Frågestund

Frågestund 8 december 2022
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  3. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  5. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  7. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  9. Hoppa till i videospelarenSamuel Gonzalez Westling (V)
  10. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  11. Hoppa till i videospelarenSamuel Gonzalez Westling (V)
  12. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  13. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  14. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  15. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  16. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  17. Hoppa till i videospelarenMarielle Lahti (MP)
  18. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenMarielle Lahti (MP)
  20. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  22. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  23. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  24. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  25. Hoppa till i videospelarenCamilla Rinaldo Miller (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenCamilla Rinaldo Miller (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenLouise Eklund (L)
  30. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  31. Hoppa till i videospelarenLouise Eklund (L)
  32. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  33. Hoppa till i videospelarenLinnéa Wickman (S)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  35. Hoppa till i videospelarenVictoria Tiblom (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  37. Hoppa till i videospelarenAndrea Andersson Tay (V)
  38. Hoppa till i videospelarenKlimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
  39. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  41. Hoppa till i videospelarenElin Söderberg (MP)
  42. Hoppa till i videospelarenKlimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
  43. Hoppa till i videospelarenMalin Höglund (M)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  45. Hoppa till i videospelarenLili André (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  47. Hoppa till i videospelarenCecilia Rönn (L)
  48. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  49. Hoppa till i videospelarenJoakim Järrebring (S)
  50. Hoppa till i videospelarenKlimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
  51. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  53. Hoppa till i videospelarenChristofer Bergenblock (C)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  55. Hoppa till i videospelarenNicklas Attefjord (MP)
  56. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  57. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  59. Hoppa till i videospelarenKarin Sundin (S)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  61. Hoppa till i videospelarenYasmine Eriksson (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenKlimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
  63. Hoppa till i videospelarenJesper Skalberg Karlsson (M)
  64. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  65. Hoppa till i videospelarenDaniel Vencu Velasquez Castro (S)
  66. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  67. Hoppa till i videospelarenDavid Lång (SD)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  69. Hoppa till i videospelarenLars Engsund (M)
  70. Hoppa till i videospelarenEnergi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  71. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jessika Roswall (M)
  73. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  75. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  76. Hoppa till i videospelarenKlimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 76

Anf. 14 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Energipolitiken är ett område som kräver långsiktighet och förutsägbarhet. Näringslivet är tydliga med att om de ska göra dessa mycket stora investeringar i ny elproduktion krävs det stabila villkor, och dessa garanteras ytterst av en bred parlamentarisk enighet. Utan en sådan riskeras inte bara den elproduktion som vi behöver här och nu utan också de tiotusentals jobb som det nu planeras för inom svenskt näringsliv över hela landet.

Då är frågan till Ebba Busch om hon är beredd att bjuda in till just det som näringslivet vill ha: breda samtal för en överenskommelse om svensk energipolitik.


Anf. 15 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Olovsson!

Frågestund

Regeringen håller med om att vi behöver ha långsiktighet. Ska vi kunna stärka svensk konkurrenskraft, ska vi kunna göra det möjligt för fler mammor och pappor att ha ett jobb att gå till, att sätta mat på bordet åt sina barn och att stå för sin egen försörjning, ska vi verkligen fullt ut kunna få utväxling för den enorma investeringsvilja som finns i de norra delarna av Sverige men också i den tillväxtmotor som finns i Skåne och hela Öresundsregionen, ja, då behövs mer el, bättre elproduktion och en elproduktion med långsiktighet.

Vi ser gärna ett brett samarbete i energifrågorna och välkomnar att inte minst Socialdemokraterna också har rört sig i fråga om kärnkraften. Här behöver verkligen alla goda krafter samlas. Vi behöver både solkraft, vindkraft och kärnkraft för lång tid framöver och brett stöd i de frågorna.


Anf. 16 Fredrik Olovsson (S)

Herr talman! Det låter väldigt bra när energi- och näringsministern svarar på min fråga i allmänna termer. Här kan vi nog vara överens om mycket. Men ska vi få till stånd långsiktiga överenskommelser krävs också att vi är beredda att sätta oss ned och diskutera och prata om dem för att komma överens.

Frågan är: Kommer det någon inbjudan till denna typ av samtal, som näringslivet efterfrågar?


Anf. 17 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag uppfattar att näringslivet inte nödvändigtvis har bett om en exakt form men om att vi ska se till att det finns så brett stöd som möjligt för en effektiv energipolitik som verkligen står på svenska folkets och svenska företags sida. Om det nu finns möjlighet till brett stöd och samarbete, inte minst med Socialdemokraterna, i den här frågan välkomnar jag det och samtalar gärna vidare om formerna för detta.


Anf. 18 Ludvig Aspling (SD)

Herr talman! Sedan en tid tillbaka pågår en desinformationskampanj mot svensk socialtjänst. Det handlar om att vissa utlänningar vägrar att acceptera förvaltningsbeslut i vårdnadsärenden och i stället sprider rykten om att det skulle handla om kidnappning av barn, vilket naturligtvis är fullständigt befängt.

På vissa håll är personalen extremt hårt ansatt. Det finns gott om rapporter som vittnar om att människor undviker att fatta vissa beslut av rädsla för sin egen säkerhet.

Vi tycker inte att sådana här personer ska få vara kvar i Sverige, om de inte är medborgare. Vi ser detta som ett typexempel på vad som skulle kunna utgöra bristande vandel och borde vara grund för utvisning.

Det är vad vi tycker. Men jag vill gärna veta vad socialtjänstministern avser att göra för att markera att beteende av denna typ inte är acceptabelt.


Anf. 19 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Varmt tack för denna mycket viktiga och högst aktuella fråga från ledamoten!

Låt mig först vara väldigt tydlig med att desinformation är ett hot mot demokratin. Ytterst är det ett hot mot dem vi är satta att skydda, det vill säga våra barn. Att socialtjänster nu är utsatta på det här viset är helt oacceptabelt.

Den här regeringen kommer att satsa på ett förebyggande arbete och lyfta socialtjänstens roll i detta. Vi vill se socialtjänsten som ett nav i det förebyggande arbetet. Så sent som i måndags sammankallade jag alla ansvariga myndigheter för att gemensamt hitta en strategi för att möta detta hot och tillsammans arbeta för att också motverka alla de delar som kan ses som rent kriminella.


Anf. 20 Ludvig Aspling (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Jag undrar dock om statsrådet håller med mig i bedömningen att detta beteende bör få konsekvenser för personer som lever i Sverige med uppehållstillstånd. Det är ingen rättighet att bo i Sverige. Det är också helt upp till oss att besluta när det förtroende som detta innebär är förbrukat, vilket jag tycker att det bör vara i vissa fall - till exempel i dem som vi nu diskuterar. Håller statsrådet med mig om att man inom utlänningsrätten bör se till att detta får konsekvenser för personer som beter sig på det här sättet och som lever här med uppehållstillstånd?


Anf. 21 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Ludvig Aspling!

Vi lever ju i någonting så fantastiskt som en demokrati. I en demokrati har man yttrandefrihet och åsiktsfrihet, och dessa ska vi verkligen slå vakt om. Det är viktigt; jag vill understryka det. Hot, våld och trakasserier är dock någonting annat. Det ska i alla fall leda till polisanmälan.

Det finns en rad utredningar som nu arbetar med hur vi tydligare ska utforma skyddet för våra socialtjänstmedarbetare. Jag avser att återkomma i frågan.


Anf. 22 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! Det har inte undgått någon att Tidölagsregeringen ämnar lämna halva Sveriges befolkning, geografiskt sett, utan elprisstöd. Även om man bor i norra Sverige borde man betraktas som en del av Sveriges befolkning.

