Frågestund

Fru talman! Jag vänder mig till utrikesministern.

För någon dag sedan kom beskedet att regeringen anslår ytterligare 10 miljoner kronor till konsulärt bistånd för UD. Det är välbehövligt och nödvändigt, för det finns fortfarande ett antal svenskar utomlands som inte kan ta sig hem. Det blir också svårare och svårare, då flyglinjer dras in och flygplatser stängs ned. Det är både gamla och unga, sjuka och friska och människor i riskzonen.

Jag får nu i likhet med många kollegor ett antal mejl och påstötningar från oroliga respektive och föräldrar och från oroliga medborgare som sitter fast på olika kontinenter. I dagarna har jag till exempel fått flera mejl från människor som är strandsatta i Peru. Ett hundratal finns i Lima, och de uppfattar att de inte får det stöd eller den hjälp som de skulle önska.

Min fråga till utrikesministern, fru talman, är vad vi kan göra åt detta nu när vi anslår mer pengar. Detta är ju ett konsulärt nödläge för många människor, exempelvis de som är strandsatta i Peru.

Fru talman! Jag förstår verkligen den frustration som massor av svenskar känner som sitter fast i utlandet.

Det är ju så att så länge det finns kommersiella möjligheter är det den enskilda resenären som får ta ansvar och vända sig till sitt flygbolag, sitt försäkringsbolag och sin resebyrå.

Jag kan konstatera att olika resebolag som Ving, Apollo och Tui varit väldigt effektiva de senaste dagarna i fråga om att ta hem sina resenärer. Senast i går hade Ving ett plan fullt av svenskar som man flög hem från Spanien.

Trots detta kan det uppstå situationer där det absolut inte går den kommersiella vägen. Därför måste vi stötta på de ställena. Vi har redan gjort det i Marocko och i Tunisien, och nu planerar vi för att se hur vi kan hjälpa hem framför allt dem i Peru. Men det finns också andra länder där läget nu är så svårt att UD måste gå in mer aktivt. Därav denna ökning av det konsulära stödet.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis är det bra att man nu ökar medlen till det konsulära biståndet. Det är bra att man också ökar aktivitetsgraden.

Vi ser ju att ett antal länder nu bokstavligt talat stängs ned. Flygplatser stängs ned, hotell stängs ned och restauranger stängs ned. Det gör att människor hamnar i en otroligt besvärlig och prekär situation på andra kontinenter.

Därför tycker jag att det är viktigt att man nu inser det alltmer tilltagande krisläge som finns. Det gläder mig särskilt att utrikesministern nu nämnde Peru. Jag hoppas att vi kan se att de strandsatta där får det bistånd de behöver.

Fru talman! Ja, det stämmer. Vi har varit oerhört aktiva med att både ge information och erbjuda platser när det kommer plan från andra länder där svenskar kan få vara med.

Alla som kan måste därför ladda ned appen UD Resklar. Då kan de få pushnotiser och sms direkt för att få information om att nu är det till exempel något annat nordiskt land som har hjälpt till; nu har Sverige sett till att de får hjälp.

Vi får 1 500 samtal om dagen till UD just nu, så det är ett hårt tryck.

Fru talman! Sverige har drabbats hårt av det kinesiska viruset, men av utvecklingen i andra stater att döma har vi det värsta framför oss. Vi måste därför begränsa smittspridningen för att rädda liv men också ge näringslivet det stöd som behövs. I dag riskerar vi att förlora hundratusentals jobb och tiotusentals småföretag. Arbetare och företagare runt om i landet lever i ovisshet och otrygghet.

Regeringen har vidtagit åtgärder, men de bedöms vara otillräckliga. Svenskt Näringsliv beskrev i går regeringens agerande som bra men inte tillräckligt kraftfullt.

Min fråga till näringsministern är om regeringen överväger att, likt till exempel Danmark och Storbritannien, ge direkt stöd till småföretag för att täcka upp för uteblivna intäkter och inte endast bistå med lån och minskade kostnader.

Fru talman! Ja, vi är i ett mycket svårt läge. Vi ska göra vårt yttersta för att bekämpa denna smitta. Jag noterar att Tobias Andersson i likhet med den amerikanske presidenten försöker benämna den etniskt, men detta är ett problem vi har över hela världen. Det drabbar människor. Vi måste göra vårt yttersta för att skydda människoliv.

Samtidigt ser vi att det får svåra konsekvenser för näringslivet av många olika skäl. Människor känner oro därför att våra närmaste handelspartner stänger sina gränser, och det för med sig konsekvenser.

Regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder bara de senaste tio dagarna, bland annat för att se till att företagen har likviditet så att de inte av den anledningen går i konkurs. Vi har också plockat av kostnader som till exempel arbetsgivaravgifter, hyreskostnader och lönekostnader. Vi utesluter inte någon åtgärd för att se till att stötta det svenska näringslivet i detta svåra läge.

Fru talman! Om vi inte vidtar adekvata åtgärder redan nu och därför misslyckas med att hålla småföretagen vid liv, ja, då finns det risk att den totala kostnaden för denna kris blir långt större än de nu annonserade åtgärderna.

Regeringen har återkommande utökat sina stödinsatser. Kan näringsministern svara på om regeringen i dag sitter och håller inne med några potentiella framtida åtgärder?

Fru talman! Som varje klok regering sitter vi och hoppas på det bästa men planerar utifrån ett antal scenarier - också för om det blir värre och värre.

Det är mot den bakgrunden viktigt att hålla krutet torrt men också att ha handlingsfrihet för att vidta åtgärder undan för undan, allt eftersom verkligheten förändras - ibland på grund av sådant som händer här och ibland på grund av de åtgärder som våra främsta handelspartner vidtar.

Vi är beredda att agera för att skydda människors hälsa men också för att mildra effekterna på företag och löntagare.

Fru talman! Min fråga går i första hand till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Det stödpaket som nu har kommit från regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna är ju otroligt viktigt för väldigt många små och medelstora företag. Men det skapar också väldigt många frågor, detaljfrågor och andra, som vi som ledamöter inte kan svara på.

