Kommunala och regionala frågor

Fru talman! Sverigedemokraterna har totalt fyra reservationer som behandlas i betänkandet. Men för tids vinnande och effektivitet kommer jag bara att yrka bifall till reservationerna 2 och 4.

Kommunala och regionala frågor

Den här debatten handlar om kommunala och regionala frågor, och utskottet har behandlat ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. De förslag som inkommit har handlat om allt från lokaliseringsprincipen och kommunal samverkan till villkoren för oss förtroendevalda och partistöd.

Utskottet föreslår också ett tillkännagivande om kommuners roll i det brottsförebyggande arbetet. Det är ett tillkännagivande som även Sverigedemokraterna står bakom.

Motionärerna framhåller att det bland landets kommuner finns vitt skilda uppfattningar om vilket ansvar kommunerna har för att arbeta brottsförebyggande. Kommunerna har i dag inte heller något tydligt ansvar för att arbeta med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare och förmå dem att byta inriktning i livet trots att det vore i hög grad brottsförebyggande.

Då kommunerna och andra lokala aktörer har en nyckelroll i det brottsförebyggande arbetet, och då detta arbete i dag ser helt olika ut och bedrivs med helt olika tyngd i de olika kommunerna, anser vi i likhet med utskottet att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina respektive ansvarsområden.

Mina utskottskollegor kommer säkert att berätta mer om detta, så för min del kommer jag nu att övergå till de delar av betänkandet där Sverigedemokraterna skiljer sig och landar i andra slutsatser än övriga utskottet.

I en motion av Paula Bieler och Markus Wiechel, båda från Sverigedemokraterna, begärs att alla partier med representation i en folkvald församling också ska ges representation i dess nämnder, utskott och styrelser. Som tidigare kommunpolitiker vet jag av egen erfarenhet hur svårt det är att delta i den kommunala och regionala politiken på likvärdiga villkor som de andra partierna, som har fått rätt att delta också på styrelse- och nämndsammanträden.

I dag tillsätts de platserna utifrån partiernas storleksordning, och det är i grunden inte fel. Däremot är det mindre bra att partier i många fall inte ens får närvara vid sammanträdena. Precis som i riksdagen, där det mesta av arbetet sker i våra utskott, görs detta i de kommunala eller regionala nämnderna och styrelserna.

Att då sakna tillräcklig insyn i dessa medför ett informationsunderläge gentemot de partier som har insyn, och således också en reellt minskad möjlighet att påverka eller ens förstå hela innebörden av de ärenden som man som förtroendevald ska vara med och besluta om.

Nuvarande ordning kan innebära att förtroendevalda på grund av avsaknad av information och fakta fattar felaktiga beslut. Om de hade fått se hela bilden hade de kanske fattat annorlunda beslut i de frågorna. Vår reservation handlar inte om att lagstifta om att alla partier per automatik ska ha någon rösträtt i samtliga kommunala nämnder och styrelser - det skulle vara för oss främmande - utan enbart om rätten för partierna att närvara.

Fru talman! Sverigedemokraterna föreslår också ett rättvisare partistöd. Enligt nuvarande och även föregående kommunallag stipuleras att det kommunala partistödet inte får utformas så att det gynnar eller missgynnar något enskilt parti. Jag vill mena, fru talman, att detta ändå sker i alltför stor utsträckning, det vill säga att partier i högre eller lägre grad blir just gynnade på bekostnad av andra partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Ett typexempel är när det kommunala partistödet utformas med skarpa trösklar där exempelvis tre mandat inte ger några politiska resurser medan fyra mandat kan ge rätt både till fria lokaler och till anställda kommunalråd och politiska sekreterare. Den typen av trösklar blir väldigt oproportionerliga. Trots att det skiljer endast ett eller ett fåtal mandat mellan två partier kan de politiska partierna med nuvarande system tilldelas helt olika nivåer av resurser.