Givet det är det ändå bra att stöd ges till företag och privatkonsumenter i södra Sverige. Men vet energi- och näringsministern om att elpriset till exempel den 30 november var drygt 425 öre per kilowattimme även i den del av landet som blir utan stöd? En småbarnsfamilj i Norrbotten vittnar om att november månads elräkning blev 3 500 kronor dyrare än i fjol. Om snittpriset håller i sig, som det verkar göra i dag, kommer elräkningen för denna husägare att bli 15 000 kronor för december månad.

När tussilagon kan blomma för första gången på våren i Skåne kan denna husägare fortfarande ha minus 30 grader. Ser inte ministern några skäl att ompröva elprisstödet?


Anf. 23 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för frågan.

Det här är en regering för att hela Sverige ska leva och för att hela Sverige ska fungera. Då är det fullkomligt avgörande att det finns tillräckligt med el till ett rimligt pris ur de där två hålen i väggen i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De senaste åtta åren har det svenska elsystemet nedmonterats systematiskt. Priset för det får nu svenska hushåll - barnfamiljer, pensionärer och människor med små ekonomiska marginaler - och svenska företag betala.

Nu har vi höga priser i hela landet. Om det håller i sig även i de norra delarna kommer regeringen att återkomma. Vi kommer inte att lämna någon del av landet i sticket under denna svåra tid.


Anf. 24 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag har en lite annorlunda följdfråga. Att företag som drabbas också ska få stöd är jätteviktigt, oavsett var i landet de finns. Men ett företag kan höja priserna på varor eller tjänster så att kunderna betalar företagaren för de höga elpriser som det innebär. Är inte det också något som borde uppmärksammas i elprisstödets utformning?


Anf. 25 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag är inte säker på att jag fullt ut förstod den reverserade värdekedja som eventuellt föreslås här.

Det vi behöver se till att göra nu är på kort sikt att lindra situationen för hushållen. Vi följer mycket noggrant utvecklingen också i de norra delarna av landet. Vi gör mycket för att stärka reseavdraget för dem som har långa avstånd. Och sänkt reduktionsplikt kommer att vara extra viktigt för dem som har långa avstånd. Samtidigt bygger vi ut elproduktionen och får ned priset på lång sikt.


Anf. 26 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Regeringen har utlovat ett elstöd för kommande vinter. I SVT:s Agenda sa energiminister Ebba Busch: "Jag vill understryka att det här är inte ett retroaktivt stöd. - - - Det syftar till den kommande svåra tiden. Det är direkt felaktigt att påstå att det är ett retroaktivt stöd när det handlar om den här kommande svåra vintern."

Vi har den senaste tiden, även i dag, sett mycket höga priser, extrema priser sett till normala förhållanden, även i norra Sverige. De områdena utesluter regeringen helt från sitt elprisstöd, trots att det är områden som producerar betydligt mer än de själva förbrukar och därmed har tagit sitt ansvar. Borde inte också de få ta del av stödet om priserna står sig?

Vi hörde ministern säga att man kommer att bevaka situationen. Men det hjälper inte den som redan nu får höga elräkningar.

Min fråga till ministern blir: Om priserna står sig, när får vi då besked från regeringen att också norra Sverige kommer att inkluderas?


Anf. 27 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Vi har haft den här situationen i några dagar, i vissa fall några veckor, i de norra delarna. För att man ska förstå proportionerna kan jag säga att vi har haft stora prisskillnader i landet mellan de fyra elprisområdena. När en sockerbagare i norra Sverige har haft en elräkning på 30 000 har en sockerbagare i Skåne haft en räkning på 90 000. Nu är det väldigt dyrt för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi följer det såklart noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om priserna står sig i norra Sverige. Prognosen nu för att binda elavtalet är i de norra delarna 1 krona och 40 öre. I de södra delarna är prognosen 4 kronor per kilowattimme. Det är skillnaden i proportioner.

Vi behöver se hur detta utvecklas. Under tiden arbetar regeringen nu hårt med akuta åtgärder och med att man ska släppa på så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt. Sedan ska vi långsamt men säkert bygga upp den svenska elproduktionen och det robusta elsystemet igen.


Anf. 28 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Vi hör ett antal siffror från ministern. Men hur länge kommer regeringen att vänta? Var går gränsen? Vad betyder tillräckligt höga priser under tillräckligt lång tid för att regeringen ska agera? Nu talar man om veckor. Räcker det med en månad, eller behöver det vara två eller tre månader? Och hur höga behöver elpriserna vara? Behöver det vara samma elpriser, så att det måste vara 4 kronor i norra Sverige också, eller är det vid 2 kronor eller 1,50?

Var går gränsen för att regeringen ska börja ge stöd även till norr?


Anf. 29 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det korta svaret är att vi kommer att behöva återkomma till det. Det är mycket som händer, och vi försöker nu vidta många åtgärder för att dämpa situationen och för att hämta i kapp åtta års nedmontering av elsystemet.

Vi har samtidigt ett svårt ekonomiskt läge. Fel åtgärder riskerar att driva på inflationen ännu mer. Det riskerar att leda till ännu högre räntehöjningar, till exempel på bolån, och det riskerar att äta upp det utrymme och det stöd som vi ger till hushållen.

Vi följer detta mycket noga och kommer att återkomma.


Anf. 30 Marielle Lahti (MP)

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

Ministern har återkommande i medier sagt att man genom det elprisstöd som nyligen presenterats fullföljer vallöftet att inte lämna svenska folket i sticket. Givet det vi nu vet om utformningen av stödet kombinerat med hur extremt försenat det är menar jag att det är ganska magstarkt att hävda det.

Nu är modellen och kriterierna för elprisstödet klara. Vad blev det? Jo, kunder i södra Sverige, närmare bestämt elområde 3 och 4 ska kompenseras. Men det gäller inte bara södra Sverige. En granskning visar att Sveriges miljardärer hör till dem som kommer att få mest pengar när elprisstödet ska betalas ut nästa år. Samtidigt som varenda miljardär i södra Sverige får enorma summor blir alltså alla fattigpensionärer, ensamstående föräldrar och småföretagare norr om Dalarna utan en endaste krona i stöd. Det menar vi är djupt orättvist och stötande.

Jag vill därför fråga ministern varför hennes regering har sjösatt ett elprisstöd som ger miljarder till miljardärer men inte en krona till hushåll som i dag är enormt utsatta bara för att de bor i norra Sverige.


Anf. 31 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! De som nu får del av elstödet får det därför att de under mycket lång tid har haft flera gånger högre elräkningar än man har haft i övriga landet. De som får elstöd är också de som har betalat in till de så kallade flaskhalsintäkterna - det finns egentligen inget sådant begrepp. De pengarna återförs nu till kunderna.

Vi vidtar nu, utöver det, åtgärder för att till exempel dämpa situationen för hushåll som har det tufft ekonomiskt, till exempel ensamstående kvinnor som är i behov av bostadstillägg; vi ser till att man fortsatt kan få 1 300 kronor ytterligare varje månad för att avlasta den svåra situationen. Vi sänker reduktionsplikten, som många partier här i Sveriges riksdag vill fortsätta att hålla på en hög nivå och till och med öka de kommande åren. Och vi har förbättrat reseavdraget för dem som har resor på över fyra mil, vilket inte minst gäller de norra delarna och många personer som har små ekonomiska marginaler men är i behov av bilen.


