigt som man kommer åt själva problemet, som är det allra viktigaste här: hur vi kan få till mer cirkulära system. Det är något som jag är säker på att även ledamoten Järrebring värnar.

Fru talman! Min fråga går till miljöministern.

I en ny dom stoppas kalkbrytningen i Gåsgruvan nära Filipstad av mark- och miljödomstolen trots att länsstyrelsen inte invände mot brytningen. Bakgrunden är att avloppsvattnet måste ha lägre halt av uran än dricksvatten.

Kalksten är en viktig resurs för Sverige, och kan vi inte bryta det här måste vi importera den, vilket leder till ökade utsläpp. Miljöpåverkan kommer inte att minska för att kalken bryts i andra länder.

Det är viktigt att diskutera hur vår lagstiftning påverkar svenska företag och deras miljöpåverkan. Vad anser ministern om denna situation? Avser regeringen att agera med anledning av att kalkbrytningen i Gåsgruvan stoppas?

Fru talman! Låt mig påpeka för ledamoten att jag inte kan uttala mig i enskilda domstolsärenden.

Det förekommer prövningar av regering men även av domstol vid tillståndsgivning för olika verksamheter. Det gäller även kalkbrytning. I de fall där tillstånd prövas av domstol följs givetvis lagen.

Från politikens sida behöver vi självklart se till att våra lagar är utformade på ett sådant sätt att de värnar vårt samhälle. När vi ser att det finns särskilda områden som är samhällsviktiga, exempelvis där Sverige behöver tillgång till vissa råvaror, behöver vi självklart utforma lagstiftningen på ett sådant sätt att den värnar det syftet.

Det vore alltså olämpligt att ge sig in i själva domstolsärendena. Regeringen avser däremot att se till att lagstiftningen är klokt utformad för att vi ska kunna både klara av klimatkrisen och värna vår miljö på ett bättre sätt framöver.

Fru talman! Vår praoelev berättar om sin klasskompis i åttan. Varje dag går hon med en klump i magen och undrar när gränspolisen ska verkställa utvisningen av henne. Hon är född här, 15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar om Johan Pehrson är beredd att ta tag i den fruktansvärda situation som barn i Sverige i dag lever i.

I går ringde mig Princess klasskompis mamma. Princess är tio år och ska utvisas till Nigeria. UD avråder från alla resor dit för svenskar. Princess är född och uppvuxen i Sverige och kan inte göra sig förstådd på engelska än. Hon går i tredje klass.

Barns rättigheter väger fjäderlätt, trots att barnkonventionen gjorts till svensk lag. Barns rättigheter i Sverige måste stärkas, för alla barn som fötts och vuxit upp här.

Fru talman! Världen är fruktansvärt orättvis. Vi måste se till att vi i Sverige värnar rätten till asyl. Vi måste se till att människor som får ett besked om att de får en fristad i Sverige får stanna och att det sker så fort som möjligt.

Det är inte konstigt att människor vill lämna länder där förutsättningarna är svåra och fattigdomen är stor. Dessa kanske söker sig till Sverige men får inte stanna, får ett avslag. Även om det kan smärta i många fall måste den processen ske på ett rättssäkert och effektivt sätt. Den person eller den familj som får ett avslag måste då också lämna Sverige, annars kan vi inte upprätthålla den reglerade invandringen och på lång sikt säkra asylrätten för de människor som vi har förbundit oss att ge skydd i landet Sverige.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Att så många som möjligt arbetar är centralt för vårt nuvarande men också framtida välstånd. Sverige har dock i dag väldigt stora integrationsutmaningar i form av utanförskap och bidragsberoende vilka behöver mötas med åtgärder på många olika områden.

En stor andel av de invandrare som har kommit under senare decennier har inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes födda och svenskfödda är alldeles för stor. I dag står alltför många utrikes födda långt ifrån arbetsmarknaden, och utanförskapet är också en stor tragedi för dem som drabbas.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Vilka åtgärder vidtar nu regeringen för att få fler utrikes födda i arbete?

Fru talman! Jag har sagt det förut i dag: Det handlar om fokus på svenska. Har man inte lärt sig svenska första året, tredje året, femte året eller sjunde året får vi börja i dag. Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Svenska språket är helt avgörande. Det kan vara jättejobbigt, men det är aldrig onödigt. Man måste lära sig svenska.

