Sök

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om studiestöd. Motionerna handlar om bland annat villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning, vidareutbildning och avskrivning av studielån. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-25

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Främlingspass – som i vissa fall kan utfärdas till den som inte har något pass och inte heller har någon möjlighet att få ett – ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Vidare ska uppehållstillstånd kunna återkallas om det kan antas att personen kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism. Syftet är att förhindra hot mot Sveriges säkerhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2024-01-25

Datum

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm under perioden delvis har levt upp till riksdagens avsikter. Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men positivt bidrag till regional utveckling samtidigt som regeringens lokaliseringsbeslut inte har äventyrat myndigheternas möjligheter att bedriva sin verksamhet effektivt på lång sikt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågan om statlig närvaro i hela landet. En viktig utgångspunkt för regeringen är att myndigheter kan bedriva sin verksamhet effektivt oavsett var de är lokaliserade. Detta är något som regeringen följer inom ramen för den löpande myndighetsstyrningen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med frågan om statlig närvaro i hela landet. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och avslog motionerna.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2024-01-25

Datum

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.

Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.

Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 57 minuter

Justering

2024-01-18

Datum

2024-01-24

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-14

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området.

Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst.

Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

25, 90 minuter

Justering

2024-01-16

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-02-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära.

Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2024-01-18

Datum

2024-01-18

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Datum

2024-01-01

Datum

2024-01-01

Den 20 december 2023 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2024. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut om inkomster, utgiftsområden och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget överlämnades till regeringen.

Justering

2023-12-20

Datum

2023-12-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-19

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.

Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.

Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-18

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Cirka 40,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2024. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Cirka 20,4 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet för statsskuldsräntor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Det största anslaget i utgiftsområdet, 20,3 miljarder kronor, är räntor på statsskulden. Riksdagens beslut innebär att anslaget minskas med 14,7 miljarder jämfört med vad som totalt anvisades 2023. Orsaken till minskningen är att stora valutaförluster under 2023 bedöms övergå till valutavinster under 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Totalt går cirka 174 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 167,8 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 5,7 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

70, 196 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 36 minuter

Justering

2023-12-14

Datum

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 116 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-13

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Den största delen av pengarna, cirka 46 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Övriga anslag inom utgiftsområdet är Sidas förvaltningsanslag, utvärdering av internationellt bistånd, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin samt Riksrevisionen (Internationellt utvecklingssamarbete).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

99, 257 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19