Anf. 32 Marielle Lahti (MP)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är sant att vi har olika prisområden. Men det betyder inte att priset är samma fördelat på fyra prisområden varje timme, varje dygn, året runt och under alla perioder. Det gör det extra orättvist, menar jag.

På vilket sätt och när kommer ministern och hennes regering att kompensera kunderna i norra Sverige?


Anf. 33 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Vi kommer inte att lämna någon del av svenska folket i sticket. Den politik som förde Sverige hit har gjort att Sverige är illa rustat i ett svårt, allvarligt säkerhetspolitiskt läge och i en svår energikris som nu drabbar både hushåll och företag. Men det är inte den politik som kommer att föra Sverige ut ur krisen. Därför lägger vi om den. Men det kommer att ta tid.

Om man slår av benet på en person läker det inte hur snabbt som helst. Ansvaret för att läka ihop det här tar nu den här regeringen. Men det kommer att ta tid.


Anf. 34 Mats Green (M)

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sverige befinner sig mitt i en energikris. Det är uppenbart för alla och envar. Hushåll och företag brottas med skyhöga elpriser, elbrist råder och överföringsproblem i näten gör att södra Sverige drabbas mycket hårt. Det finns också risk för både strömavbrott och bortkoppling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom fluktuerar elpriserna mycket, på grund av att Sveriges elproduktion inte längre är stabil och planerbar efter den tidigare regeringens avveckling av fungerande kärnkraft. Vi som var med här i kammaren minns att Socialdemokraterna tog upp en spontan applåd och jublade när de med en rösts marginal lyckades stoppa vårt förslag för att rädda Ringhals 1 och 2.

Jag vill med tanke på den nuvarande situationen fråga statsrådet Busch: Hur stor påverkan har detta fått? Och vad avser regeringen att göra för att stabilisera elpriserna i Sverige?


Anf. 35 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det finns ingen quickfix efter de senaste årens mycket märkliga prioriteringar, som har försämrat förutsättningarna för en grön och offensiv omställning och förutsättningarna för att stärka svensk konkurrenskraft och se till att vi kan bana väg för fler arbetstillfällen. Man har märkt det omedelbart i de södra delarna av landet i form av ungefär dubbelt så höga elräkningar som direkt följd av nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Detta är inte någonting som bara jag säger, utan det sägs av Energiforsk, som är en oberoende instans.

Detta gör också att det är svårare att trycka in mer förnybar energi i systemet, för det kräver mer planerbar energi och stora enheter. Det här har fått ödesdigra konsekvenser för den gröna omställningen, för priserna och för vår motståndskraft i en mycket svår tid. Vägen framåt är: Bygg, bygg, bygg - mer vindkraft, men framför allt mer kärnkraft!


Anf. 36 Mats Green (M)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är ett faktum att man hade samma elpris i hela Sverige innan Socialdemokraterna lade ned Ringhals 1 och 2.

Jag skulle också vilja be statsrådet att beskriva sina tankar kring de elintensiva företagen, som är helt beroende av tillgången på energi, och deras mycket svåra situation i det läge som nu råder och som regeringen och vi tvingas hantera.


Anf. 37 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Vi har kallat till oss samtliga större kraftproducenter för att se vad de kan göra för att leverera ännu mer el in i systemet. Vi har också gett i uppdrag till Svenska kraftnät att upphandla mer kapacitet vid topplasttimmarna, när trycket är som störst, för att kunna se till att stora företag som står för många arbetstillfällen inte plötsligt riskerar att gå ned. Det är några av de akuta åtgärderna nu, men vi behöver tänka långsiktigt också.


Anf. 38 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Flera har redan varit inne på elstödet. Vi vet att regeringen har lagt tydligt fokus på att i första hand hjälpa hushållen. Men som egen företagare och aktiv i flera näringslivssammanhang ser jag att situationen för företagen är akut. Vi står inför varsel och konkurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan i maj bäddade kommissionen för möjligheten att använda kapacitetsintäkterna, de så kallade flaskhalsintäkterna, för ett elstöd. Men den förra regeringen gav inte ett uppdrag till Svenska kraftnät förrän den 18 augusti.

Min fråga till energi- och näringsministern är: Hade det varit möjligt att ha ett färdigt högkostnadsskydd på plats lagom till att krisförordningen antogs den 6 oktober om den förra regeringen hade påbörjat ansökan till Svenska kraftnät tidigare?


Anf. 39 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag tackar för det stora intresset för de här frågorna.

Det korta svaret är ja. Det är mycket som man upptäcker när man kliver in på Regeringskansliet. Jag ska inte ta i och säga att det har varit tomt i ladorna, men det är mycket som skulle ha kunnat vara betydligt längre gånget givet att man visste att vi stod så illa rustade. Det faktum att man inte gav något förberedande uppdrag alls trots att kommissionen redan i maj aviserade att den här möjligheten skulle komma har självklart inneburit en försening.

Samtidigt vill jag vara tydlig med att det behövs ett komplext system för att trycka ut 55 miljarder i ersättning till nästan 5 miljoner hushåll. Men det raka svaret är: Hade man gett det uppdraget från den tidigare regeringen hade detta kanske kunnat vara på plats ännu tidigare än den 1 november, som det nu blev.


Anf. 40 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vet att den nya regeringen jobbar intensivt med att hitta framkomliga vägar. Det är självklart inte enkelt att på några veckor ställa det här till rätta efter flera års undermåligt jobb. Men de besked som du har gett i dag, Ebba, ger mig ändå en förhoppning om att hjälpen är på gång och att regeringen tittar på andra möjligheter.

Jag vill ställa en sista fråga. Har ministern möjlighet att säga när näringslivet kan få hjälp av elstödet?


Anf. 41 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det här är en fråga som också måste harmoniseras med EU:s statsstödsregler. Det är det raka svaret på varför det dröjer. Vi arbetar dygnet runt på Regeringskansliet för att kunna säkerställa att stödet till företagen kommer så snart som möjligt. Nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning kunde vi presentera elstödet: Så här blir det, och detta kan man räkna med som stöd. Men vi behöver få klartecken för att säkerställa att företag inte blir återbetalningsskyldiga. Det vore riktigt illa.


Anf. 42 Louise Eklund (L)

Herr talman! Även jag skulle vilja ställa en fråga till energi- och näringsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi står inför en mycket allvarlig situation, vilket också har påtalats här i salen. Den nedstängning av planerbar kraft som vi har sett i de södra delarna av landet börjar nu bli verkligt kännbar. Det är inte bara kallt. Det riskerar även att bli väldigt mörkt kommande dagar. Belastningen på elnätet kommer att vara hög när driftsstoppet på Ringhals 4 förlängs och när nu även Oskarshamn 3 får driftsstopp mellan den 9 och den 18 december.

Mot bakgrund av detta undrar jag hur orolig ministern är för energisituationen i Skåne och de södra delarna av landet.


Anf. 43 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Vi gör nu en kraftig omläggning från den tidigare regeringens strategi för att säkra elförsörjningen i de södra delarna av landet. Den strategin byggde tungt på att man skulle sno den billiga och utsläppsfria elen från de norra delarna. Det sätter vi stopp för. Ska vi värna attraktionskraften i de norra delarna av Sverige måste vi säkerställa att den elproduktionen blir kvar där. Södra Sverige måste ta ansvar för sin egen elproduktion.

Därför är det som ledamoten tar upp så allvarligt. Diskussionen borde nu verkligen gälla krismedvetenheten. Vi befinner oss i en energikris och har enligt myndigheterna en reell risk för frånkoppling från elnätet. Detta är kännbart. Vi planerar aktivt för det fall detta skulle inträffa för att kunna ge hushåll och företag stöd att hantera situationen. Men risken är reell och svår.


