Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig till försvarsminister Peter Hultqvist.

När jag träffar företrädare för Försvarsmakten är de helt absorberade av det man skriver från Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2019. Enkelt uttryckt kan man se att om det inte blir några väsentliga kapitaltillskott och nivåhöjningar under de kommande åren kommer materielsystem att senareläggas, ambitionssänkningar ske, materiel tas bort, grundutbildning reduceras, övningar reduceras, ammunition försvinna, reservdelar försvinna, olika typer av fordon försvinna och vissa livstidsförlängningar inte bli av.

Herr talman! Därför behöver vi under de kommande åren se en trappa uppåt av kontinuerliga tillskott till vår försvarsekonomi.

Är Sveriges regering beredd att skjuta till betydande resurser till försvaret under de kommande åren? Är regeringen beredd att i närtid ge besked? I annat fall kommer allt detta att inträffa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan.

När man gör en budget krävs viss noggrannhet, och det krävs att man har kontroll på substansen i det man föreslår. Det ska levereras 26 miljarder till Försvarsmakten fram till 2020. Nu finns en kravbild på ytterligare 18 miljarder.

Vi kommer att gå in med planeringsanvisningar inom kort, och vi förväntar oss svar på det i slutet av juni. Då har vi gått till botten i denna process och vänt på de olika stenarna och vet sanningen mer exakt.

Samtidigt har vi tillsatt en utredning där Ekonomistyrningsverket ser över styrfunktioner och annat inom ramen för Försvarsmaktens ekonomihantering.

Vi har detta under kontroll och arbetar med frågan, men jag är inte beredd att sätta ned foten innan vi har gått till botten med alla parametrar.

Det jag sysslar med, till skillnad från Wallmark, är riktiga budgetmedel som har effekt, medan Wallmark kan lägga fram en oppositionsbudget. Jag vill vänta tills vi har alla kort på bordet.

Herr talman! Politik är att vilja, och då måste man vilja något. Jag tror att det är viktigt att man anger tydliga ambitioner för de kommande åren, inte för att försvarsministern ska tillgodose Moderaterna eller oppositionen utan för att Sverige och Försvarsmakten kräver dessa besked. Då går det inte att töva i steget.

Moderaterna har lagt fram ett förslag som innebär 18 miljarder i tillskott under de kommande tre åren. Det blir regeringspolitik vid det regeringsskifte som Sverige behöver.

Herr talman! Detta ska ställas mot Wallmarks alla löften om skattesänkningar, så om olyckan skulle vara framme får vi väl se vad det blir av det i praktiken.

Vårt mål är ökad militär förmåga steg för steg. Det har jag hela tiden varit tydlig med. Vi har i dag bättre försvarsförmåga än vi hade för tre år sedan, efter era åtta år av reducerad förmåga att driva en konsekvent försvarspolitik.

Jag är väl medveten om situationen. Men man måste ha ordning på pinalerna innan man sätter ned foten, och därför vill vi driva denna process ända fram till juni.

Herr talman! Frågan om EU:s budget engagerar. Det handlar om mer än 15 miljarder kronor i höjd avgift om kommissionens förslag blir verklighet.

I går publicerades en opinionsundersökning i Svenska Dagbladet, och en stor majoritet av de svarande önskar en tydlighet från regeringen om att man kommer att lägga in veto mot förslaget om det skulle vinna gehör och bli kommissionens slutgiltiga förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Ann Linde är: Är regeringen beredd att använda det svenska vetot om detta förslag blir det slutgiltiga?

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan. Det är en viktig fråga, för det handlar om stora pengar.

Det vi har sagt är att vi absolut inte är beredda att betala medlemsavgift i enlighet med det förslag som kommissionen har lagt fram. Vi har sagt att vi tycker att den ram som finns på 1 procent ska gälla. Vi accepterar inte heller att de rabatter som flera länder har kommer att fasas ut. Det finns dock delar i budgeten som vi tycker är bra, till exempel att man höjer andelen klimatsatsningar och att man har konditionalitet i budgeten, det vill säga att man inte kan räkna med att få pengar om man inte följer rättsstatens principer.

Vi hade det första mötet i måndags då kommissionen presenterade förslaget för ministrarna, och nu börjar förhandlingarna.

Herr talman! Sverigedemokraterna uppskattar givetvis att regeringen och de flesta partierna i riksdagen har en budgetrestriktiv linje. Det är egentligen bara ett av allianspartierna som tycker att det är rimligt att EU:s budget och den svenska avgiften ska öka.

Ändock känns det som att statsrådet hoppar över frågan. Är regeringen beredd att använda det svenska vetot om det slutgiltiga förslaget ser ut som dagens förslag?

Herr talman! Vi är inte beredda att säga exakt hur vi ska hantera en slutsituation i en förhandling som kanske kommer att pågå i ett och ett halvt eller två år, för vi vet inte var vi hamnar.

Nu pågår en förhandling, och jag gjorde våra utgångspunkter mycket klara i måndags. Vi accepterar inte det förslag som finns, för denna höjning av medlemsavgiften är helt oacceptabel för Sverige.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist och gäller avsiktsförklaringen om ett fördjupat militärt samarbete mellan Sverige, Finland och USA.

Vänsterpartiet värnar den militära alliansfriheten, som vi anser har tjänat oss väl under lång tid. Utgångspunkten för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska vara att värna vårt lands säkerhet. Det förutsätter en modern försvarsmakt som har förmåga att möta de olika hot som vårt land kan ställas inför och som även kan vara en fredsbevarande kraft i världen. Det förutsätter att Sverige har en trovärdig militär alliansfrihet.

I en tid som präglas av osäkerhet och militär upprustning borde Sverige stå upp för stabilitet och avspänning.

Anser inte försvarsministern att avsiktsförklaringen med USA innebär ett ytterligare närmande till Nato och därmed ett avsteg från vår militära alliansfrihet och urholkar vår självständighet och vårt militära handlingsutrymme?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag anser att frågeställaren har fel analys.

Riksdagen har sagt att vi ska bygga på två pelare, dels uppgradering av nationell militär förmåga, dels samarbete med länder i vårt närområde, med Storbritannien och med USA för att upprätthålla den transatlantiska länken och en aktivitet inom ramen för Natos partnerskap.

Det är denna linje regeringen följer och som jag tror att 70 procent av riksdagen ställer sig bakom. Grunden för detta är samarbete utifrån en militärt alliansfri position.

Att öva tillsammans med andra kan knappast uppfattas som en aggressiv handling. Däremot är det fråga om att utveckla kapaciteten och den nationella förmågan och kompetensen. I den tid vi lever i måste vi samverka med andra för att kunna hantera eventuella krissituationer, hur dessa än ser ut.

Detta är själva grunden, och häri ligger inget av Natomedlemskap eller närmande till Nato, däremot samarbete med andra.

Herr talman! Tack för svaret, försvarsministern!

Jag har inget emot samarbete, inte på något sätt, men jag ser inte att samarbete är synonymt med att samarbeta med USA och Nato. Däremot samarbetar vi gärna med Finland och våra nordiska grannländer.