Det är inte heller ovanligt att de största partierna lägger beslag på de högst arvoderade uppdragen. Eftersom de personer som innehar sådana poster också lär ägna sig åt respektive partis egna angelägenheter fungerar de extra ersättningarna som ett indirekt partistöd till de största partierna.

Sverigedemokraterna vill därför ha ett rättvisare partistödssystem där indirekt partistöd i form av arvoderade poster, politiska tjänstemän och fria lokaler ska räknas av från det kontanta partistödet. Utgångspunkten för oss är att antalet mandat ska spegla antalet röster partiet har i fullmäktigeförsamlingen men inte nödvändigtvis vilka förutsättningar det har att arbeta politiskt.

Det är därför vi föreslår ett rättvisare partistöd där arvoderade tjänster och tillgång till fria lokaler ska avräknas från det kontanta partistödet. Det är också därför vi föreslår en rätt för samtliga folkvalda partier till insyn i nämnder och styrelser.

Fru talman! Förtroendet för politiker och politiken måste såklart förbättras och återupprättas. Just i det tror jag att vi alla här inne kan vara överens. I frågan om hur det bör göras kan vi däremot skilja oss såväl mellan partier som mellan enskilda politiska företrädare.

Att kalla varandra för fula ord eller använda nedsättande epitet kan säkert för vissa kännas tillfredsställande för stunden, då man är angelägen om att få fram sin poäng. Men i förlängningen måste vi ändå kunna diskutera och debattera så att väljarna inte uppfattar allt vi gör som politisk pajkastning.

KU är ju, som bekant, ett något annorlunda utskott. Det är ett utskott där jag menar att vi faktiskt kan förhandla och komma överens gemensamt och där alla partiers åsikter och synpunkter beaktas. Det sker såklart inte i alla sammanhang eller i alla frågor, men likväl är min uppfattning att vi här är mer lyhörda gentemot varandra än i andra utskott. Förhoppningsvis kan vi bygga vidare på den KU-traditionen och hoppas att den smittar av sig till även andra delar av det politiska samhället.

Det är dock inte bara den politiska debattonen som gör att människor har tappat förtroendet för politiken utan också en hel del fördomar och missuppfattningar. Oftast handlar det om bilden av höga arvoden och svågerpolitik. Det är uppenbarligen inte alltid lätt att förklara att de flesta av landets förtroendevalda är fritidspolitiker utan vare sig höga arvoden eller andra orättvisa förmåner. Människor lägger sena kvällar och helger på att läsa in hundratals sidor handlingar och förbereda anföranden, samtidigt som det alltid medför ett pris att gå från att vara privatperson till att bli en offentlig politisk företrädare.

Politiker ställs till svars inför medierna mer eller mindre dagligen, och det råder näst intill nolltolerans gentemot politiker som missköter sig i det privata. Politiker ställs också till svars av medborgarna i allmänna val.

De som aspirerar på att styra landet, landstinget eller den kommunala församlingen och ha makt över andra människors liv måste självklart föregå med gott exempel. Förväntningarna på folkvalda politiker bör därför vara höga, och vi förtroendevalda är därför föremål för en omfattande granskning. Mot den bakgrunden ifrågasätter vi att kommunpolitiker kan välja sina egna partivänner för granskning av den kommunala verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Fru talman! Sverigedemokraternas uppfattning är att nuvarande system måste förbättras så att risken för misstro och misstänksamhet mot politiker och det politiska systemet minskar. Vi menar att en översyn av den kommunala revisionen därför borde göras i detta syfte.

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Fru talman! I motionsbetänkandet om kommunala och regionala frågor avstyrker utskottet ca 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten 2016 och hösten 2017. Men det viktigaste i betänkandet är tillkännagivandet som riksdagen enligt förslaget från konstitutionsutskottet riktar till regeringen. Det är ett tillkännagivande om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet.

