Processrättsliga frågor

Betänkande 2021/22:JuU24

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
31 mars 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Elva uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU24)

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett flertal förslag som rör processrättsliga frågor. Riksdagen riktar elva så kallade tillkännagivanden till regeringen om bland annat kameraövervakning, dataavläsning, kronvittnen och stärkt vittnesskydd.

Följande områden handlar de elva tillkännagivandena om:

  • Kamerabevakning i sjukvården.
  • Kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
  • Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
  • Platskrav vid hemlig dataavläsning.
  • Datalagring.
  • Förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
  • Införande av ett system med kronvittnen.
  • Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
  • Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
  • Rätten till målsägandebiträde i överrätt.
  • Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om kamerabevakning i sjukvården, kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner, att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person, platskrav vid hemlig dataavläsning, datalagring, förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse, införande av ett system med kronvittnen, ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen, konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång, rätten till målsägandebiträde i överrätt och Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong. Avslag på övriga motionsyrkanden
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 77

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-03
Justering: 2022-03-17
Trycklov: 2022-03-22
Reservationer: 40
Betänkande 2021/22:JuU24

Alla beredningar i utskottet

2022-02-03, 2022-03-03

Elva uppmaningar till regeringen i processrättsliga frågor (JuU24)

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett flertal förslag som rör processrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen riktar elva så kallade tillkännagivanden till regeringen om bland annat kameraövervakning, dataavläsning, kronvittnen och stärkt vittnesskydd.

Följande områden handlar de elva tillkännagivanden om:

  • Kamerabevakning i sjukvården.
  • Kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner.
  • Att knyta tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation till en person.
  • Platskrav vid hemlig dataavläsning.
  • Datalagring.
  • Förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
  • Införande av ett system med kronvittnen.
  • Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
  • Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
  • Rätten till målsägandebiträde i överrätt.
  • Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-03-29
Debatt i kammaren: 2022-03-30
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:JuU24, Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 2021/22:JuU24

Webb-tv: Processrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 113 Gustaf Lantz (S)

Processrättsliga frågor

Fru talman! Vi närmar oss valet och valrörelsen. Då blåser de politiska vindarna i Sverige starkare. De blåser inte så lite i vårt utskott, justitieutskottet. Där diskuterar vi de frågor som står högt upp på väljarnas dagordning, som står högt upp på mediernas dagordning och som står högt upp på politikernas dagordning. Det tycker vi som sitter i justitieutskottet är väldigt spännande och roligt. Vi älskar debatten.

Det är klart att dessa frågor måste debatteras väldigt mycket just nu. Vi har en situation i Sverige som är helt oacceptabel, med skjutningar på en väldigt hög nivå. Visst har vi brottstyper som går ned. När det gäller en stor del av brottsligheten pekar det i rätt riktning, om man tittar tillbaka. Men det är inget svar som imponerar på väljarna. När vi väldigt ofta har skjutningar i vårt land imponerar det inte att säga: Ja, men lägenhetsinbrotten går i alla fall ned. Det är ungefär som att man skulle gå till läkaren för att man har smärta i vristen och att läkaren då skulle säga: Ja, men du har i alla fall inte ont i handleden, som du hade när du var här för tio år sedan. Det duger inte.

För mig som socialdemokrat är det självklart att jag vill jobba för ett samhälle där man känner sig trygg. Man ska känna sig trygg på jobbet. Man ska känna sig trygg med att man får den sjukvård man behöver när man är sjuk. Men man ska också känna sig trygg i sitt bostadsområde, i sitt hem och när man är ute på stan, oavsett om man är man eller kvinna. Det är en rättvisefråga.

När vi diskuterar dessa frågor och hetta uppstår ger vi ibland väljarna bilden av att vi i stort sett avskyr varandra i utskottet, att vi inte kan samarbeta och att vi inte kan lyssna. Det skulle jag bestämt vilja ta avstånd från. Jag åker gladeligen till riksdagen. Jag träffar gärna mina kamrater i justitieutskottet, oavsett vilken politisk färg de har. Vi har det trevligt, men vi har också ett bra utbyte av varandra. Det är spännande att höra olika ledamöter med olika bakgrunder. Vi har poliser och andra personer i utskottet. Framför allt är det många av oss som är ute och reser i landet, och vi tar intryck av dem vi träffar. Vi har alltså väldigt bra diskussioner.