Anf. 44 Louise Eklund (L)

Herr talman! Jag tackar för det svaret. Jag uppskattar att energiministern delar den oro som jag och många andra boende i de södra delarna av landet känner över vad som ska hända de kommande dagarna. Jag uppskattar också att det verkar finnas en plan för hur situationen ska hanteras om det blir så att vi står inför frånkoppling.


Anf. 45 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag avstår från att utveckla detta ytterligare.


Anf. 46 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Nästa vecka ska statsministern presentera prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet i EU. I januari tar Sverige över klubban.

De senaste veckorna har vi kunnat läsa om att det samarbete med Sverigedemokraterna som regeringen har även omfattar stora delar av EU-politiken. Samarbetet ska enligt en lista som Sverigedemokraterna själva gått ut med omfatta EU:s gemensamma klimat- och miljöpolitik, migrationspolitik, jordbrukspolitik med mera. I flera för Sverige väldigt viktiga frågor kommer Sverigedemokraterna alltså att ha ett avgörande inflytande över förhandlingarna under ordförandeskapet.

Min fråga till EU-ministern är om hon anser att det finns några områden där Sverigedemokraterna inte bör ha inflytande över EU-politiken med tanke på att regeringen gjort sig beroende av ett parti som beskriver sig självt som Sveriges mest EU-kritiska parti, som har svårt att ställa sig bakom EU:s grundläggande värderingar, som struntar i klimatmålen och som generellt är väldigt kritiskt till EU:s klimatpolitik.


Anf. 47 Statsrådet Jessika Roswall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Linnéa Wickman för frågan. Vi är fyra samarbetspartier som vunnit väljarnas förtroende att skapa förändring, och det är det vi gör. Tidöavtalet innehåller sju samarbetsprojekt där det tydligt regleras vad som ingår och inte ingår.

Jag vill passa på att säga att ordförandeskapet börjar om några veckor och att min och regeringens ambition är att vi gemensamt - regeringen tillsammans med riksdagen - ska hitta breda lösningar för att få ett så framgångsrikt ordförandeskap som möjligt. Vi har gjort det förut: 2001 under Perssonregeringen och 2009 under Reinfeldtregeringen. Jag hoppas att vi tillsammans kommer att göra ett framgångsrikt ordförandeskap på alla nivåer.


Anf. 48 Victoria Tiblom (SD)

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till EU- och Nordenminister Jessika Roswall.

Nordiska rådets vision och inriktning för det nordiska samarbetet deklareras övergripande som grönt, socialt och konkurrenskraftigt. Men begreppet trygghet saknas. Sedan det nordiska samarbetets etablering för 70 år sedan har mycket hänt i samhället. Samarbetet föddes i en efterkrigstid då man i högre grad betraktade freden som mer tryggad. Men med de senaste decenniernas utveckling har vi nu ett nytt försvars- och säkerhetspolitiskt läge, inte minst för Ukraina, Sverige och Finland.

Utvecklingen har också inneburit att brottsligheten eskalerat i takt med växande utanförskapsområden. Sverige har ibland beskrivits som ett transitland i Norden för narkotika och har ökade vapenflöden och dödsskjutningar som slår rekord.

Mina frågor blir därför: Hur ser EU- och Nordenminister Jessika Roswall på den nordiska visionen avseende trygghets- och säkerhetsområdet? Finns det behov av en uppdaterad visionsberättelse, och på vilket sätt skulle det i så fall behöva ske?


Anf. 49 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som nybliven Nordenminister var ett av mina första uppdrag att åka till Finland på Nordiska rådets session. Det var en mycket givande och bra session. Det var första gången för mig.

Jag tar med mig flera saker från den sessionen. Det ena är den vision som nämndes och som jag tycker är väldigt bra och framåtsträvande. Det andra som vi behöver fokusera på är trygghetsfrågor i den bemärkelsen att vi befinner oss i en säkerhetspolitisk kris. Vi behöver samarbeta mer inom Norden, EU och Nato. Det fanns en stor medvetenhet bland alla som var där och bland samarbetsministrarna om att vi behöver fördjupa detta samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med mina nordiska kollegor och tillsammans med riksdagen och Nordiska rådets representanter här. Det finns mer att göra, och det finns en krismedvetenhet hos oss att göra saker och ting nu.


Anf. 50 Andrea Andersson Tay (V)

Herr talman! Regeringen skär i sin budget ned kraftigt på skydd av värdefull natur. Samtidigt har Sverige fastslagna miljömål som inte har förändrats.

Målet Levande skogar anger att den biologiska mångfalden i skogen ska skyddas. Trenden för målet är negativ. Nuvarande styrmedel är inte tillräckliga för att nå det. Ändå anser regeringen att ett frivilligt formellt skydd i fortsättningen ska vara utgångspunkten. Ansvaret för att bedöma vilka skogar som ska skyddas kommer framöver att ligga på de enskilda markägarna, och pengarna som ska ersätta dem för detta minskar kraftigt.

Min fråga till klimat- och miljöministern är: Kan du lova att inga skogar med höga naturvärden kommer att avverkas, och kommer de skogsägare som vill få sina skogar formellt skyddade att få ersättning?


Anf. 51 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det finns en stor dialog om hur vår klimat- och miljöbudget är utformad. Låt mig börja med att påpeka att det är en historiskt stark klimat- och miljöbudget. Det är den näst största någonsin. Det satsas drygt 20 miljarder på effektiva och långsiktiga miljö- och klimatåtgärder. Det är en historiskt stark miljöbudget.

De beräknade nivåerna för åren framöver är preliminära i en vårändringsbudget. Vi kommer att noga följa hur vi ska se till att finansiera all den politik som vi vill utföra.

Avseende skyddet av både skog och annan värdefull natur kommer regeringen självklart att fortsatt arbeta för att upprätthålla det som vi har bundit oss till i enlighet med miljöbalken och annan lagstiftning som skyddar. Men vi kommer även att se över hur vi kan utveckla det ytterligare.

Det gäller bland annat det internationella arbete som behöver ta ett kraftigt kliv framåt. Jag åker i nästa vecka till Montreal för att tillsammans med andra länder i FN-konstellation se till att vi kan skydda värdefull natur världen över.


Anf. 52 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag och Camilla Waltersson Grönvall var tidigare överens om att forskning och implementering av densamma inom socialtjänstens arbete är lika viktig som vissa justeringar i lagstiftningen för att säkerställa att vi ger det bästa stödet till utsatta barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tyvärr ser jag inte det i Tidöavtalet. Jag ser i princip det motsatta. I det avtalet finns att åklagare ska kunna ansöka och fatta beslut om omhändertagande av till exempel barn och unga. Det är personer som inte har fått utbildning inom området socialtjänst. De har naturligt då inte heller kunskap om den senaste forskningen om relevanta insatser för barn och unga.

Därför undrar jag vad det finns för stöd till forskning och implementering inom socialtjänsten i regeringens arbete. Det handlar om att få bättre utredningar för att säkerställa att det alltid är barnets bästa som sätts i främsta rummet.


Anf. 53 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack så mycket, Martina Johansson, för frågan!

Utsatta barn är en oerhört prioriterad del av regeringens arbete. Det finns 22 punkter som väldigt tydligt framhåller det brottsförebyggande och förebyggande arbetet i Tidöavtalet. Det är väldigt tydligt, skulle jag snarare säga, att det är en viktig och prioriterad fråga i just Tidöavtalet.