Därför är den yttersta samhällsservicen längst ut på landsbygden otroligt viktig för att säkerställa att den offentliga servicen i form av Försäkringskassan, Skattemyndigheten och andra kontor finns på plats. Men den är också mycket mer sårbar i dessa tider eftersom de kontoren ofta bemannas av få människor och därför är väldigt personberoende.

Vad gör regeringen för att säkerställa att man hela vägen ut på landsbygden kan få den samhällsservice man behöver och de svar man behöver för att klara sina företag i denna omställning?

Fru talman! Tack så mycket, Rickard Nordin, för frågan! Det är en ganska god analys att vi någonstans befinner oss i en konstant rörlig materia. Regeringen har varit väldigt aktiv och fattat en rad beslut, fler än någon regering i Sverige någonsin har fattat inom denna tidsram.

Men det innebär givetvis också att det i någon mening blir en utmaning för den företagare eller privatperson som ska försöka ta del av alla de stödåtgärder som finns. Här är det viktigt att man har en stark dialog, framför allt med kommuner, regioner och länsstyrelser, om hur man på olika sätt paketerar de förslag, åtgärder och erbjudanden som finns och att man jobbar proaktivt med att få ut information.

Vi politiker, både vi som är i regeringsställning och alla andra politiker, har både ett ansvar och stora möjligheter när det gäller att brett medialt kommunicera alla åtgärder som nu vidtas.

Fru talman! Jag delar såklart bilden av att vi ledamöter har ett väldigt stort ansvar, inte minst när det gäller att behålla ett lugn och stilla den oro som många gånger finns.

Trots detta dyker det dock också upp många detaljfrågor som myndigheterna behöver besvara, och då är det extremt viktigt att det finns myndighetspersoner på plats, inte bara digitalt. Jag vill uppmana regeringen att säkerställa att detta finns, även i tider när människor kan falla från på grund av sjukdom eller karantänsliknande åtgärder. Det är otroligt viktigt för att företagen ska kunna ta del av åtgärderna och få de svar de behöver.

Fru talman! Jag har ingen annan åsikt än ledamoten när det gäller att det är viktigt att vi upprätthåller samhällsservice i hela Sverige, också på landsbygd. Försäkringskassan och skattekontoren nämndes, och man skulle också kunna nämna Arbetsförmedlingen i det sammanhanget. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att, i det läge där vi befinner oss, säkerställa fungerande strukturer, och det här är en viktig del i detta.

Fru talman! Jag har ett par frågor till utrikesministern med anledning av den politiska utvecklingen i ljuset av coronakrisen.

Vi ser nu hur auktoritära stater tar tillfället i akt att införa fler repressiva åtgärder. I Ungern har Viktor Orbán ökat sin makt och kan nu styra landet med dekret. I Israel har Benjamin Netanyahu infört mobilövervakning av virusdrabbade i en gigantisk massövervakning.

Samtidigt ser vi statsaktörer som sprider desinformation och fake news. Mycket statistik passerar våra ögon dagligen, och man kan ibland undra över sanningshalten i en del länders uppgifter.

Vidare finns det stater som USA, vars omfattande sanktioner aktivt bidrar till brist på sjukvårdsmateriel i andra stater vars politiska ledningar man ogillar. Detta bidrar till ökad smittspridning.

Mina frågor är vad utrikesministern anser om auktoritära staters utveckling i spåren av coronakrisen och hur ministern ser på statistik om corona som kommer från länder som Ryssland och Kina. Vad anser utrikesministern om USA:s sanktioner mot Iran och Venezuela, som nu bidrar till ökad smittspridning?

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Ett av de stora problemen framöver, när vi har kommit över den värsta krisen med själva smittan, sjukdom och död, är just vilka effekter detta får för hela det internationella systemet och samarbetet.

Vi kan se att auktoritära stater mycket aktivt har utnyttjat krisen, både genom aktiv desinformation och genom att använda metoder som går emot mänskliga rättigheter och folkrätt. Till exempel har man i Ungern lagt fram ett lagförslag om att förlänga undantagstillståndet. Det är än så länge ett förslag, men vi följer och analyserar noga utvecklingen. Från både Ryssland och Kina kommer desinformation som handlar om Sverige, och det försöker vi bemöta. Frågan togs också upp i måndags av EU:s utrikesministrar.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! I en orolig tid behöver vi som är demokrater vara tydliga. Kriser ska inte kunna användas av auktoritära ledare för att införa auktoritära åtgärder. Utrikesministern bör därför tala klarspråk varje dag. När nu fler och fler attacker kommer mot demokratiska länder som Sverige behöver vi vara tydliga med att virus också kan bekämpas med demokratiska metoder. Framför allt behöver vi vara tydliga gällande globalt samarbete, där vi som har mer resurser tar ett större ansvar för att hjälpa alla dem som drabbas.

Fru talman! Jag håller helt med Håkan Svenneling om att vi behöver ta ett stort ansvar. Sverige har också till exempel gett ett extra tillskott på 40 miljoner till WHO, och Sida ställer nu om en del av sitt bistånd till att stärka hälso- och sjukvårdssystem i länder där dessa är svaga, så att man även i dessa länder bättre kan möta smittans spridning.

Fru talman! Fyra av fem jobb skapas av småföretag. Nu riskerar många av dessa jobb att försvinna för gott på grund av nuvarande läge. Regeringens stödpaket som kom i går var efterlängtat av småföretagen, men det räcker inte. Mer behövs för att rädda jobb och företag.

Vi kristdemokrater har bland annat fört fram att permitteringsmöjligheterna bör stärkas. Vi menar att permittering ska kunna göras upp till 90 procent, med en minskning av företagens lönekostnader med nästan 80 procent. Även Svenskt Näringsliv och LO har lyft frågan om stärkt permittering som viktig.

Därför vill jag fråga statsrådet Baylan om regeringen är beredd att ta till sig Kristdemokraternas förslag att genomföra en sådan förstärkning nu. Nästa vecka kan det vara för sent.