Ett ökat och tydligare ansvar för kommunerna när det gäller brottsförebyggande arbete är en fråga som Centerpartiet i riksdagen genom motioner väckta av Kerstin Lundgren och mig i konstitutionsutskottet länge har drivit. Därför uppfattar jag det som en viktig framgång när Socialdemokraterna i riksdagen ställer upp på att frågan om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet, som i KU har drivits av allianspartierna, nu ska komma att förtydligas och regleras i lag, i enlighet med tillkännagivandet.

Kommunerna ska enligt tillkännagivandet få en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Utskottet konstaterar att det har funnits, eller finns, olika uppfattningar inom kommunsektorn om hur långt kommunernas ansvar sträcker sig när det gäller de brottsförebyggande insatserna. Utskottet uttalar att det brottsförebyggande arbetet behöver vara långsiktigt och ha en förankring i den lokala miljön där arbetet bedrivs. Det är med stor glädje Centerpartiet ser fram emot ett tydligare ansvar för det brottsförebyggande arbetet på kommunal nivå.

I betänkandet har Centerpartiet en reservation om regionalisering. Centerpartiet anser att Sverige behöver en regionaliseringsprocess. Jag var med och genomförde en sådan process i Skåne för ungefär 20 år sedan. Men en förutsättning för att den ska bli framgångsrik är att regionerna får ta över ansvar och resurser från staten, departement och myndigheter. Ansvar och resurser skapar möjligheter till en regionalt styrd utveckling i hela landet. Om staten inte är beredd att lämna över ansvar och resurser är det knappast intressant att driva en regionalisering och politiskt ta ansvar i de nya regionerna. Centerpartiet anser inte att dessa förutsättningar resursmässigt har funnits i den regionaliseringsdiskussion som har förts och i de utredningar som har gjorts de senaste åren.

(Applåder)

Fru talman! I betänkandet om kommunala och regionala frågor behandlas flera frågor som har diskuterats tidigare. En del frågor har nyligen behandlats i utredningen om en ny kommunallag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Vår grundsyn när det gäller omfattande förändringar i hur kommuner och regioner styrs, vilka rättigheter de har och hur de ska utformas är densamma som i grundlagsfrågor, det vill säga att de bör lösas i breda majoriteter i kompromisser mellan partierna. Då behöver alla frågor komma upp på bordet vid ett tillfälle där man kan ge och ta. Grundinställningen till frågor som är principiellt intressanta kan vara att de kanske är riktiga men att de bör samlas ihop i en utredning för att avgöras vid ett och samma tillfälle.

Det finns också synpunkter bland motionerna som handlar om regioner och regionalisering. Där har en omfattande process nyligen genomförts, som delvis havererade. Jag tror att de flesta partier är lite brända i frågan och vill hålla sig borta från den typen av frågor under en period. Därför finns få frågor som vi från vår sida är beredda att tillstyrka.

En sak som har kommit upp och är principiellt intressant är frågan om hur man hanterar personer som byter parti under en mandatperiod. Vårt parti har landat i grundsynen att i de direkt folkvalda mandaten, i riksdag, region eller fullmäktige, är det folket som äger mandatet och har tillsatt mig som riksdagsledamot eller en person i en fullmäktigeförsamling. Att partierna då skulle äga uppdraget under mandatperioden känns därför främmande utifrån den principiella synen. Vi avvisar därför tydligt sådant som rör att människor byter parti under en mandatperiod. Partierna har kanske inte skött sitt nomineringsarbete, eller också har det uppstått kraftiga spänningar i ett parti, och man kan tänka sig att ett parti delas i två ungefär lika stora delar. Ska då den del som har en knapp majoritet äga rätten att sparka andra halvan av partiet från sina uppdrag? Nej, knappast.

Däremot anser vi att det är problematiskt med de indirekt valda uppdragen, till exempel i kommunförsamlingar, nämnder och så vidare. Den frågan bör nog övervägas i en framtida översyn av lagstiftningen.