Jag har svårt att se hur ett nära samarbete med USA och indirekt kärnvapenalliansen Nato främjar stabilitet och säkerhet. Att det kan kännas säkert att samarbeta med en nation som leds av en mycket oberäknelig president, som nyligen har bidragit till att avsevärt försvåra för säkerheten i Mellanöstern, tycker jag är anmärkningsvärt.

Herr talman! Läget är som så att vi under lång tid har övat och samverkat med Finland, de baltiska länderna, Polen, Tyskland, de nordiska länderna, Frankrike, USA och Storbritannien. Vi har avtalsförhållanden som reglerar detta, och det finns inget i dessa avtal som gör att vår militära alliansfrihet upphör.

När vi samverkar med andra i den typ av övningar som vi genomför är det däremot en signal som leder till stabilitet på både kort och lång sikt och som därför har en effekt på freden i vår del av Europa.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson.

Omställning och vidareutbildning är en oerhört viktig förutsättning utifrån den arbetsmarknad vi har och den omställning som nu sker där med bland annat automatisering och digitalisering.

Regeringen och i synnerhet statsrådet pratar gärna om att man ska kunna studera genom hela livet, men förslag och reformer lyser med sin frånvaro. Vi har inte sett några förslag när det gäller vare sig studier högre upp i åldrarna, högre fribelopp eller utökad möjlighet till extra studiemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Möjligheten att kombinera arbete och studier är en viktig förutsättning för att kunna studera högre upp i åldrarna. Min fråga till statsrådet är därför: Varför har regeringen under sina fyra år vid makten inte presenterat några reformer för att öka denna möjlighet?

Herr talman! Tack så mycket för denna viktiga fråga, Fredrik Christensson!

Frågan handlar om regeringens högskolepolitik nu och hur vi ska kunna ha en högskolepolitik som möter 2020-talets stora behov. Vi har valt att sammanfatta det i tre områden. Det handlar om att högre utbildning ska finnas i hela landet, under hela livet och i hela världen, vilket handlar om internationaliseringen av den högre utbildningen.

Vi har gjort flera saker för att se till att vi kan klara ett livslångt lärande. Bland annat ligger nu på riksdagens bord en tillträdesproposition som handlar om att kunna öppna upp fler vägar till den högre utbildningen även senare i livet.

Vi föreslår ett behörighetsgivande nationellt prov som ska öppna vägen för dem som har varit ute i arbetslivet och kanske inte har full behörighet från gymnasiet. Detta säger Centerpartiet nej till och röstar emot. Jag undrar vad detta kommer att leda till.

Herr talman! Statsrådet svarar uppenbarligen inte på min fråga.

Jag frågade varför regeringen inte har genomfört eller lagt fram förslag på reformer när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för att studera senare i livet, höja åldern för studiemedel, ge möjlighet till ett extra studieår eller förändra fribeloppet så att arbete och studier inom den högre utbildningen kan kombineras.

På dessa områden lyser regeringens förslag med sin frånvaro, trots fyra år i regeringsställning.

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson!

Jag svarade just på frågorna om de konkreta förslag vi har lagt fram för att främja ett livslångt lärande.

Vi bygger ut högskolan med 25 000 nya platser över hela landet, vi har sett till att det ska finnas fler kortare kurser och sommarkurser och vi har tillsatt en jätteviktig utredning - Styr- och resursutredningen - som har i uppdrag att titta på hur styrningen och resursfördelningen kan förändras så att ett livslångt lärande främjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ylva Johansson och handlar om sjukvården i Skåne.

I Skåne är det en oerhört ansträngd situation. 17 000 skåningar väntar på operation i detta ögonblick.

Särskilt svårt är det för barn och ungdomar. Köerna till BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, är oerhört långa. År 2014 var andelen unga i Skåne som fick hjälp av BUP inom 30 dagar nio av tio, men nu har det minskat till fyra av tio. I februari 2018 var det 27 procent av barnen som fick en bedömning inom 30 dagar.

Jag vet att regeringen i dag har presenterat förslag för att åtgärda problemen i sjukvården, men dessa är oerhört otillräckliga. Skulle statsrådet vilja ge en fingervisning om vad regeringen vill göra i grunden för att hjälpa upp sjukvårdssituationen?

Herr talman! Det är en mycket angelägen fråga som Tuve Skånberg tar upp.

Vi ser hur sjukvården står inför enormt stora utmaningar runt om i landet. Skåne nämndes, men det finns flera områden. I grunden handlar detta om att vi har en demografisk utveckling där allt fler är vårdbehövande, men det är glädjande att allt fler kan få vård tack vare utvecklingen.

Det behövs därför nya friska resurser till sjukvården, riktade till barn och ungdomspsykiatrin, som togs upp här, men också till sjukvården generellt. Detta är vad regeringen tillför och också vad regeringen lovar att tillföra de kommande åren. Att säkerställa resurser till välfärden kommer att vara nästa mandatperiods stora fråga.

Utöver nya resurser behövs en professionalisering - ett utrymme för dem som arbetar i vården att få ägna sig åt sitt kärnuppdrag och inte tyngas av alltför mycket byråkrati, hopplösa it-system och annat.

Resurser till sjukvården kommer i valrörelsen att ställas mot skattesänkningar.

Herr talman! Kristdemokraterna vill tillföra 27 ½ miljard mer än regeringen under de närmaste tre åren, så när det handlar om resurser ligger inte Kristdemokraterna efter.

I dag fick vi veta att regeringen vill ge 275 miljoner i stöd för unga. Det är helt otillräckligt, då vi vet att det i Skåne finns köer på ett och ett halvt år till neuropsykiatrisk utredning.

Regeringen går alldeles tomhänt, eller näst intill, in i valrörelsen.

Herr talman! Det är faktiskt tvärtom, Tuve Skånberg. Vi har satsat stora resurser, både öronmärkta resurser till flera olika delar av sjukvården - även barn- och ungdomspsykiatrin som redan fått riktade resurser - och icke öronmärkta resurser till landstingen, som de väl behöver.

Vi lovar att under nästa mandatperiod tillföra nya, mycket stora resurser. Detta krävs för att alla äldre och sjuka i vårt land ska kunna säkerställas en tillräckligt god vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varje krona kan bara användas en gång. Om den används till skattesänkningar kan den inte användas till sjukvård.

(Applåder)

Herr talman! I en nyligen publicerad rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visas det tydligt att drivkrafterna att gå från bidrag till arbete är svaga. Man kan till och med förlora på att ta ett jobb, särskilt de som är nya i Sverige eller har försörjningsstöd.

Rapporten lyfter särskilt upp problematiken för utrikes födda kvinnor. För sammanboende par som har barn och etableringsersättning lönar det sig dåligt för den andra personen i ett hushåll, oftast kvinnan, att börja arbeta. Detta är ett stort problem eftersom utrikes födda kvinnor har en särskilt svag förankring på den svenska arbetsmarknaden.

Om vi ska minska utanförskapet behövs många olika åtgärder, men det är centralt att det alltid lönar sig att gå från bidrag till arbete. Därför blir min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson: Kan du lova att det alltid ska löna sig mer att arbeta än att få bidrag?

