Sök

Landstingen ska bli skyldiga att lämna bidrag för glasögon eller kontaktlinser till vissa barn och unga mellan 8 och 19 år.

Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. I dag ger alla landsting bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år.

Regeringen ska få bestämma bland annat hur stort bidraget ska få vara och vad som gäller för återbetalning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-29

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-29

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-29

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om cykelfrågor. Några av motionerna handlar om att Sverige behöver ett nationellt mål för att öka antalet cykelresor, åtgärder inom infrastrukturen, ökad trafiksäkerhet för cyklister samt att göra det enklare att använda elcykel.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykeln som transportmedel har många fördelar och att det är viktigt att stärka cykelns roll.

Riksdagen sa nej till motionerna med bland annat motiveringen att regeringen redan arbetar med en nationell cykelstrategi som ska bli klar sommaren 2016. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2015/16.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 55 minuter

Justering

2016-01-21

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att godkänna ändringar i Europakonventionen. Ändringarna ska göra Europadomstolens hantering av klagomål mer effektiv och innebär bland annat att

• det blir tydligare att det är de länder som har antagit Europakonventionen som har ansvaret för att rättigheterna i konventionen upprätthålls
• tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader
• domstolen får större möjligheter att säga nej till ett mål när en person som klagar inte har lidit avsevärd skada av att konventionen har kränkts
• parterna i ett mål inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare lämnar över målet till att avgöras i så kallad stor sammansättning.

Förslaget om ändringar i Europakonventionen innebär att en svensk lag också ändras. Regeringen får bestämma när den lagändringen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-01-26

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp en rapport från Riksrevisionen om digitalradio. Riksrevisionen bedömer i sin rapport att övergången till marksänd digitalradio är förknippad med stora risker och att de underlag som finns inte är tillräckligt allsidiga och grundliga.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redovisat att den inte tänker gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Regeringen kommer dock att fortsätta att följa utvecklingen internationellt. Riksrevisionens rapport innehåller inte några rekommendationer och regeringen anser att den är slutbehandlad.

Riksdagen anser, som regeringen, att det är möjligt att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan bli aktuell igen i framtiden och att det är bra om regeringen följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2016-01-26

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
• Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
• Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
• Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
• Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om kvinnor, fred och säkerhet i svensk utrikespolitik. Flera motioner handlar om FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 vars syfte är att öka kvinnors deltagande i arbetet för fred och säkerhet samt att stärka skyddet för kvinnor och flickor i konfliktsituationer.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Sverige antog, som ett av de första länderna i världen, en nationell handlingsplan för implementering av resolutionen. Den handlingsplanen gällde till och med 2015. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att regeringen börjat arbeta med att förnya handlingsplanen och förutsätter att regeringen påskyndar det arbetet.

Att uppfylla kvinnors och flickors grundläggande mänskliga rättigheter är en skyldighet inom ramen för internationella åtaganden och en förutsättning för Sveriges bredare utrikespolitiska mål om utveckling, demokrati, fred och säkerhet, betonar utrikesutskottet.

En resolution talar om FN:s inställning i en fråga. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är juridiskt bindande för alla FN:s medlemsstater.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2016-01-14

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Justering

2016-01-21

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

53, 46 minuter

Justering

2016-06-07

Datum

2016-01-27

Bordläggning

2016-06-10

Debatt

2016-06-13

Beslut

2016-06-15

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Regeringen anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet, och föreslår därför en ny lag som ska kunna tvinga en kommun att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Ett beslut om anvisning ska inte gå att överklaga.

Den nya lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme. Men regeringen bedömer att det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden väger över att den kommunala självstyrelsen inskränks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

38, 113 minuter

Justering

2016-01-21

Datum

2016-01-21

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2016-01-20

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Marknadsföringslagen innehåller ett särskilt förbud mot vilseledande och aggressiv marknadsföring. Lagen får nu ett tillägg som förtydligar vilka omständigheter som ska beaktas när en affärsmetod kan antas vara trakasseri, tvång, fysiskt våld eller hot. Svensk lag anpassas därmed till EU:s regler om otillbörliga affärsmetoder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om en ändring i marknadsföringslagen. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2016-01-19

Datum

2016-01-20

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

I dag får Tullverket bara kontrollera misstänkta brev och paket som kommer i den vanliga posthanteringen. Men framöver ska även brev och paket som kommer från bud- och transportföretag kunna öppnas. Förändringen ingick i regeringens förslag om en ny tullag. Riksdagen sa ja till den nya tullagen som ska börja gälla den 1 maj 2016.

Riksdagen tycker dock att tullagen bör skärpas ytterligare så att ännu fler misstänkta illegala brev och paket kan kontrolleras. I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor för kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som till exempel vapen.

Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att undersöka om Tullverkets befogenhet att hålla kvar misstänkt post kan utökas.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2016-01-19

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2016-01-14

Datum

2016-01-15

Bordläggning

2016-01-19

Debatt

2016-01-20

Beslut

2016-01-20

Finansutskottet har granskat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2011-2015. Regeringens riktlinjer har stöttat det statsskuldspolitiska målet under den här perioden, anser utskottet. Riksgäldskontorets förvaltning har även bedrivits i enhetlighet med det statsskuldspolitiska målet och regeringens riktlinjer.

Utskottet anser att transparenta och jämförbara kostnadsmått och utvärderingsmetoder är nödvändiga för att följa upp statsskuldsförvaltningen. Därför kommer utskottet att följa upp arbetet som regeringen initierat hos Riksgäldskontoret.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-16

Datum

2016-01-14

Bordläggning

2016-06-21

Debatt

2016-06-22

Beslut

2016-06-22

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

18

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-01-11

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2016-02-23

Datum

2016-01-07

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 43 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2016-01-07

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09