En fråga som vi tycker var intressant i årets motionsflora tas upp i en motion från Liberalerna om kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det fanns likartade motioner även från andra borgerliga partier. Det tycker vi är en viktig fråga. Allt som kan göras för att stärka det brottsförebyggande arbetet lokalt menar vi är bra. Kommunerna arbetar i många fall redan i dag med frågan, och de behöver ett lagligt stöd för att arbeta i frågan. Därför stöder vi det tillkännagivande som handlar om det lokala brottsförebyggande arbetet.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka Hans Ekström för hans inlägg i debatten. För ungefär ett år sedan hade vi en liknande debatt, och jag och Hans Ekström debatterade frågan även då. Då uppfattade jag att den inställning som Hans Ekström representerade var att ett parti inte ska ha möjlighet att äga de politiska mandaten i annan utsträckning än vad som är fallet i dag.

Nu när jag lyssnar på Hans Ekström uppfattar jag ändå att det finns en viss öppning när man pratar om de indirekt folkvalda. Det välkomnar jag. Hans Ekström får gärna förtydliga vad han i sådana fall vill förändra. Vår reservation till betänkandet tar främst sikte på de indirekt valda. Om Hans Ekström är öppen för ett samtal i de frågorna är jag gärna med och diskuterar dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Fru talman! Som jag sa tycker vi att den här typen av frågor bör behandlas i ett och samma sammanhang vid till exempel en översyn av kommunallagen. Därför tycker jag att det är viktigt att man redan nu börjar fundera på vilka principer man kan ha.

Jag menar att de direkt valda mandaten inte ska ifrågasättas, för det blir ganska farligt om partierna uppfattas ha större makt än folket vid utseendet av en riksdagsledamot, landstingsledamot eller kommunfullmäktigeledamot. För demokratins legitimitets skull och även för ansvarskänslans skull hos riksdagsledamöter eller andra direkt förtroendevalda eller folkvalda tycker jag att den tydligheten ska finnas.

Dock finns det uppenbara problem. Låt oss tänka oss att ett parti i en fullmäktigeförsamling utser en person till att sitta i kommunstyrelsen och där tolka det partiets inställning och att den personen sedan ensam hoppar av partiet medan lejonparten av medlemmarna är kvar i sitt parti. Då uppstår såklart ett problem, och det tycker jag att man ska vara beredd att fundera över.

Fru talman! Tack, Hans, för redogörelsen! Jag uppfattar en viss öppning jämfört med tidigare, och det välkomnar jag. Från Sverigedemokraternas sida vill vi gå något längre, även om vi såklart bör utreda den här frågan tillsammans och se var vi slutligen landar.

Men det finns en problematik som Hans lyfter upp när det gäller dem som är valda av folket. Man är ju vald av folket när man sitter i fullmäktige, men det är inte nödvändigtvis så att man har fått ett enda personkryss. Man kan sitta i fullmäktige för att partiets valsedel såg ut som den gjorde. Då är frågan: Om inte en enda kommuninvånare - kanske med undantag för en själv - har röstat på en, är man då att betrakta som folkvald? Ja, i dag är man ju det. Om man är de facto folkvald, alltså om det verkligen är folket som står bakom mandatet man sitter på, är mer tveksamt i mina ögon. Därför skulle jag även vilja titta på en lösning där man i det fall någon inte är folkvald genom personkryss kan låta partierna äga större inflytande över det politiska mandatet. Det gäller såklart också dem som blir vildar.

Däremot tror jag att jag och Hans är helt överens om att om personer blivit personkryssade är det självklart att mandatet tillfaller dem personligen snarare än det politiska partiet. Men jag välkomnar Hans ändrade inställning och ser fram emot samtal om de här frågorna.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att det folkvalda mandatet är just folkvalt. Man kan diskutera vilket valsystem man ska ha för att få fram det, men jag tycker att det handlar om ganska fundamentala delar av det demokratiska styrelseskicket att alla som har ett uppdrag uppfattar sig som folkvalda och att deras mandat är av den digniteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Att partierna i någons sorts lekstuga skulle kunna byta ut folk under pågående mandatperiod ter sig väldigt främmande för mig ur demokratisk synpunkt. Jag har svårt att förstå hur man skulle kunna upprätthålla ett sådant system.