Hur oense är vi egentligen? Jag tycker att det är dags att syna den debatten, som ofta blir väldigt polariserad. Jag har räknat. Det betänkande som vi diskuterar i dag handlar om processrättsliga frågor. Det är viktiga och centrala frågor när det kommer till brottsbekämpningen. Det handlar om husrannsakan. Det handlar om kameraövervakning. Vi har 150 förslag som vi tar ställning till i dag. Vi är överens över blockgränserna om att vi inte ska gå vidare med tillkännagivanden till regeringen när det gäller 138 av dem.

Av de tolv tillkännagivanden som återstår är Socialdemokraterna med på fem. Av de 150 är det alltså i slutändan sju tillkännagivanden som jag och mina socialdemokratiska kollegor inte står bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vad är då skälet till att vi inte står bakom dessa tillkännagivanden? Ofta är det att regeringen redan är på gång med lagförslag i de här delarna. Det pågår redan en utredning.

Om man ska översätta detta till procent landar vi på 96,3 procent där vi faktiskt har hittat en enighet kring i utskottet, över blockgränserna. Men det ger såklart inga rubriker. På Journalisthögskolan brukade man prata om att det inte blir någon nyhet om en hund biter en man, men om en man biter en hund blir det en nyhet. Det är väl så att den där hunden återfinns i de sista procenten, och det är det som man fokuserar på inte minst i medierna.

Fru talman! Jag ser att vi rör oss tillsammans, och vi har gjort det under en lång tid i justitieutskottet. Sedan Morgan Johansson blev socialdemokratisk justitieminister har det skett ett sextiotal straffskärpningar. Vi har förändrat lagbokens innehåll i väsentliga delar. Vi har gjort det betydligt svårare för den organiserade brottsligheten i Sverige, men mycket mer måste göras.

Om vi tittar på vad som faktiskt har gjorts har vi underlättat för att kunna använda fler kameror i den brottsbekämpande verksamheten. Vi har underlättat och möjliggjort hemlig dataavläsning, och vi har även underlättat avlyssning. Det är viktiga delar i att jobba mot den organiserade brottsligheten.

Det ska till exempel vara lättare att ta hand om brottsvinster. Det är på gång i Förverkandeutredningen, som kommer med sina förslag. Den preventiva avlyssningen har vi diskuterat. Det är också på gång. Dessutom har vi Biometriutredningen, som nyligen fick tilläggsdirektiv.

Det är alltså väldigt mycket på gång, och även om det inte hör till dagens debatt får jag väl nämna målet om de 10 000 nya polisanställda som vi med stormsteg är på väg emot.

Vi diskuterar dessa frågor här i dag, men även om man summerar alla de frågor som är uppe på justitieutskottets bord kan det bara bli hälften av lösningen. Ska vi hitta hela lösningen på trygghetsfrågorna och brottsligheten måste vi nämligen också jobba förebyggande. Då måste vi involvera både skolan och hur vi kan använda civilsamhället. Vi måste helt enkelt se till att det inte står unga grabbar, vilket det ofta är, på kö till de kriminella nätverken och tar vid i den brottslighet som innebär så stor ofrihet för så många i det här landet.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 27.

(Applåder)


Anf. 114 Ellen Juntti (M)

Fru talman! Jag vill haka på vad Gustaf Lantz sa om att valet närmar sig och att det är väldigt många frågor i justitieutskottet - det är det - och att vi älskar att debattera. Då tänkte jag: Älskar jag att debattera det här?

Nej! Jag hatar faktiskt att debattera det här, för jag tycker att det är så förfärligt med alla dessa brott som sker i Sverige. Jag skulle vara ganska glad om jag slapp debattera det över huvud taget.

Jag älskar alltså inte att debattera det här. Jag hatar att debattera alla skjutningar som förekommer i Sverige, just för att de förekommer. Jag inser att det är nödvändigt att debattera detta, men jag skulle önska att det inte fanns så grov brottslighet i Sverige att vi behöver stå här gång efter gång och tala om hur allvarlig brottsligheten är. Men tyvärr är det nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

I dag ska vi alltså debattera motionsbetänkandet gällande processrättsliga frågor. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 32 gällande anonyma vittnen.