Fru talman! Vi är i ett väldigt svårt läge. Jag tror att det i ett så här svårt läge, som vi dessutom aldrig, tror jag, har upplevt i något land i fredstid, är viktigt att vi försöker hjälpas åt. Då är regeringens ingång att inte avfärda förslag.

Samtidigt har vi under de senaste veckorna jobbat intensivt för att få fram förslag och åtgärder för att mildra effekterna för våra företag och för löntagarna. Det har handlat om allt från korttidspermitteringen, som vi ju presenterade förra veckan, till att se till att det finns likviditet. Vi har skjutit till resurser för att bolagen ska kunna både låna via Almi och få garantier via bankerna. Det har handlat om hyresnedsättningar och tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter.

Dessa åtgärder är, precis som Camilla Brodin säger, välkomna. Vi kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Vi utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas, men vi har vidtagit kraftfulla åtgärder de senaste dagarna.

Fru talman! För varje dag som går uteblir intäkter som aldrig kommer att kunna tas igen. Inom besöksnäringen kommer hotell, restauranger och många därtill att behöva läggas ned. Åtgärder måste till dessförinnan.

En stark synpunkt som framförts till oss och säkerligen också till regeringen gäller de oerhört höga räntekostnaderna på anstånd med skatteinbetalningar. Därför undrar jag om regeringen är beredd att agera här för en väsentlig sänkning.

Fru talman! Tidigt i en kris är det just likviditeten som är i fara, inte minst för företag i tjänstenäringen, där buffertarna kanske inte är så stora. Vi har de senaste tio dagarna arbetat intensivt för att få fram ytterligare verktyg. Vi ser, trots diskussionerna om räntan, att antalet småföretag som har anmält intresse för att få ta del av likviditetsförstärkningarna är rekordstort, till och med större än vid motsvarande tid under finanskrisen.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har nu med hänvisning till coronakrisen lagt fram ett lagförslag som innebär att han själv får i det närmaste diktatoriska befogenheter, dessutom helt utan något stoppdatum. I praktiken kan det ungerska parlamentet på tisdag ge sin premiärminister ett livslångt mandat att styra Ungern med undantagslagar.

Detta är förstås helt orimligt. Det bryter mot de mest grundläggande normerna för demokrati och rättsstat, och det sker dessutom mitt i hjärtat av Europa. Min fråga till utrikesministern är: Vilken beredskap och vilken vilja finns det att hantera det enorma bakslag för demokrati och mänskliga rättigheter som riskerar att följa i spåren av pandemin?

Fru talman! Många länder också i vår egen region i EU har vidtagit extraordinära åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset, och vi måste vara vaksamma så att sådana åtgärder inte blir skadliga för rättsstatens principer, demokratin och folkrätten.

Som jag sa i mitt tidigare svar till Svenneling är det ungerska lagförslaget om att förlänga undantagstillstånd än så länge bara ett förslag, men vi följer och analyserar utvecklingen och är beredda till en dialog med berörda parter om lagförslaget skulle träda i kraft. Även Europarådets MR-kommissionär har skrivit till den ungerska regeringen och erbjudit dialog och stöd i syfte att den eventuella nya lagen ska motsvara rättsstatens krav.

Det är oroande att det internationella forskningsinstitutet Varieties of Democracy vid Göteborgs universitet nu har rankat Ungern som första EU-land med en auktoritär regim och inte som en liberal demokrati.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Det är glädjande att regeringen följer detta noga, och det lär vi ju få göra framöver.

Viktor Orbán är ju ökänd för sina attacker på det liberala, öppna samhället. I Sverige har vi stängt gränser och begränsat mötesfrihet och annat, men det är ju tillfälliga regler som sedan rullas tillbaka när krisen är över. Det allvarliga med Ungern är att man är beredd att göra detta utan några som helst stoppdatum eller andra checks and balances, som det heter.

Fru talman! Vi ser med stor oro på den demokratiska utvecklingen i flera av EU-medlemsstaterna. EU genomför nu ansträngningar för att vända den negativa utvecklingen när det gäller rättsstatens principer, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Vi säger alltid att EU:s grundläggande värden inte är förhandlingsbara. Därför välkomnar vi också att EU-kommissionen nu arbetar på en mekanism som ska belysa hur rättsstatens principer ska tillämpas i alla medlemsländer.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan.

Det är onekligen speciella och svåra tider som vi befinner oss i, och de prövar solidariteten och sammanhållningen i vårt land.

Krisen drabbar både människor och företag hårt just nu, och därför är det glädjande att regeringen har agerat snabbt och presenterat tre stödpaket under väldigt kort tid. Samtidigt är situationen extrem, och exempelvis besöksnäring och restauranger har tagit en oerhört hård smäll i krisens start.

En grupp som ibland glöms bort är Sveriges egenföretagare. Min fråga till näringsministern är helt enkelt: Vad görs för Sveriges hundratusentals egenföretagare?

Fru talman! Ja, det är en tuff tid, och Mathias Tegnér sätter fingret på en grupp som lätt glöms bort i den ganska prekära situation vi har. Det är dessutom en grupp som kan vara extra känslig. Som egenföretagare har man kanske inte så mycket till buffert.

I det paket som vi presenterade under gårdagen har vi riktat en åtgärd för att hjälpa och underlätta för just dessa egenföretagare. De kan få tillbaka skatt som de har betalat in för 2019 och betala den senare eller kvitta den mot framtida förluster inom sex år i stället.

Detta kan, tror jag, vara en stor lättnad för de egenföretagare som gör fantastiska insatser och just nu kanske inte har så stor efterfrågan på sina tjänster. Därför genomför vi detta för att hjälpa dem.

Fru talman! Tack, näringsministern, för svaret! Det är ett välkommet besked till Sveriges egenföretagare. Det som är viktigt är också att stödet kommer egenföretagarna till del och detta snabbt. Min fråga är: Hur kan vi se till att stödet också blir verklighet för de egenföretagare som har likviditetsproblem just nu?

