Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång

Herr talman! Det som diskuteras i dag i kammaren är Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång. Riksrevisionen har granskat regeringens och vissa myndigheters hantering av markintrång. Rapporten överlämnades till riksdagen och regeringen i november 2023, och riksrevisorn föredrog rapporten för civilutskottet i januari 2024.

Herr talman! I granskningen har ingått Svenska kraftnät, Naturvårdsverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen och delvis Lantmäteriet.

Den här rapporten är viktig, och den här granskningen är viktig i det sammanhanget att vi pratar om markintrång hos privata markägare och vikten av att ha respekt för de markägare som i dag blir berörda och att vi har ett system som fungerar tryggt och bra.

Det är viktigt med likabehandling mellan myndigheterna, alltså att myndigheterna jobbar likartat, vilket innebär likabehandling gentemot markägarna oavsett vilken myndighet som arbetar med en fråga om intrång på markägarens mark.

Det är också viktigt att man har en likartad värdering de gånger man ger ersättning för ett intrång på så vis att man har respekt gentemot markägarna och att det finns likhet mellan besluten och förutsebarhet för markägarna i fråga om vad ett markintrång skulle innebära.

Det är såklart långtgående för de privata markägarna att få ett intrång. Därför är det viktigt att man har den här respekten fullt ut när man jobbar med dessa frågor. Det är ju så att samhället ibland har behov av att göra markintrång. Då behöver vi se till samhällets behov men samtidigt respektera dem som drabbas av att samhället har ett större behov än den enskilda markägaren och se till att detta blir behandlat på ett respektfullt sätt.

Herr talman! Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheterna i stor utsträckning har en enhetlig och effektiv hantering av markintrången. Det känns tryggt att läsa Riksrevisionens rapport, där man har gått till grunden med det här, och se att det är den slutsats som finns. Det gör mig som sverigedemokrat trygg i de här frågorna.

Dock finns det en rad slutsatser som Riksrevisionen drar som vi behöver bevaka för att se till att ytterligare förbättra på det här området.

De slutsatser som kommer i Riksrevisionens rapport är bland annat att fastighetsägare behandlas olika mellan myndigheterna även om man menar att det rent övergripande och i stor utsträckning sker en enhetlig och effektiv hantering. Vissa typer av värderingar brister i ändamålsenlighet och likvärdighet. Det finns alltså fortfarande en del att jobba med på det här området. Det är också oklart om de statliga resurserna används på ett kostnadseffektivt sätt när man hanterar olika former av markintrång. Vi behöver alltså fortsätta bevaka de här frågorna.

Regeringen har svarat på Riksrevisionens rapport och sagt att man ska tillsätta en så kallad bokstavsutredare som har som uppdrag att se över ersättning för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Just elnätsutbyggnaden är ju något som är dagsaktuellt och som kommer att ske i stor utsträckning. Därför är det viktigt att man går till grunden med framför allt den delen i markintrånget. Men vi förutsätter att det i bokstavsutredarens uppdrag ingår en bred översyn för att se till att i möjligaste mån rätta till de saker som Riksrevisionen lyfter upp i sin rapport.

Sverigedemokraterna ser behovet av ett enhetligt system för myndigheterna för hur markintrång och ersättning hanteras. Vi ser det behovet utifrån den rapport som Riksrevisionen har lämnat ifrån sig. Vi ser också ett behov av att följa upp kostnaderna för och redovisningen av utbetalning av ersättning i förhållande till målet för verksamheten: att se till att statens pengar används på ett effektivt sätt.

Herr talman! Sedan en granskning av det här området senast gjordes 2005 har myndigheterna utvecklat sina processer och rutiner, framför allt med syftet att behandla fastighetsägare lika inom respektive myndighet. Man har haft framgång på det området, och det framgår tydligt i Riksrevisionens rapport. I dag är det få fastighetsägare som invänder mot den värdering som staten lämnar ifrån sig vid ett markintrång. Det är också väldigt få som stämmer staten eller överklagar ersättningsbeslut. Samtidigt ska man ha med sig att myndigheterna ofta har ett kunskapsövertag och kan agera med stöd i tvingande lagstiftning. Man ska alltså inte fastna alltför mycket i att fastighetsägare i dag inte invänder mot värderingar, stämmer staten eller överklagar ersättningsbesluten. Dock kan vi nog ändå se det som att de förändringar som gjorts sedan 2005 förmodligen har haft positiv inverkan på just de områdena.

För att inte myndigheterna ska ha det kunskapsövertag som en större myndighet har gentemot enskilda markägare kan man kolla på hur ersättningen för ombudskostnader sker för att se om man kan hjälpa markägarna genom ersättning för ombudskostnader men också för att utjämna styrkeförhållandena genom att inte avgiftsbelägga på samma sätt. Användning av frivillighetsbonusen skulle också kunna underlätta processerna.

I de flesta fall anses det vara tydligt vilka värderingsmetoder som används vid markintrång. Det som behövs är att titta på vissa värderingsmetoder och vad de innebär när det gäller att den enskilda värderaren har större tolkningsutrymme vid bedömning av enskilda ärenden. Alla värderingsmetoder är inte helt uppenbara och går inte, för att uttrycka sig lite enkelt, att få in i ett Exceldokument utan ligger mer på individnivå. Här menar vi utifrån Riksrevisionens rapport att myndigheterna behöver ha ett mer samordnat arbetssätt för att kunna uppnå större likvärdighet även vid dessa tillfällen.

Det här är viktiga ingångar för regeringens fortsatta arbete för att se till att vi får ett bra utfall i den här frågan, får effekt i systemet och skapar stor - eller större - rättvisa vid markintrång. Det är viktiga överväganden att göra för att se till att de enskilda markägarna känner sig respekterade och har möjlighet att påverka vid de här tillfällena.

De tankar som vi lyfter fram i den här diskussionen är viktiga att ha med sig då äganderätten är en avgörande fråga i samhället och så att alla känner sig involverade i processen.

Herr talman! Vi fortsätter bevaka arbetet i den här frågan. Vi yrkar också bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)