Därför gör vi och kommer att göra stora förändringar inom sfi. Just eftersom det är så svårt att jobba med vuxenutbildning för ett yrke, ett arbete, kombinerat med språkundervisning försöker vi smälta samman det och hjälpa till där. Det har visat sig vara väldigt effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi gör också stöttande insatser för att kvinnor i exempelvis utsatta områden ska kunna organisera sig lättare, bryta isoleringen från och distansen till samhället i övrigt och förbättra integrationen. Det finns ingenting som är så bra för dessa kvinnors frihet som att få ett jobb och tjäna sina egna pengar. Det är en frihetsreform som skulle vara gigantisk.

Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas beslut om att sänka reduktionsplikten till 6 procent riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för svenska jobb och företag, för den gröna omställningen, för vanligt folk och för klimatet. Kompensatoriska åtgärder kommer att krävas. Det kan handla om hastighetsbegränsningar, trängselskatter eller omprioritering av svenska skattemedel till köp av utsläppsrätter utomlands.

En konsekvensanalys behöver finnas med i det förslag som regeringen remitterar för att remissinstanserna och riksdagen ska kunna ta ställning till förslaget om sänkt reduktionsplikt på ett seriöst sätt. Min fråga till klimat- och miljöministern är därför: Kommer regeringen att remittera ett samlat förslag där sänkningen och dess konsekvenser för svenska företag, hushåll och bilister samt Sveriges självförsörjning av biodrivmedel redovisas?

Fru talman! Frågor som rör exakt hur genomförandet av sänkningen av reduktionsplikten ska hanteras ligger på energiminister Ebba Buschs bord. Regeringen har dock i god tid annonserat att våra ändringar av reduktionsplikten ska börja gälla från och med den 1 januari 2024. Det är det datum som gäller för allmänheten att ta hänsyn till men även för oss som arbetar med hur vi ska uppnå klimatmålen.

En ändring av reduktionsplikten får stora konsekvenser för vår klimatpolitik, och det är inte minst den här regeringen väl medveten om. Men vi vill vara kloka nog att inte lägga alla ägg i samma korg på det sätt som lett till att Sverige har unikt höga bränslepriser, högst i hela Europa, och även tömmer hela marknaden i Europa på biodrivmedel. Vi måste ha en smartare klimatpolitik än så.

När vi väl lägger fram den klimatpolitiken, oavsett i vilken form det blir, kommer den att vara ambitiös men också effektiv och värna svensk ekonomi och svenska hushåll.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Enligt en ny sammanställning från SCB ökar inkomstklyftorna över hela landet. I tre av fyra kommuner ökade andelen invånare som bor i hushåll med låg ekonomisk standard åren 2015-2021, och enligt den senaste statistiken bor 14,2 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Några vanliga verktyg för att motverka utvecklingen brukar vara att främja utbildning och kompetensutveckling, att främja ekonomisk tillväxt med stöd för företagsetableringar och entreprenörskap, att investera i sektorer som har potential att skapa högkvalitativa jobb och att underlätta tillgången till ekonomiska resurser och kapital, för att nämna några exempel.

Min fråga är därför: Hur avser arbetsmarknads- och integrationsministern samt regeringen att agera för att vända den här negativa trenden?

Fru talman! Ja, det där är ingen lätt stek att vända på. Vi har under många år sett en utveckling där utanförskapet leder till ökad ekonomisk utsatthet, vilket är föga förvånande. Den alltför höga arbetslösheten i vårt land har bidragit till det.

Jag tror ändå att det är i skolan det börjar. Det finns inget viktigare än att se till att unga personer klarar grundskolan och sedan också får ett godkänt gymnasiebetyg. Har man ett sådant i handen ökar möjligheterna till ett självständigt liv och att själv kunna forma sitt liv på ett sätt som ger goda möjligheter att ta sig ur ekonomisk utsatthet.

Det hindrar inte att vi från regeringens sida i dag gör saker i den svåra krisen, till exempel att vi höjer och förlänger bostadstillägget till utsatta barnfamiljer. Det gör vi här och nu, eftersom vi vet att många har det ekonomiskt svårt. Det är vad vi gör på kort sikt, men skolan är svaret på lång sikt.

Fru talman! Min fråga riktas till statsrådet Johan Forssell.

Vi är medlemmar i något som kallas Energy Charter Treaty, eller energistadgefördraget. Det används faktiskt av storföretag för att stämma stater som försöker uppnå klimatmål. Det är mycket olyckligt. Flera medlemsstater i EU har därför beslutat sig för att börja dra sig ur det avtalet.