Givet den kriminalitet som är så systemhotande är det viktigt att socialtjänsten och övriga funktioner i samhället är väl rustade att kunna arbeta med just utsatta barn. Därför ligger det en rad insatser i Tidöavtalet som är svåra att utveckla på några få minuter. Men jag återkommer gärna till Martina Johansson i den frågan.


Anf. 54 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Mot bakgrund av att regeringens största samarbetsparti Sverigedemokraterna uttalat att man vill slopa de svenska klimatmålen är min fråga till klimat- och miljöministern: Kan hon garantera att Sveriges klimatmål ligger fast eller förstärks i enlighet med Parisavtalet under den här mandatperioden?


Anf. 55 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Tack för frågan, Elin Söderberg!

Samarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna utgår som säkert alla i kammaren vet från Tidöavtalet. I Tidöavtalet är det väldigt tydligt skrivet att regeringens klimatpolitik ska vara ambitiös och effektiv. Det är utifrån det vi lägger fram den politik som vi lägger fram. Det är de ledstjärnor vi utgår från när vi utformar all den politik som ska leda till att vi når de klimatmål som Sverige har satt upp.

Vi arbetar också i enlighet med de klimatlagar som riksdagen har antagit och använder många av de medel som under lång tid har utvecklats för att Sveriges klimatpolitik ska ta sig framåt.

Det finns såklart olika åsikter om klimatpolitik både i Sveriges riksdag och mellan samarbetspartierna. Men i Tidöavtalet har vi noga fastställt att den politik vi bedriver ska vara ambitiös och effektiv. Det betyder att vi arbetar mot de klimatmål som är fastställda av Sveriges riksdag.


Anf. 56 Malin Höglund (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Jag vill börja med att gratulera till uppdraget. Det är jätteroligt.

Jag har under åtta år varit socialnämndens ordförande i Mora och följt hur socialtjänsten arbetar med nära och tidiga insatser. I en liten kommun känner oftast alla varandra. Det kanske också gör det lättare.

Vad gör regeringen inom socialtjänstområdet för att stärka det brottsförebyggande arbetet?


Anf. 57 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Till att börja med är det väldigt viktigt att understryka att inget barn föds kriminellt. Socialtjänstens viktiga uppgift som ett nav i arbetet kan inte tillräckligt noga understrykas.

Det kommer också att vara en prioriterad fråga för regeringen att lyfta fram socialtjänstens och socialsekreterarnas viktiga roll. Det är någonting som jag tycker att man tidigare gjort alltför sällan.

När det gäller resurser avsätter vi en knapp miljard till det brottsförebyggande arbetet. För att bara nämna några få punkter är de 400 miljonerna till föräldraskapsstöd en väldigt viktig punkt.

Vi lägger också nästan en halv miljard för att säkra att det finns tillräckligt med platser för vård av barn och unga. Vi lägger 10 miljoner för att stärka socialtjänstens arbete. Det är en inledning på ett större arbete. Jag vill slutligen nämna Bris och dess viktiga nationella stödlinje. Det är några få saker.


Anf. 58 Lili André (KD)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ebba Busch.

Sveriges och Europas näringsliv står i dag inför stora utmaningar särskilt vad gäller konkurrenskraft. En stundande lågkonjunktur, Rysslands avskyvärda invasion av Ukraina och risk för ökad protektionism och statsstöd gör livet tufft för svenska företag.

Det är därför oerhört viktigt att på hemmaplan skapa bättre förutsättningar vad gäller svenska företags konkurrenskraft. Så tryggar vi långsiktigt jobb och välfärd.

Att Tidöavtalet är tydligt på denna punkt är mot den bakgrunden mycket glädjande. Man vill stärka produktivitet och företagande för att Sverige fortsatt ska kunna vara ett rikt välfärdsland. Då behövs en god tillväxt som bygger på hög produktivitet. Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas.

Min fråga till statsrådet Ebba Busch är vad regeringen redan hunnit göra och kommer att göra för att stärka svensk konkurrenskraft.


Anf. 59 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det här är en prioriterad fråga. Utöver att få ordning på det svenska energisystemet, vilket kommer att vara ett långsamt, viktigt men mödosamt arbete, behöver svenska företag - inte minst de små företagen - lättnader från byråkrati och administration. Det fanns en tid då näringslivsfrågorna var många och stora och inte bara handlade om el. Det behöver vi komma ihåg. Regelbördan behöver minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har redan i budgeten som presenterades i höst genomfört förstärkningar av verksamt.se och Regelrådet. Verksamt.se är ett effektivt verktyg som förenklar för företagen genom att samla och tillgängliggöra myndighetsinformation riktad till företagen. Regelrådet granskar konsekvensutredningar och författningsförslag för att se till att hålla nere administrationsbördan. Det är genom att stärka svensk konkurrenskraft som vi tryggar jobb och välfärd.


Anf. 60 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch. För oss i södra Sverige har det under lång tid varit tydligt att tidigare regeringars energipolitik är undermålig. Vi har en situation med krympande förmåga att producera egen energi. Vi har stora kapacitetsproblem och kraftigt ökade priser.

Att utreda vad som krävs för återstart av två reaktorer på Ringhals, R1 och R2, var en fråga som jag drev i valrörelsen i Halland, och därför är jag mycket glad över att det nu är en punkt i Tidöavtalet. Där står det att vi skyndsamt ska göra en genomgående utredning av vad som krävs för återstart av en eller två reaktorer på Ringhals - alltså inte om det går, utan vad som krävs.

Därför är min fråga till energi- och näringsministern hur det går med den här frågan och när vi kan förvänta oss ett svar på vad som krävs för återstart. Behovet av mer planerbar elproduktion är ju, som vi alla är medvetna om, akut i Halland och södra Sverige.


Anf. 61 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Via talmannen önskar jag nu vända mig till hallänningarna lite extra i det här svaret.

Beslutet att aktivt bidra till en politik som innebar nedläggning av Ringhals 1 och 2 har fått ödesdigra konsekvenser. Frågan har debatterats flitigt i den här kammaren, och det har funnits flera omgångar då man via riksdagen hade kunnat välja en annan väg framåt innan det var för sent.

Vi har sedan vi tillträdde för drygt sju veckor sedan genomfört möten med ägarna och tagit in information om hur de ser på läget och vad som krävs. Vi analyserar den och kommer att återkomma om möjliga vägar framåt. Det handlar om hur vi viktar den information vi har fått kring vad som är rätt beslut framåt.


Anf. 62 Joakim Järrebring (S)

Herr talman! En av regeringens främsta prioriteringar är att dra ned på Sveriges miljöambitioner och kraftigt sänka anslagen till bland annat värnandet av biologisk mångfald och värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gäller vattenmiljön har det gjorts väldigt mycket inom ramen för LOVA, lokala vattenvårdsprojekt. Det handlar om utredningar kring våtmarker, vattenplaner för att minska näringsläckage, fiskräkning i vattendrag, kartering av bottnar och provtagning för att bedöma miljöproblem med övergödning, för att nämna några av de över 3 000 redan finansierade lokala vattenvårdsprojekten.

Min fråga till klimat- och miljöministern är hur hon ser på framtiden för ytterligare LOVA-projekt med anledning av regeringens neddragningar i budgeten.


Anf. 63 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Tack för frågan, Joakim Järrebring! Ja, det talas ju om att vi skulle ha sänkt våra ambitioner i denna regering - alltså ambitionerna för klimat- och miljöarbetet. Det stämmer inte. Det fastslås i både Tidöavtal och regeringsförklaring att den här regeringen kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, och vi har redan börjat verkställa några av de initiativ som vi ämnar ta för att verkställa denna ambition.