Det är väl också så att om ett parti får omfattande avhopp måste det kanske överväga vilket valberedningsarbete det har.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget.

Jag vill rikta ett stort tack till mina allianskollegor för att vi så väl har kunnat arbeta tillsammans, komma överens och skriva det förslag om att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet som tack vare detta har kunnat utmynna i det tillkännagivande som vi beslutar om här senare i dag.

Jag vill också rikta ett stort tack till mina kollegor från de andra partierna i konstitutionsutskottet för att de har sett det fina och kloka i förslaget och vi därför i dag kan vara eniga om att vi behöver tillkännage detta till regeringen. Ett stort tack till er!

Människor ska kunna känna sig trygga i Sverige oavsett kön, ålder eller var i Sverige de bor. Den enda som kanske ska känna sig otrygg är den som har begått ett brott och behöver vara rädd för att åka fast. Alla ska veta att om ett brott begås ska rättsväsendet - polis, åklagare, domstolar och kriminalvård - ha alla de resurser och förmågor som krävs för att sätta dit den som har begått brottet.

Men helst ska ju brott över huvud taget inte begås. Det är det vi behöver bli bättre på; det är det brottsförebyggande arbetet vi behöver bli bättre på för att på riktigt lösa det grundläggande problemet med att människor är otrygga i Sverige i dag. Det är också det tillkännagivandet handlar om: hur vi stärker det brottsförebyggande arbetet.

Varje människa har ytterst ett eget ansvar för sina handlingar. Man kan inte reducera en kriminell handling till att handla om vare sig uppväxt eller social miljö. Men vi vet att en stödjande familjepolitik är en viktig insats för att minimera risken för att någon ska begå brott. Vi vet att engagemang och ansvar från familj och vänner, från nära och kära, fungerar och är fundamentalt för att skapa ett socialt skyddsnät för människor. Vi hjälper bäst varandra att inte begå brott.

Därför spelar också civilsamhället en stor roll. Det vi tydligt pekar på i tillkännagivandet är civilsamhällets viktiga roll för att stärka det sociala skyddsnätet runt de individer som är i riskzonen för att begå brott. Också polisen är såklart en aktör i detta, liksom kommunerna. Det samarbetet behöver bli ännu bättre än det är i dag. Ansvarskedjan, framför allt ansvaret hos kommunerna, behöver bli mycket tydligare än nu.

Något kanske ännu viktigare som vi också säger i tillkännagivandet är att befogenhet måste finnas hos alla dessa tre aktörer. Vi kan inte tydliggöra och utöka ansvaret för kommunerna om inte kommunerna också har befogenhet att vidta de åtgärder som behövs. Det är de två leden som finns i tillkännagivandet, som vi kommer att rösta om senare i dag.

Med det vill jag återigen tacka och yrka bifall till förslaget.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Fru talman! Vi debatterar nu KU33 Kommunala och regionala frågor. Det är ett brett motionsbetänkande som behandlar 40 motionsyrkanden från de två senaste årens allmänna motionstid.

KU föreslår ett tillkännagivande om att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Jag ska erkänna att jag först var lite tveksam till detta tillkännagivande, inte för att det inte är jätteviktigt - jag tycker egentligen att det är väldigt bra - utan för att regeringen har dragit igång så himla mycket arbete på området den senaste tiden.

Brå kom för bara ett par veckor sedan med en rapport där de sammanfattar en del av de saker som pågår:

Regeringen presenterade under våren det nya nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Där ger regeringen övergripande målsättningar och ambitioner för det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Programmet fokuserar på samhällets gemensamma ansvar för att förebygga brott och att inkludera näringsliv och civilsamhälle i arbetet.

Bland de områden som varit i fokus för det brottsförebyggande arbetet på nationell nivå återfinns förebyggande arbete i socialt utsatta områden, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism.