Herr talman! Det ska alltid löna sig att arbeta, och alla som arbetar ska kunna leva på sin lön.

Tvärtemot vad Jessica Polfjärd säger lönar det sig väl att gå till arbete från olika typer av ersättningar i Sverige. Detta har visats i SNS Konjunkturråds rapport, och nyligen uttalade sig professor Lars Calmfors om just detta. De generella skillnaderna är stora för den som går från någon typ av annan försörjning över till arbete.

ESO har dock pekat på ett problem - även om man inte har visat det tydligt - nämligen att det för vissa grupper inom etableringen till och med kan vara kontraproduktivt som ekonomiskt incitament. Den frågan bör tas på största allvar, även om den inte speglar den generella situationen när det gäller att det lönar sig att gå till arbete. Det man pekar på i ESO-rapporten är att det för större familjer med etableringsersättning inte alltid lönar sig för person nummer två, som ofta är kvinnan, att ta ett avlönat arbete. Nu är min talartid slut, så jag får återkomma i nästa inlägg.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

Det här får som sagt inlåsningseffekter för kvinnor. Vi i den här kammaren kan inte underlåta att ta det på största allvar. Kvinnor har en svagare ställning och har svårare att komma ut i arbete, och det är olyckligt att man dessutom förlorar ekonomiskt på att ta ett arbete.

Hur ser arbetsmarknadsministern på Moderaternas förslag om ett bidragstak?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det här bör tas på största allvar. Det är därför regeringen redan i budgetpropositionen i höstas aviserade en översyn av hur politiken är upplagd vad gäller incitamenten, inte minst för utrikes födda kvinnor, att gå till studier och arbete.

Låt mig påminna om att det som gällde tidigare, under den gamla regeringen, var att den som hade etableringsersättning också kunde arbeta utan att det avräknades alls från etableringsersättningen. Man kunde alltså ha dubbel ersättning: både lön och bidrag. Det tycker jag är orimligt, och det har vi ändrat på. Jag är inte beredd att återinföra det.

Däremot bör vi titta på andra delar för att det här ska bli möjligt. Jag tycker bara att man ska se upp, så att man inte inför system som särskilt drabbar barnfamiljer, vilket jag tror blir fallet med ett bidragstak. Det som systemen ska säkerställa är drivkraft till arbete för alla.

Herr talman! Nu har Sverige en rymdstrategi. Äntligen! Den är dock tyvärr lite tunn till sitt innehåll. Det bästa med den är att den nu faktiskt finns.

En del i rymdstrategin handlar om Esrange, vår rymdbas uppe i norr. En föreslagen utveckling är att man ska kunna skjuta upp små satelliter därifrån. Det är ett alldeles utmärkt förslag som har utretts tidigare.

När den här strategin presenterades lät det, framför allt i kommentarerna från rymdministern, som att det kommer att börja fara upp raketer med små satelliter därifrån när som helst. Men det finns ett litet krux: Det saknas pengar till detta. Utan pengar till ombyggnad och utbyggnad av Esrange kommer det inte att skjutas upp några satelliter därifrån. Det räcker inte att prata om detta.

Varför har regeringen inte skjutit till de här pengarna vare sig i höstbudgeten eller i vårbudgeten?

Herr talman! Jag tackar Mathias Sundin för frågan. Jag vill börja med att instämma. Det är faktiskt någonting historiskt att Sverige nu för första gången har en nationell rymdstrategi. Regeringen har fattat beslut om den, och nu ligger den på riksdagens bord för behandling. Ändå har Sverige varit en väldigt framstående rymdnation under många år. Det är till exempel ett halvt sekel sedan Esrange skapades.

Den här skrivelsen handlar om strategiska inriktningar som ska ge en långsiktig plan för utvecklingen av både rymdforskningen och den verksamhet som är kopplad till rymden, inte minst industrin. Men den är inte en del av budgetpropositionen. Vi kommer att jobba vidare med själva finansieringsfrågan i budgetpropositionen för 2019.

Herr talman! Det är mycket riktigt så att pengarna inte ska stå i rymdstrategin. Men man hade ju hoppats att de hade funnits i höstbudgeten eller vårbudgeten. Jag vet att rymdministern har drivit på för detta internt i regeringen, men jag antar att hon inte fått med sig finansministern. Det är synd att rymdministern ska behöva stå till svars för detta. Men vilken är anledningen till att pengar till detta inte har prioriterats av regeringen i vare sig höstbudgeten eller vårbudgeten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket, Mathias Sundin! Anledningen är att vi ska ta saker och ting i rätt ordning. Det har jag sagt vid flertalet tillfällen när jag har svarat på frågan varför rymdstrategin inte kom omedelbart efter att utredningen presenterades för två år sedan. När regeringen har beslutat om rymdstrategin ska den behandlas av riksdagen, och därefter ligger det väl till hands att ta detta i budgetprocessen.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Hellmark Knutsson.

Svensk skola behöver fler lärare. Det är viktigt för att höja kunskapsresultaten och för att säkra en likvärdig skola. Därför är det bra att regeringens satsningar nu har resulterat i 28 000 fler anställda i skolan och fler utbildade lärare i våra klassrum.

Men ska vi möta den lärarbrist som byggts upp under många år behöver fler studenter både påbörja och slutföra en lärarutbildning. Vi måste också ha lärarutbildningar i hela landet. Att fler söker till lärarutbildningen är en mycket angelägen fråga.

Därför vill jag fråga statsrådet Hellmark Knutsson: Vad avser regeringen att göra för att få fler studenter att påbörja och slutföra en lärarutbildning?

Herr talman! Jag tackar Thomas Strand så mycket för den här oerhört angelägna frågan. Som sagt börjar allt med en bra lärare. Vi har som yttersta mål att alla elever och barn, oavsett var de bor och vilken bakgrund de har, ska möta behöriga och kompetenta lärare.

Vi ärvde en stor lärarbrist, och den kvarstår. Därför bygger vi nu ut lärarutbildningen med över 10 000 platser. Vi satsar också på fler vägar in i läraryrket genom att ge möjlighet för dem som redan har de akademiska ämneskunskaperna att läsa kompletterande pedagogiska utbildningar. I dag har vi också fattat beslut om att höja bidragsdelen för samtliga ämnen som man läser i en kompletterande pedagogisk utbildning. Det är ett sätt att få fler som vill bli lärare även senare i livet.

Herr talman! En modell som har utvecklats på Högskolan i Dalarna har rönt uppmärksamhet och blivit en succé, får man väl säga. Det är högt söktryck. I denna modell kombinerar man arbete med studier på lärarprogrammet. Det vore bra om fler lärosäten tog efter det exemplet. Det skulle jag lyfta in. Det är ett exempel. Finns det fler exempel som gör att regeringen kan vara med och ge signaler om hur man ska öka antalet studenter på lärarutbildningarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Thomas Strand för frågan. Det är helt riktigt att vi har goda exempel runt om i landet på hur man kan öka samverkan mellan huvudmännen och våra lärarutbildare för att kunna erbjuda flexibla utbildningsmöjligheter där man också jobbar i skolan. Vi tittar också på möjligheten att lärarassistenter och andra genom en bra samverkan ska kunna utbilda sig till lärare.