Jag undrar vad statsrådet har gjort för att Sverige ska göra en koordinerad exit ur energistadgefördraget. Om han inte har gjort något undrar jag vad statsrådet avser att göra för att Sverige ska dra sig ur fördraget.

Fru talman! Tack, Marielle Lahti, för frågan!

Om frågan är vad vi gör för att dra oss ur är svaret att det inte finns något sådant beslut. Om frågan däremot är hur vi använder våra internationella samarbeten för att säkerställa en bra utveckling i världen är svaret att vi alltid följer upp dem.

Vi är inne på den åttonde månaden, och vi tittar noga på hur vi ska agera när det gäller våra internationella samarbeten. Ibland blir det mindre, men ibland också mer. Det finns stor outnyttjad potential i flera av de internationella delarna. Det är ett arbete som fortfarande pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Just den här typen av energifrågor är prioriterade av regeringen, kopplat till de miljö- och klimatmässiga utmaningarna. Men ett sådant beslut som antyds i frågan har vi inte tagit.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, till exempel genom att sammanföra dem som söker jobb med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden samt bidra till att öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen ska också bidra till kompetensförsörjningen samt stärka sin lokala närvaro.

Det finns alltså en enorm förväntan på Arbetsförmedlingen. För att man ska lyckas med detta krävs det att man har tillräckligt med resurser. Jag blir därför lite orolig när jag tar del av Arbetsförmedlingens interna rapport där det konstateras att myndigheten ska spara 100 miljoner i år och 700 miljoner nästa år. Det är en effekt av bland annat de högerbudgetar som riksdagen har beslutat om tidigare - 2019, 2021 och 2023. Det kommer att påverka myndighetens verksamhet negativt.

Vad avser statsrådet att göra för att Arbetsförmedlingen ska ha tillräckligt med resurser för att klara av sin verksamhet?

Fru talman! Det är jätteviktigt att vi försöker matcha bättre på arbetsmarknaden. Det finns enorma HR-avdelningar, personalavdelningar, på Sveriges företag som jobbar med att hitta nya medarbetare. Vi har hela omställningspaketet, där parterna ser till att ha olika trygghetsråd som hjälper människor att ställa om i de fall de blir arbetslösa. Och så har vi Arbetsförmedlingen som gör viktiga insatser, inte minst för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Vi arbetar för att det ska vara en effektiv politik. Jag kommer inte ihåg om det är 69, 79 eller 89 miljarder på hela utgiftsområdet som vi använder för den samlade arbetsmarknadspolitiken. Men en stor del av det går till att hjälpa människor att hitta nya jobb.

Arbetsförmedlingen har länge vetat om att man behöver effektivisera sin verksamhet. Man har en bra bit över 7 miljarder av skattebetalarnas pengar att använda för att fullgöra sin viktiga uppgift. Och det kommer man att klara.

Fru talman! Jag vill rikta mig till statsrådet Bohlin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi sverigedemokrater ser fram emot ett fortsatt bra och nära samarbete för att bygga upp det nya starka totalförsvaret. Men - det finns alltid ett men - under det senaste halvåret har vi sett en hel del exempel på alltifrån upphandlingar till rapporter och utredningar där man inte har tagit hänsyn till totalförsvarsperspektivet.

I detta osäkra omvärldsläge utsätts landet och befolkningen för stora risker när de analyserna inte görs. Det har varit genomgående vid flera olika myndigheter och i verksamheter som ligger under dem. Det gäller Gotlandstrafiken, upphandlingar av viktig infrastruktur med mera.

Hur ser ministern på att införa riktlinjer i regleringsbreven till myndigheter om att alltid beakta totalförsvarsperspektivet när man utövar sin verksamhet, på ungefär motsvarande sätt som har gjorts med miljöfrågor? Har ministern, och för den delen också regeringen, redan tagit initiativ i den riktningen?

Fru talman! Tack, Lars Wistedt, för en angelägen fråga!

Jag vill börja med att svara brett, eftersom det är svårt att gå in på enskilda exempel. Vi har sedan den 1 oktober 2022 en strukturreform för hela det civila försvaret på nationell nivå. Ett sextiotal beredskapsmyndigheter är indelade i tio olika sektorer. Alla de myndigheterna har ett mycket tydligt uppdrag att arbeta med beredskap och civilt försvar. Det förutsätts att all verksamhet som kopplas mot det civila försvaret av Sverige beaktas i de myndigheternas arbete.

Om vi uppfattar att det på något enskilt ställe inte sker på det sätt som vi förväntar oss ska vi följa upp det med kraft.

Frågestunden var härmed avslutad.