Vad gäller den biologiska mångfalden, och särskilt skyddet av värdefull natur, satsar vi över 2 miljarder på den delen av arbetet. Det anser jag inte är låga ambitioner eller lite medel. När det kommer till havs- och vattenfrågor var bland det första vi gjorde att verkställa det vi skrivit i regeringsförklaringen där vi konstaterade att vi behöver hantera övergödningen och flytta ut trålgränser.

Vi är alltså i full gång med att på nationell nivå arbeta med såväl havs och vattenfrågor som skydd av värdefull natur, men det finns självklart alltid mer att göra.


Anf. 64 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att det tillfälliga tillstånd att bryta kalk som Cementa fått är lagligt. Det är ett ytterst positivt beslut. Dessvärre skulle denna tillfälliga glädje kunna dö ut redan nästa vecka, detta eftersom Cementa har gjort en ny ansökan för sin framtida verksamhet och den domen kommer den 13 december.

Bortsett från tillväxtfientliga myndighetsaktivister och miljöextremister torde det inte finnas någon som anser det lämpligt att stänga svensk cementproduktion. Det hade hotat hundratusentals jobb, och central infrastruktur, industri med mera hade behövt stanna upp helt. Om vi över huvud taget önskat bygga något hade vi i ett sådant läge varit i behov av att importera cement till Sverige.

Hur avser minister Busch att agera i denna för näringslivet så viktiga fråga, oavsett domslut i frågan?


Anf. 65 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det här är ett typexempel på när man bedrivit kortsiktig symbolpolitik och riskerat både svensk konkurrenskraft och svenska företags möjligheter att erbjuda människor arbetstillfällen. De drar in medel till vår gemensamma välfärd och ser till att vi har produktion i Sverige, vilket innebär att vi bidrar till att minska utsläppen totalt sett i stället för att göra oss än mer importberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det var ett glädjande besked som vi fick från domstolen i veckan. Det gör att regeringen vet att detta är en tänkbar väg framåt om det skulle krävas. Nu följer vi frågan och avgörandet de kommande veckorna mycket noga, och vi kommer att göra allt vi kan för att bana väg för fortsatt cementproduktion i Sverige.


Anf. 66 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

När en ungdom tvångsomhändertas enligt LVU är det ett väldigt långtgående ingrepp i en ung människas liv. När ett barn dessutom placeras på ungdomshem innebär det att samhället fullt ut tar över ansvaret för den ungdomens väl och ve. Trots det förekommer övergrepp av personal på statliga ungdomshem.

I måndags sände radioprogrammet Kaliber ett avsnitt där det framgick att personal som misstänks för sexualbrott på Sis-hem tillåts arbeta kvar med ungdomarna under pågående utredning. Detta har även kritiserats av Ivo, men det har inte lett till någon förändring.

Statsrådet sa nyss att utsatta barn är en prioriterad fråga. Min fråga är alltså vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att sexualbrottsmisstänkt personal på statliga ungdomshem inte ska tillåtas arbeta under pågående utredning.


Anf. 67 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga. Låt mig först säga att det vi tar del av i den här rapporteringen verkligen är fruktansvärt och helt oacceptabelt. Om det är någonting man som utsatt barn och ungdom i Sverige ska kunna vara trygg i är det att om man blir placerad i samhällets vård ska man också kunna vara säker på att man är i trygghet och säkerhet, och att man får den vård som samhället också är skyldigt att ge. Jag är väldig tydlig med att när det handlar om att man ska ha denna trygghet måste detta också ske.

Jag har redan haft flera kontakter med Sis, med generaldirektören och ledningen, för att fortsätta det arbete som jag gjorde också som ledamot i socialutskottet. Det är viktigt att vi vidtar alla åtgärder för att barn och unga ska känna denna trygghet.


Anf. 68 Nicklas Attefjord (MP)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energiministern. Sverige och svensk industri behöver, som vi alla vet, inte mer av konstruerade konflikter mellan olika kraftslag utan i stället beslut som levererar ny kraft till den gröna omställningen.

Som invald i riksdagen för att representera Skaraborg utgår jag från att ministern är väl medveten om att Västsverige är det industriella lokomotivet i Sverige. Detta lokomotiv är nu mitt uppe i en grön omställning för att ligga i framkant när världen efterfrågar allt från elektriska lastbilar till återvunnen plast gjord med vätgas - mycket tack vare Miljöpartiets industrikliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Redan befintliga investeringar från näringslivet i Västsverige kräver att det till 2030 tillförs 1 500 megawatt, det vill säga kraft motsvarande hela Stockholms elförbrukning. Enligt alla seriösa bedömare är det den havsbaserade vindkraften som kan leverera den mängden till 2030, som alltså bara är sju år bort.

Min fråga till ministern är: När kommer beslutet från regeringen så att byggandet av vindkraftsparkerna på västkusten kan sätta igång? Industrin vill ha svar, och klockan tickar.


Anf. 69 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det är underbart att få en relevant fråga från Västgötaslätten!

Vi har sammanfattat strategin framåt för den nya regeringen så här: Alla goda krafter behövs. Jag delar ledamotens inställning att vi inte ska ställa kraftslag mot varandra. Vi behöver se att de har olika för- och nackdelar men att alla behövs för att bilda en konkurrenskraftig helhet om vi ska lyckas med våra högt satta klimatmål.

Det vi gör nu med det nya superdepartementet Klimat- och näringsdepartementet - notera att "klimat" kommer först här - är att vi sammanfogar det ansvar som finns mellan statsrådet Pourmokhtaris område och mitt område för att kunna öka takten i tillståndsprocesserna för både havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det är en viktig väg framåt för att industrin ska kunna fortsätta att hålla ett högt tempo.


Anf. 70 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Moderaterna har högt ställda ambitioner när det gäller socialtjänsten. Inte minst vill vi stärka socialtjänstens förebyggande arbete och skapa bättre förutsättningar för tidiga insatser så att små problem inte tillåts växa sig stora.

På många håll i Sverige ser vi samtidigt att socialtjänsten är under hård press och går på knäna. Man har svårt att rekrytera personal och behålla personal. På senare tid har problemen med trakasserier, otillåten påverkan och desinformation ytterligare satt press på socialtjänsten.

Detta är oerhört allvarligt för landets socialsekreterare, men framför allt för dem som socialtjänsten är till för: människorna. Det gäller inte minst barn som är i behov av samhällets stöd för att inte fara illa. Ytterst är detta, precis som ministern tidigare sa, ett hot mot vår demokrati.

Därför skulle jag vilja fråga socialministern om hon kan utveckla hur regeringen vill arbeta för att möta detta. Vad vill ministern göra för att trygga socialsekreterarnas arbetsmiljö?


Anf. 71 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack så mycket, Johan Hultberg, för den viktiga frågan! Låt mig än en gång vara tydlig, för jag tror inte att det kan upprepas tillräckligt många gånger: Svensk socialtjänst kidnappar inte barn. Denna desinformationskampanj är till stor skada, och det är viktigt att samhället reagerar kraftfullt och sätter sig till motvärn mot just detta. För - och jag upprepar också detta - det här handlar ytterst om de barn vi är satta att skydda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är det också viktigt att den yrkesgrupp som arbetar med detta viktiga uppdrag, nämligen socialtjänstens medarbetare och socialsekreterarna, känner sig trygga på arbetet.

Jag har haft ett möte med alla berörda myndigheter. Vi har också haft möten med fackliga organisationer. De har lämnat en rad förslag. Det finns ett antal utredningar som arbetar, inte minst Socialtjänstutredningen. Den avser vi att ta vidare, och den kommer att saluföras under 2024. Men det finns också andra lagförslag som vi avser att lägga fram och genomföra som jag kommer att återkomma till i närtid med en presentation av.