Herr talman! Tiden går fort när man har roligt. Äntligen har valrörelsen kommit igång ordentligt! Det är en höjdpunkt för oss som är politiskt aktiva. Vi får chansen att diskutera ännu mer politik och framtidsvisioner med folk än vad vi gör annars.

Men det finns också en del orosmoln. Vi har i andra länder sett risken för digitala påverkansoperationer, cyberattacker och liknande. Jag vill därför ställa en fråga till försvarsministern. Vilken beredskap har regeringen inför valrörelsen när det gäller förmågan att stå emot cyberattacker, fake news och påverkansoperationer? Hur starkt är det psykologiska försvaret i Sverige?

Herr talman! Tack för frågan! När det gäller det stundande valet ska vi inte ha någon sorts illusion om att Sverige inte skulle kunna utsättas för den här typen av operationer. Vi har sett det här i andra länder, som Tyskland, USA och Frankrike.

Det finns en förberedelse på myndighetsnivå i Sverige, och det har också avsatts resurser för att följa valrörelsen och denna typ av händelser. Vad man sedan gör med det beror naturligtvis på vad det handlar om och vad som eventuellt händer. Men det finns en förberedelse för detta.

När det gäller det mer långsiktiga perspektivet vill jag bara påminna om att regeringen har aviserat att vi avser att starta ett arbete för att bygga en ny myndighet för psykologiskt försvar i Sverige.

Herr talman! Det är skönt att höra att detta är någonting som tas på största allvar av regeringen. Detta är en fråga som berör oss, men inte bara oss utan hela den demokratiska världen.

Mot bakgrund av detta undrar jag om försvarsministern kan utveckla hur man tänker att Sverige kan jobba tillsammans även med andra länder när det gäller dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för dessa funderingar. Jag har själv diskuterat detta med representanter för andra länder, och jag tror att det är mycket viktigt att vi utgår från de värderingar som vi har i vårt land: demokrati, öppenhet och genomskinlighet. Det är mycket viktigt att man är beredd att tydliggöra sådant när det sker och dessutom föra en diskussion och debatt med allmänheten, så att man höjer medvetandenivån om att detta förekommer. Men jag tror att det i svensk allmän opinion ändå finns en viss förberedelse, men den kan naturligtvis bli större.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Linde.

I december tog EU-kommissionen första steget för att aktivera den så kallade atombomben mot Polen, det vill säga att Polen kan bli av med sin rösträtt om man inte slutar politisera domstolarna och på annat sätt kränka rättsstaten. Därefter har EU-kommissionen fört en dialog med Polen.

Under det halvår som snart har gått har Polen fortsatt bedrivit en förhalningstaktik. EU-kommissionen meddelade i måndags att man inte är nöjd med Polen. Också Tyskland och Frankrike har förklarat sitt missnöje.

Hur bedömer Ann Linde att EU bör gå vidare? Ska man fortsätta att hota Polen med den så kallade atombomben, trots att detta hot inte fungerar eftersom det krävs enighet för att den ska utlösas? Som vi hörde statsrådet tala om här tidigare håller EU på med sin långtidsbudget, och eventuellt kan man bygga in ekonomiska sanktioner mot länder som bryter mot grundläggande rättsprinciper. Men här krävs också enighet, och Polen kommer knappast rösta för något sådant när det drabbar Polen självt.

Herr talman! Jag tackar Maria Abrahamsson för detta.

Denna fråga är oerhört viktig. Det har visat sig att EU i dag har ganska små och krångliga möjligheter att reagera mot länder som inte följer rättsstatens principer.

Det som hände i måndags när vi hade möte med Europaministrarna var att Frans Timmermans från kommissionen sa att Polen nu har gjort en massa ändringar som man inte tycker är tillräckliga. Polen redogjorde då för vilka ändringar det handlar om och tyckte att de var tillräckliga.

Det finns en deadline den 3 juli. Vid nästa rådsmöte den 26 juni kommer kommissionen att säga att Polen nu har uppfyllt alla rekommendationer eller föreslå att man ska gå vidare med en hearing, som är nästa formella steg i artikel 7. Och för artikel 7 behövs det inte enhällighet.

Herr talman! Jag kan bara önska lycka till med detta i EU. Men faktum är att EU-kommissionen inte har konstaterat att det har genomförts en massa åtgärder i Polen, utan man har konstaterat att det som har gjorts inte är tillräckligt. Det sker fortfarande kränkningar mot rättsstaten. Tyskland och Frankrike har instämt i detta. Där skulle man kanske önska att även den svenska rösten hördes lite högre. Det skulle jag vilja ha en kommentar till. Varför hör vi inte Sveriges röst högre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Där har Maria Abrahamsson fel. Den svenska rösten är en av de röster som har hörts högst. Vi har till och med hörts mer och högre än Frankrike och Tyskland. Däremot har de följt oss, eller mig, på rådsmötena och sagt att de håller med om den kritik som vi har framfört mycket hårt. I början var det bara Sverige och Italien som krävde konditionalitet. Nu finns det med i kommissionens förslag.

Jag är mycket stolt över det arbete som vi har gjort på detta område. Det har verkligen gått fram.

Herr talman! I samband med att Finanspolitiska rådet släppte sin årliga rapport i tisdags frågade jag finansministern om vilka reformer man genomfört för att minska skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utomeuropeiskt födda. Jag fick då en lång utläggning om etableringsjobb och extratjänster, det vill säga fler särlösningar som putsar statistiken men som nästan aldrig mynnar ut i anställningar och riktiga jobb.

Rådet konstaterar också detta i sin rapport och skriver att det inte är uppenbart på vilket sätt de nya etableringsjobben skulle fungera väsentligt bättre än existerande subventionerade anställningar.

Det finns alltså ingenting som tyder på att de tidsbegränsade subventionerade anställningarna räcker för att denna grupp ska få en fast förankring på arbetsmarknaden.

Min fråga till minister Ylva Johansson är därför följande: Har Ylva Johansson en avvikande uppfattning, eller anser hon att expertmyndigheternas uppfattning är korrekt? Och är hon i så fall beredd att ompröva sin politik?

Herr talman! Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda har minskat under flera års tid, men det är fortfarande betydande. Vi har också en stor skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Därför är det mycket angeläget att åtgärda det.

Särskilt viktigt för mig är det att se till att nyanlända snabbt kommer i arbete. När jag tillträdde var det 27 procent av de nyanlända som kom i arbete eller studier - men det var mycket få som gick till studier - 90 dagar efter etableringen. Det senaste året var det 34 procent, och i början av detta år var det 41 procent - en ökning med 10 procentenheter jämfört med samma period förra året. Det går mycket tydligt i rätt riktning. Den tid som det tar att etablera sig på arbetsmarknaden har i princip halverats för nyanlända.

Subventionerade anställningar är en anställningsform som en samlad expertis anger är den mest effektiva för att leda vidare till varaktiga icke-subventionerade anställningar på arbetsmarknaden.