Vi moderater har många bra förslag, och vi får tillsammans med andra oppositionspartier bifall till elva tillkännagivanden i detta betänkande. Det gäller bland annat lättnader i kameraövervakning, hemliga tvångsmedel, kronvittnen, vittnesskydd med mera.

Det finns vissa som menar att dessa tillkännagivanden inte har någon särskild betydelse, men det är helt fel. Om ni hör justitieminister Morgan Johansson skryta om att regeringen har gjort 50-60 skärpningar inom rättspolitiken, vilket även Gustaf Lantz nämnde, ska ni veta att majoriteten av dessa skärpningar har tillkommit tack vare tillkännagivanden från Moderaterna och de andra oppositionspartierna. Det talar Morgan Johansson naturligtvis inte om, utan han låtsas som om det är hans egna förslag.

Vi moderater har många tuffa förslag när det gäller skärpningar inom rättspolitiken. Det är inte roligt, men det är helt nödvändigt.

Regeringen skryter om sina åtgärder, men det är helt tydligt att det inte räcker eftersom den grova brottsligheten ökar och blir grövre och grövre för varje dag som går.

Vanliga skötsamma människor är rädda i sina egna bostadsområden. De vågar inte vittna eller anmäla när de utsätts för brott.

Affärsinnehavare stänger sina butiker, för kriminella gäng promenerar bara in och röjer och tar vad de vill ha utan att betala, och så hotar de affärsinnehavaren om denna skulle våga anmäla.

Gängkriminella tvingar barn att springa brottsliga ärenden. Polisen har uppgett att det handlar om hundratals barn, de yngsta åtta nio år. Åtta nio år! Det är för fasen inte klokt! Vad har det blivit av Sverige? Åttaåringar som tvingas springa ärenden åt gängkriminella!

För några veckor sedan besökte vi moderater i justitieutskottet Danmark. Där använder de Sverige som ett avskräckande exempel, och det kändes faktiskt väldigt sorgligt att sitta där och höra vad de tyckte om vårt land.

Vi vill att nivån för när hemliga tvångsmedel får användas ska sänkas så att poliserna ska kunna använda dessa i fler fall. Det handlar om hemlig avlyssning av mobiler och hemlig kameraövervakning.

I dag går gränsen vid brott med ett minimistraff på två års fängelse. Vi vill sänka den gränsen till ett års fängelse. Utöver det vill vi sänka gränsen för hemlig rumsavlyssning, det som i dagligt tal kallas för buggning, från minimistraffet på fyra års fängelse till två års fängelse.

Fru talman! Häktning är viktigt för att kunna utreda grov brottslighet på ett framgångsrikt sätt. Det är mycket viktigt att misstänkta sitter häktade när det är nödvändigt och inte vara ute på fri fot och förstöra utredningen. I dag gäller att om en person är misstänkt för ett brott med minimistraffet fängelse i två år gäller obligatorisk häktning. Den här gränsen vill vi sänka till ett års fängelse, helt enkelt för att fler ska bli häktade. Om fler är häktade och sitter inne under utredningstiden har vi nämligen mycket större möjligheter att få en bra utredning som kan leda till fällande domar i fler fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Detta skulle innebära att personer som begår till exempel grov misshandel, rån och grov utpressning blir obligatoriskt häktade. Vi vill också ta bort de tidsgränser för häktning som infördes förra året.

Fru talman! Det första kvartalet i år blir det blodigaste någonsin gällande dödsskjutningar. Fram till den 23 mars hade 16 personer skjutits till döds, och då var kvartalet alltså inte slut än. Under bara en vecka i januari sköts sju personer till döds. Så pass många har blivit skadade att man inte orkar hålla räkningen. Bara för ett par dagar sedan sköts en person på ett gym med en massa människor runt omkring, mitt på ljusa dagen, mitt i Stockholm. Det här liknar faktiskt ingenting!

Trots att regeringen med Morgan Johansson i spetsen skryter om allt den gjort blir det bara värre och värre.

Fru talman! Preventiva tvångsmedel är mycket viktiga verktyg för att bekämpa gängkriminaliteten och för att förebygga och förhindra brott. Denna möjlighet finns i dag när det gäller terrorbrott och spioneribrott, men kraven behöver sänkas så att dessa preventiva tvångsmedel ska kunna användas oftare.

