Marielle Lahti (MP)
Tillgänglig ersättare
- Parti
- Miljöpartiet
- Valkrets
- Södermanlands län
- Född år
- 1969
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ersättare
- 2022-11-01 – 2023-06-25
Finansutskottet
- Extra suppleant
- 2022-11-01 – 2023-06-25
Näringsutskottet
- Extra suppleant
- 2022-11-01 – 2023-06-25
Skatteutskottet
- Extra suppleant
- 2022-11-01 – 2023-06-25
EU-nämnden
- Suppleant
- 2022-11-17 – 2023-06-25
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Utbildning
Juristprogrammet Stockholms universitet.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 22–23 (ersättare 221101–230625). Suppleant EU-nämnden 22–23. Extra suppleant skatteutskottet 22–23, finansutskottet 22–23 och näringsutskottet 22–23.
Föräldrar
Lärare Tor Sigvard Lahti och läkare Maija-Liisa Lapinniemi.
Anställningar
Energimyndigheten 21–22. Energimarknadsinspektionen 20–21. Forum för smarta elnät 17–19. Energimarknadsinspektionen 06–17. Migrationsverket, beslutsfattare 03–06.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Eskilstuna. Gruppledare, Miljöpartiet Eskilstuna.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Vårändringsbudget för 2023
Betänkande 2022/23:FiU21
Riksdagen ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2023. Ändringar av anslag görs i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för 2023. Bland annat förlängs det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 31 december 2023. Bidragets storlek ska även öka från 25 procent till 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.
Ett annat förslag handlar om ett nytt nationellt mål för elproduktionens sammansättning år 2040. Det nya målet är 100 procent fossilfri elproduktion år 2040. Det tidigare målet var 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med fyra miljarder kronor. Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 47, 141 minuter
- Justering
- 2023-06-15
- Bordläggning
- 2023-06-19
- Debatt
- 2023-06-20
- Beslut
- 2023-06-20
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2022/23:FiU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.
Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.
Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.
Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 85, 293 minuter
- Justering
- 2023-06-15
- Bordläggning
- 2023-06-19
- Debatt
- 2023-06-20
- Beslut
- 2023-06-20
Särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter
Riksdagen håller en särskild debatt om ägande av samhällsviktiga fastigheter. Debatten har begärts av Vänsterpartiet. Från regeringen deltar finansmarknadsminister Niklas Wykman MDen särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.- Datum
- 2023-06-16
Säkerställande av träffsäkert elstöd
Interpellation 2022/23:395 av Marielle Lahti (MP)
Interpellation 2022/23:395 Säkerställande av träffsäkert elstöd av Marielle Lahti MP till Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Regeringens elprisstöd har inte gått till dem som behöver det mest. Samtidigt som miljardärer i södra Sverige får stöd på över 100 000 kronor lämnades ensamstående föräldrar, pensionärer- Inlämnad
- 2023-06-12
- Besvarare
- Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson L Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell M Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin M Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari- Datum
- 2023-06-01
Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk
Betänkande 2022/23:SkU17
Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 30 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2023-05-29
- Debatt
- 2023-05-30
- Beslut
- 2023-05-31
Kompletterande bestämmelser till EU:s gaslagringsförordning
Betänkande 2022/23:NU17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.
Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 53, 144 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-29
- Debatt
- 2023-05-30
- Beslut
- 2023-05-31
Deltagande i North Sea Summit
Interpellation 2022/23:327 av Marielle Lahti (MP)
Interpellation 2022/23:327 Deltagande i North Sea Summit av Marielle Lahti MP till Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Luxemburg, Irland, Norge och Storbritannien samlades den 24 april i Belgien för North Sea Summit. I ett gemensamt uttalande har stats- och regeringscheferna- Inlämnad
- 2023-04-25
- Svarsdatum
- 2023-05-29
- Besvarare
- Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Skatteförfarande
Betänkande 2022/23:SkU13
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.
I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.
Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2023-03-21
- Bordläggning
- 2023-05-05
- Debatt
- 2023-05-09
- Beslut
- 2023-05-10
Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag
Betänkande 2022/23:SkU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för hanteringen av elstöd till företag. Reglerna behövs för att Skatteverket ska kunna handlägga stödet.
Förslagen handlar bland annat om att den som har fått elstöd beviljat ska få det reglerat på sitt skattekonto. Om det finns ett överskott på kontot ska det beloppet automatiskt betalas ut. Den som har fått stödet med ett felaktigt belopp ska betala tillbaka.