Herr talman! Faktum kvarstår dock: Trots ett decennium av beprövad arbetsmarknadspolitik i form av det som ministern nyss beskrev är arbetslösheten bland utrikes födda mer än fem gånger så hög som hos inrikes födda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Betänk då dessutom att denna grupp har problem att komma in på arbetsmarknaden nu när regeringen har gått mot alla regler i hur man bedriver finanspolitik. Vilka konsekvenser får det i nästa lågkonjunktur? Vilka reformer ska då åtgärda det som ingen regering hittills har lyckats med? Jag tycker att det finns all anledning till självkritik hos regeringen. Frågan är om ministern tycker det.

Herr talman! Regeringen för en väl avvägd finanspolitik och har tagit Sverige från stora underskott till stora överskott, och inte minst har vi sett en mycket positiv utveckling på arbetsmarknaden. Den fortsätter, och den kommer inte minst nyanlända och utrikes födda till del.

Herr talman! Jag ska också svara på frågan om etableringsjobb. Finanspolitiska rådet säger att man inte är säker på hur väl de nya etableringsjobben kommer att fungera. Det kan jag förstå, eftersom de ännu inte är färdigt utformade. Det är någonting som regeringen och arbetsmarknadens parter just nu arbetar med.

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Ann Linde.

World Trade Organization, Världshandelsorganisationen WTO, är mest känd för att försöka sluta handelsavtal. Men man har en minst lika viktig uppgift att försöka lösa tvister som uppstår just när det gäller handel. Därför har man ett organ som består av sju domare. Men USA medverkar inte längre till att nya domare utses. En av domarna har avgått, och två har fått sluta på grund av att deras mandatperiod är slut. Det innebär att det är fyra kvar. Det måste vara tre i varje ärende, och antalet ärenden ökar hela tiden.

Därför undrar jag vad Sverige gör. Vad har vi för linje för att kunna lösa detta problem innan det blir ännu mer akut än det är i dag?

Herr talman! Det är djupt problematiskt att USA blockerar nomineringsprocessen till WTO:s överprövningsorgan. Vi rör oss helt enkelt mot en kris. Det ska vara sju skiljepersoner, men nu är det bara fyra kvar.

Senaste nyheterna från Genève är att uppdraget för en av de fyra skiljepersonerna, från Mauritius, kommer att förlängas. Detta har tidigare blockerats av EU. Det innebär att vi köper viss tid för att nå enighet om de utestående tre tillsättningarna. EU förhandlar nu med USA om detta; det var bland annat uppe på mötet med stats- och regeringscheferna i går kväll i Sofia. Det finns alltså många sätt att försöka gå vidare, men som jag sa tidigare är det en mycket allvarlig situation. Jag skulle vilja beteckna det som en kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi är naturligtvis många som måste hjälpas åt med detta. Jag skulle vilja att man från i det här fallet regeringarnas sida tog hjälp av parlamenten i världen. Det finns ett samarbetsorgan som Interparlamentariska unionen, Europaparlamentet och WTO har tillsammans och där parlamentariker möts. Där har vi inte de här motsättningarna. Man kanske kunde försöka få lite hjälp därifrån och blanda in dem lite djupare i den här typen av problemlösningar.

Herr talman! Jag tycker att Krister Örnfjäders förslag är bra. Eftersom du är väldigt engagerad i detta, Krister Örnfjäder, kanske du själv kan ta initiativ för att ni ska hjälpa till med detta. Vi deltog ju båda vid ministermötet i Argentina, och vi såg på nära håll hur viktigt det är att slå vakt om det multilaterala systemet genom bland annat fungerande tvistlösning. Detta är nu under attack.

Herr talman! Nyligen berömde sig regeringen för att allt fler nyanlända kommer i arbete. Exempelvis skrev arbetsmarknadsministern själv på Twitter att det är en markant ökning av andelen nyanlända som kommer i arbete efter etableringen, det vill säga efter två år.

De faktiska siffrorna är enligt Arbetsförmedlingen att det är 4 700 personer som under det senaste året har gått vidare till arbete eller utbildning efter etableringsfasen. Jag begärde ut siffror från Arbetsförmedlingen och fick svaret att det är 742 personer av dessa som har fått ett arbete utan stöd. För två år sedan fanns det ca 60 000 personer i etableringsuppdraget, och av dessa fick alltså 742 personer ett arbete utan stöd. Det är i så fall 1,2 procent. Om man tar med alla 4 700, alltså även de som har gått till åtgärder och utbildning, utgör de 7 ½ procent av de 60 000 personerna. Det är därmed 92 ½ procent som inte har haft någon nytta alls av etableringsuppdraget.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är om detta verkligen är något att skryta om på Twitter.

Herr talman! Inställningen att subventionerade anställningar inte skulle vara riktiga jobb eller att de är ett dåligt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden är lite bekymmersam. Den stämmer inte överens med den samlade forskningen och erfarenheten. Subventionerade anställningar är - det är sällan ifrågasatt - ett av de mest effektiva sätten att leda människor vidare till ett icke-subventionerat arbete, alltså till en varaktig, fast förankring på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som är svårt med subventionerade anställningar är att säkerställa att de träffar rätt personer, så att man inte får en stor dödviktskostnad. Det var något som till exempel nystartsjobben tidigare fick kritik för, det vill säga att man subventionerade anställningar av folk som annars hade fått ett icke-subventionerat jobb.

När det gäller personer som har varit i Sverige i bara två år och genomgått etableringsuppdraget skulle jag säga att det är en klockren grupp att satsa på subventionerade anställningar för. Det finns goda förutsättningar för att det ska leda vidare till icke-subventionerat arbete.

Herr talman! Ja, men om vi nu räknar med även de subventionerade anställningarna rör det 4 700 personer. Det är 7 ½ procent av de 60 000 som har gått vidare till någon form av arbete eller utbildning. 92 ½ procent har inte gått någonstans, till någonting.

Ännu värre blir det om vi jämför utvecklingen för inrikes och utrikes födda: Arbetslösheten bland inrikes födda är 3,7 procent och bland utrikes födda 20 procent. Det är 6,4 procent av de arbetslösa inrikes födda som har fått jobb det senaste året. Av de utrikes födda är det bara 2 procent. Skillnaden växer ju och förstärks mellan inrikes och utrikes födda.

Herr talman! Låt mig korrigera några siffror.

Vi jämförde början av året, de första tre månaderna i år, med de första tre månaderna förra året. Förra året var det 31 procent av de nyanlända som kom i arbete eller studier - det är väldigt få som går till studier - och de första tre månaderna i år var det 41 procent. Det är en markant förbättring, med 33 procent eller 10 procentenheter. Tittar vi särskilt på gruppen kvinnor är det en ökning med 50 procent när det gäller personer som har gått till arbete eller studier.

Är jag nöjd med detta? Nej. Är det en utveckling i rätt riktning? Ja.