Kraven måste sänkas för hemlig avlyssning av mobiler, hemlig avläsning av datorer och hemlig kameraövervakning när det gäller aktiva gängmedlemmar innan de begår brott - alltså i preventivt syfte. Bland annat Encrochat har bevisat hur viktigt detta är, vilket bygger på att andra länder har denna möjlighet. Enligt Kriminalvården sitter cirka 300 gängkriminella bakom lås och bom i Sverige tack vare andra länders regler gällande preventiva tvångsmedel. Rikspolischefen anser att situationen med gängkriminaliteten är synnerligen allvarlig i Sverige och att vi behöver lagstiftning om preventiva tvångsmedel.

Regeringen har tillsatt en utredning gällande preventiva tvångsmedel, men den har inga tydliga direktiv om att den ska ta fram förslag att införa tvångsmedel, utan det kan egentligen sluta med att utredningen föreslår att de inte ska införas.

Vi moderater, tillsammans med SD, KD och L, lämnade nyligen in ett förslag till utskottsinitiativ i justitieutskottet om att regeringen ska återkomma med ett förslag på en tillfällig lagstiftning om preventiva tvångsmedel i avvaktan på ett långsiktigt regelverk. Det är bråttom, det går inte att vänta i flera år innan Morgan Johansson kommer med ett lagförslag, om han över huvud taget gör det alls. Förslaget till utskottsinitiativ bereds nu i justitieutskottet, men Socialdemokraterna kommer att rösta emot det.

Fru talman! Ett system för anonyma vittnen behöver införas i Sverige. Det anser Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och brottsofferjouren, även om de bara skulle användas i några få fall. Även Åklagarmyndigheten är positiv eftersom man efterlyser en ny analys.

Syftet är naturligtvis att bryta tystnadskulturen inom den grova gängkriminaliteten. Polisen anser även att anonyma vittnen skulle utgöra ett mer resurseffektivt och mindre ingripande alternativ till att byta identitet helt och hållet. Ekobrottsmyndigheten anser att det går att utforma ett system utan att rättssäkerheten försämras, och det håller vi moderater med om.

Anonyma vittnen finns bland annat i Norge, Danmark och Finland, och det är väl ingen som kan påstå att dessa länder inte har rättssäkerhet. Vi moderater vill införa anonyma vittnen, men det vill inte regeringen. Regeringens motivering är bland annat att det är komplicerat. Ja, det är det säkert, men om Norge, Finland och Danmark kan måste väl även Sverige kunna göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

En annan av regeringens motiveringar är att anonyma vittnen används sällan. Ja, det är ju faktiskt meningen; de ska användas sällan.

Här vill jag nämna den rapport som Brottsförebyggande rådet lade fram 2021 gällande skjutvapenvåldet i Europa. I rapporten framkommer att i frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige i dag mycket högt i den europeiska rangordningen med omkring 4 avlidna per miljon invånare. Europas genomsnitt är cirka 1,5 avlidna per miljon invånare. Inget annat land i Europa uppvisar ökningar jämförbara med den i Sverige. I rapporten framgår också att för Finlands del har det under hela den studerade perioden, 2001-2018, varit mycket sällsynt med dödsskjutningar i kriminell miljö i Finland. Regeringen väljer alltså att jämföra ett land där det är mycket sällsynt med dödsskjutningar med Sverige, som ligger mycket högt gällande dödsskjutningar. Det är oseriöst av regeringen.

Man kan också fundera över varför Finland, där dödsskjutningar är mycket sällsynta, ändå har insett vikten av anonyma vittnen. Det är självklart att svaret är att möjligheten att använda anonyma vittnen är ett nödvändigt verktyg för polisen.

Fru talman! Nu har jag pratat länge, men låt mig avsluta med att haka på Gustaf Lantz. Det är trevligt att vi kan umgås. Gustaf Lantz är en mycket trevlig man, så jag umgås gärna med honom. Men vi är inte överens om att vi har en samsyn.

Magdalena Andersson säger att hennes regering ska vända på alla stenar för att bekämpa den grova brottsligheten. Det stämmer inte. Hon vill inte införa anonyma vittnen. Hon vill inte att det ska tas fram en tillfällig lag om preventiva tvångsmedel. Hon vill inte sänka gränsen för obligatorisk häktning eller ta bort tidsgränserna för häktning.

Magdalena Andersson yttrar bara tomma ord, och det är brottsoffren som betalar priset.


Anf. 115 Pontus Andersson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 29.