Fru talman! Detta är ett förslag och en åtgärd som kommer att börja gälla. Det viktiga i det här sammanhanget - här vill jag vända mig till egenföretagarna i vårt land - är att man själv måste ansöka om detta, så att man kan få igång det, få hjälp med likviditeten och, om vi nu har en lång, tuff period framför oss, få avskriva detta mot framtida förluster och på det sättet klara sin verksamhet. Uppmaningen är alltså: Ansök redan från och med nu!

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Jennie Nilsson.

Jag och statsrådet delar ju ett engagemang för biogas. Den har otroligt många fördelar. Inte minst i dessa tider kan man konstatera att den är en form av lokal energiproduktion, vilket är viktigt ur den säkerhetspolitiska aspekten och med avseende på säkerhetsfrågor generellt. Det är ju minst sagt aktuellt just nu.

Den har cirkularitet, dubbel klimatnytta och stor nytta för svenskt lantbruk i form av ökad avsättning och att man kan återföra näring till åkrarna.

Det är viktigt att stötta biogasen i dessa tider. Min fråga gäller de stöd som finns: skattebefrielse, metangasreduceringsstöd och dessutom det tillfälliga stöd som finns. Hur ser statsrådet på dessa stöd, och finns det skäl att utveckla och höja dem?

Fru talman! Tack, Lorentz Tovatt, för frågan! Detta är en angelägen och viktig fråga med koppling till Sveriges förmåga att ställa om och bli ett fossiloberoende välfärdsland, vilket ju är en uttalad ambition från regeringen.

Här tror jag att det är viktigt att man jobbar väldigt konkret och tydligt med olika typer av incitament, det man brukar kalla för morötter, men kanske också med andra åtgärder.

Det som vi framför allt har gjort nu - givet att jag har kort tid på mig att svara - är att vi har tillsatt en utredning som ska titta framför allt på vad som krävs för att vi ska få ett fossiloberoende jordbruk. En del av detta handlar om att säkerställa att de incitament som finns på ett bra sätt växlar över i ett nytt system, där man som bas behåller konkurrensneutralitet när det gäller drivmedel men samtidigt tänker att det ska vara i en fossilfri kontext.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det som är glädjande är att efterfrågan på biogas nu ökar. Den är stor och kommer att fortsätta öka, inte minst när det gäller flytande biogas, som ju kan användas av tung trafik och industri. Men samtidigt har vi den problematiska konkurrenssituationen gentemot Danmark, och därför är det viktigt med de långsiktiga stöden. Kan statsrådet säga något mer om hur vi funderar på att göra dem långsiktiga och stabila över tid?

Fru talman! Det finns i grunden två viktiga sätt att få något att bli långsiktigt hållbart över tid i en demokrati. Det ena är att vi jobbar väldigt tydligt inom ramen för EU, så att vi inte får en stor variation av olika nationella åtgärder där man konkurrerar med varandra nationer emellan. Det andra är att se till att vi får en bred politisk förankring i riksdagen för förslag som innebär att det finns förutsättningar för långsiktighet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman.

I dessa coronatider ersätts många fysiska arbetsmöten med digitala sådana. Det gäller även sjukvårdsinsatser. Regeringen har aviserat 650 miljoner under tre år till bredbandsutbyggnad på landsbygden. 136 miljoner kommer att utlysas i år.

Endast fyra regioner kommer att kunna ta del av dessa pengar i år, och Region Jämtland Härjedalen ingår inte bland dessa fyra. Länet skiljer sig också från andra glesbygdslän genom att människor bor utspridda över hela regionen och att kommersiella aktörer ofta är ointresserade av att bygga bredband utan stöd från samhället.

Post- och telestyrelsen menar att det behövs 22 miljarder för att nå regeringens bredbandsmål och att 650 miljoner under tre år inte är tillräckligt.

Min fråga till statsrådet är: Hur avser statsrådet att agera för att nå regeringens bredbandsmål även i de glesaste delarna av landet?

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågan! Det kan vara värt att börja med att påminna om att Sverige enligt EU-kommissionen är det land i EU som har den bästa bredbandstäckningen och den bästa bredbandstäckningen på landsbygden. 86 procent av hushållen i Sverige har tillgång till höghastighetsnät i sin omedelbara närhet. Vi ser också att klyftan mellan land och stad minskat under det senaste året och att bredbandsutbyggnaden går mer än dubbelt så snabbt på landsbygden som den gör i storstad. Det är det vi vill bygga vidare på genom att vi har tillfört 650 miljoner kronor ytterligare.

Men för att bredbandsutbyggnaden längst ut ska bli framgångsrik krävs det också kommersiell bredbandsutbyggnad. Där är det glädjande att i princip alla de stora aktörerna vittnar om att de ska fortsätta den kommersiella utbyggnaden. Då kan vi ha politiskt stöd där det behövs som mest och en bra kommersiell utbyggnad i grunden.

Fru talman! Bredbandsutbyggnaden på landsbygden är inte en fråga som enbart berör dem som bor utanför tätorterna. Myndigheter, regioner, kommuner och även näringslivet är beroende av att kunna nå sina invånare och kunder, inte minst i tider som dessa.

Att säkerställa en likvärdig tillgång till bredband är därför oerhört viktigt. Frågan är mer aktuell än någonsin, och här krävs än mer insatser från regeringen.

Fru talman! Jag kan bara instämma i det. Riksdagen har satt upp höga ambitioner för bredbandstäckningen: att alla svenska medborgare ska ha tillgång till en snabb uppkoppling där de bor och verkar.

Jag är glad över att det finns en bred uppslutning i riksdagen i fråga om både det målet och de åtgärder vi vidtar för att nå dit.

Fru talman! Vi befinner oss i en kris där hela vårt land lamslås av coronavirusets framfart. Antalet smittade och avlidna ökar. De som är äldre än 70 år uppmanas isolera sig. Besöksförbud på äldreboenden har införts, och fältsjukhus har tagits i bruk.

Sverige är dock ett av de länder i Europa som har lägst antal intensivvårdsplatser. Skyddsutrustning saknas, och regeringen misstänks ha varit naiv och inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för sin befolknings säkerhet i tid. Därför vill jag fråga näringsministern: Har regeringen tillräcklig beredskap för covid-19, så att vi förskonas från värsta tänkbara scenario, likt det i Spanien, där vårdpersonal flyr äldreboenden och de boende tvingas gå runt bland lik och döende grannar?

