Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.

Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

I skrivelsen redogör regeringen för sina bedömningar och åtgärder som man gjort med anledning av Riksrevisionens rapport om miljöhänsyn vid statlig upphandling. Rapporten visar att många myndigheter har goda ambitioner men att det finns brister i organisation och kompetens. Riksdagen framhåller att Sverige ska vara ledande och ett föredöme när det gäller att ta hänsyn till miljön vid upphandlingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 22 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att de tillfälliga lättnaderna i arbetsvillkoret och karensvillkoret som infördes under covid-19-pandemin ska fortsätta att gälla tills vidare. Detsamma gäller den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från den så kallade femårsregeln för företagare. Femårsregeln innebär en begränsning av förtagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i sin näringsverksamhet. Tidigare beslutade lagändringar ska därmed upphöra och tidigare tillfälligt beslutade bestämmelser som infördes under covid-19-pandemin ska gälla tills vidare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Regeringen har i en skrivelse behandlat Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning. Riksrevisionens granskning visar att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov och att statens insatser för en mer likvärdig betygssättning inte har gett önskat resultat.

Riksrevisionen rekommenderar dels att regeringen ska utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig, dels att Skolinspektionen ska förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

I skrivelsen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation och meddelar att de ska tillsätta en utredning på området. Regeringen anser också att det är viktigt att Skolinspektionen återkommande ser över om uppföljningen av genomförda inspektioner kan förbättras och effektiviseras.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2023-05-30

Datum

2023-05-31

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i en lag som kompletterar EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Förslaget innebär att regeringen får möjlighet att besluta om de övergångsbestämmelser som behövs. På så sätt kan regeringen anpassa nationell rätt till övergångsbestämmelserna i en av Europeiska kommissionens genomförandeförordningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-30

Datum

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

20

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det skandinaviska luftfartssamarbetet ska fortsätta. Samarbetet ska ligga till grund för det skandinaviska gemensamma arbetet på luftfartsområdet till och med den 30 september 2040.

Riksdagen har också behandlat ett sextiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022, och sa nej till dessa. Bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om regionala flygplatser, beredskapsflygplatser, flygets klimatpåverkan och elflyg.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

68, 179 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-26

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.

Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.

Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-26

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

31

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

65, 182 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-26

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-06-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden. Riksrevisionen har granskat om kontrollen, uppföljningen och styrningen av statsbidraget till studieförbunden är effektiv. Granskningsobjekten är regeringen och Folkbildningsrådet, den instans som fördelar statsbidragen till exempelvis studieförbund.

Riksrevisionens bedömning är att uppföljningen och kontrollen av statsbidragen behöver stärkas väsentligt och att det finns betydande utmaningar med nuvarande förvaltningsmodell som bygger på att aktörerna granskar sig själva. Det pågår en statlig utredning, ett så kallat kommittédirektiv, av bland annat nuvarande förvaltningsmodell, som ska slutredovisas senast den 19 februari 2024. Riksrevisionen bedömer att utredningens inriktning och bredd är nödvändig, men anser att det redan nu behövs åtgärder för att stärka kontrollen. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidragen klargörs och förstärks.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 17 förslag i motioner om fortbildningsfrågor som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-26

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Regeringen har föreslagit ett antal ändringar som gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (som byter namn till anpassade gymnasieskolan den 2 juli 2023).

Riksdagen sa ja till förslaget som bland annat innebär att

• det nya ämnet matematik - fortsättning införs på naturvetenskaps- och teknikprogrammen
• ämnet naturkunskap införs på teknikprogrammet
• hantverksprogrammet upphör som nationellt program
• frisör- och stylistprogrammet införs som nytt nationellt program
• två nationella program inom det som i dag heter gymnasiesärskolan byter namn.

Lagändringarna ska börja gälla den 15 juli 2023 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Riksdagen sa också ja till förslaget att förlänga den tillfälliga sekretessbrytande bestämmelsen med syfte att säkerställa tillgången till skolinformation. Den ska förlängas med tre år och upphör att gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 59 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och att på detta sätt öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Det nationella professionsprogrammet kommer att bestå av två bärande delar. Dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare.

Den nationella strukturen för kompetensutveckling ska innehålla insatser som kan ligga till grund för meriteringsnivåer, men även andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskollärare samt för rektorer.

Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån. Ett beslut om meriteringsnivå ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya krav för lagring och leverans av naturgas. Förslagen bygger på ändringar i två EU-förordningar som rör gaslagring och innebär bland annat att den som har en lagringsanläggning för gas eller avser att ta en sådan anläggning i drift ska vara certifierad.

Riksdagen sa samtidigt nej till 127 förslag i motioner som rör olika energipolitiska frågor och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och om olika typer av förnybar energi. Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken, pågående insatser och utredningar.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

53, 144 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part

Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter.

Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-24

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-24

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Regelverket för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA-systemet) ska förtydligas, föreslår regeringen. Detta genom en ny lag och ändringar i befintliga relaterade lagar. Syftet med förslaget är att tydliggöra regelverket för att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö, både i fredstid och vid höjd beredskap och ytterst krig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07