Polismyndigheten har arbetat med att utveckla organisationen och förutsättningarna för det strategiska brottsförebyggande arbetet. Nya myndigheter och strategier samt förändringar i lagstiftningen under året kommer att utgöra viktiga faktorer för utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.

Brå fick också i början av 2017 ett förnyat och breddat uppdrag att stödja och samordna nationellt, regionalt och lokalt brottsförebyggande arbete. Under året har stödet och samordningen byggts upp, och vissa förutsättningar för arbetet har kartlagts. En webbaserad basutbildning har tagits fram och genomförts i fyra omgångar. De nya samordnarna vid länsstyrelserna har samlats i fyra nätverksträffar, och ett omfattande metodstöd har getts till 7 socialt utsatta områden samt till ytterligare 16 kommuner med olika utmaningar. Detta är bara en kort sammanfattning från Brås mycket omfattande rapport.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt att man också ger ett lagstöd för kommunernas jobb med detta, något som har saknats. Detta är bra, och jag stöder det.

Jag tänkte också kommentera en del andra saker som har varit uppe, till exempel Centerpartiets reservation om regionaliseringsprocessen. Jag har jobbat med regionfrågan sedan jag började med politik för väldigt länge sedan. Min upplevelse är att det under de senaste 100 åren varje mandatperiod har funnits ett litet fönster att komma vidare. Det har tillsatts nya utredningar och delegationer, och det har funnits ett hårt tryck att komma vidare med regionfrågan.

Under många år pågick dessa utredningar och allt detta arbete, och länen blev på slutet helt knäckta. Allt det förberedande arbetet var gjort, men landshövdingarna stängde fönsterluckorna och stoppade. Den senaste gången upplevde nog vi att det var mer politiskt, och vi hade hoppats på ett större stöd från Centerpartiet i denna fråga. Vi har nämligen upplevt att de tidigare har drivit på regionfrågan hårt, så det är tråkigt.

Men jag är helt övertygad om att regionfrågan kommer att återkomma ytterligare en gång, kanske inte nästa mandatperiod men rätt så snart. Det kommer att behöva göras något åt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Jag skulle också väldigt kort vilja säga något om de frågor som Jonas Millard varit inne på när det gäller mandatstödet. Det finns en del förslag där som egentligen inte är helt obegripliga. Men det är lite obegripligt för mig att ni lägger fram dem här i riksdagen. Jag tycker att kommunernas mandatstöd är en fråga för kommunerna. De har sin egen budget. Jag kan bli lite fundersam om ni i fortsättningen vill göra om mandatstödet, så att det är riksdagen som på något sätt beslutar om den kommunala budgeten, och lägger in förslag om detta i era budgetar. Det är nog något ni får titta på igen.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Agneta Börjesson, för frågorna kopplade till vår reservation, som berör partistöd. Detta regleras ju till viss del redan i dag i kommunallagen: Partistöd får inte gynna eller missgynna ett politiskt parti. Men detta händer de facto i dag - partier blir gynnade eller missgynnade. Jag har själv varit med om det i kommunpolitiken och sett de skarpa trösklar som kan finnas.

Jag tror inte att riksdagen ska sitta och diktera till exempel vilka belopp som ska betalas för ett visst antal mandat. Det skulle vara väldigt främmande för mig. Men jag vill att vi ska nå upp till de ambitioner som ändå framgår av lagen i dag när det gäller att ingen ska gynnas eller missgynnas. Det sker de facto i dag, för man räknar inte av sådant som en del partier får i form av gratis lokaler, tillsatta tjänstemän, kommunalråd och så vidare.

Detta är ett problem, och det förändrar förutsättningarna för det politiska livet, framför allt för små partier men även för stora partier som inte kan ingå i någon form av samverkan med andra partier för att det ges olika poster och avlönade tjänster. Ambitionen är helt enkelt att det ska bli rättvisare och att förutsättningarna i kommuner och landsting ska bli mer jämbördiga mellan de politiska partierna. Jag beklagar bara att Sverigedemokraterna står ensamma i den frågan.