(Applåder)

Herr talman! Under valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven inför tusentals svenska assyrier i Södertälje att om S vann valet skulle regeringen erkänna folkmordet seyfo. Nyligen meddelade statsministern att han bryter vallöftet och inte har några som helst planer på att erkänna folkmordet. Nästan alla partier i den här kammaren har svikit i frågan, men Socialdemokraterna tar priset. S har cyniskt utnyttjat ättlingar till folkmordsöverlevande för att fiska röster och sedan i stället gått Turkiets och Erdogans ärenden. Jag tycker att det är ett skamligt beteende.

Vad har då den S-ledda regeringen egentligen gjort för folkmordsdrabbade och förföljda minoriteter i Mellanöstern under den här mandatperioden? Man skulle erkänna seyfo, men man sviker vallöftet. Man vill inte erkänna Isis folkmord. Man vill inte ge någon typ av direktstöd till utsatta minoriteter så att de kan överleva i hemländerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Ylva Johansson: Varför bryter ni ert vallöfte om att erkänna folkmordet seyfo, och varför gör ni egentligen ingenting för utsatta minoriteter i Mellanöstern?

Herr talman! Seyfo innebar fruktansvärda övergrepp på den armeniska folkgruppen och andra minoriteter under första världskriget. Jag tror att det påverkar och skakar oss alla. Det är också bakgrunden till att socialdemokratin under den förra mandatperioden, under den förra regeringen, drev igenom ett beslut och en beställning här i riksdagen om att seyfo skulle erkännas som ett folkmord.

Vi har bedrivit ett arbete för detta. Regeringen gav 2015 Stockholm Centre for International Law and Justice ett uppdrag att på principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga, historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp. Enligt den rapporten är regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta inte helt oproblematiska. Det är naturligtvis så att viljan att tydligt uttrycka den avsky vi känner också kan - och behöver - vägas mot den praxis som gäller när regeringar uttalar sig om historiska fakta.

Herr talman! Ett icke-erkännande är också ett ställningstagande, och det är ett ställningstagande för Erdogan och hans förtryckarregim. Det är vad det är. Den svenska regeringen hade aldrig accepterat att Tyskland skulle komma undan med Förintelsen. Man hade aldrig bara kallat det "fruktansvärda övergrepp"; det var ett folkmord. Men Stefan Löfven och - jag ska vara ärlig här - Carl Bildt tycker båda att Turkiet ska komma undan med sitt folkmord.

Dubbelmoral är inte dubbelt så bra. Det här är inte ett sämre folkmord, utan det är lika mycket folkmord som Förintelsen. Det är hyckleri att man inte vågar erkänna det. Priset tas dock av statsministern när han står inför ättlingar till överlevande och säger att man ska erkänna men inte gör det.

Herr talman! Vi har säkert inte hört sista ordet i den här frågan. Den är naturligtvis oerhört viktig, och det är viktigt att få ett erkännande. Men det är också viktigt att en regering väger in de många olika aspekter som den typen av ställningstaganden innebär.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ann Linde. Det jag vill tala om är svenska företag som är världsledande inom hållbarhet, och då framför allt när det gäller social hållbarhet.

Inom ramen för svensk exportstrategi vill jag veta lite mer om vad den svenska regeringen gör för att svenska företag ska kunna bidra mer till FN-systemet. I och med att vi har så pass framstående företag på de här områdena tänker jag att vi nog skulle kunna bidra mer till upphandlingar inom FN. Vi bidrar väldigt bra till FN-systemet på en mängd olika sätt, men just när det gäller företag och upphandling är vi inte bäst i klassen - vilket jag tycker att vi borde vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur jobbar med regeringen med den här frågan, Ann Linde?

Herr talman! Det är inte bara så att vi inte är särskilt bra. Vi är på 6:e plats när det gäller att bidra till FN men på 76:e plats när det gäller att vinna upphandlingar, så det är tämligen uselt.

Regeringen satsar därför mycket för att vi ska vinna fler upphandlingar, och vi är definitivt bra på väldigt många områden som FN jobbar med. Vi har genomfört olika besök hos FN-organ. Totalt under 2016-2017 deltog 141 företag, varav 100 var små eller medelstora. Jag ledde en delegation till FN i New York med företag som vi tror skulle kunna delta i upphandlingar, och nu har vi ökat från 225 till 276 företag som är uppskrivna för att kunna ta uppdrag från FN.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag tänkte ställa en lite kortare fråga, som kanske får ett lite kortare svar.

Om statsrådet skulle få ge ett tips till svenska företag, vad ska de prioritera för att bli större och bättre på upphandlingar när det gäller FN-systemet?

Herr talman! Det absolut viktigaste är att lära sig hur FN-systemet fungerar. Flera företag tycker att det är väldigt krångligt och byråkratiskt. Man måste själv lämna över papper med underskrifter, och man måste följa vissa tidsramar på ett sätt som inte är normalt i vanliga affärsförhållanden.

Men om de bara kommer över den tröskeln tror jag att svenska företag har oerhört mycket att erbjuda FN-systemet. Jag hoppas att de gör det, för då kommer de att vinna fler upphandlingar.

Herr talman! Det är ett allvarligt krig som nu pågår i Afrin och som Turkiet ligger bakom. Vänsterpartiet anser att det med bland annat FN:s resolution 2401 i ryggen finns all anledning att agera kraftfullt mot Turkiet. Vi måste förhindra att det blir ett folkmord.

Men jag ser också detta lite mer långsiktigt i fråga om hur EU kan agera. EU har ju uttryckt kritik mot Turkiets offensiv, men jag tänker även på den långsiktiga freden i Mellanöstern och problemet med oljeexploateringen. IS försörjer Turkiet med olja, vilket är en del av denna konflikt.

Det känns otroligt viktigt att EU går före och visar att vi vill ställa om i hög hastighet och att vi i inte handlar med olja framöver. Detta är viktigt både för att bidra till att skapa fred i Mellanöstern och för att rädda jordens klimat. Just nu rasar stora och skrämmande bränder på tundran i Sibirien, och det händer väldigt mycket runt om på planeten som inte är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Emma Wallrup, för frågorna! Det var många frågor i en, men jag börjar med frågan om vad Turkiet gör och om vad som händer där.

Vi är djupt oroade över utvecklingen i Turkiet, och vi har framfört till turkiska företrädare inom EU hur vi ser på denna utveckling. Det brister i respekten för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati. Vi har inskärpt både hos Turkiet och hos andra att deras agerande får konsekvenser för landets relationer till EU.

Vi har också krävt att man ska släppa frihetsberövade oppositionspolitiker, journalister, författare, akademiker och så vidare för att man ska kunna fortsätta att ha en relation med EU. För närvarande pågår inga förhandlingar mellan EU och Turkiet.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag är väldigt glad att man ligger på i alla dessa aspekter, eftersom Turkiet agerar som en riktig förtryckarregim och eftersom det går åt fel håll. Vi ser hur radikaliseringen i Turkiet har blivit starkare - Erdogan började på ett fredligare sätt men har gått över till mer repression.

Jag vill återgå till frågan om hållbar utveckling för att skapa sundare förhållanden, så att man kanske undviker repression hos regimer. Jag tror nämligen att det hänger ihop, och därför vill jag återkomma till olja och handel med olja.

Herr talman! Jag vet inte om jag kan svara exakt på frågan om handel med olja. Det kan jag återkomma till.

