Sök

Regeringen har föreslagit att det införs ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet är att skapa drivkrafter för elnätsföretagen att investera för att öka kapaciteten i elnäten.

De nya reglerna gäller nätföretag som har ett outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012-2015. De innebär att nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska kunna ansöka om ett särskilt investeringsutrymme för tillsynsperioderna 2020-2023 och 2024-2027. Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.

De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder.

Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

52, 152 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering. De nya bestämmelserna ska göra det möjligt att använda europeisk e-identifiering i svenska offentliga nättjänster.

Detta genom att offentliga organ, med vissa undantag, blir skyldiga att ansluta sina nättjänster till en nod - en sorts förbindelsepunkt - för inkommande gränsöverskridande elektronisk identifiering. Det är Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som tillhandahåller noden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-13

Datum

2021-04-14

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag om väg- och fordonsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, fordonsbesiktning, självkörande fordon, parkeringsfrågor, fordonsmålvakter, vinterväghållning och vägskyltning. Riksdagen hänvisade till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

23

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

36, 131 minuter

Justering

2021-04-13

Datum

2021-04-14

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa ja till en smärre ändring i lagen om omställningsstöd. Regeringen har vid flera tillfällen förlängt omställningsstödet till företagare genom ändringar i de förordningar som reglerar stödet. Lagändringen är en anpassning till de ändringarna och innebär att företagare inte ska behöva lämna in irrelevanta uppgifter i sin ansökan.

Lagändringen börjar gälla den 19 april 2021.

Förslaget om lagändring bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från skatteutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-08

Datum

2021-04-09

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om migration och asylpolitik. Anledningen är bland annat att åtgärder redan vidtagits eller att arbete pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om asylprocessen, mottagandet av asylsökande, återkallelse av uppehållstillstånd, fri rörlighet för EU-medborgare, samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, utvisning på grund av brott samt verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

23

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-04-06

Datum

2021-04-09

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2021-04-06

Datum

2021-04-09

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt att åtgärder redan har vidtagits och pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om kemikaliearbetets mål och metodik, åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i varor och produkter samt utfasning och användning av växtskyddsmedel.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

11, 74 minuter

Justering

2021-04-06

Datum

2021-04-08

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen anser att fler insatser krävs för att öka tillgängligheten i hela landet till så kallade naloxonläkemedel mot opioidöverdoser. Naloxon är ett motgift som används för att häva överdoser av opioider som heroin eller metadon. Vidare bör användandet av naloxonläkemedel följas upp på statlig nivå. Riksdagen anser också att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser. Regeringen bör enligt riksdagen ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 120 förslag i motioner om frågor om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-04-07

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

• Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
• Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
• Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2021-04-06

Datum

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Detta med hänvisning till bland annat att vissa frågor redan har beslutats samt att utredningar och arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskifte, skogskonton, skatteregler för ideell sektor, ränteavdrag, fastighetsskatt på elproduktion, boendebeskattning och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-31

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Detta bland annat med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar bland annat om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag handlar om skatte- och avgiftskontroll, till exempel insatser mot skattefusk och svartjobb. Vidare gäller förslagen exempelvis certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, folkbokföring av barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, folkräkning samt frågor om personnummer och samordningsnummer.

Behandlade dokument

106

Förslagspunkter

23

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-30

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om förändringar av skattesatser och olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

18

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), skattereform, personalvårdsförmåner och reseavdrag.

Behandlade dokument

147

Förslagspunkter

13

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

18, 82 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-08

Riksdagen har granskat en grönbok från EU-kommissionen om åldrande och att främja solidaritet och ansvar mellan generationerna. En grönbok är ett dokument där EU-kommissionen presenterar idéer för och tidiga förslag på åtgärder i en viss fråga. Grönboken om åldrande behandlar frågor om den åldrande befolkningen i Europa och vilka utmaningar och möjligheter som följer av att befolkningen blir allt äldre.

Riksdagen betonar att det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsländerna respekteras. Frågorna som EU-kommissionen tar upp i grönboken om åldrande bör därför främst behandlas i former som har ett tydligt mervärde för medlemsländernas arbete på området, men som inte innebär bindande lagstiftning på EU-nivå. Riksdagen framhåller också att diskussionen om åldrande måste utgå ifrån en modern och respektfull syn på äldre personer samt att det är viktigt att motverka alla former av åldersdiskriminering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07