Riksdagen kommer i dag att rikta hela elva tillkännagivanden till regeringen inom det processrättsliga området. Sveriges regering har ett rekordlågt stöd i riksdagen, och detta visar sig åter i dag när flera av oppositionspartierna kommer att gå emot Socialdemokraternas vilja. När regeringen agerar bromskloss tar oppositionen i Sveriges riksdag kommandot.

Till er som lyssnar på den här debatten kan det vara värt att påminna om att mycket av det som justitieministern tar åt sig äran för gällande straffskärpningar och lagändringar är politik som under lång tid har drivits i Sveriges riksdag av bland annat Sverigedemokraterna, i många fall i över tio år, men de blir först nu verklighet. Förslag presenteras i riksdagen. Efter många om och men riktas tillkännagivanden, och efter långa utredningar blir de i den bästa av världar till slut verklighet.

Riksdagen ska som sagt rikta en mängd tillkännagivanden inom det processrättsliga området. Det är ett viktigt steg på vägen, och med tanke på tidigare tillvägagångssätt från regeringen är det inte alls omöjligt att vi inom en snar framtid åter ser regeringen agera på uppdrag av en majoritet i Sveriges riksdag. Tyvärr gör regeringen ofta så mycket den kan för att förhala eller försvaga förslag från oppositionen. I vissa fall har riksdagen riktat tillkännagivanden uppemot tre gånger på det justitiepolitiska området utan att regeringen har agerat. Det är enligt oss inget annat än ett hån mot riksdagen och den demokratiska processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Vi kan börja med att lyfta upp kameraövervakningsfrågan. För Sverigedemokraterna är detta en frihetsfråga. Vi hade egentligen velat gå ännu längre, bland annat gällande ljudupptagning, men vi samlar åtminstone stöd inom delar av området som på riktigt kommer att göra skillnad - i dessa fall för sjukvårdsanställda och för landets alla kommuner och regioner och därmed också deras medborgare.

Hot och våld har blivit allt vanligare även mot vårdpersonal. Denna utveckling måste brytas, och vårdpersonal måste garanteras att de kan arbeta utan oro över att drabbas av våld och hot på sin arbetsplats. Sjukvården ska enligt vårt förslag ges en möjlighet att införa kameraövervakning av vårdinrättningar. Detta säger regeringen nej till, men oppositionen tar kommandot och riktar ett tillkännagivande.

Likaså är det heller inte tillåtet att rikta kameror ut över ett större område från exempelvis busshållplatser - detta i kombination med att handläggningstiderna hos Datainspektionen ofta är väldigt långa. Det vore därför rimligt att kommuner och regioner som vill använda kameraövervakning ska slippa ansöka om tillstånd eftersom det är kommunerna och regionerna som bäst vet vilka platser som anses vara lämpliga. Också här säger regeringen nej, men även här tar oppositionen kommandot och riktar ett tillkännagivande.

Fru talman! Skulle jag stå här och beskriva varje tillkännagivande skulle jag med råge passera min uppskrivna talartid, och jag kommer därför att försöka hålla mig till ett mindre antal av dessa.

Jag skulle därför också vilja lyfta upp frågan om hemliga tvångsmedel. I dagsläget meddelas tillstånd för hemliga tvångsmedel mot ett specifikt telefonnummer eller en specifik plats. Det innebär att kriminella skapar ett mönster där de byter mobiltelefoner eller plats där brottslighet begås eller planeras.

Eftersom möjligheten att få tillstånd för nya tvångsmedel är tidskrävande hämmas de brottsförebyggande myndigheternas arbete av den nuvarande lagstiftningen. Genom att i stället knyta hemliga tvångsmedel till en person snarare än ett specifikt telefonnummer eller en specifik plats kan detta underlättas. Eventuella integritetsaspekter ska naturligtvis beaktas, men detta bör definitivt anses underordnat den samhällsvinst som en ordning med möjlighet att knyta tillstånden till en specifik person innebär.

Sverige är ju trots allt i en situation där vi har ungefär en skjutning om dagen och en dödsskjutning i veckan - senast på ett gym mitt på dagen i centrala Stockholm. Det är en 147-procentig ökning av dödsskjutningar sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten för snart åtta år sedan.