En del av den första frågan handlar ju om utvecklingen i Syrien och Afrin. Vi följer detta mycket noga och detaljerat. Det finns just nu en risk för att detta i Syrien eskalerar och att den fruktansvärda humanitära situationen förvärras ytterligare. Vi har framfört även detta till turkiska företrädare.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Det är inte en ny fråga, utan den gäller containerkonflikten i Göteborgs hamn.

För några dagar sedan kom siffror som visade att konflikten kan ha kostat det svenska näringslivet mellan 6,4 och 12,8 miljarder kronor på två år. Samtidigt kom en annan studie som visade att företag inom modebranschen har haft uppemot 70 procent högre kostnader på grund av konflikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ylva Johansson tillsatte för mer än ett år sedan en utredning för att se över konflikträtten. Vi moderater har många gånger kritiserat regeringen för att det har tagit för lång tid, och i går nåddes vi av nyheten att denna utredning kommer att ta ännu längre tid.

Detta är beklagligt. Min fråga till arbetsmarknadsministern är vilka skälen för detta är. Det brådskar nämligen att hitta en lösning. Är inte detta en prioriterad fråga för regeringen?

Herr talman! Vi har inte haft arbetsfred i Göteborgs hamn på över 40 år, och detta är naturligtvis väldigt allvarligt. Det vi har sett under de senaste åren är långtgående ekonomiska konsekvenser. Detta gäller naturligtvis för hamnen men kanske i ännu större utsträckning för svensk industri och svensk handel, som är helt beroende av det nav som Göteborgs hamn utgör. Det finns inte heller någon alternativ transportväg i Sverige. Man tvingas i stället att föra lasten på lastbil ned till hamnen i Rotterdam, vilket tar längre tid och ger ökade kostnader.

Därför ser jag oerhört allvarligt på läget att den svenska modellen, enligt min uppfattning, inte fungerar tillfredsställande i Göteborgs hamn. Det är också därför jag har tillsatt den så kallade Stridsåtgärdsutredningen. Utredningen ska bli klar med sitt betänkande den 31 maj. Denna tidsplan gäller fortsatt.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Detta var inte riktigt det som kom fram i nyhetsrapporteringen i går.

Jag har som sagt tagit upp denna fråga några gånger i kammaren och även på andra ställen. I februari sa Ylva Johanssons statssekreterare att det fanns en öppning för en snabbare process. Nu förstår jag att tidsplanen håller.

Jag har ytterligare en fråga till ministern. Tidigare har det sagts att det krävs lagstiftning på detta område - står ministern fast vid det?

Herr talman! Vad gäller tidsplanen vill jag säga att utredningen ska vara klar senaste den 31 maj. Den är ingen ändring i dessa direktiv. Vi hade avsatt en tid då utredningen skulle överlämna sitt betänkande till mig som inte passade för utredningen, men vi har funnit en ny tid för själva överlämnandet. Detta har tyvärr dragit in i juni på grund av hårt anstränga almanackor, nationaldagar och annat. Det är dock ingen formell försening av arbetet, även om själva överlämnandet blir några dagar senare än vad som från början var planerat.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska, vilket är positivt. Sysselsättningen är rekordhög, och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på många år.

Samtidigt ser vi inom vissa sektorer och branscher att det kan vara svårt att klara personalförsörjningen. I mars beslutade den socialdemokratiskt ledda regeringen att återaktivera mönstring och grundutbildning med värnplikt.

Försvarsmaktens behov av personal i krigsförbanden kan inte säkerställas enbart på frivillig väg. Det är av största vikt att Försvarsmakten klarar av att rekrytera personal med rätt erfarenhet och nödvändig kompetens, inte minst med tanke på det säkerhetspolitiska läget.

Min fråga till försvarsministern är följande: Hur ser försvarsministern på Försvarsmaktens möjlighet att klara av sitt rekryteringsbehov framöver?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Aktiveringen av värnplikten har många dimensioner. Dels handlar det om att kunna skapa fulltaliga och övade förband, dels handlar det om förband som kan efterfrågas i samband med en eventuell krissituation, höjd beredskap eller krig. En avgörande nackdel med det professionella systemet är att det inte lever upp till dessa rätt självklara målsättningar.

Genom att införa allmän värnplikt kan man också exponera de olika yrken som finns inom Försvarsmakten för de här ungdomarna. Det kan ge en mer mångfacetterad bild av alla de möjligheter som Försvarsmakten har att erbjuda. Det är ju inte bara soldatyrket det handlar om. Det finns tekniker, signaloperatörer, människor som jobbar med underrättelsefrågor, med sjukvårdande uppgifter och med utbildande uppgifter - en lång rad uppgifter. Jag tror att hela detta spektrum kan underlätta att få människor intresserade av yrken inom Försvarsmakten, och värnplikten kan vara en grund för detta.

Herr talman! Kvalitet i högre utbildning är viktigt för såväl bildning som svensk konkurrenskraft men också för den enskilde studenten, som ofta skuldsätter sig för att plugga.

För att höja kvaliteten satsade alliansregeringen stort. Anslagen till utbildningsplatser på hum-sam-området höjdes till exempel med 60 procent. Men vi införde också ett nytt kvalitetssäkringssystem, som dessvärre visade att var fjärde utbildning inte höll måttet.

För två år sedan beslutade riksdagen att ett nytt kvalitetssäkringssystem skulle införas den 1 juni 2016. Detta har dock ännu inte använts i skarpt läge utan bara körts på försök.

Jag vill därför fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson när studenter kommer att kunna jämföra utbildningskvaliteter på olika lärosäten samt om regeringen har för avsikt att arbeta även för att tidigare studenters, så kallade alumner, erfarenheter kommer att tas till vara i den här typen av utvärderingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket, Betty Malmberg, för din fråga!

Tyvärr var det så att det kvalitetssäkringssystem som ni införde under er regeringstid inte höll måttet. Sverige slängdes ut från det gemensamma nätverket för kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa, som heter ENQA, därför att det inte var ett heltäckande kvalitetssäkringssystem. Det mätte för lite, helt enkelt.

Nu har vi rättat till detta och infört ett som är mer heltäckande. Det handlar också om att lärosätena själva ska ha ett stort ansvar för kvalitetssäkring i sin utbildning, samtidigt som UKÄ gör detta arbete. Det går att följa kvalitetsarbetet redan i dag genom Högskolekollen, som UKÄ har för att redovisa det kvalitetssäkringsarbete som de gör, men också det som lärosätena redovisar in till UKÄ.

Det här är väldigt viktigt för att säkerställa kvaliteten, inte bara i enskilda mätningar utan hela tiden.

Herr talman! Min fråga riktar sig till EU- och handelsminister Ann Linde.

Statsrådet har i veckan besökt gränsen mellan Nordirland och Irland, som olyckligtvis ser ut att bli en gräns också mellan EU och Storbritannien. Det här kommer att bli en knäckfråga i det framtida avtal som EU och Storbritannien ska sluta när Storbritannien olyckligtvis lämnar vår union. Brexit är ju olyckligt för Sverige, olyckligt för unionen och olyckligt för Storbritannien. 65 miljoner kunder lämnar EU:s inre marknad, 100 000 svenskar som i dag bor i Storbritannien får en adress utanför EU och Sverige förlorar en nära allierad. Därför är det så viktigt att vi får ett avtal på plats, i tid dessutom.

