En ny förverkandelagstiftning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen om en ny förverkandelagstiftning som vi ska debattera i dag.

Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till denna reform av förverkandelagstiftningen. Den befintliga lagen från 1960-talet var inte anpassad för att effektivt bekämpa den moderna organiserade brottsligheten, och därför inledde vi arbetet med en översyn av lagstiftningen för att ge rättsväsendet kraftfulla verktyg för att slå mot de kriminella nätverkens vinster. Det är viktigt att stärka rättsväsendets möjligheter att ta ifrån kriminella deras tillgångar, även om de lyckas undvika direkta brottsbedömningar.

Syftet med denna lagstiftning är att stoppa den kriminella ekonomin genom att konfiskera tillgångar som lyxvillor, dyra bilar, kontanter och smycken - egendomar som inte står i proportion till en persons lagliga inkomster. Brott ska inte löna sig. Genom att fokusera på de ekonomiska resurserna vill vi minska både incitamenten att driva organiserad brottslighet och lockelsen för unga att bli en del av dessa gäng. Den nya lagen riktar sig mot de kriminella i toppen av näringskedjan, de som lever lyxliv, ofta utan att ha arbetat en dag i sitt liv, och den nya förverkandelagstiftningen innebär flera viktiga förändringar.

Självständigt förverkande: Tillgångar kan nu förverkas även utan att ett konkret brott kan bevisas. Om ägaren till exempel inte kan förklara hur han eller hon har råd med sin lyxvilla eller dyra bil, det vill säga om inkomsten inte står i proportion till tillgångarna, kan dessa beslagtas.

Utvidgat tvångsmedel: Polis och åklagare får utökade möjligheter att beslagta egendom, inklusive stora banktillgodohavanden, utan att behöva knyta det till ett specifikt brott. Domstolen kommer att pröva varje förverkande, och åklagaren måste visa att egendomen sannolikt härrör från brottslig verksamhet.

Denna lagstiftning ger rättsväsendet möjlighet att slå mot de stora vinsterna från kriminell verksamhet och att fokusera på gängledare, företagstoppar och andra som tidigare undkommit rättvisan.

En del kritik har lyfts mot denna lagstiftning, särskilt när det gäller rättssäkerheten och äganderätten. Det finns en risk för att fler personer kan drabbas av beslag utan att vara direkt misstänkta för brott. Detta är ett kraftigt ingripande och måste genomföras varsamt.

Men fördelarna är desto större. Genom att ge rättsväsendet möjlighet att beslagta tillgångar från kriminella utan direkt brottsmisstanke kan vi slå hårt mot de kriminella nätverkens ekonomi. Detta är avgörande för att minska deras inflytande och försvaga deras verksamheter. Den organiserade brottsligheten omsätter hundratals miljarder kronor årligen, och genom att ta bort deras tillgångar kan vi också minska deras makt och förhindra att fler unga dras in i kriminalitet.

Även om denna lagstiftning är ett viktigt steg framåt måste vi fortsätta att utveckla våra verktyg mot den organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har föreslagit att fler typer av ekonomiska brott, såsom grovt bokföringsbrott och grov penningtvätt, ska inkluderas i förverkandereglerna. Detta kan göra rättsväsendet ännu mer effektivt i att beslagta tillgångar som är gömda i komplexa företagsstrukturer och därmed slå mot de kriminellas affärsmodeller.

Om nästa steg blir att följa Ekobrottsmyndighetens råd att inkludera grovt bokföringsbrott och grov penningtvätt samt i den kommande propositionen Bolag och brott, som behandlas av civilutskottet, lägga till förslag om återinförd revisionsplikt och höjt aktiekapital vid start av aktiebolag, då är vi på väg mot en svensk antimaffialagstiftning. Då kan vi likt det Eliot Ness gjorde mot Al Capone slå mot pengarna.

Vi har här en proposition om en ny förverkandelagstiftning som Socialdemokraterna var initiativtagare till och stöttar. Men det räcker inte med det repressiva. Vi måste också bryta nyrekryteringen. Nyligen har vi tagit del av skrämmande siffror som visar att antalet barn under 15 år som varit del i mordplaner under det senaste året har tredubblats.

Här behöver vi göra så mycket mer. För att komma till rätta med kriminaliteten krävs många olika åtgärder på en mängd områden. Kriminalpolitiken kan aldrig bära hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder, hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare, utvecklad psykiatri inom primärvård och ungdomspsykiatrin och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella.

Fru talman! Här visar SD och regeringen i sitt budgetförslag att de inte prioriterar en bättre skola, fler socialsekreterare, utvecklad barn- och ungdomspsykiatri och åtgärder för att snabbt fånga upp barn som riskerar att bli kriminella. Med ett rekordstort reformutrymme som SD och regeringen tagit sig är det skattesänkningar som gäller. Det är en budget för rika män där 60 procent av skattesänkningarna går till 5 procent av befolkningen.

Många svenska politiker talar varmt om dansk kriminalpolitik och danska straff, men de talar inte alls lika mycket om det danska systematiska, kostnadskrävande och ansvarskrävande brottsförebyggande arbetet. Det behövs både och, det repressiva och det brottsförebyggande, och det måste också finnas med när man prioriterar i en budget.

Fru talman! Jag kommer också att i stort yrka bifall till propositionen, men jag yrkar också bifall till reservation 2. Vänsterpartiet står självklart bakom de andra reservationer som vi har undertecknat.

Det vi står inför nu är att klubba beslut om en juridisk innovation i svensk rätt. Men vi står också inför nya utmaningar i tillämpningen. Genom att nu acceptera självständigt förverkande av egendom ska det bli möjligt att förverka den när vi tror att den härrör från brottslig verksamhet utan att vi samtidigt genomför en process om ett straffrättsligt ansvar. Förverkandet frikopplas från ett specifikt brott. Det är inte alls nödvändigt och ska inte krävas.

Ambitionen är förstås det viktiga, nämligen att slå sönder den kriminella ekonomin genom att skapa möjligheter att beröva de kriminella tillgångar som kommer från vad vi tror är brottslig verksamhet.

Jag tror alla är för att brott inte ska löna sig. Det är sunt förnuft, men det finns också en grund i forskningen - vilket inte alltid annars finns i de lagstiftningsförslag som den borgerliga regeringen lägger fram. Men det här bottnar också, som vi hörde nyss, ursprungligen i en annan regerings förslag och initiativ.

Brå markerar internationell forskning som visar att detta att angripa tillgångarna är ett viktigt och kraftfullt verktyg mot den organiserade brottsligheten. Men man lyfter också fram att vi måste vara beredda på att de kriminella snabbt anpassar sig till ändrade regler och myndighetsstrategier. Vi bör alltså förvänta oss att de kriminella aktörerna kommer att göra sitt bästa för att förhålla sig till de nya lagreglerna och i ännu större utsträckning försöka dölja sina pengar och sin egendom. Men det här är också något som vi kan beakta som en komplikation i den kriminella verksamheten i och med att vi skapar ökade utgifter för de kriminella. Enligt Brå är också detta en brottsförebyggande effekt.

Sammanfattningsvis är det här en förverkandeform som skulle utgöra ett verkningsfullt och strategiskt komplement till konventionell brottsbekämpning.

Sedan har vi rättssäkerhetsperspektiven. Vi går snabbt fram. Lagstiftningen ska träda i kraft den 8 november, trots att ett helt nytt institut inrättas och med en delvis komplex regelmassa.

Samtidigt kan vi säga äntligen. Det är 50 år sedan vi reviderade regelmassan, och det görs vissa saker som absolut kommer att förenkla tillämpningen genom att slå ihop regler och samordna dem under en hatt i brottsbalken med få specialbestämmelser i stället för en enorm flora av sådana.

Det är enkelt att starta detta. Det räcker att någon gör en anmälan, lämnar ett tips eller dylikt och att polis och åklagare tycker att det finns anledning att anta att det finns kriminalitet bakom att en person har viss egendom. Här är det naturligtvis angeläget att man inte jobbar med att försöka skanna av vissa grupper eller områden för att man tror att där finns något. Det är en av varningstexterna när det handlar om tillämpningen. Den måste vara rättvis och lika för alla. Det som man ska försöka få varningssignaler om är vad man kallar oförklarliga tillgångar som inte står i proportion till vad en person rimligen kan ha förvärvat genom legal verksamhet, förvärvskällor eller förmögenhetsförhållanden. Jag tror mycket på det självständiga förverkandet, men det finns också varningstecken för hur det tillämpas.

Man gör alltså vad man kan för att göra lagstiftningen enhetlig och så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Men det finns också varningstecken.

Det handlar till exempel om fall där flera skulle kunna vara ägare till egendomen. Hur gör man då? Man säger att man ska följa presumtionsregler för vem som ska anses vara ägare. Bland annat ska den som har lös egendom, juridiskt sett - prylar, kan man säga, det vill säga sådant som inte är fastigheter - i sin besittning vara ägare. Men där kan det uppstå komplikationer, framför allt om många bor tillsammans och det kanske är komplicerat att bestämma vem som egentligen är ägare.

Ingripandet ska alltså rikta sig mot själva egendomen eller kapitalet som man hittar, till skillnad från vad som gäller i andra situationer.

Man säger också att detta ska börja tillämpas genast när lagen träder i kraft. Och när är det? Jo, den 8 november. Då kan vi fundera på när brottet skedde. Det vet vi inte. Vi vet inte alltid när egendomen hamnade hos personen i fråga. Det kan finnas tecken på att det var alldeles nyss, men det kan också finnas andra tecken. Här har man i lagstiftningsprocessen funderat över något som egentligen är ett förbud i hela det svenska rättssystemet. Vi ska inte ha retroaktiv lagstiftning.

Nu står vi inför detta, och jag tror att det är nödvändigt att vi fullföljer denna lagstiftning. Men mot bakgrund av att det ser ut på det här sättet skulle jag önska att vi också, i enlighet med reservationen, för in en preskriptionstid, något som flera av remissinstanserna också har yttrat sig om.

En annan problematik handlar om barnen. Barnombudsmannen med flera har riktat kritik mot att barn skulle ha samma position som vuxna och hänvisar förstås till barnkonventionen och barnets bästa. Barn saknar juridiskt sett i princip självständig besittningsrätt till egendom som finns i familjens bostad. Hur ska vi då göra med beslagen? De ska inte drabba barn, och framför allt ska vi inte rikta tvångsåtgärder mot barn. Där finns lagen om unga lagöverträdare som ett visst värn. Dessutom pågår, som jag antar att många vet, en särskild utredning om hur vi ska förhålla oss till barn som inte har fyllt 15 år. Kanske kommer vi att kunna laborera även med dessa luckor.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tror att detta kommer att bli en viktig lagstiftning, men jag skulle önska att man hade arbetat mer med rättssäkerhetsfrågorna och givetvis att vi hade tagit efter andra länder och arbetat mycket mer seriöst med den förebyggande verksamheten i hela samhället, som inkluderar oss alla. Vi ska markera mot vad som kanske är tendenser till mobbning, trakasserier och andra oegentligheter för att bromsa så tidigt som möjligt så att unga inte kommer in i kriminella karriärer.

Fru talman! I dag debatterar vi en ny förverkandelagstiftning.

Sverige har på några få årtionden gått från att vara ett av världens tryggaste länder till något helt annat. Gängkriminalitet och organiserad brottslighet tillhör numera vardagen. Sverige har gått från att vara ett föregångsland när det gäller trygghet och säkerhet till att vara ett skräckexempel.

Trots att regeringen med Sverigedemokraterna i spetsen sakta men säkert jobbar för att skifta maktbalansen är problemet med gängkriminalitet, med återkommande skjutningar och sprängningar, fortsatt enormt. Allt fler oskyldiga får sätta livet till i gängens uppgörelser.

Fru talman! Brottslighet ska inte löna sig, och ett ytterligare steg för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är att strypa den kriminella ekonomin. Utmärkande för den organiserade brottsligheten är att dess huvudsakliga drivkraft utgörs av viljan att göra ekonomiska vinster.

Polisen bedömer att den organiserade brottsligheten årligen omsätter 100-150 miljarder kronor. Att rikta in sig på de kriminellas tillgångar är ett effektivt sätt att slå mot gängens toppskikt och minska incitamenten för barn och unga att agera hantlangare åt gängkriminella.

Fru talman! Svensk brottsbekämpning har framför allt fokuserat på lagföring av enskilda brott. De omfattande tillgångar som finns i sammanhang som kan kopplas till organiserad brottslighet angrips därför huvudsakligen inom ramen för lagföring av enskilda brott. De senaste årens brottsutveckling visar att det finns ett behov av en förverkandelagstiftning som är bättre anpassad till dagens förhållanden.

En effektiv förverkandelagstiftning kan minska möjligheterna för de kriminella nätverken att göra vinster på sin brottsliga verksamhet, begränsa deras möjligheter att bygga upp resurser som kan återinvesteras i nya brottsupplägg eller i den legala ekonomin samt bidra till att bryta nyrekryteringen av unga genom att minska incitamenten att begå brott. En mer offensiv lagstiftning är nödvändig i dagens Sverige för att vi ska nå framgång när det gäller att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Go for the money eller tillgångsinriktad brottsbekämpning är internationellt sett en välkänd strategi för att bekämpa organiserad och ekonomisk brottslighet. Den nya förverkandelagstiftningen är avsedd att säkerställa att brottslighet aldrig ska löna sig.

Fru talman! Regeringens förslag till en ny förverkandelagstiftning är en av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan. Det kommer att innebära en reformering av förverkandelagstiftningen för att den ska kunna utgöra ett effektivt verktyg i brottsbekämpningen. Genom förslaget blir det möjligt att förverka egendom som inte står i proportion till en persons inkomst.

I den nya lagstiftningen kommer det inte att finns krav på brottsmisstanke eller på att personen ska ha dömts för ett brott. Beviskravet är att det ska vara klart mer sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att den inte gör det.

Den nya lagen kommer med andra ord att innebära att förverkande kan genomföras utan koppling till vare sig påvisad brottslighet eller konstaterade brottsvinster. En sådan utvidgning kommer att ge de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att i större utsträckning konfiskera egendom och pengar och därigenom öka trycket mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten.

Tidöpartierna arbetar gemensamt med en lång rad förslag som kommer att slå hårt mot den organiserade kriminaliteten. Den nya förverkandelagstiftningen kommer tillsammans med redan genomförda och planerade lagändringar och straffskärpningar att göra skillnad. Men det kommer att ta tid att vända den negativa brottsutvecklingen - tid som vi egentligen inte har på grund av tidigare regeringars misslyckanden.

Men vår signal är tydlig. När brottsligheten breder ut sig kommer vi att möta och mota tillbaka den. Tiden när staten såg mellan fingrarna och backade i stället för att ta ett steg framåt är över.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag vill inleda med att slå fast vissa grundläggande principer och synsätt från min och Centerpartiets sida. Vårt ingångsvärde är alltid att det du gör med ditt liv är din ensak. All din personliga integritet och frihet är din. Alla pengar du tjänar är dina. Detta är utgångspunkten.

Sedan har vi folkvalda gemensamt beslutat om gemensamma spelregler, som att vi inte utövar våld, tvång eller hot mot andra, på samma sätt som vi har beslutat att vi ska betala in en del av våra pengar i skatter för allas gemensamma grundtrygghet som en försäkring. Men grunden är att det är dina pengar och dina saker. Följer du reglerna ska du inte behöva förklara, redovisa eller berätta för någon om ditt liv.

Men med detta sagt har vi en grov organiserad brottslighet i vårt land. Den behöver vi förebygga, bekämpa, utreda och lagföra. Den grova organiserade brottsligheten drivs, som många här har sagt, främst av ekonomiska vinstintressen. Det gör att det är en viktig del av bekämpandet av brottsligheten att strypa tillgången på pengar och ta tillbaka brottsvinsterna. Vi välkomnar därför regeringens förslag och ser positivt på de befogenheter och verktyg som nu ges till rättsväsendet, allt för att öka säkerheten och tryggheten för oss alla i Sverige.

Fru talman! Förslagen rör bland annat utvidgat förverkande, där egendom kan förverkas när man döms för vissa brott och det är övervägande sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet. Vidare föreslås införandet av ett självständigt förverkande, där egendom kan förverkas även om den inte kan knytas till ett visst brott men om det är mer sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.

Vi anser att detta är steg i rätt riktning för Sverige. Men vi i Centerpartiet har ändå två reservationer som tar sikte dels på att inkludera fler grova brott, dels på uppföljning av lagstiftningen för rättssäkerhetens skull.

I likhet med utredningens förslag anser vi att grovt bokföringsbrott, grovt penningtvättsbrott och grov näringspenningtvätt bör läggas till de brott som kan utlösa utvidgat förverkande. Vi anser att detta skulle kunna vara brott som visst kan ge vinst och därmed uppfyller rekvisitet i det nya 36 kap. 6 § andra stycket brottsbalken. Vi anser att det inte enbart ska hänföras till det nya självständiga förverkandet.

Att på det här sättet utesluta grov ekonomisk brottslighet från en central reglering som tar sikte på brottsvinster från organiserad brottslighet och hänvisar den till en ny, ännu oprövad och till viss del otydlig reglering om självständigt förverkande tycker vi riskerar att skapa mer dröjsmål än vad kampen mot den organiserade brottsligheten behöver just nu.

Detta med olika typer av förverkande kan synas vara en detalj, men kampen mot den grova organiserade brottsligheten behöver just nu rak och tydlig lagstiftning, inte nya och otydliga rekvisit som det tar tid att skapa praxis för. Ekobrottsmyndigheten framhåller också i sitt remissvar att det skulle ha varit ett välkommet tillskott att inkludera dessa brott, som nu regeringen utesluter, för att det bland annat skulle minska myndighetens utredningsinsatser. En sådan ändring skulle kunna hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att samordna resurser och förenkla komplexa ärenden.

Fru talman! Centerpartiets andra reservation rör just införandet av självständigt förverkande. Det ska sägas att vi är för införandet av förslaget som det ligger på regeringens bord, men vi tycker ändå att det borde ses över i närtid. Det kan göras bättre, bland annat utifrån flera remissinstansers kritik.

Som JO konstaterar i sitt remissvar innebär förslaget om självständigt förverkande en påtaglig risk för intrång i den personliga integriteten, särskilt för den som utan att vara misstänkt för brott blir föremål för en utredning som i stora delar ska få bedrivas på samma sätt som en förundersökning om brott. För att sådana långtgående åtgärder ska kunna motiveras måste de vara både nödvändiga och proportionerliga. JO framhåller att förslaget brister i analys såväl i dessa aspekter som ur ett rättssäkerhetsperspektiv. JO anser också att de garantier som utredningen presenterat är otillräckliga. Även Lagrådet är inne på samma område och säger att strävan att ge lagstiftningen en tydligare utformning i vissa avseenden förefaller ha fått ge vika för intresset för att ge de brottsbekämpande myndigheterna flexibla instrument.

Vi återkommer alltid till balansgången mellan personlig integritet, rättssäkerhet och effektiva tvångsmedel. Det är en balansgång där vi behöver döma av. Jag tycker att det är olyckligt att man i en tid när vi skyndsamt behöver få verktyg för att rå på gängen överlämnar till domstolar och rättsvårdande myndigheter att klargöra och tydliggöra balansgången. Det är ju primärt ett ansvar som vilar på regeringen. Regeringen behöver därför skyndsamt följa upp och åtgärda denna problematik och se över eventuella oklarheter för att säkerställa att lagstiftningen får den robusthet och styrka som den behöver.

Fru talman! Jag försöker komma ihåg vilket uttryck talmannen önskade att vi skulle använda i stället för "för tids vinning", men jag blir faktiskt lite osäker. För att spara allas tid när vi samlas för att rösta och för att underlätta för kammarkansliet yrkar jag enbart bifall till reservation 1.

Fru talman! Systemskiftet fortsätter. Nu ska polisen få väsentligt bättre förutsättningar att ta egendom från grovt kriminella med en förenklad och mer effektiv förverkandelagstiftning. Detta är mycket betydelsefullt i kampen mot brottsligheten. Vi vet nämligen att pengar och konsumtion är den organiserade brottslighetens drivkraft och attraktionskraft.

Lagförslaget handlar bland annat om en ny förverkandeform, som gör det möjligt att i väsentligt högre utsträckning ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella. Det kommer nu inte längre krävas att polis och åklagare måste bevisa att någon har begått ett konkret brott.

Här kommer en upplysning från Sveriges riksdag till grovt kriminella: Nu är ert glassliv över! Nästa gång ni blir stannade av polis kan era bilar, era klockor och era pengar komma att beslagtas och förverkas. Det kommer inte längre att krävas att polisen ska bevisa att ni begått ett konkret brott. Har du ingen legal inkomst och inte kan förklara var sakerna kommer ifrån ryker de. Mitt tips till dig som inte köpt din bil för hederligt förtjänade pengar är alltså att redan nu börja kolla på Blocket efter en billig begagnad cykel.

Detta är nämligen en praktiskt mycket effektiv lag. Om det är klart mer sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet ska egendomen förverkas. Det införs också en fullt rimlig presumtionsregel: Den som har lös egendom i sin besittning ska anses vara ägare till egendomen om det inte framgår att den tillhör någon annan. Grovt kriminella som kör runt i en bil i miljonklassen men aldrig har tjänat en krona på hederligt sätt i hela sitt liv kan inte längre hävda att den bil de kör runt i och som står parkerad i deras garage egentligen bara är lånad av en polare.

Samtidigt tillgodoses rättssäkerheten. Ett självständigt förverkande ska prövas i domstol, och utredningen ska ledas av åklagare. I vissa fall ska också den enskilde ha rätt att företrädas av ett rättsligt biträde.

Betänkandet innehåller ytterligare viktiga förändringar. Tillämpningsområdet för penningbeslag breddas på så sätt att det blir ett generellt tillämpligt tvångsmedel. Även regelverket gällande företagsbot moderniseras och effektiviseras - återigen med god hänsyn till rättssäkerhet.

Det föreslagna förändringarna om utvidgat förverkande och självständigt förverkande utgör en del av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalkens införande för över 60 år sedan.

Fru talman! Här i dag vidtar vi en viktig åtgärd för att undanröja själva incitamenten för organiserad brottslighet. De nya möjligheterna att ta kriminellas tillgångar kommer att slå brett mot gängen och även ledarskikten. Med detta minskar vi också brottslighetens attraktionskraft för barn och unga. Det är jätteviktigt att vi stoppar nyrekryteringen till gängen, och det blir väsentligt mindre attraktivt att delta i organiserad brottslighet och ingå i gängstrukturer om man inte får de materiella fördelarna. Nu stryper vi den kriminella ekonomin. Nu trycker vi tillbaka klanerna och gängen.

Fru talman! Lagrådsremissen som låg till grund för denna proposition antogs innan jul 2023, alltså i december förra året. Bara ett par dagar efter att regeringen beslutat att skicka detta till Lagrådet meddelade Högsta domstolen ett beslut som gick i motsatt riktning, och Högsta domstolens beslut är som vi vet prejudicerande, det vill säga får effekt för hela rättsväsendet. Beslutet från Högsta domstolen innebär i praktiken att interimistiska beslag omöjliggörs i de fall då tingsrätten säger nej och det överklagas till hovrätten, för då är det inte längre beslag utan ges tillbaka. Det kan ju dröja innan det prövas i hovrätten, och då kan sakerna vara borta.

Detta är alltså en ganska ny lucka i lagstiftningen, och jag ställde en skriftlig fråga till justitieministern om det i februari. Justitieministern brukar vara rakt på sak, men i detta fall var han ganska vag och svarade att det kan finnas skäl att överväga förändring.

Vad tycker Fredrik Kärrholm? Är detta något som kommer att läggas fram för att täppa till denna lucka i lagstiftningen?

Fru talman! Jag tackar ödmjukast för förtroendet från ledamoten Rasmus Ling för att han ser en kompetens i mig och antar att jag kan ge ett bättre, tydligare och mer utförligt svar än landets justitieminister. Men jag måste tyvärr göra Rasmus Ling besviken och hänvisa till Gunnar Strömmers svar på den fråga som redan ställts.

Låt mig dock konstatera att det är lite tröttsamt att alltid få denna typ av frågor av Rasmus Ling. Miljöpartiet var en av de främsta förespråkarna för den politik som har orsakat situationen i Sverige med fruktansvärd gängkriminalitet. Detta är lite som att vara brandman och befinna sig på plats för att släcka en fullt utvecklad husbrand och få synpunkter på tekniska detaljer i släckningsarbetet av pyromanen. Jag är tveksam till hur genuint engagemanget är och undrar om det inte snarare handlar om att döva ett väldigt dåligt samvete för att man ytterst är medskyldig till den fruktansvärda situation vi har i Sverige.

Fru talman! Jag tror att många med mig skulle uppskatta om Fredrik Kärrholm höll igen på känslorna och i stället var lite mer saklig i diskussionerna. Dessa frågor är på riktigt, och att Fredrik Kärrholm blir känslosam i stället för att diskutera detta konkret kan jag bara beklaga.

Fru talman! Fredrik Kärrholm och alla andra här i kammaren har klockan 16 i eftermiddag möjlighet att ta ställning utan att be justitieministern om lov. Det finns nämligen en reservation, nummer 7 - som jag nu också passar på att yrka bifall till - som skulle innebära att ett tillkännagivande riktas till regeringen om att täppa till detta kryphål i lagstiftningen så att interimistiska beslag inte längre omöjliggörs på det sätt som varit fallet sedan december 2023. Med ett sådant tillkännagivande tvingas regeringen och justitieministern att återkomma. Om Fredrik Kärrholm inte vill göra detta hoppas jag att han åtminstone kan ta frågan vidare om han tycker att detta vore en bra idé.

Fru talman! Ledamoten Rasmus Ling och alla vi andra kan vara trygga med att Justitiedepartementet och justitieministern noggrann bevakar denna fråga och kommer att hantera den på ett omdömesgillt sätt.

Nu ser jag fram emot att här i dag rösta fram en av de största reformerna på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för över 60 år sedan. Detta kommer att ge oerhört kraftfulla verktyg för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Kan det behövas att lagstiftningen i vissa delar justeras ytterligare? Ja, absolut, och jag känner fullt förtroende för att Justitiedepartementet och justitieministern kommer att hantera detta.

Fru talman! Vi debatterar nu och ska senare i eftermiddag rösta om en gedigen och komplicerad juridisk materia: en ny förverkandelagstiftning. Propositionen är på över 900 sidor, och Lagrådets yttrande är 76 sidor långt. Alla läser kanske inte alla Lagrådets yttranden, men de brukar inte vara så långa. Lagrådsremissen antogs i december förra året, så det har tagit ganska lång tid. Jag säger inte detta för att påstå att regeringen drar benen efter sig - det kan andra i oppositionen få anföra - utan jag säger det för att understryka att det är komplex materia och svåra frågor som man behöver hantera väldigt noggrant och seriöst. När staten ska ta egendom från medborgarna behöver man vara säker på att det finns legala underlag för det och att de är processade enligt konstens alla regler, för det är en väldigt långtgående sak att göra. Icke desto mindre är detta viktigt i de fall där egendomen kommer från brottslig verksamhet.

Fru talman! Att gå på pengarna är nyckeln för att komma åt gängen. Det var en strategi S-MP-regeringen hade, och i hög utsträckning är detta något riksdag och regering har en samsyn på och som också nuvarande regering går vidare med.

Miljöpartiet ville att lagstiftningen skulle se annorlunda ut i vissa delar. Vi tycker att personer med allvarlig psykisk störning och barn borde ha undantagits, vilket många remissinstanser anför. Åtgärderna är kopplade till tvångsmedel som är väldigt ingripande och långtgående.

Fru talman! Miljöpartiet hade å andra sidan gärna velat gå längre, vilket jag anförde i meningsutbytet nyss, och täppa till luckan som fortfarande finns i lagstiftningen och som innebär att tingsrätten kan neka beslag. Vi tycker att gods kan vara i beslag fram till att domen vunnit laga kraft. Under överklagandeperioden innan målet tas upp i nästa instans borde alltså godset fortfarande vara i beslag. Det har varit omöjligt sedan Högsta domstolen meddelade sitt beslut i december förra året, och det får ganska omfattande konsekvenser.

Jag tycker att det justitieministern sagt i sitt skriftliga svar till mig, nämligen att det kan finnas skäl att överväga saken, inte är tillräckligt. Därför tycker jag att kammaren i eftermiddag bör rikta tillkännagivandet i reservation nummer 7 till regeringen så att Justitiedepartementet kan förbereda en lag, processa den och lägga den på riksdagens bord. Det här är ju saker som tar tid, och då är det desto viktigare att påbörja arbetet så snabbt det bara går. Nu har det gått drygt ett halvår i onödan. Ska man komma någonvart måste man alltså sätta igång med detta snarast.

Fru talman! Så här sa polisens spaningsledare i Rinkeby: Kollegan Mille har under sommaren gjort en del kartläggning av de i Headshotligan som muckat från kåken. Abtin släpptes i början av året, och till skillnad från de andra i ligan verkade han ha en del pengar sparade när han kom ut. Han köpte en riktigt fet Mercedes-AMG som är värd närmare miljonen. Den blev ligans prestigebil, och de använde den när de åkte runt på olika möten.

Jag tycker att detta är ett belysande exempel på behovet av en ny förverkandelagstiftning och ett regelverk om självständigt förverkande av oförklarade tillgångar. Det kan inte vara förenligt med vanligt folks rättsmedvetande att en person som suttit på anstalt en längre tid för grova brott kan glida runt i en bil i miljonklassen efter avtjänat straff. Dagersättningen från Kriminalvården lär inte vara så generös att den tillåter det.

Fru talman! Brottslighet ska inte löna sig. Det har sagts här i talarstolen av flera personer i dag. Det är viktigt - inte enbart utifrån ett rättviseperspektiv. Det är väl så viktigt för att minska incitamenten att begå brott.

Utmärkande för den organiserade brottsligheten är drivkraften som styrs av viljan att göra ekonomiska vinster som i förlängningen möjliggör mer makt och inflytande. De senaste årens brottsutveckling med organiserad och gränsöverskridande brottslighet visar att det nuvarande regelverket för förverkande i vissa delar är föråldrat och att det finns behov av en förverkandelagstiftning som är bättre anpassad till dagens förhållanden.

Vi kristdemokrater anser att den föreslagna förverkandelagstiftningen kommer att minska möjligheterna och försvåra för kriminella nätverk att göra vinster på sin brottsliga verksamhet. De brottsbekämpande myndigheterna får nu ytterligare ett verktyg för att begränsa kriminellas kapacitet och förmåga att stärka sina finansiella resurser som kan användas för ökad makt och ökat inflytande i såväl den kriminella världen som den legala ekonomin.

Den stora förändringen är att den nya lagstiftningen möjliggör självständigt förverkande där det, till skillnad från i nuvarande lag, inte krävs någon direkt koppling till brott. Vid ett självständigt förverkande är utredningen i första hand inte inriktad på att utreda eller fastställa en persons ansvar för ett specifikt brott eller om tillgångarna härrör från vinning av brott. I stället ställs tillgångarna i relation till personens finansiella status i form av fastställda inkomster med mera. Det som i praktiken förverkas är vad som i lagförslaget benämns som oförklarade tillgångar.

Fru talman! Av förverkandebestämmelsen framgår tydligt att det för en enskild går att förutse om ett visst egendomsinnehav kan ge anledning till förverkande. När det styrkts att egendomsinnehavet inte står i proportion till legitima förvärvskällor måste den enskilde för att freda innehavet visa att den aktuella egendomen erhållits med legitima medel.

Starka skäl talar för att införa nämnda förverkandesanktion, som tar sikte på ett egendomsinnehav som inte ställer krav på att tillgångar kan kopplas till brott direkt eller indirekt, något som nu krävs vid så kallat utvidgat förverkande och i dag är en förutsättning för att förverkande ska bli möjligt. Europadomstolen har i sina uttalanden ansett att förverkandeformer som utformats på motsvarande sätt uppfyller kraven på rättssäkerhet och framhåller vidare att stater måste ges ett förhållandevis stort handlingsutrymme för att säkerställa att illegitima tillgångar inte kan användas på ett sätt som riskerar att skada samhället.

Fru talman! Det finns även en rad andra internationella rättsakter och rekommendationer, utfärdade av bland andra Europarådet, FN och Financial Action Task Force, som kräver att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det finns effektiva förverkandesanktioner. Det är viktigt att Sverige lever upp till de krav som följer av våra internationella åtaganden.

Vad gäller bevisning föreslås att det ska framstå som "klart mer sannolikt" att den aktuella egendomen förvärvats genom brott. För att beviskravet ska vara uppfyllt krävs att den samlade bild åklagaren lägger fram övertygar rätten om att det framstår som klart mer sannolikt att den egendom som begärs förverkad har sitt ursprung i brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Vi anser att begreppet "klart mer sannolikt" lever upp till beviskravet som möjliggör förverkande.

Sammanfattningsvis finns ett uttalat behov av lagstiftning som gör det möjligt att förverka egendom redan på den grund att en enskilds tillgångar inte står i proportion till legitima förvärvskällor eller förmögenhetsförhållanden i övrigt. Det öppnar för en möjlighet att slå mot personer som befinner sig högre upp i den kriminella hierarkin. Det är personer som styr och kontrollerar en stor del av den brottslighet som drabbar såväl enskilda som näringsliv och välfärdssystem men som inte tar del i själva utförandet av brotten.

Jag yrkar bifall till regeringens proposition om en ny förverkandelagstiftning.

Fru talman! Den nya förverkandelagstiftningen handlar om att göra det mindre attraktivt att begå brott som ger brottsvinster. Utgångspunkten för reformen av förverkandelagstiftningen är att regelverket ska bli effektivt och möta vår tids utmaningar. Det skriver regeringen klart och tydligt, och det är bra, för det är på tiden att det sker en förändring av 36 § brottsbalken. Den gamla lagen var förlegad och hade inte åldrats väl. Är det någonting vi lagstiftare måste göra är det att hänga med i utvecklingen, inte minst när det gäller brottsligheten och de lagar som finns för att förhindra den.

Brottslighet ska aldrig löna sig. Det är kanske sunt förnuft för många, men det tål att upprepas. Brottslighet ska aldrig löna sig, och ett sätt att sätta stopp för den är effektiv lagstiftning. Det för oss tillbaka till dagens ärende för debatt, nämligen den nya förverkandelagstiftningen. Jag tycker att det är en bra lag. Jag tror också att den på sikt kommer att göra att färre lockas in i kriminalitet när de ser att brott inte lönar sig. Myndigheterna kommer nämligen att ta de pengar du tjänat på din brottsliga verksamhet. Vet du vad? De kommer även att ta din halskedja, din bil, din båt och din klocka.

Om du är kriminell kan du glömma att du får behålla de saker som du inte har betalat för med hederligt intjänade pengar. Om du vill ha något får du jobba för det, precis som vi andra.

Det måste bli slut på att kriminella bär runt på stora sedelbuntar i fickorna och har dyra klockor på handleden och på så sätt visar barnen i området vad man kan få om man säljer hasch, hjälper till med rån eller i värsta fall mördar. Detta måste få ett slut, på riktigt. Det är allvarligt. Man kan säga att lagen på så sätt också är brottsförebyggande. Den skickar en tydlig signal: Du ska inte tro att du kommer att bli rik genom att begå brott.

Som vi hörde tidigare är just rikedom, makt och respekt inte sällan drivkraften för dem som är involverade i organiserad brottslighet. Det gäller alla nivåer, från ledarna som sitter i Dubai eller Marbella till 14-åringen som säljer hasch i Bredäng. De vill ha pengar - de vill ha "para".

Lagen är utformad så att den kommer att slå både högt och lågt. Barnsoldaterna kommer inte att kunna flasha med sina pengar, och personerna i ledarskiktet kommer att få det mycket svårare att investera sina pengar i företag och på så sätt tvätta pengar. Det kommer att bli mycket svårare att använda sina brottsvinster.

Fru talman! Jag skulle vilja prata lite grann om den förverkandeform som i lagen kallas självständigt förverkande. Det handlar om att ifall en person i sin besittning har egendom eller kontanter som kan misstänkas komma från brottslig verksamhet och personen inte kan ge en legitim förklaring till hur han eller hon har kommit över pengarna kommer de att förverkas.

Beviskravet kommer, som vi har hört tidigare, att hamna på "klart mer sannolikt", vilket betyder att om det är klart mer sannolikt att egendomen eller pengarna härrör från brottslig verksamhet ska de förverkas.

Det här handlar, som vi också har hört tidigare, inte om vem som har begått en brottslig handling utan om att fastställa om egendomen eller pengarna kan härledas från en brottslig gärning. Med andra ord: Är du kriminell och har pengar eller egendom som du inte kan förklara varifrån de kommer så kommer vi från och med nu att ta dem ifrån dig.

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt och ställa samma fråga som jag ställde till Fredrik Kärrholm tidigare, vilket Martin Melin säkert hörde, både då och i det anförande som jag höll. Det gäller det beslut från Högsta domstolen som i princip omöjliggör interimistiska beslag.

Jag har sedan tidigare bra erfarenheter av att debattera med Martin Melin. När vi är oense kan vi ha hårda debatter, men när man inte är oense tycker jag inte att man behöver spela teater för sakens skull.

Jag har en genuin fråga: Är detta något som Martin Melin och Liberalerna kommer att driva framöver och täppa till, eller anser man att det inte behövs?

Jag vill också fråga om man kan tänka sig att stödja reservation nummer 7 när vi röstar om detta i eftermiddag. Även om jag misstänker att jag kommer att få ett negativt besked vill jag ändå ställa frågan. Om man inte kan tänka sig det, kommer man att kunna driva frågan på annat sätt?

Fru talman! När det blir hål i lagstiftningen tycker jag alltid att de ska täppas till. Vi har sett förut när lagar har klubbats igenom i denna kammare att man efteråt har konstaterat att de inte fungerade så som det var tänkt. Det finns flera exempel på detta.

Såvitt jag förstår har utredaren även fått direktiv att utreda det som Rasmus Ling tog upp. Det är samma sak med den HD-dom som finns, om polisens utbyte av skarpa vapen mot falska, narkotika och så vidare. Det finns ett direktiv om att titta på detta för att efteråt kunna komplettera. Så har jag förstått det i alla fall.

För att svara på din första fråga, Rasmus Ling: Jag håller med om att detta är något som man måste titta på och att det finns en problematik här - absolut!

För svara på din andra fråga: Nej, jag kommer inte att stödja den reservation som Miljöpartiet har i dag.

Fru talman! Jag beklagar naturligtvis det senare beskedet, men jag välkomnar att man åtminstone tar denna fråga på större allvar än vad Moderaternas företrädare verkar göra. Det uppskattar jag.

Jag har inte förstått det som att det ligger i någon utredning. Detta sa inte justitieministern i februari månad, och jag har inte sett att det har kommit något om det sedan dess. Det här är något som har varit omdiskuterat och som man tidigare inte har velat gå fram med.

Fru talman! Jag menar att man, nu när det finns ett tydligt ställningstagande från Högsta domstolen, borde göra något åt det för att inte hamna i lägen där tingsrätten säger nej till beslag men att det överklagas och inte prövas i högre instans och att beslagen i stället hävs. Jag hoppas att Martin Melin lyckas brotta ned Moderaterna när det gäller detta.

Fru talman! Jag ska absolut titta på detta och grotta ned mig och se vad vi kan göra åt det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)