Samhället bör ta vara på alla till buds stående medel och skapa nya förutsättningar för att stoppa denna utveckling, och polisens verktyg mot kriminella bör stå högre i kurs än kriminellas eventuella integritet. En stor andel av oppositionspartierna är med på tåget och riktar ett tillkännagivande till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Oppositionspartierna har som sagt en mängd tillkännagivanden - för många för att gå igenom i ett enda anförande, så jag kommer att gå vidare med att lyfta fram förslag som oppositionen tyvärr inte får gehör för här och nu men som det inte är omöjligt att vi i framtiden skulle kunna enas kring.

Jag börjar med frågan om sänkt gräns för obligatorisk häktning. Den organiserade kriminaliteten förvärras av att grovt kriminella snabbt återvänder från frihetsberövande åtgärder till sina tidigare omständigheter. En åtgärd som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna vill genomföra är att sänka straffvärdet för gärningar som leder till obligatorisk häktning från dagens två år till ett år. Fler kriminella som begår grova brott skulle därmed fortsätta vara frihetsberövade. Detta skulle inte bara förbättra synen på rättsväsendet utan också förhindra dessa individers återfall i brott och göra samhället tryggare för samtliga medborgare. Landets laglydiga medborgares frihet måste väga tyngre än kriminellas. Tyvärr säger övriga partier nej till detta.

Fru talman! Bland motionsförslagen finns också förslaget om stärkt vittnesskydd, som samlat brett politiskt stöd över partigränserna.

Dessvärre är det bara Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna som vill införa ett system med anonyma vittnen. Åtgärden efterfrågas av både polis och åklagare och hade utan tvekan gjort att fler personer än i dagens läge hade vågat vittna, vilket är en av de viktigaste åtgärderna i kampen för att fler gängkriminella ska bli dömda.

Hot mot vittnen är vanliga i gängmiljöer, och ett flertal gånger har hot dessutom verkställts. 2018 dödades exempelvis en 40-årig man och hans fru sedan mannen i ett förhör berättat för polisen vad han sett.

Regeringen gör inte tillräckligt för att skydda vittnen. Är det en viktig och konkret åtgärd vi ska genomföra för att få fler att våga vittna är det möjligheten att vittna anonymt. Det är extremt viktigt, men regeringen säger nej även till det.

Fru talman! När oppositionen sitter i förarsätet för skärpningar av straff, för lagförändringar och för nya verktyg till polisen sitter regeringen på läktaren.

Otryggheten är vår tids stora inrikespolitiska frihetsfråga. Kriminaliteten måste bekämpas, och samhället måste bli tryggare. Dagens utveckling duger inte. Den är tyvärr en total katastrof.

Socialdemokraterna kan inte på något sätt bortförklara den 147-procentiga ökningen av antalet dödsskjutningar sedan de tog över regeringsmakten för snart åtta år sedan. 2010 sköts 9 personer till döds här i Sverige på ett helt år. Det första kvartalet i år har vi redan passerat det dubbla, och fortsätter utvecklingen kommer Sverige med råge att passera de dystra rekordsiffrorna om 47 dödskjutningar per år 2020 och 2021.

Riksdagen riktar alltså elva tillkännagivanden till regeringen. Det är bra, men betydligt mer behöver göras. Framför allt behöver Sverige få en ny regering.


Anf. 116 Malin Björk (C)

Fru talman! Vi avhandlar här i dag betänkandet om processrättsliga frågor, och i det behandlas ett mycket stort antal motioner som spänner över ett brett område. Jag tänker främst uppehålla mig vid ett par tillkännagivanden som berör brottsofferperspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Förra året drabbades var tredje företagare i Sverige av brott. Det handlade om allt från systematiska stölder till hot och bedrägerier. Av dessa brottsdrabbade företagare valde två av tre att inte ens höra av sig till polisen efteråt - eller till och med fler än så. Närmare bestämt var det 70 procent som lät bli att polisanmäla. Det här är minst sagt oroväckande siffror, och tyvärr har siffrorna under flera års tid pekat åt ett och samma håll - fel håll. Det framgår av en färsk rapport från Företagarna.

När man tittar närmare på varför det ser ut så här, varför så många företagare låter bli att anmäla brott, får man svaret att det inte är någon idé. Det är inte någon poäng med att anmäla brott. Det tar bara en massa tid, och ärendet kommer ändå att läggas ned. Ofta skrivs det av direkt, så kallad direktavskrivning.