Anf. 72 Karin Sundin (S)

Herr talman! Min fråga går också till Camilla Waltersson Grönvall som ansvarig för barnens rättigheter.

I Tidöavtalet står att kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Myndigheterna får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Det här har skapat stor oro hos kommunanställda lärare. Hur ska de kunna vara goda pedagoger och trygga vuxna för sina elever om de samtidigt ska agera angivare och gränskontrollvakter? Kommer alla barn ens att våga gå till skolan?

För mig stämmer inte det här överens med barnkonventionens artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, och ingen får diskrimineras. Det stämmer inte heller med artikel 28: Barn har rätt till utbildning.

Min fråga är därför: Hur tänker statsrådet säkerställa alla barns ovillkorliga rätt till en god, likvärdig och trygg skolgång?


Anf. 73 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack så mycket, Karin Sundin, för frågan! Låt mig inledningsvis säga att regeringen anser att det krävs ett fortsatt och systematiskt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen och strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken.

Men med det sagt vill jag också säga att den tidigare regeringens förda politik har lett till parallellsamhällen, och i dessa parallellsamhällen lever såväl barn som vuxna under oerhört svåra förutsättningar.

När det har fattats beslut om ett nej - att man inte får vistas i landet - måste ett nej alltid vara ett nej. Man måste också ställa sig frågan: Vem skyddar man när inte minst barn och unga är de som har det svårast när de hamnar i dessa parallellsamhällen?


Anf. 74 Yasmine Eriksson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till klimat- och miljöministern. Det finns en del nya klimatskatter eller avgifter att vänta framöver från EU-håll. Det rör sig bland annat om Fit for 55 och CBAM, alltså gränsjusteringsmekanismen för koldioxid vid import av varor från länder utanför EU. Det är tänkt att en avgift ska betalas när man importerar till exempel cement, gödsel eller elektricitet.

Det går att debattera anledningen till att man inrättar sådana här avgifter. Vissa menar att det handlar om att skydda EU:s inre marknad när våra egna verksamheter kan få konkurrensnackdelar med högre utsläppskrav. Andra menar att det handlar om att hindra företag att flytta sina verksamheter till länder utan dessa krav och kostnader.

Avgifterna paketeras i ett omslag av att EU kan sätta press på andra länder att öka ambitionerna på klimatområdet. Därför undrar jag hur klimat- och miljöministern ser på dessa koldioxidtullar och vad hon anser att intäkterna kan användas till på bästa sätt.


Anf. 75 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Tack, Yasmine, för frågan! Det finns en generell princip som många talar om inom klimatpolitiken och som kallas polluters pay, alltså att den som släpper ut också ska betala kostnaderna för utsläppen.

Sett till import av alla möjliga varor finns det ett glapp. Det är skillnad mellan produkter som produceras i Europa efter alla de lagar och regler som vi har för att leva upp till en viss standard både vad gäller miljö och klimat och produkter som vi importerar utifrån. Vi ser därför att det finns fördelar med CBAM.

Sedan kan man självklart diskutera vilka konkurrensmässiga konsekvenser detta kan få, men generellt sett är det viktigt att uppmuntra en god standard för både miljö och klimat i alla produkter, oavsett om vi importerar dem utifrån eller från EU eller om vi producerar dem inhemskt.


Anf. 76 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sverige plågas av höga priser på el och drivmedel, till viss del på grund av det ryska kriget men till mycket stor del också på grund av den tidigare förda politiken. Det är utmärkt att regeringen har aviserat reformer för att komma till rätta med det, senast i tisdags för att också skydda gaskonsumenter.

För min hemregion Gotland är situationen mycket svår. I våras tredubblades priserna på fartygsbränslen, vilket har lett till kraftiga prisökningar för båtarna i Gotlandstrafiken.

Vilka åtgärder ser regeringen som möjliga, och vad överväger regeringen att göra för att stötta gotlänningarna i denna svåra tid och också säkra vår landsväg till fastlandet?


Anf. 77 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det tycks vara en nyhet för en del politiker och förtroendevalda att vintern är ett återkommande koncept i Sverige och att Gotland är en ö.

Dessa förutsättningar behöver följas av åtgärder när det blir tuffare. Regeringen skjuter till 200 miljoner i höständringsbudgeten till Gotlandstrafiken för de ökade bränslekostnaderna under, låt mig understryka, innevarande år - detta för att den tidigare regeringen inte hade med det i vårpropositionen. I budgetpropositionen för 2023 tillförs ytterligare 50 miljoner kronor.

Innan jul ska jag ytterligare två gånger till Bryssel för att inom ministerrådskretsen se vad vi kan göra för att pressa priserna på gasen långsiktigt.


Anf. 78 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ebba Busch.

Priserna stiger, och många är oroliga för framtiden. Läget är ansträngt, inte bara i södra Sverige utan även i norra. I detta svåra ekonomiska läge är småföretag särskilt utsatta, och många är nu oroliga för att höga kostnader kan tvinga företagen att varsla eller gå i konkurs.

Fyra av fem jobb skapas av småföretag, och svensk tillväxt är beroende av att mindre företag ges förutsättningar att kunna växa och på så sätt bidra till att stärka svensk ekonomi och den svenska välfärden.

Regeringen har inte gett besked om när ett elprisstöd för småföretag kommer - om det kommer över huvud taget. I stället för att fokusera på den förra regeringens arbete, kan ministern berätta för småföretagarna och mig hur länge små och medelstora företag måste vänta på besked om det elstöd som utlovats och som nu krävs för att rädda jobb inför en stundande lågkonjunktur?


Anf. 79 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag delar ledamotens stora engagemang för att det är Sveriges företagare som är jobbskaparna. Vi som politiker och förtroendevalda skapar inte ett enda arbetstillfälle. Vi kan bara bana väg för dem.

Det finns ingen quickfix, ingen enkel lösning på en sådan kraftig nedmontering av elsystemet som vi har sett de senaste åren. Det handlar inte om att peka finger åt någon annan utan om att konstatera att vägen ur detta är lång och svår men enda vägen framåt.

Den 17 november kom beskedet från Energimarknadsinspektionen om godkännandet av det elstöd som vi presenterade nio dagar efter att vi tillträdde i regeringsställning. Vi jobbar dygnet runt för att bana väg för att detta ska nå företagen så snart det bara är möjligt.


Anf. 80 David Lång (SD)

Herr talman! Jag riktar min fråga till EU-minister Jessika Roswall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Från EU kommer ständiga försök att inskränka medlemsstaternas skattesuveränitet och flytta beslut över skattepolitiken till EU-nivå. Men under mina nästan tio år i skatteutskottet har Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna varit konsekvent och tydligt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU. Dock har Liberalerna sedan 2018 inte varit lika tydliga, och Liberalerna är ett regeringsparti.

Frågan är också intressant med anledning av att det nu bara är veckor kvar innan det svenska ordförandeskapet inleds. Det är för övrigt samma år som vi firar 500 år av obruten självbeskattning.

Jag skulle vilja ha besked av EU-ministern: Kan EU-ministern garantera att regeringen kommer att fortsätta att stå benhårt fast vid vår nationella skattesuveränitet?


Anf. 81 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar David Lång för frågan.

För skattebeslut inom EU krävs enhällighet. Som riksdagen vet har det under ett par år funnits en konferens om Europas framtid. Här finns ett antal förslag på fördragsändringar som skulle krävas om man vill ändra hur beslut ska fattas, till exempel om skatter.