Fru talman! Det här är tyvärr inte bara nytt, utan det drabbar också hela världen på ett sätt som vi aldrig sett tidigare. Vi befinner oss i en väldigt svår tid. Detta hotar människoliv, och det är en enorm ansträngning för sjukvårdsapparaten. Men det drabbar naturligtvis också våra företag och våra löntagare på ett sätt som vi aldrig har sett tidigare.

I det läget tror jag att det är viktigt att vi inte försöker ta partipolitiska poänger utan att vi jobbar tillsammans för att möta denna ganska svåra kris.

Det finns ett ansvar för regionerna att tillhandahålla den materiel som behövs för att man ska kunna bedriva sjukvården, men det är helt uppenbart, inte bara i Sverige utan i hela världen, att det saknas tillräckligt med skyddsutrustning för att kunna möta denna kris.

Vi jobbar intensivt tillsammans med sjukvården och tillsammans med det privata näringslivet för att se till att lösa detta undan för undan. Men det är en utmaning, och det är det för hela världen.

Fru talman! Ja, det är inte bara en utmaning. Det är en stor kris. När denna kris är över är min förhoppning att vår nation inte har drabbats så hårt som man har befarat och att regeringen inte säger att de har varit naiva. Mina tankar går så länge till alla er - oss - som kommer att drabbas av detta. Må styrka vara med oss.

Fru talman! Detta är en av de finaste sakerna med det här landet: När vi hamnar i kris - och det har vi gjort av och till, men just denna är olik dem som vi har sett tidigare - har vi ofta förmågan att jobba tillsammans i politiken och med näringslivet. Vi håller ihop i vårt land. Jag tror att det är den bästa metoden att ta sig an denna kris, som är helt ovanlig och som vi aldrig har sett tidigare. Det som gläder mig är att de allra flesta delar den uppfattningen.

Fru talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Jennie Nilsson. Den handlar om konsekvenserna av corona, som drabbar oss alla när vi stänger våra gränser.

Många människor som brukar komma hit och säsongsarbeta har inte möjligheter till det, och det drabbar de gröna näringarna, våra livsmedelsproducenter. Det betyder att de nu skriker efter arbetskraft. Just nu finns det faktiskt odlare ute i vårt land som inte vet om de ska plantera eller så, för de vet inte om de kan skörda. LRF säger att det handlar om ungefär 8 000 arbetstillfällen.

Nu när det är många som har blivit uppsagda och permitterade och LRF har kommit med förslag om hur man skulle kunna möjliggöra för personer att arbeta inom de gröna näringarna undrar jag: Vilka åtgärder tänker statsrådet ta till för att möjliggöra för dessa personer att få ett nytt arbete?

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för frågan! Vi har väldigt tidigt kommit igång med väldigt bra samtal med egentligen hela livsmedelskedjan. Vi träffas regelbundet och har nästan dagliga avstämningar om de utmaningar som man ser här och nu och det som man bedömer finns runt hörnet.

En av de frågor som är tydligt identifierade i det arbetet handlar just om problemet med att man om någon vecka eller två går in i det som är säsong. Där har man historiskt eller i alla fall ganska länge varit väldigt beroende av att man har kunnat få hit arbetskraft från andra länder, också från tredjeland.

Sverige har i det sammanhanget inte fattat några beslut om att stänga Sveriges gränser på annat sätt än att vi har följt en rekommendation som EU har utfärdat. Man håller nu på att titta på hur detta ska tillämpas och tolkas. Men oavsett hur det landar tror jag att man måste ha en beredskap för att det kommer att bli en stor utmaning.

Fru talman! Ja, det kommer att bli stora utmaningar, för det handlar faktiskt om försörjningsgraden, och det handlar om att fylla på i våra affärer när hyllorna blir tomma.

Om bönderna nu tvekar i fråga om att de kan börja odla är risken oerhört stor. Därför måste vi se till att underlätta för alla som skulle kunna jobba där, och det är många. Det finns all anledning för ministern att ta till åtgärder, och det snabbt. Men vad tänker ministern göra nu?

Fru talman! Det är helt korrekt. Blir det ingen sådd blir det ingen skörd - jag tänker framför allt på sådden inför nästa år. Detta är alltså viktigt och angeläget.

Givet att vi bedömer att det blir problem oavsett hur tolkningar och tillämpningar faller ut håller man nu på och tittar på möjligheter för arbetsmarknadens parter att tillsammans med fackförbunden hitta sätt att exempelvis lösa problem med permitteringar och varsel - det handlar om människor som blir permitterade och varslade framför allt på hotell- och restaurangsidan - så att dessa människor lätt kan hitta in till dessa branscher.

Vi har också samtal med SLU och naturbruksgymnasierna på detta område.

Fru talman! Jag skulle vilja knyta an till en tidigare fråga om utbyggnad av bredband. Det är otroligt viktigt att allt fler möten kan ske över telefon eller på digitalt sätt i dessa coronatider. Men det är ett problem, i synnerhet i glesbygd. Så många som vart femte hushåll i Sverige saknar i dag bra bredband. Och vi kan inte se att bredbandsutbyggnaden ökar i Sverige, snarare att den har klingat av.

Våra kommunala stadsnät är de som ansluter flest hushåll till fungerande bredband. De berättar att de snabbt skulle kunna bygga ut väldigt mycket mer bredband ifall de skulle få ett undantag från den så kallade lokaliseringsprincipen så att de kan ansluta även hushåll i angränsande kommuner.

Jag vill därför fråga energi- och digitaliseringsministern: Avser ministern att agera för en snabbare bredbandsutbyggnad genom att undanta de kommunala stadsnäten från lokaliseringsprincipen?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan!

Det enkla svaret är ja. Vi har redan påbörjat ett arbete i just den riktningen. Det handlar framför allt om dem som befinner sig i ena kanten av en kommun och som har närmare till ett kommuncenter i en annan kommun, så att det blir ekonomiskt fördelaktigt att bygga från den kommunen. Detta är något som regeringen har tagit tag i och som vi ser framför oss. Sedan har vi underlättat på andra sätt som gör det möjligt för kommuner att bygga i gränszoner.