Fru talman! Varje brott som begås måste självklart tas på allvar av våra rättsvårdande myndigheter, och varje brottsoffer som utsätts måste självklart bli lyssnad på. Det är inte bara rimligt utan helt grundläggande i en rättsstat att oavsett vem brottsoffret är och oavsett vilken typ av brott som begåtts ska det utredas och förhoppningsvis även kunna lagföras.

För den som lyssnar på företagare från städer och landsbygd, något jag gjorde häromveckan på Svenskt Näringslivs företagardagar, framträder tyvärr en uppgivenhet. Det är ingen vits med att anmäla. Polisens avskrivningsbeslut kommer snabbare än ett brev på posten.

Det förekommer förstås polisanmälningar där någon upplever sig ha blivit utsatt för en orättvisa men där det vid en snabb blick på anmälan står klart att personen inte alls blivit utsatt för något som är brottsligt. Då är det självklart motiverat att direkt skriva av ärendet. Men när ett ärende direktavskrivs trots att ett brott inträffat och trots att det finns uppslag att nysta vidare i, då undergrävs förtroendet för rättsväsendet. Det var tyvärr uttryck för ett sådant bristande förtroende som jag hörde från företagarna jag mötte häromveckan. I förlängningen är detta allvarligt för hela vårt samhälle.

Vi i Centerpartiet tycker att det är oerhört angeläget att motverka sådana här tendenser hos våra rättsvårdande myndigheter, och vi vill påskynda den utredning som nu genomför en översyn av regelverket för bland annat direktavskrivningar. Detta för att fler brott ska kunna utredas och klaras upp, särskilt i de fall där det finns ett tydligt brottsofferintresse. Det är avgörande för att vi i Sverige ska kunna känna tillit och trygghet.

Fru talman! Jag pratar gärna mer om brottsoffers ställning och vad vi kan göra för att stärka den i en påfrestande situation, som det ju så gott som alltid är för den som utsatts för brott. Jag vill särskilt säga något om vad vi kan göra för de brottsoffer som, om polis och åklagares utredning är gedigen och framgångsrik, så småningom hamnar i rättssalen. Här finns det flera åtgärder som samhället kan vidta för att brottsoffret, som ju i rättssalen blir målsägande, ska känna sig trygg hela vägen.

I de flesta fall innebär en fällande dom i tingsrätten inte slutet på processen för den som drabbats av brott. Många som döms i tingsrätt väljer att överklaga, och då väntar en ny process i hovrätten - så även för målsäganden. Även om målsäganden sällan behöver genomgå ytterligare förhör i hovrätten kan hen ändå behöva vara på plats där, och oavsett om fysisk närvaro krävs berörs målsäganden i högsta grad av utfallet i hovrätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Kostnaderna för offentliga biträden har rusat i höjden det senaste decenniet, i princip helt utan fungerande kontrollmekanismer. Det här konstaterar Riksrevisionen i en färsk granskning. Men i stället för att se till att skapa en effektiv kostnadskontroll har regeringen valt en till synes enkel väg för att få ned vissa av kostnaderna, nämligen att kraftigt minska möjligheterna för brottsoffret att få stöd av ett målsägandebiträde i överrätt.

För snart fyra år sedan trädde regler i kraft som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt. Ett målsägandebiträde fyller en viktig funktion för brottsoffret, som förutom att hantera en psykiskt påfrestande situation ska förstå och kunna tillvarata sina rättigheter. Det här är särskilt viktigt i mål som rör sexualbrott, våld i nära relation och hedersrelaterad brottslighet. Men även i mål som rör exempelvis bedrägeribrott kan målsäganden ha det tufft, och det kan vara svårt att förstå hur skadestånd kan utkrävas.

Regeringen har gett Domstolsverket i uppdrag att utvärdera den lagändring som genomfördes 2018. Men vi i Centerpartiet vill trycka på så att detta sker skyndsamt, och vi vill att regeringen så snart som möjligt vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Vi uppskattar att samtliga partier håller med oss och har anslutit sig till detta tillkännagivande.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något om våra specialdomstolar, nämligen mark- och miljödomstolarna. Dessa domstolar får inte sällan oerhört komplexa och omfattande mål på sitt bord. Vi har tyvärr sett hur de rättsliga processerna i sådana mål drar ut på tiden på ett helt oacceptabelt sätt.