Min fråga till statsrådet är därför: Hur fortskrider arbetet med frågan om gränsen mellan Nordirland och Irland, som är så viktig för att avtalet mellan Storbritannien och EU ska kunna komma till stånd?

Herr talman! Tack, David Lindvall, för frågan!

Tyvärr har jag inget positivt att säga. Vi hade ett EU-ministermöte i måndags, och jag har aldrig hört EU:s chefsförhandlare Michel Barnier så pessimistisk som han var då.

Det är framför allt skilsmässoavtalet, en gräns mellan Irland och Nordirland, som man inte vet hur man ska hantera. Jag besökte den själv på tisdagen och onsdagen och såg hur oerhört problematiskt det kommer att bli, för på en sträcka av 50 mil finns det över 220 gränsövergångar. Visserligen säger Storbritannien att de vill ha elektroniska kontroller, men det är ingen som vet hur det ska gå till. Om man till exempel väljer att sätta upp kameror finns det risk för att de omedelbart förstörs. Därför måste de passas av en polis, och då kanske polisen attackeras och måste då passas av en militär. Då hamnar man i samma situation som den tidigare med 3 600 döda i kriget mellan Nordirland och Irland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Vi kan se hur till Socialdemokraterna närstående fackförbund LO ägnar sig åt en systematisk utrensning av förtroendevalda som inte är aktiva socialister. Det senaste exemplet berättade Sveriges Radios Ekot om i går. En kristdemokratisk politiker har blivit utsparkad som förtroendevald. Det betyder alltså att åsiktsfrihet och mänskliga rättigheter att vara med i föreningar inte är så viktigt för Socialdemokraternas närstående LO.

Jag och statsrådet har under våren debatterat den viktiga frågan om fackförbundens koppling till regionala skyddsombud och de risker som det innebär inte minst för medarbetare som inte är socialister.

I går kunde vi också ta del av nyheten att fackförbund inte klarar av att sköta a-kassan neutralt i förhållande till fackförbundens medlemmar.

Min fråga till statsrådet Ylva Johansson är: Hur garanterar statsrådet att inte regionala skyddsombud inom LO särbehandlar icke-socialister, och vilka åtgärder tänker statsrådet vidta med anledning av rapporten som kom i går?

Herr talman! Vi har ett flertal gånger debatterat Lars Beckmans avsky för Landsorganisationen i synnerhet och facklig organisering i allmänhet.

Vem som ska ha uppdrag och väljas till förtroendeuppdrag i en facklig organisation är förstås den fackliga organisationen själv som bestämmer. Det är en viktig grundläggande rättighet i föreningsfriheten att var och en själv väljer vilken förening man vill vara med i. De som är medlemmar i den föreningen väljer förtroendevalda och vem som ska representera dem i olika sammanhang.

De regionala skyddsombuden har en väldigt viktig uppgift och fullföljer uppgiften på ett bra sätt. De redovisar också sin verksamhet, och de har nyligen fått utökade resurser med anledning av arbetet mot sexuella trakasserier.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Ylva Johansson.

Arbetslösheten sjunker och sysselsättningen i Sverige är den högsta som någonsin har uppmätts i hela EU. Men vi har två problem kvar. Vi har fortfarande för många arbetslösa, och vi har också arbetskraftsbrist. Det är ungefär 100 000 jobb som arbetsgivarna har svårt att hitta folk till.

En gemensam nämnare för de arbetslösa och de jobb som inte blir tillsatta är utbildning. De arbetslösa som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning har väldigt svårt att få jobb. Och för de yrken där det råder arbetskraftsbrist krävs någon form av utbildning. Det behöver inte vara en så lång utbildning. Det kan vara en ganska kort utbildning, inte minst yrkesutbildning. Men utbildning krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kan man koppla ihop arbetskraftsbrist och arbetslöshet eller på något annat sätt se till att vi löser de här problemen?

Herr talman! Hillevi Larsson sätter fingret både på de två stora utmaningarna och på lösningen.

Vi har en mycket stor arbetskraftsbrist inom en lång rad yrken, och vi har en alltför hög arbetslöshet. I det läget är det förstås viktigt att man inte gör nya hittepåjobb utan i stället säkerställer att de personer som är arbetslösa så småningom kan ta de lediga jobben där vi har stora arbetskraftsbehov. Ett sådant område är välfärden, framför allt äldreomsorgen. Därför satsar regeringen på extratjänster, som gör att man kan arbeta upp till två år, träna sig i svenska och pröva om man passar i verksamheten. Om det visar sig att man passar bra att arbeta i äldreomsorgen erbjuder vi nu vidareutbildning till vårdbiträde, så att man kan arbeta i ett av de viktiga yrken där fler anställda kommer att behövas både nu och än mer i framtiden.

Herr talman! Det är nästan en händelse som ser ut som en tanke att det är extratjänster som jag skulle vilja ställa en fråga om till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Vi har ett helt fantastiskt arbetsmarknadsläge. Vi har en högkonjunktur som är oerhört stark, och det ska vi vara tacksamma för. Det vi dock kan vara säkra på är att efter en högkonjunktur kommer en lågkonjunktur; det är bara fråga om när.

Det beror mycket på arbetsmarknadsläget när det gäller vilka åtgärder och insatser man väljer att vidta och göra. Där har regeringen valt att satsa stort på extratjänster. Vi skulle ha landat i något annat alternativ, men det är inte det jag tänker ställa frågan om.

När vi tog över 2006 rensade vi rätt ordentligt i systemen för att göra tydligt vilka som var i arbetsmarknadsåtgärder och vilka som hade jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Det handlade om att göra tydligt hur statistiken såg och vilka åtgärder vi behövde vidta.

Nu kan man konstatera att extratjänsterna till skillnad från andra arbetsmarknadspolitiska insatser räknas som riktiga jobb, vilket gör att Arbetsförmedlingens statistik är rätt friserad, för att uttrycka sig milt.

Ska det vara på det viset?

Herr talman! Jag känner mig väldigt tveksam till det Annika Qarlsson tar upp.

Frågestund

När man har en subventionerad anställning bedöms man oftast vara i en åtgärd och därmed kvarstående på Arbetsförmedlingen. Det är viktigt att komma ihåg att det är Statistiska centralbyrån som ansvarar för arbetslöshetsstatistiken när de gör sina AKU-undersökningar. Det är intervjuundersökningar där individen får frågan om man arbetade den aktuella mätveckan eller inte. Man kan aldrig vara helt säker på hur individen gör bedömningen av sitt arbete i undersökningarna.

Arbetsförmedlingens statistik är inte en statistik över arbetslösheten utan snarare en statistik över Arbetsförmedlingen verksamhet. Där kan man följa både dem som är öppet arbetslösa och dem som är i olika typer av åtgärder.

Frågestunden var härmed avslutad.