Sedan vill jag göra ett litet tillrättaläggande. Enligt den senaste EU-statistiken har 86 procent av svenskarna tillgång till snabbt bredband. Om man sedan lägger på mobildata, det vill säga via mobiltelefoni, får man en ännu högre siffra.

Fru talman! Jag välkomnar svaret från ministern, men jag tror att ifall ministern åker utanför Stockholms gränser kommer han att märka att vi har stora problem när det gäller fungerande bredband i många delar av vårt land. Väldigt mycket mer behöver alltså göras.

Jag välkomnar som sagt att ministern vill underlätta för de kommunala stadsnätsbolagen att ansluta hushåll till angränsande kommuner. På vilket sätt tänker ministern göra detta?

Fru talman! Jag förstår att det är en retorisk poäng, men möjligen är det fel tidpunkt för stockholmare att lämna staden och bege sig ut i landet.

Vi vill helt enkelt göra det möjligt för kommuner att bygga ut bredband i angränsande kommuner. Vi har redan tagit ett första steg för detta. Vissa kommuner har börjat, men vi menar att mer behövs. Vi behöver titta på hur vi ska kunna öka utbyggnaden ytterligare.

I Sverige ska alla medborgare ha tillgång till en snabb bredbandsuppkoppling.

Fru talman! Många frågeställningar här i dag handlar om coronaviruset, och så även min fråga, som jag vill rikta till statsrådet Anders Ygeman.

En av konsekvenserna av coronakrisen är, precis som den tidigare frågeställaren Jens Holm sa, att många möten sker digitalt. Vi ser att en stor del av befolkningen är hemma, antingen på grund av att man arbetar hemma eller på grund av att man är sjukskriven eller sitter i karantän. Detta är självfallet viktigt för att vi ska komma vidare i krisen och se till att den hanteras på ett så bra sätt som möjligt, men det påverkar samtidigt bredbandskapaciteten.

EU-kommissionen och flera länder har uppmanat de stora streamingtjänsterna att dra ned på bildkvaliteten för att på så sätt inte överbelasta mobil- och bredbandsnäten inom EU. Min fråga till statsrådet är därför: Hur ser kapacitetsläget ut i Sverige i dag?

Fru talman! Tack, Johan Löfstrand, för frågan!

Kapacitetsläget ser mycket gott ut. Så sent som i går samlade jag hela branschen och fick en bild. Läget ser bra ut både i mobilnäten och i bredbandsnäten. För Sveriges del har vi inte haft något behov av att Netflix, Youtube eller någon av de andra leverantörerna ska dra ned på hastigheten.

Vi klarar av betydligt fler som jobbar hemifrån och använder sig av videokonferenser, och vi klarar även betydligt fler som vill titta på en bra fredags- eller lördagsfilm. Nu när några är ofrivilligt hemma kanske det är ett bra läge att se den där filmen de har längtat efter att få se.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret.

Det är skönt att höra att det svenska bredbandsnätet är stabilt och att vi har en hög kapacitet. Detta tror jag är viktigt inför framtiden.

Även om många av frågeställningarna i dag handlar om coronakrisen och de oerhört stora utmaningar som vi har här och nu vill jag fråga ministern om han inte kan glänta lite grann på dörren och fundera på vilka utmaningar han ser framgent. Även om vi har ett väl utbyggt nät finns det mer att göra.

Fru talman! Vad vi ser nu är det stora genombrottet för digital inlärning och digitala möten. Jag tror att vi aldrig tidigare har sett en så snabb ökning av digitalt lärande och digitala möten som nu.

Vi vill naturligtvis fortsätta att bygga Sverige starkt för att vi ska vara det land i världen som är bäst på att ta till vara digitaliseringens möjligheter och dra nytta av den enorma boosten för digitala mötesplatser och digital inlärning. Detta kan ge Sverige en styrkeposition.

Fru talman! Jag önskar ställa en fråga till statsrådet Ibrahim Baylan.

Nu vill både Sveriges riksdag och Sveriges regering naturligtvis fokusera på att hantera konsekvenserna av coronaviruset, framför allt vad gäller hälsa men också vad gäller de ekonomiska konsekvenserna. Moderaterna står bakom många av de åtgärder som regeringen har infört.

Vi konstaterar och välkomnar att regeringen har tagit till sig de förslag om företagspaket som Moderaterna har presenterat. Dock kan jag konstatera att man har satt en begränsning vad gäller arbetsgivaravgifterna. Det är bara företag med under 30 anställda som kan få lättnader vad gäller arbetsgivaravgifter, och lättnaden får inte överstiga 30 000 kronor per arbetstagare. Moderaterna har inte något tak för dessa åtgärder över huvud taget.

Jag skulle vilja få en beskrivning. Varför denna begränsning?

Fru talman! Tack, Mats Green, för frågan!

Jag kan klargöra en del fakta i målet. Jag vill börja med att säga att vi för en tät dialog med näringslivet, och vi kommer att fortsätta att föra denna dialog för att se hur vi kan mildra effekterna av krisen. Precis som Mats Green sa drabbar den inte bara människoliv och vårt samhälle utan också vårt näringsliv och våra löntagare.

När det gäller varför vi har satt en gräns gäller lättnaderna alla företag men bara för upp till 30 anställda. Även om man har 31 anställda får man alltså upp till 30. Varför har vi satt gränsen vid en lön på 25 000? Jo, därför att vi framför allt vill rikta stödet till de många småföretag som i dag har det väldigt svårt. På detta sätt kan vi underlätta genom att dra ned på de kostnader som de har genom att slopa den del av arbetsgivaravgiften som inte är pensionsdelen.

Fru talman! Efter det första stadiet av krisen, som nu hanteras för fullt, kan vi se tecken på en arbetsmarknadskris med kraftigt ökande arbetslöshet. Just därför tycker jag att begränsningarna är beklagliga, för de slår när det gäller arbetslösheten. Vi kan konstatera att de branscher som drabbas hårdast just nu är de branscher där de flesta får sitt första jobb.