Fru talman! Jag tolkade det som att det skulle kunna förändra en hel del och på vissa ställen bli dyrare i kommunen om man skulle genomföra detta. Om det enbart handlar om att följa lagstiftningen och det finns ställen där de lokala partierna upplever att lagstiftningen inte följs kan man faktiskt överklaga till kammarrätten. Det har jag själv gjort en gång och fått rätt, så det är möjligt. Jag vet inte om jag ska tipsa om det, men det går. Lagen ska ju fungera.

Fru talman! Det känns betryggande att vi är två KU-ledamöter som är överens om att lagen borde fungera. Däremot är min bild att den ambition som i dag finns inte efterlevs ordentligt. Det finns orättvisor i det nuvarande partistödssystemet, och det är de facto så att partier missgynnas. Det sker på grund av det faktum som jag lyfte upp i min första replik, nämligen att vissa partier kan erhålla stöd i form av till exempel gratis lokaler eller anställning av politiska tjänstemän. Det görs ingen avräkning för detta i det kontanta partistödet. Man kan dessutom bygga in väldigt skarpa trösklar, och detta har också överprövats i förvaltningsrätter tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Lagen är skriven som den är i dag, och detta tycker jag att vi bör komma åt. Jag vill inte att vi ska detaljreglera på något sätt när det gäller beloppsgränser och liknande. Generellt sett tycker Sverigedemokraterna att vi bör sänka partistödet något, och det är en fråga som vi har drivit både här och i våra kommuner och landsting. Det är en åsikt som tyvärr inte, i alla fall inte vad jag känner till, har fått stöd från Miljöpartiet i något sammanhang.

Jag önskar att vi kan ta en djupare diskussion. Jag upplever också att det finns vissa missförstånd från Miljöpartiets sida, men vi har all möjlighet att under den kommande tiden diskutera dessa frågor och se om vi också kan nå någon typ av samförstånd. Jag upplever nämligen att vi delar bilden av problematiken.

Fru talman! Jag anser inte heller att det vore bra att detaljreglera sådant som kommunerna ska göra själva inom den egna kommunen. Jag tror att det är oerhört viktigt att det kommunala självstyret och förmågan att bestämma över den egna budgeten får finnas kvar. Sedan är det inte alls osannolikt att man behöver se över mandatstödet och kommunallagen framöver, men det viktiga är att det inte ska ske någon detaljreglering härifrån riksdagen när det gäller detta.

(Applåder)

Fru talman! Även i denna debatt hade jag tänkt fatta mig kort eftersom utskottet är enigt i detta och i sin vishet har insett betydelsen av kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet. Utskottet har därför bland annat tillstyrkt Liberalernas motion, som har varit en favorit i repris under många år och nu äntligen får utgöra ett tillkännagivande.

Ida Drougge lyfte i sitt anförande betydelsen av det förebyggande arbetet och kommunernas roll i det, och detta kan inte nog påpekas. Jag hörde en föregående talare helt korrekt påpeka att mycket naturligtvis har gjorts. Men man kan också säga, och det har vi tydligt sett i andra frågor, att allas gemensamma ansvar lätt blir ingens ansvar alls. I tillkännagivandet förtydligar vi därför att kommunernas roll i detta arbete är oerhört viktig. Jag tackar regeringspartierna för det samarbete vi har haft.

Men, fru talman, eftersom betänkandet ändå tar upp flera viktiga frågor vill jag passa på att lyfta något som ligger mig och Liberalerna särskilt nära. Det undgår nog ingen att Sveriges kommuner står inför stora utmaningar, bland annat som en följd av den demografiska utvecklingen. Det är svårt för mindre kommuner att klara av sina uppgifter.

Vi har 290 kommuner från norr till söder. De varierar i storlek från drygt 2 400 invånare i Bjurholms kommun, fick jag lära mig häromdagen, till drygt 950 000 i Stockholms kommun.