Den nya lagen ska börja gälla den 8 maj 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 58 minuter
- Justering
- 2023-04-26
- Bordläggning
- 2023-04-28
- Debatt
- 2023-05-02
- Beslut
- 2023-05-03
Åtgärder för lägre elkostnader kommande vinter
Interpellation 2022/23:312 av Marielle Lahti (MP)
Interpellation 2022/23:312 Åtgärder för lägre elkostnader kommande vinter av Marielle Lahti MP till Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Sedan hösten 2021 har Sveriges elpriser varit ohållbart höga. Regeringen har hittills försökt lösa detta genom att dela ut direkta stöd till hushåll och företag. Denna strategi- Inlämnad
- 2023-04-18
- Svarsdatum
- 2023-04-28
- Besvarare
- Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje M Utbildningsminister Mats Persson L Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Energi- och näringsminister Ebba- Datum
- 2023-04-27
med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition
Motion 2022/23:2383 av Per Bolund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2022/23:2383 av Per Bolund m.fl. MP med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Tillkommande förslag för 2023 Stöd till hushåll och barnfamiljer Slopad matmoms på basvaror Gratis frukost i skolan Det förhöjda- Inlämnad
- 2023-04-27
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2022/23:FiU20
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster
Betänkande 2022/23:NU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s elmarknadsdirektiv när det gäller leverans av el och så kallade aggregeringstjänster ska införas i den svenska lagstiftningen.
Direktivet syftar till att anpassa elmarknaden till nya förutsättningar som en mer decentraliserad produktion av el från förnybara källor samt utfasning av fossila bränslen medför.
Regeringens förslag innebär större möjlighet för elanvändarna att anpassa elförbrukningen när elpriset är lågt eller när elnätet är hårt belastat. Förslaget innebär också ändringar i vissa krav på elleverantörer samt förändringar i reglerna om byte av elleverantör för småföretag. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får i och med förslaget även bestämma regler om den information som elleverantörer ska lämna till elanvändare.
Riksdagen beslutade under 2022 om att införa de delar av elmarknadsdirektivet som gäller nätverksamhet i den svenska lagstiftningen. Elmarknadsdirektivet skulle i sin helhet införts i svensk lagstiftning senast den 31 december 2020. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige om för sent genomförande av elmarknadsdirektivet.
Riksdagen godkände också ett tillägg till regeringens förslag om ett så kallat normgivningsbemyndigande. Ett sådant bemyndigande behövs för att regeringen ska kunna bestämma regler om olika administrativa processer. Exempelvis att nätföretag ska sända underrättelser till elleverantörer vid påbörjande eller övertagande av leverans av el.
Slutligen sa riksdagen nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 48, 115 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Bordläggning
- 2023-04-25
- Debatt
- 2023-04-26
- Beslut
- 2023-04-26
Ny mervärdesskattelag
Betänkande 2022/23:SkU10
Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.
Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.
Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.
Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.
Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2023-04-13
- Bordläggning
- 2023-04-19
- Debatt
- 2023-04-20
- Beslut
- 2023-04-20
Mervärdesskatt
Betänkande 2022/23:SkU15
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser, utredningar av effekter och förändringar av mervärdesskatten samt olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
Punktskatt och tull
Betänkande 2022/23:SkU14
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.
Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 20, 85 minuter
- Justering
- 2023-04-13
- Bordläggning
- 2023-04-18
- Debatt
- 2023-04-19
- Beslut
- 2023-04-20
Planering och byggande
Betänkande 2022/23:CU12
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.
Förslagen handlar exempelvis om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, lovfrågor, överklaganderegler samt frågor om skadeersättning och tillsyn.
- Behandlade dokument
- 57
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 16, 80 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
Bostadspolitik
Betänkande 2022/23:CU10
Riksdagen sa nej till de cirka 120 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat åtgärder för ökat bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, bostadsförsörjning, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, minskad segregation och trångboddhet, bostadsförmedling och förtur till bostad för vissa grupper samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.
Riksdagen hänvisar till bland annat pågående arbete eller aviserade reformer inom området.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 32, 113 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
med anledning av prop. 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar
Motion 2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2022/23:2373 av Katarina Luhr m.fl. MP med anledning av prop. 2022/23:88 Ökad transparens för stora företags skattebetalningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en heltäckande rapporteringsskyldighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering- Inlämnad
- 2023-04-05
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2022/23:CU19
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag