Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Betänkande 2024/25:FiU14
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 25 september 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till proposition 2024/25:6 punkterna 1-4
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:FiU14
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Extra ändringsbudget för 2024 - Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-09-24
Trycklov: 2024-09-24
Alla beredningar i utskottet
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina (FiU14)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.
Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-09-25
Debatt om förslag 2024/25:FiU14
Webb-tv: Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Dokument från debatten
- Onsdag den 25 september 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:10
- Protokoll 2024/25:10 Onsdagen den 25 septemberProtokoll 2024/25:10 Extra ändringsbudget för 2024 - Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Protokoll från debatten
Anf. 1 Edward Riedl (M)
Herr talman! Vi går mot ännu en vinter med krig i Europa. Inte långt härifrån kämpar människor för sina liv - människor som för inte alltför länge sedan levde helt vanliga liv, precis som alla vi.
Från en vardag där de lämnade barnen på förskolan, tog den tidiga bussen till jobbet och hade fotbollsträningar, storhandlingar och allt som hör livet till gick de till en vardag som präglas av krigets mörker. Det ukrainska folket har i en handvändning tvingats bort från en trygg vardag, ned i skyttegravar och skyddsrum, efter Rysslands fullskaliga invasion. Ryssland terrorbombar civila inne i städerna, långt ifrån fronten, och ägnar sig åt systematiska våldtäkter. Krigsbrotten är många och fruktansvärda.
Under några dagar i våras, herr talman, fick finansutskottets ledamöter besöka Ukraina. På plats fick vi ta del av mycket av det fruktansvärda. Vi fick se krigets fasor, men bara en liten del - mycket mer syntes i ögonen på dem vi mötte. Vi såg ett sönderbombat Borodjanka, där vi träffade borgmästaren som beskrev hur hennes grannar överlevde granatattackerna för att de tog skydd i källaren men kvävdes till döds i rasmassorna eftersom det inte fanns någon som kunde komma och rädda dem. Det är det som är krig, och det är det man upplever i Ukraina just nu.
Vi fick ta del av flyglarm inne i Kiev, och vi fick se tågperrongen där tågen kom österifrån med skadade soldater från fronten. Vi såg hur ambulanser stod i långa rader och väntade på tågen och hur skadade soldater lastades av till ambulanserna för att köras till sjukhusen.
Det är svårt att ta in, herr talman, för det hade lika gärna kunnat vara du och jag. Det hade lika gärna kunnat drabba vårt land. Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Det kräver ett mycket starkare svenskt försvar. Rysslands krig mot Ukraina är definierande både för vår tid och för det säkerhetspolitiska läget.
Regeringen genomför just nu den största upprustningen av totalförsvaret sedan 1950-talet. I den budget som finansminister Elisabeth Svantesson lade på riksdagens bord i förra veckan finns det omfattande satsningar på svensk säkerhet. Budgeten för nästa år innebär ökade medel till det militära försvaret om nästan 13 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 10 procent från det föregående året. Ett aggressivt Ryssland under Putins regim har i grunden förändrat vår del av världen till det sämre.
I dag fattar vi beslut om en extra ändringsbudget med ökat stöd till Ukrainas kamp. Vi gör det i brett samförstånd i den här kammaren, herr talman - samtliga riksdagens åtta partier står bakom ett fortsatt stöd. En mycket stor del av det svenska folket står bakom ett fortsatt svenskt stöd till Ukraina. Vi gör det för att det i grunden är rätt och riktigt, men vi gör det också för att det bygger svensk säkerhet. Vi kommer med dagens beslut att tillföra ytterligare resurser till Ukraina, både militära och ekonomiska, och som jag sa är jag stolt över den breda enighet som råder i den här kammaren.
Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för åren 2024-2026. Ramen uppgår till 75 miljarder kronor fördelat på 25 miljarder per år. Det stöd som föreslås i den här propositionen är en del av den ramen, och Sverige har aviserat ett långsiktigt stöd till Ukraina. Det är en viktig signal till Ukraina att vi tänker stå på deras sida så länge det behövs - till dess att de har vunnit kriget - men att Sverige och andra länder har aviserat långsiktiga stöd är precis lika viktigt som signal till Ryssland, herr talman. Det sänder en signal till Putins regim och till hans lakejer om att vi kommer att stå på Ukrainas sida.
Kriget och dess konsekvenser kommer att bli långvariga, och därför finns det ett behov av att långsiktigt stötta Ukraina både under kriget och efter det att kriget är vunnet. Regeringen har därför nu lagt fram ett förslag om ytterligare stödpaket i form av den här extra ändringsbudgeten.
I propositionen föreslår regeringen att försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Vidare föreslås ökade anslag och bemyndiganden för att materielen ska kunna ersättas på hemmaplan.
Ukraina har också efterfrågat stöd inom luftförsvarsområdet. I syfte att skapa förutsättningar för ett eventuellt framtida stöd till Ukraina inom luftförsvarsområdet föreslås även ett utökat bemyndigande till regeringen att göra beställningar av materiel till stridsflygplanet Jas 39 Gripen.
Propositionen innehåller också förslag om ett ökat anslag för att ge bidrag till fonder och till bilaterala och multilaterala donationsprojekt som har upprättats i syfte att stödja Ukraina. Dessutom föreslår regeringen att försvarsmateriel och försvarsutrustning samt skyddsmateriel inom det civila området ska anskaffas för att sedan skänkas vidare till Ukraina.
Herr talman! Som jag sa är jag mycket stolt över vårt land Sverige för att vi har så stor enighet i vårt parlament och i befolkningen om att göra det som är rätt och riktigt, nämligen att fortsätta stödja Ukraina. I de här mörka tiderna hoppas jag att vi tillsammans kan vända vår ilska till något meningsfullt för att faktiskt göra skillnad, och jag ser det som vår fortsatta plikt att stötta Ukraina på alla sätt vi kan. Vi gör det i dag genom att fatta beslut om den här extra ändringsbudgeten.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet, herr talman.
(Applåder)
Anf. 2 Joakim Sandell (S)
Herr talman! Jag kan börja där Edward Riedl avslutade, nämligen med att det är en styrka att riksdagens samtliga åtta partier har varit eniga i sitt stöd till Ukraina under egentligen hela denna tragiska konflikt.
Vi kan faktiskt se att stödet börjar krackelera i andra delar av Europa. Partiet AFD i Tyskland hade framgångar i delstatsvalen i Thüringen och Sachsen, och på söndag går Österrike till val med goda prognoser för ett av de partier som sägs stå Ryssland relativt nära, FPÖ. Senast FPÖ satt i regering i Österrike var det till och med så att vissa europeiska säkerhetstjänster inte delade känsligt material med partiet på grund av dess kopplingar till Ryssland.
Det känns alltså väldigt bra att vara här i Sveriges riksdag och kammare och känna att alla riksdagens partier står bakom ett stöd till Ukraina. Är det så att vi diskuterar handlar det aldrig om att ett parti vill ge mindre stöd till Ukraina utan snarare om att man vill ge mer.
Herr talman! Vi står inför en av vår tids största utmaningar. Detta är ett krig som berör inte bara Ukraina utan hela den fria världen. Den ryska invasionen är en attack på Ukrainas suveränitet men också på den ordning vi alla vilar på - en världsordning som bygger på internationell lag, respekt för mänskliga rättigheter och nationers rätt till självbestämmande. Det är en attack på oss alla och på de värden som vi länge har försvarat: fred, demokrati och solidaritet.
När vi ser denna brutala aggression kan vi inte stå passiva. Vi har under de senaste åren sett ukrainarnas enorma mod och beslutsamhet att försvara sitt land och sina medborgares frihet. De står upp för något större än sig själva. De står upp för varje nations rätt att själv bestämma sin framtid, fri från utländsk ockupation och förtryck.
Sverige har, likt många andra länder, bidragit på olika sätt till Ukrainas kamp. Vi har skickat humanitärt stöd, medicinsk utrustning, skyddsutrustning och vapen. Det har varit helt avgörande. Men vi vet också att detta inte räcker. Kriget förändras, och Ukrainas behov förändras med det.
Vi kan inte förvänta oss att detta krig snart är över, och vi måste därför vara uthålliga. Som jag betonade tidigare måste vi också vara eniga, inte bara här i Sverige utan även med europeiska grannar och internationella allierade. Denna enighet är vår styrka - utan den skulle Putin och hans regim få fritt spelrum.
Herr talman! Det finns ett område där vi nu kan och bör göra lite mer. Vi har redan visat att vi står sida vid sida med Ukraina i dess kamp för frihet. Nu är det dags att även utöka vårt militära stöd genom att leverera Jas 39 Gripen till Ukraina.
Vi vet att luftstridskapaciteten är avgörande för Ukrainas möjligheter att stå emot de massiva ryska flygattackerna och säkra sina gränser. Genom att bidra med våra Jas-plan kan vi ge Ukraina en strategisk fördel i kampen för landets självständighet.
Jag vet att det inte är något lätt beslut, men jag är övertygad om att detta är rätt steg att ta. Det är ett steg som skulle sända en tydlig signal till omvärlden, och till Putin, att Sverige inte viker sig för aggression utan står fast i sitt stöd till Ukraina och dess rätt till frihet och självbestämmande.
Att skicka Jas till Ukraina är ett beslut som handlar om solidaritet. Det är ett beslut som visar att Sverige, liksom andra nationer, är berett att göra det som krävs för att stödja ett land som kämpar för att försvara våra gemensamma värden.
Vi har lärt oss av historien att vi aldrig får stå tysta när förtryck och våld får härja. Låt oss nu stå enade, inte bara i ord utan även i handling. Låt oss visa världen att Sveriges engagemang för demokrati och fred är orubbligt. Låt oss stå fast i vårt stöd till Ukraina - med humanitärt stöd, med vapen och med våra Jas-flygplan. Tillsammans för fred, tillsammans för Ukraina!
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till finansutskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 3 Charlotte Quensel (SD)
Herr talman! Förra lördagen bilade jag tidigt på morgonen söderut på E4:an hemma i Skåne. Solen sken, och det var sommarvarmt. Jag passerade otaliga åkrar där majsen var nyskördad och rapsfälten stod redo för nästa vår. Det var helt enkelt en fin dag.
Trafiken var gles, och därför kunde jag fokusera på den konvoj som jag körde i kapp. Jag passerade ett stort antal udda lastbilar, och det blev tydligt att målet för dem var Ukraina. På civila lastbilars flak stod alla möjliga militära fordon.
Upplevelsen påminde mig om hur lyckligt lottade vi är i Sverige. Här stannar Rysslands krig vid nyheter om fasorna som pågår i Ukraina. Här har vi friheten att välja vad vi vill göra på vår lediga tid. Här kan vi leva i en trygg vardag utan att ha en aning om var närmaste skyddsrum ligger eller huruvida det ens finns ett skyddsrum. Det senare borde vi givetvis informera oss om.
Det borde vara självklart att grannländer samarbetar och inte krigar mot varandra. Att ett grannland till EU drivs av en övertygelse om att det har rätt att förgöra sin granne är svårt att ta in. Detta är anledningen till att vi här i eftermiddag beslutar om det 17:e stödpaketet till Ukraina. Med dagens stöd har Sverige hittills bidragit med drygt 57 miljarder kronor, inklusive militärt och övrigt stöd.
Det är en styrka både att vi står enade i riksdagen om att Sveriges hjälp till Ukraina ska pågå så länge som det behövs och att svenska folket delar denna övertygelse.
Herr talman! I mer än två och ett halvt år har Ryssland utövat fullskaligt krig mot det ukrainska folket. Det lidande som Ukrainas invånare genomgår är svårt att förstå om man inte har delat denna upplevelse. Att bidra militärt och ekonomiskt är ett lågt pris att betala jämfört med att, som ukrainarna, se sina älskade dö vid fronten och få sina hem och städer sönderbombade. Sveriges och västvärldens stöd till Ukraina kostar ekonomiskt, men det är ingenting jämfört med vad det skulle kosta om Ukraina skulle förlora mot Ryssland. Det minsta vi kan göra är att stödja militärt och ekonomiskt.
Dagens extra ändringsbudget ger Ukraina mer av det landet efterfrågar. Här finns också en efterlängtad del med ökat anslag och bemyndigande för att vi framöver eventuellt ska kunna stödja med Jas 39 Gripen. De flesta av oss är ivriga att få se vårt svenska stridsplan bistå i kriget mot Ryssland, men det är inte vi här i riksdagen som har kompetensen att besluta om denna eventuella satsning. Luftförsvaret är en fråga för försvaret, Försvarsdepartementet, Nato, internationellt flygsamarbete för Ukraina och regeringen.
Herr talman! En del av Sveriges och Europas försvarsförmåga utgörs av vad vi bidrar med för att ge Ukraina en ärlig chans att vinna över Ryssland. Som jag sa tidigare skulle varje annan utgång vara förödande inte bara för Ukraina utan för hela Europa.
Vinner Ryssland kommer man att fortsätta rusta för nya krig mot sina grannar. Ryska folkets stöd för kriget är skrämmande starkt. Vi behöver ta sådana värderingar på allvar och inse att många ryssar står långt ifrån vår syn på demokrati och fred. Att flera ledande politiker i Sverige och EU under många år har varit naiva när det gäller Ryssland är inte en ursäkt vi kan luta oss mot i dag - tvärtom.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 4 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Kära skolelever! Vi i riksdagen ska i dag fatta beslut om det 17:e stödpaketet till Ukraina under de drygt två och ett halvt år som gått sedan Rysslands folkrättsvidriga och fullskaliga invasion inleddes.
Rysslands invasion, ockupation och krig är såklart någonting fullständigt oacceptabelt och strider mot allt vad folkrätt heter. Detta måste fördömas i de starkaste ordalag. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort lidande för det ukrainska folket.
Ett fruktansvärt krig har följt med många dödsoffer, splittrade familjer, stor förödelse, sönderbombade städer, sönderbombad infrastruktur och många flyktingar. Generationer av barn kommer att växa upp med sorgen och minnena. Minor i mark och vatten kommer att vara ett hot mot människor långt efter att fred åter råder.
Det militära stödet från Sverige handlar om vapensystem, ammunition och utbildning. Nu sker en viktig förflyttning i vårt stöd. Från donationer, till hjälp att upphandla ny materiel. Men stödet innehåller också viktiga civila komponenter. Det är viktigt att vårt stöd till Ukraina är allomfattande och består av militärt, civilt, humanitärt och finansiellt stöd för att den ukrainska motståndskraften ska fortsätta att vara stark.
Det tidigare svenska stödet har gjort skillnad. Dels har det stoppat och försvårat ryska försök till att göra framryckningar, dels möjliggjort för Ukraina att gå på motoffensiven. I Svarta havet och floddeltat kring Dnepr visar Ukraina en fantastisk maritim förmåga att göra motstånd och bevara kontroll över viktiga havsområden.
Herr talman! En av de stora bitarna i detta beslut handlar om Jas 39 Gripen. Det blir nu fler fungerande stridsflygplan. Vem som ska använda dem och under vilka former är inte avgjort, men dagens beslut bidrar till att skapa ökad förmåga och handlingsfrihet för framtiden. I Sverige har det en längre tid förekommit en diskussion om att skänka Jas 39 Gripen till Ukraina. En del försöker plocka lite väl enkla poäng i den politiska debatten medan andra nog är mest intresserade av att sälja Jas-plan till höger och vänster. Men för den som tar frågan om militärt stöd till Ukraina på allvar är dagens beslut goda nyheter.
Stridsflygplan är inte vilken militär materiel som helst. Det krävs stora kunskaper och träning för att hantera den, och en förödande nedskjutning av ett plan får stora militära konsekvenser. Dessutom kräver varje plan omfattande logistik och service i bakgrunden - unika kompetenser som också behövs för att allt ska fungera. Det är uppenbart att Jas 39 Gripen skulle kunna göra stor nytta för Ukraina om allt detta kom på plats. Jas är utvecklat för att vara mångsidigt i sin förmåga och med Ryssland som tydlig hotbild. På många sätt är det kanske det mest lämpliga planet för Ukraina.
Vi befinner oss inte i fredstid, utan kriget pågår här och nu. Därför behöver vi fatta kloka och genomtänkta beslut som långsiktigt bygger förmåga och gör att Ukraina kan försvara sig mot Ryssland och Putins olagliga invasion.
Herr talman! Kriget i Ukraina har nu pågått i 31 månader. Jag hade möjlighet att tillsammans med riksdagens första delegation sedan kriget bröt ut besöka Ukraina i maj förra året. Det var en resa som berörde och gjorde skillnad. Förståelsen för den dagliga rädsla och de påfrestningar kriget innebär för det ukrainska folket gjorde sig tydligt påmind när jag vaknade till ljudet av ännu en attack mot Kiev och tillsammans med mina kollegor fick tillbringa stora delar av natten i hotellets källare. För mig pågick den upplevelsen en enda dag, men det fullskaliga kriget i Ukraina har pågått i 943 dagar. Framför allt ska vi inte glömma att annekteringen av Krim och östra Ukraina skedde redan för tio år sedan.
Sveriges stöd till Ukraina är och måste vara brett och långsiktigt. Tusentals av de miljoner människor som har tvingats fly från Ukraina har kommit till Sverige, och de behöver bättre möjligheter att ha ett bra liv här, både under den tid kriget pågår och om de vill stanna i Sverige efter krigets slut. Vänsterpartiet anser därför att den låga dagersättningen till flyktingarna måste höjas. Vi måste ge dem som har flytt kriget en dräglig och trygg tillvaro i Sverige. Det är en del av vårt viktiga stöd till Ukraina och den ukrainska befolkningen.
När kriget är slut ska Sverige vara en aktiv part i en rättvis återuppbyggnad av Ukraina utifrån den inriktning som den ukrainska befolkningen vill se.
Herr talman! Ryssland måste förlora detta krig. Ukraina ska inte tvingas lämna ifrån sig vare sig mark eller makt till Ryssland. Att man kan försvara sina gränser och sin befolkning är grundläggande för att Ukraina i framtiden ska kunna bygga upp och stärka sin demokrati och välfärden för befolkningen.
Vänsterpartiet står bakom det humanitära, ekonomiska och militära stöd Sverige skickar till Ukraina och fördömer den ryska invasionen och ockupationen. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag om ett 17:e stödpaket till Ukraina.
Anf. 5 Martin Ådahl (C)
Herr talman och åhörare! Vi ska verkligen vara väldigt tacksamma för att det finns en enighet i denna kammare bakom Ukraina. Problemet är inte det utan att vi inte gör tillräckligt. Vi som inte är vid frontlinjen och inte behöver kämpa med våra eller våra fäders, söners, släktingars eller vänners insats har ett ansvar att göra allt vi kan för att stödja Ukrainas inträde i EU och Nato och med vapen och pengar. Då finns det ingen annan väg än att Sverige tar ledningen i Europa. Sverige som nation kan inte vara i mitten och inte ett antal steg bakom Baltikum och våra nordiska grannländer, som ger mer. Sverige måste vara allra längst fram. Vi har statsfinanserna, vi har starka säkerhetspolitiska skäl och vi har, gudskelov, en opinion som står bakom oss.
För det första, pengarna: När finansutskottet besökte Ukrainas huvudstad Kiev kunde vi konstatera hur ekonomiskt väl Ukraina för kriget. Ekonomin växer, inflationen är under kontroll och det går bra att investera i Ukraina. Men kriget har ett enormt pris, inte bara i människoliv utan i kronor och öron, eller hryvnia som valutan heter i Ukraina. Finansministern klargjorde att det kommer att saknas motsvarande 120 miljarder kronor bara i år. Det behövs mer pengar.
I och med detta 17:e stödpaket är tyvärr hela den ram på 25 miljarder kronor som regeringen avsatt för 2025 förbrukad. Gudskelov säger regeringen att ramen är ett golv, inte ett tak. Men frågan infinner sig: Varför är ramen då inte större? Centerpartiet har sagt att om vi ska leda och inte följa Europa måste ramen utökas. Den ska inte vara 75 miljarder över tre år, till slutet av 2026, då vi innerligt ber för att kriget är över, utan 75 miljarder varje år, över 1 procent av bnp varje år till dess Ukraina har vunnit kriget. Det är det värt, och vi har råd. Vi har inte råd att inte göra det.
Det civila samhället i Sverige ställer upp på ett fantastiskt sätt, allt från de blågula bilarna till hur människor tar emot flyktingar i sina hem. Men som det nu är ger staten för lite. Vi är fortfarande långt efter våra grannländer. Dessutom borde vi som Danmark och andra länder se till att denna summa går att använda i både Ukraina och Sverige. Ett stort framsteg med detta paket är att man nu börjar satsa på produktion i Ukraina.
Vi måste vidare ta de pengar Putin och hans anhang gömmer i väst. Den ryska centralbankens pengar i Bryssel, mycket stora summor, och oligarkernas pengar i väst, inklusive Sverige. I dagarna fick vi veta att vår fina aluminiumfabrik i Sundsvall, Kubal, den största i norra Europa, ska från Sundsvall, hjärtat av Sverige, skicka 791 miljoner kronor till Moskva i vinstutdelning, till ägaren Rusal, som är en del av den ryska krigsapparaten, kontrollerad av Oleg Deripaska, en oligark i Putins innersta krets. Nästan 800 miljoner från Sundsvall ska gå rakt in i den ryska stridskassan. Det är blodspengar. Detta är inte förenligt med svenska säkerhetsintressen och hotar på sikt jobben och verksamheten i Sundsvall. Framför allt är det ett svek mot Ukraina.
Vi måste städa framför vår egen dörr. Precis som bland andra Tyskland och Litauen bör Sverige införa en särskild lagstiftning där Kubal tas ifrån Moskva, tvångsförvaltas och säljs. Pengarna ska sedan föras över till Ukraina. Andra har gjort det; vi kan också göra det.
Sist men inte minst: vapnen. Det är bra att vi har produktion i Ukraina, men vi måste återigen prata om det ukrainarna bett om längst, som vi inte har förmått leverera men redan borde ha skickat, nämligen Jas 39 Gripen. Här är det varken hackat eller malet i det senaste paketet. Man lägger miljarder på delar av Jas i stället för att meddela att Jas kommer att skickas så fort som möjligt.
Sverige måste ge Ukraina en entydig Jas-option som klargör att ett snabbspår för att kunna skicka Jas införs snarast möjligt. Vi måste vidta alla åtgärder för utbildning av piloter, reparation och logistik.
Ukraina har klargjort att man vill ha Jas 39 Gripen i samverkan med F16 för att förhindra de fruktansvärda terrorbombningarna med så kallade glidbomber. Man vill ha Jas så fort som möjligt. Man behöver träna sina piloter på Jas 39 Gripen nu. Det är i sig självt ett lättränat plan och känt över världen för just detta. Det är så välbyggt att det är ett av de stridsplan som är lättast att träna på.
Ett besked om Jas nu skulle innebära att planering kan startas, precis som det gjorts för F16. Utbildning av piloter skulle i så fall kunna inledas samtidigt med formerandet av en gedigen, långsiktig reparations- och logistikkapacitet. Sverige hade redan för ett år sedan kunnat påbörja planeringen som säkerställt detta, men nu måste vi göra allt - diplomatiskt och planeringsmässigt - för att korta väntetiden. Vi måste ha ett snabbspår för att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina.
Ukraina ska inte behöva vänta. Tiden är Ukrainas fiende, enligt Zelenskyj. Det tar för lång tid - onödigt lång tid. Medan vi diskuterar offrar ukrainare tyvärr sina liv för sin frihet och för vår frihet. Ge Ukraina besked nu om vapen, om pengar och om Jas 39 Gripen!
Anf. 6 Hans Eklind (KD)
Herr talman! För tre månader sedan samlades ett 90-tal länder till fredstoppmöte i Schweiz. Sverige representerades av vice statsminister Ebba Busch, och toppmötet visade att det finns ett brett internationellt stöd för Ukrainas sak och naturligtvis för ambitionen att nå fred och att gränser inte ska flyttas med våld.
För oss kristdemokrater är den enighet som finns här i Sveriges riksdag för Ukrainas sak viktig. Vi som nation ska fortsatt arbeta för att det internationella stödet inte sviktar utan bibehålls. Ukraina har i drygt två och ett halvt år kämpat dag som natt för sin frihet och självständighet och i förlängningen för Europas säkerhet.
Herr talman! I denna extraändringsbudget föreslås att ytterligare materiel och ekonomiskt stöd ska ges till Ukraina. Det ligger i vårt eget utrikes- och säkerhetspolitiska intresse.
Ukraina har tydligt uttryckt att de är i behov av materiel och utrustning för att stärka sin operativa förmåga. Det handlar om att skänka försvarsmateriel till Ukraina som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid och att ersätta denna. Det handlar också om att skapa förutsättningar för ett eventuellt framtida stöd till Ukraina inom luftförsvarsområdet genom utökat bemyndigande att beställa materiel till stridsflygplanet Jas Gripen.
Förslaget är också att anskaffa försvarsmateriel och försvarsutrustning samt skyddsmateriel inom det civila området för att skänka. Det finns även förslag om ökat anslag för att ge bidrag till fonder och bilaterala och multilaterala donationsprojekt som har upprättats i syfte att stödja Ukraina.
Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024-2026. Ramen uppgår till minst 75 miljarder kronor, och det vi diskuterar i dag är en del av denna ram.
Herr talman! På fredstoppmötet i Schweiz sa vår vice statsminister: "En enad värld måste vara starkare än en enskild angripare. Det som står på spel är folkrätten och om det är internationell rätt eller våld som ska sätta ett lands gränser."
Jag har tidigare sagt, och jag säger det om och om igen, att det är en styrka att vi har en enighet kring stödet till Ukraina. Sverige får inte och ska inte vika en enda millimeter från vår hållning att stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och sitt lands existens. Jag är tacksam över att vi har både en regering och en riksdag som snabbt och framför allt uthålligt ser till att Sverige ger kvalitativa bidrag till Ukrainas kamp för att vinna detta krig.
(Applåder)
Anf. 7 Anna Starbrink (L)
Herr talman! Åter har vi samlats här för att debattera eller kanske snarare gemensamt konstatera att vi måste skicka ännu ett stödpaket till Ukraina. Det är det 17:e paketet, och med det har Sverige bidragit med 48,1 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina sedan Rysslands brutala anfallskrig inleddes 2022. Under innevarande år bidrar Sverige med 25 miljarder kronor i militärt stöd.
Som flera talare redan har sagt är det en enorm styrka att vi gör detta i bred enighet. Stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland är starkt i vårt land och i vår riksdag och kommer att behöva fortsätta vara det under lång tid framöver.
Det ukrainska folkets lidande är fruktansvärt. Nu väntar ännu en lång, kall vinter. Det är ofattbart att människor orkar, men det finns ju inget annat val än att fortsätta orka. Vi som vill försvara friheten har inte heller något annat val än att fortsätta stödja Ukraina och vara uthålliga.
Jag, precis som ni alla, följer utvecklingen i Ukraina och ser skräcken. För ett par dagar sedan sände SVT:s nyheter ett inslag som jag inte kan sudda bort från mina näthinnor. Det handlar om krigsförbrytelser. Det finns så många vittnesmål om detta att ingen längre kan tveka om ondskan i Rysslands brutala agerande. Övergreppen mot både soldater och civila är vedervärdiga.
En präst i Cherson berättar i nyhetsinslaget om övergreppen och hoten om att trasas sönder med en batong. Han lyckades fly.
Halyna, en änka i Irpin, berättar om när en rysk soldat tvingade henne att klä av sig alla kläder, petade på henne med sitt automatvapen och satte vapnet mot hennes underliv innan han våldtog henne. Nu tackar hon varje dag Gud för att hon överlevde. Hon säger i tv-inslaget att hon tror att det var för att hon skulle kunna berätta. Hon säger: Sprid ordet till ert folk. De - ryssarna - kommer inte att nöja sig med Ukraina.
De krigsbrott som begås är oförlåtliga och måste få ett slut. Ryssland måste tryckas tillbaka och Ukraina befrias.
Herr talman! Vårt stöd till Ukraina är av solidaritet med alla ukrainare som tvingas leva mitt i kriget. Deras frihet är värd att försvara. Det är också det viktigaste vi kan göra för säkerheten och freden i resten av Europa, också hos oss. Vi måste lyssna på änkan i Irpin. De kommer inte att nöja sig med Ukraina.
Med det nya paketet, som är det 17:e, går vi in i en ny fas i Sveriges Ukrainastöd. Det blir större fokus på produktion i stället för på donation. Det är ett nödvändigt skifte för att vårt stöd ska kunna bli långsiktigt.
Jag ska inte gå igenom detaljerna i paketets innehåll. Det har flera talare före mig redan gjort. Som ni har hört finns det många viktiga delar som kommer att göra stor skillnad i försvaret av Ukraina. Det är såväl upphandlingar av ammunition och annat som donationer av det vi själva kan avvara och inte minst kraftiga bidrag till internationella fonder och samarbeten. Som många ledamöter före mig har påpekat måste vi i omvärlden stå starka tillsammans.
Jag vill nämna några ord om Jas 39 Gripen. Vi är många som gärna vill förse Ukraina med dessa. Vi förstår att det krävs ett stort och brett internationellt samarbete för att Jas ska kunna användas. Just nu pågår införandet av F16, och det betyder förstås en avsevärd förbättring av Ukrainas möjligheter att försvara sig. Men jag vill också att Jas 39 Gripen ska skickas.
För att det ska vara möjligt att göra en donation av stridsflyg måste vi säkerställa att vi har några Jas C/D kvar att donera. Det är därför de materielsatser som ingår i paketet är så viktiga. Min och Liberalernas förhoppning är att regeringen snart ska kunna återkomma med nya stödpaket och att Jas 39 Gripen kommer att kunna ingå där.
Herr talman! Vårt stöd är viktigt och gör stor skillnad i Ukraina. Det får vi bekräftelse på ofta. Det 17:e stödpaketet kommer också att bli viktigt. Allt det som vi i Sverige har gett, det som vi gör här i riksdagen och insatserna från våra myndigheter, näringslivet, civilsamhället och enskilda människor gör skillnad.
Ändå känns det otillräckligt när vi läser om krigsbrotten, våldtäkterna och barnen som kidnappas. Vi måste vara fler som ger mer, och vi måste se en stor uthållighet. Det är en oroande utveckling i flera europeiska länder, men vi i Sverige ska göra vad vi kan för att fortsätta att ge vårt starka stöd men också verka i internationella sammanhang för ett gemensamt starkt internationellt stöd för Ukraina.
Att vi nu skapar fleråriga förutsättningar genom den så kallade Ukrainaramen om 75 miljarder kronor ger oss bättre möjligheter att arbeta just långsiktigt. Det blir ett viktigt skifte. Ramen är lite elastisk och går att utvidga. Det är inget tak utan ett golv.
Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 8 Elin Söderberg (MP)
Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, och ännu finns ingen fred i sikte. Även om det fullskaliga anfallskriget nu har pågått länge är det lika olagligt och oförsvarligt i dag som det var den dag då Putin lät sina trupper gå över gränsen till det fria och demokratiska Ukraina.
Sverige var snabbt med att erbjuda stöd för att hjälpa Ukraina att försvara sig. Jag är stolt över det. Men tiden går, kriget fortsätter och Ukraina behöver fortsatt vårt fulla stöd på alla sätt.
För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Vi ska fortsätta med vårt stöd till Ukraina, enskilt och tillsammans med andra länder. Vi måste fortsätta att värna mänskliga rättigheter, folkrätten och fred. Nu måste vi i omvärlden visa att vi är lika uthålliga i vårt stöd till Ukraina som ukrainarna har visat att de är i motståndet mot angriparen och i försvaret av sitt land.
Sveriges stöd till Ukraina måste fortsatt vara starkt, både under och efter kriget. Ukraina ska återuppbyggas och fortsätta att vara ett fritt och självständigt land.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 10.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:10 Onsdagen den 25 septemberProtokoll 2024/25:10 Extra ändringsbudget för 2024 - Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Extra ändringsbudget för 2024 - Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap,
b) bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor, pansarskott, infanteriutrustning, personlig utrustning, personlig CBRN-skyddsutrustning och sjösättningsvagnar, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 851 842 000 kronor,
c) godkänner en ändrad ram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag,
d) bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:6 punkterna 1-4.