Vad är regeringens reflektioner kring detta?

Fru talman! Under tio dagar har regeringen presenterat ett stort antal förslag.

Korttidsarbetet handlar om att gå in och hjälpa till med lönekostnaderna för såväl små som stora företag. Arbetsgivaravgifterna handlar om att dra ned på kostnaderna. Vi riktar oss också direkt mot besöksnäringen för att hjälpa till med hyreskostnaden, som är en stor fast kostnad för många restauranger och småföretagare. Därutöver kör vi likviditetsinsatser för att se till att dessa företag kan klara sig.

Fru talman! Mycket av vår uppmärksamhet riktas i denna tid mot coronasituationen i Sverige och i världen, så även under denna frågestund.

Detta leder även till en annan effekt som vi inte pratar så mycket om, nämligen att de krig, konflikter och humanitära katastrofer som fanns i världen före coronasmittan fortfarande finns. De pågår fortfarande, men de glöms tyvärr bort.

Utrikesministern besökte för ungefär en månad sedan Jordanien, Saudiarabien och Jemen för att fortsätta det arbete som Sverige har engagerat sig i med att skapa fred i en av de absolut värsta krigssituationer och humanitära situationer som just nu existerar i världen, nämligen kriget i Jemen.

Därför vill jag fråga utrikesministern: Vad ledde samtalen till, och hur tänker utrikesministern gå vidare nu?

Fru talman! Det är precis som Kenneth G Forslund säger så att krig, konflikter och humanitära katastrofer tyvärr fortsätter fullt ut trots corona, och det blir inte bättre.

Jag kunde som den hittills enda utrikesministern sedan Jemenkrisen utbröt för fem år sedan under en hel dag besöka Aden i Jemen och på plats se den förfärliga och sönderbombade staden och dessa katastrofer. Vi har varit mycket aktiva från svensk sida, och det Stockholmsavtal som finns är fortfarande igång. Men det finns mer kvar.

Det som jag har gjort är bland annat att jag har tagit med erfarenheterna till EU och berättat för mina kollegor. Vi beslutade då att Jemen ska tas upp som en egen punkt på EU:s dagordning. Det har inte gjorts, om det ens har gjorts, på många år och så vidare.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för detta svar. Vad går det att säga om de parter som är direkt men framför allt indirekt inblandade i detta? Detta är i praktiken det som man kallar ett proxykrig. Saudiarabien var ett av de länder som besöktes. Men Iran är en annan part i detta. Vad säger nu dessa parter om kriget och förutsättningarna för att faktiskt genomföra fredsavtalet?

Fru talman! Min absoluta övertygelse är att Saudiarabien är berett att titta på hur man kan avsluta situationen. Det är flera länder som antingen har dragit sig tillbaka helt, som Förenade Arabemiraten, eller inte vill bidra med fler trupper. När det gäller huthierna, som är motparten, är det Iran som står bakom dem. Jag ringde därför till Irans utrikesminister och bad honom hjälpa till att få stöd för fredssamtal.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman. På Postnords hemsida kan man läsa att Postnord, precis som många andra företag, har problem med att många är sjuka. Speciellt i det läge som vi har just nu är ett sätt för framför allt äldre som behöver mediciner att få dem att beställa dem på nätet och få dem levererade direkt hem. Det är därför viktigt att postleveranser kan fortsätta fungera som normalt, inte minst med tanke på detta.

Min fråga är: Vad gör regeringen för att säkerställa att postgången kan fortsätta som normalt?

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för frågan. Man kan fundera på om det är näringsministern eller jag som ska svara på denna fråga. Jag har ansvar för postlagen, och näringsministern har ansvar för själva företaget. Men vi har naturligtvis en kontinuerlig kontakt, både med Postnord och med de andra postleverantörerna på den svenska marknaden för att säkerställa att de klarar att upprätthålla sin service.

Jag talade så sent som i går med Postnords ordförande. Postnords bild är att man har goda förutsättningar att klara detta trots de ökade sjuktalen. En del av dessa sjuktal är en effekt av att folk mycket klokt väljer att stanna hemma trots att de har milda symtom. Men bedömningen från Postnord, och jag utgår från att de andra postföretagen gör samma bedömning, är att man kommer att kunna upprätthålla en god postservice även om läget förvärras.

Fru talman! Coronaviruset prövar vårt land och oss som människor. Vi har alla ett stort ansvar att förhindra smittspridningen. En konsekvens av det är att du som är över 70 år uppmanas att stanna hemma. En annan konsekvens är att de små och medelstora företagen oroar sig lite grann, både ägare och personal, för hur det ska gå. Därför är det nu än viktigare att ha en politik som håller ihop Sverige.

För människor som bor ute på gles- och landsbygden spelar dagligvarubutikerna en stor roll för den lokala samhällsservicen. Lanthandeln är viktig. Den erbjuder ofta andra tjänster, till exempel att vara ombud för apotek, Systembolaget och paketutlämning. Det skulle innebära stora konsekvenser om dessa butiker skulle tvingas lägga ned.

Därför vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson vad regeringen gör för att se till att lanthandeln i gles- och landsbygd har möjligheter att fortsätta ha öppet och ge service till dem som behöver det mest.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan.

Detta är en fråga som är viktig oavsett om det är coronatider eller ej. För att landsbygden ska ha en attraktivitet är det jätteviktigt att det är ett rimligt avstånd till en butik för att köpa mjölk, hämta ut apoteksprodukter eller posta ett brev. Därför har regeringen sedan tidigare satsat på att ha både ett driftsstöd och ett investeringsstöd som riktar sig specifikt till lanthandlare. Det är en åtgärd som vi har förstärkt och förlängt kopplat till årets budget.

I detta sammanhang skulle jag vilja passa på att säga att i det läge som vi nu befinner oss tror jag att människor kanske har fått upp ögonen för hur viktigt det är att faktiskt ha en handlare nära. Vi talar mycket om att man inte ska bunkra och så vidare, och det ska man inte göra. Men det är klart att var och en behöver ta ansvar för att se över vilken situation man har. Hur långt har jag till närmaste butik? Hur ser min sociala situation ut? Förhoppningsvis innebär detta också att fler gynnar sin lokala handlare.