Eftersom det finns så olika uppfattningar inom medlemsstaterna ser jag ingen möjlighet att göra ändringar. Regeringen har sagt att man på vissa områden kan se över beslutsordningen, men inte när det gäller skatter. Här ska enhällighet fortfarande krävas.

Regeringen kan som sagt öppna för ändringar på andra områden. Dock saknas det enighet bland medlemsstaterna för att göra förändringar.


Anf. 82 Lars Engsund (M)

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

När jag började min yrkesbana som kärnkraftsingenjör för över 25 år sedan hade Sverige ett välfungerande elsystem. Den rödgröna politiken har målmedvetet och engagerat arbetat för att ta oss ur den situationen, om jag ska vara en smula ironisk.

Långsiktiga lösningar finns presenterade i Tidöavtalet, men hur ska vi ta oss ur denna situation kortsiktigt? Främst tänker jag på höga elkostnader som slår hårt mot företag och hushåll. Med den prissättningsmodell som råder på elmarknaden i dag kommer vi högst sannolikt att få leva med dessa höga elkostnader under lång tid framöver eftersom sista, ofta smutsiga, kilowattimmen sätter priset på spotmarknaden.

Herr talman! Min fråga till statsrådet är följande: Hur får vi på kort sikt en rimlig prissättning på elmarknaden?


Anf. 83 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Återigen vill jag understryka att det tar tid att vända denna skuta. Det kommer att ta tid att få ordning på detta. Det är svårt att veta exakt vilka åtgärder som också lyckas sänka priset på elen på allvar.

Vi är överens om att avskaffa avfallsförbränningsskatten, vilket kan bana väg för ännu mer kraftvärme. Vi tecknar avtal mellan olika aktörer för att ställa kapacitet till Svenska kraftnäts förfogande och få på plats ännu mer kapacitet i vårt elsystem. Vi har en lagrådsremiss om bestämmelser för aggregeringstjänster, till exempel Tibber, så att man som konsument kan styra när man förbrukar mest el, rimligtvis när det är som billigast. Vi inför en skattereduktion för installation av solceller, och vi omprövar miljötillstånden för vattenkraften för att bana väg för så mycket vattenkraft som möjligt kommande år.


Anf. 84 Markus Selin (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till EU-minister Jessika Roswall.

Bakom oss har vi en lyckad gemensam EU-upphandling av covid-19-vaccin, och EU är vår samarbetspartner när det gäller civil beredskap, krishantering, cyberhot, livsmedelsstrategi och, såklart, energiförsörjning.

Idéer och instrument framförs nu inom EU om att vi ka ha en gemensam upphandling av försvarsmateriel. Vi socialdemokrater känner dämpad entusiasm för detta eftersom försvarsmateriel inte är vilken vara som helst och Sverige har intressen utanför EU.

Vad kommer EU-ministerns hållning att vara när dessa frågor kommer på tal?


Anf. 85 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Huvudansvaret för detta ligger på försvarsministern, men låt mig säga så här: Under vårt ordförandeskap kommer en av de viktigaste frågorna vara säkerhet. Här ingår såklart fortsatt stöd till Ukraina men också försvarsfrågor.

Exakt hur det förslag från kommissionen som Markus Selin tar upp i dag ser ut får vi återkomma till. Då får försvarsministern återkomma till er, och det kommer att processas i laga ordning i EU-nämnden. Men jag känner till den subsidiaritetsprövning som riksdagen gjorde tidigare i höstas.

Låt mig säga att säkerhetsfrågor och trygghetsfrågor kommer att vara en prioritet och uppta mycket av regeringens arbete under våren och också mycket av riksdagens arbete.


Anf. 86 Carita Boulwén (SD)

Herr talman! Alla barn och unga som befinner sig i samhällets vård har rätt till en trygg och säker vård av god kvalitet, oavsett formen eller grunden för deras placering. För en del unga individer med omfattande problematik är placering på låst Sis-institution ibland nödvändig, då det ofta saknas andra möjliga alternativ. För att möta upp dessa individers många gånger komplexa behov krävs resurser, förutsättningar och rätt kompetens, där trygghet och kontinuitet är viktiga framgångsfaktorer för att de ska kunna tillgodogöra sig vård och behandling som erbjuds.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En metod som lyfts fram som särskilt framgångsrik och som ett alternativ till Sis-placeringar är TFCO, utbildade familjebehandlingshem. Kan ministern tänka sig att titta på att ytterligare stärka familjehemmen genom att dessa certifieras och att utbildningsinsatser görs för att få fler så kallade behandlingsfamiljer? Vi vet att statsrådet Camilla Waltersson Grönvall precis som vi själva är väldigt engagerad i att barn och unga ska få goda placeringar. Vi har bland annat drivit igenom frågan om ett nationellt register för familjehem.


Anf. 87 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för denna fråga! Barns trygghet är en prioriterad fråga för regeringen och för mig personligen. Vi avser att vidta ett antal åtgärder när det gäller att stärka densamma.

Det som är glädjande för mig som nyblivet statsråd är att se att det väldigt viktiga oppositionsarbete som vi har drivit under lång tid, inte minst i socialutskottet, har burit frukt. Jag tror att uppemot 30 tillkännagivanden handlar om just de frågor som Carita tar upp. De finns i flera fall redan i utredningar som jag hoppas ska bli färdiga under den kommande tiden. Där är just detta med ett nationellt familjehemsregister en viktig del. Men för att säkra tryggheten för barnen och också för de familjer som tar sig an den här viktiga uppgiften är det också viktigt att vi kan säkerställa tryggheten genom en licens.


Anf. 88 Isak From (S)

Herr talman! Den förra, S-ledda regeringen aviserade många viktiga reformer för den svenska skogen. Höga politiska ambitioner gjorde att inte minst skogsindustrin aviserade mångmiljardinvesteringar. Nu aviserar den nya högerregeringen en tveksam inställning till biobränsle. Dessutom försöker EU-kommissionen på område efter område att sätta krokben för den svenska skogsnäringen.

Hur avser regeringen att hantera förslagen om restaurering av skog och Sveriges LULUCF-åtaganden? Hur avser regeringen att i EU stå upp för svensk skogsnäring, så att inte det inte går som i Skogsstyrelsens nya rapport? Den visar att 1,6 miljoner hektar kan tas ur produktion, vilket skulle motsvara 10 000 jobb, inte minst på landsbygden.


Anf. 89 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Det finns väldigt mycket att säga om detta, och det blir svårt att hinna med allt på 57 sekunder.

Avseende skogen har vi ju nu fått en klarhet kring vad som ska gälla. Trilogerna är i full gång. Jag ska inte säga något som inte stämmer, men LULUCF-förordningen är helt enkelt avhandlad. Vi bedömer att Sveriges mål kommer att gå att hantera. Vi kommer att göra det på ett bra sätt, förhoppningsvis med goda resultat när det gäller utsläppen från transportsektorn också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig kort bara gå in på detta med biodrivmedel. Som frågeställaren nämner bidrar en stor del av skogsindustrin till att producera biodrivmedel. Den reduktionsplikt som Sverige har haft har lett till att vi har fått importera stora mängder biodrivmedel för att hantera den reduktionsplikt som vi har haft. De biodrivmedel som nu byggs upp, till stor del av industrin på olika sätt, bland annat baserade på restprodukter från skogsindustrin, kommer väl till pass avseende den inblandning vi vill se inom flygsektorn när det gäller flygbränslet och också för sjöfarten.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

  • Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
  • Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
  • EU-minister Jessika Roswall (M)
  • Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)​

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.