Hela livet följs vi alla åt av kommunens tjänster. Vi föds och behöver barnavård. Vi går i förskola och skola. Vi åker kollektivtrafik. Vi plåstras om på vårdcentraler, och vi får på äldre dar hjälp med att ta hand om oss själva. Vi dricker vatten ur kranen, slänger soporna i tunnan och så vidare. Och det är kommunerna som ska se till att allt detta och mer därtill fungerar, så att allas vår vardag, oavsett om vi bor i Bjurholm eller i Stockholm, fungerar. Överlag ligger kommunernas verksamhet faktiskt bra till. Jämfört med många andra servicebranscher får kommunerna ett högt betyg av oss invånare enligt det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Men många av oss här har också erfarenhet som kommunalpolitiker och vet hur man i många kommuner trollar med knäna för att kunna leva upp både till de lagkrav som ställs och till de ytterligare krav som våra invånare och medborgare ställer.

Trots den proposition om en generell rätt till kommunal avtalssamverkan, som riksdagen nu behandlar och som kommer att innebära att kommuner kan lämna över verksamhet till annan kommun genom en avtalssamverkan, kommer vi sannolikt att behöva göra mer på detta område om vi på allvar menar att hela landet ska leva och att man ska kunna leva väl i hela landet.

Med hänsyn till den pågående kommunutredningen, som har i uppdrag att analysera hur kommunsammanläggningar och eventuellt andra åtgärder kan bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta just samhällsutvecklingen, instämmer jag med utskottet om att det pågående utredningsarbetet inte bör föregripas och avstyrker därför motionsyrkandena denna gång på detta område. Men Liberalerna avser att komma tillbaka i frågan, kanske främst på lokal kommunal nivå, eftersom det är just där som man bäst vet vad medborgarna i den egna kommunen behöver. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar er, värderade konstitutionsutskott, för att jag får stiga in i ert vackra rum.

Det är i år 100 år sedan klubban föll i detta kvarter och det beslutades att varje man och varje kvinna vid myndig ålder skulle få rösträtt. År 1921 blev demokratin reell när både man och kvinna fick gå och rösta.

Någon har sagt att vi borde resa statyer över Branting och Edén, Socialdemokraternas och Folkpartiets ledare, som bar fram detta. Det kan man nog göra. Branting finns på plats. Men det var de många människorna som faktiskt i sin längtan efter människovärde och myndighet bar fram demokratin. Det är för de många människornas skull som demokratin måste vårdas, värnas och visas respekt.

Fru talman! I Jönköping har vi Västra torget där man kan handla textilier, grönsaker, ägg och så vidare. Om jag går dit en lördag och handlar rödbetor och får dem i påsen vill jag inte att de omvandlas till palsternackor eller potatis när jag kommer hem.

Om jag tar ett partis valsedel och väljer in en utvald person vill jag att denne ska vara kvar i det partiet, ty det är inte den enskilda rödbetan, potatisen eller moroten som jag har valt ut utan kollektivet.

Jag har respekt för konstitutionsutskottets resonemang när det gäller direkta val. Det är några som förtjänar att bli personvalda, men det är inte alla förunnat. Men i de indirekta valen, när man väljs till kommunalråd eller nämndordförande, är det orimligt att man vid partibyte ska ha kvar sitt uppdrag. Så har skett i Jönköping, där ledamöter har lämnat ett parti och bildat ett nytt och sitter kvar på tunga poster i ny skepnad. Jag tycker att det är orimligt.

Kommunala och regionala frågor

Fru talman! När man springer ut på Stadsparksvallen i Jönköping, där det ska spelas fotboll, sliter man av sig tröjan i glädje när man har gjort mål. Då blåser domaren i sin visselpipa och ger en varning. Men om man springer in i kammaren här i en blå tröja och byter den mot en svart över natten får man ingen reprimand alls. Jag tycker att det borde vara en stark visselsignal till detta värderade konstitutionsutskott att ta sig an frågan.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)