Fru talman! Vi har en coronakris. Moderaterna har presenterat ett krispaket som inriktas för att rädda många företag och jobb i Sverige. Regeringen presenterade i går ett paket. Vi är eniga om flera delar i detta. Det handlar om permitteringar, skatteuppskov, initiativ för att slippa arbetsgivaravgifter och hyror, för att nämna några delar i detta.

Men det väcks också en hel del frågor från landets företagare. Vilka regler gäller? Vilka procentsatser gäller? Täcks jag och mitt företag av detta eller inte? En snabb och enkel hantering kan vara avgörande för att åtgärderna ska kommande krisande företag till del. Onödig byråkrati och informationsbrist skulle omvänt kunna leda till att företag och jobb går förlorade.

Därför vill jag fråga näringsministern vad han och regeringen gör för att företag ska få information, så att de vet vilka stöd som finns och så att bolag inte går i konkurs. Vilka initiativ tas för att Skatteverket och Tillväxtverket inte ska landa i onödig byråkrati så att bolag går under i onödan?

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för en viktig fråga. Det är precis som han säger, nämligen att vi nog aldrig i vårt land sett den typ av paket och åtgärder som vi nu vidtar. På tio dagar har vi presenterat ett stort antal åtgärder både för att se till att dra ned på kostnaderna för företagen och för att öka likviditeten. Hastigheten i detta har vi tidigare aldrig sett, men den är nödvändig utifrån den kris som vi har. Det är klart att det inte bara är regeringen och Regeringskansliet som jobbar intensivt. Vi har också en tät dialog med myndigheterna så att de också ser till att nå ut med information och snabbt handlägga de många insatser som regering och riksdag nu tar beslut om. Vi är i ett mycket prekärt läge där både efterfrågan och utbudet är störda samtidigt, vilket vi aldrig har sett tidigare. Därför är det viktigt att vi gör detta så bra vi kan, så snabbt vi kan och på ett rättssäkert sätt.

Fru talman! Att stoppa smittspridningen är helt centralt. Samtidigt som vården bekämpar viruset behöver vi säkerställa att chocken mot ekonomin och jobben i Sverige hanteras, inte minst i denna kammare.

Takten i varslen är nu högre än den var under finanskrisen. Utöver varsel har många timanställda, behovsanställda och egenföretagare redan i dag drabbats hårt.

Nu behövs insatser för att på kort sikt hejda varselvågen och hejda utvecklingen att fler och fler förlorar jobbet. Men vi behöver också lyfta blicken och planera för framtiden. Vi behöver redan nu säkerställa att vi rustar Sveriges omställningskapacitet, möjligheten för arbetsmarknaden att ställa om.

Därför vill jag fråga näringsministern hur beredskapen ser ut för att förbättra omställningen på svensk arbetsmarknad för dem som redan i dag har förlorat jobbet eller kommer att förlora jobbet inom en snar framtid.

Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för frågan!

Detta är en prekär situation. Vi både vidtar och kommer att fortsätta att vidta åtgärder för att mildra effekterna, men tyvärr är det väl mycket som tyder på att vi inte har sett det värsta än och på att det till och med kommer att kunna bli värre innan det återigen blir bättre.

Parallellt med att vi nu presenterar åtgärd efter åtgärd för att mildra effekterna för löntagarna och för företagen har vi naturligtvis också ett arbete på gång gällande hur vi kan se till att inte minst de ungdomar som i dag blir av med jobbet i till exempel restaurangnäringen eller besöksnäringen kan få möjlighet till utbildning så att de kan använda en väldigt tråkig situation till att stärka sin kompetens. På så vis kan de komma ut och kanske till och med vara mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och bidra på ett helt annat sätt.

Parallellt med att vi vidtar dessa ganska snabba åtgärder jobbar vi också för att se till att svensk ekonomi kan komma starkare ur detta om det är möjligt, beroende på hur länge krisen pågår.

Fru talman! Coronakrisen är först och främst en kris som rör liv och hälsa, men vi ser samtidigt att vi precis nu är mitt i en ekonomisk kris. Riksdag och regering har ett ansvar för att skydda människors arbeten, för att skydda företagen och för att se till att vi tar oss igenom den kris som vi just har kommit in i.

Riksdag och regering måste göra detta tillsammans. Det är glädjande att regeringen har gått Moderaterna till mötes när det gäller några av de förslag Moderaterna har lagt fram för att mildra krisens effekter, men det kommer att behöva göras betydligt mycket mer.

Vi moderater vill agera mer kraftfullt. Vi ser att länder som Tyskland lägger fram mycket större paket i detta skede av krisen än vad exempelvis Sverige gör i förhållande till sin bnp.

Kan näringsministern se ett behov av mer kraftfulla åtgärder än dem som hitintills har vidtagits?

Fru talman! Tack, Edward Riedl, för frågan!

Det kommer en dag när vi är igenom den här krisen. Jag tror att det är adekvat att jämföra hur länder gjort, bland annat för att man ska lära sig av det som är bra. Jag tror också att vi är i ett läge där många är sökande, såväl när det gäller själva bekämpandet av coronaviruset och dess effekter på liv och hälsa som när det gäller många av de åtgärder som nu vidtas.

Min bild är att de kraftfulla åtgärder som regeringen har vidtagit de senaste tio dagarna - gällande exempelvis korttidsarbete, nedsättning av kostnader i form av hyressättning och arbetsgivaravgifter samt likviditetsförstärkningar - är väl så konkurrenskraftiga som åtgärderna i andra länder.

Vi har också lite olika perspektiv. Den svenska regeringen har försökt att ha ett lite längre perspektiv i många av dessa åtgärder, medan många andra länder har haft ett lite kortare perspektiv.

Vilket perspektiv är det bästa? Ja, det kommer vi att kunna utvärdera när vi förhoppningsvis en dag är igenom den här krisen.

Frågestunden var härmed avslutad.