I dessa domstolar hamnar ofta prövningar av tillstånd som rör möjligheten att bedriva eller utvidga verksamhet som utgör delar av vår basindustri, såsom gruvnäring eller kalkbrytning. Nu senast i fallet Cementa har vi blivit varse vilken enorm påverkan sådana domstolsprocesser kan få för hur frågor som rör vår basindustri ska hanteras. Därför är det oerhört viktigt att dessa specialdomstolar tilldelas de resurser de behöver så att de på ett effektivt och rättssäkert sätt klarar av att handlägga även omfattande och komplexa mål inom rimlig tid. Jag vill därför yrka bifall till reservation 39 under punkt 41.

(Applåder)


Anf. 117 Ingemar Kihlström (KD)

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor på landsbygden, i en stad eller i en förort. En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett väl fungerande rättsväsen upprätthålla tryggheten.

Vi kristdemokrater ser att den utveckling som skett när det gäller grov brottslighet kräver en uppdatering av dagens rättssystem. Vi är beredda att genomföra nödvändiga förändringar för att rättssystemen effektivt ska kunna bekämpa brottsligheten. Vi vill att Sverige ska bli betydligt bättre på att motverka olika former av brottslighet och därigenom återskapa tryggheten för våra medborgare.

Utmaningarna att bekämpa mängdbrottslighet, bostadsinbrott, grov organiserad brottslighet och gängkriminalitet kvarstår. Som enskild ska man alltid kunna lita på att polisen och andra delar av rättsväsendet har de resurser och verktyg som behövs för att de ska klara av sin uppgift: att förebygga, förhindra och beivra brott. Ett rättsväsen som står upp för de mest utsatta är en förutsättning för ett gott samhälle som håller samman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Dagens S-regering har trots stora utfästelser inte lyckats lösa problemen fullt ut. Vi kristdemokrater är beredda att i en framtida regeringsställning ta oss an uppgiften. Det är verkligen dags för en ny regering i Sverige.

Det ärende vi i dag debatterar föranleder likt många tidigare ärenden i justitieutskottet också tillkännagivanden till regeringen; i dag handlar det om elva stycken. Detta visar att förändringar behöver genomföras för att ge rättssystemet de verktyg som behövs för att återskapa tryggheten i vårt samhälle. För oss kristdemokrater är det självklart att möta dessa behov från rättssystemets sida.

Fru talman! Jag vill här kort beröra några av de tillkännagivanden som görs i dag. Två gäller utökade möjligheter till kamerabevakning. Det gäller dels kamerabevakning i sjukvården, dels förändring av kravet på kameratillstånd för kommuner och regioner. Visserligen trädde en ny kamerabevakningslag i kraft den 1 augusti 2018, men det finns anledning att möjliggöra ytterligare användning av kameror.

När kriminella hotar vårdpersonal och andra personer i deras yrkesutövning är det ett indirekt hot mot hela samhällssystemets förmåga att fungera. Detta är helt oacceptabelt. Man bör förenkla för sjukhusen att med bibehållet högt integritetsskydd för patienter och personal sätta upp kameror med möjlighet att spela in, för ökad trygghet och brottsbekämpning.

Kamerabevakning är också ett effektivt verktyg för att öka tryggheten och säkra bevisning i samband med brott som begås på öppen gata. Utifrån egen erfarenhet som tidigare kommunpolitiker anser jag att möjligheterna för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning på allmänna platser och andra platser dit allmänheten har tillträde bör förstärkas. Kommuner och regioner bör få samma generella befogenheter som polisen har att utan tillstånd sätta upp kameror på allmän plats, om trygghetsproblem på platsen gör detta befogat.

Vid sidan av tillkännagivandena är det också befogat att ge polisen ytterligare möjligheter till kameraövervakning. Kristdemokraterna anser att polisen bör få möjlighet att följa trafikflöden i realtid via egna eller andras kamerasystem, till exempel Trafikverkets kameror för trängselskatt. Kamerorna ska få användas både för att förhindra och för att utreda brott, det vill säga även i underrättelseverksamhet.

Med denna motivering yrkar jag bifall till reservation 5.

Fru talman! Kristdemokraterna vill se att rättsväsendet får ändamålsenliga tvångsmedel för att beivra brott och stöder naturligtvis den utökade möjligheten att avlyssna personer som är misstänkta för allvarlig brottslighet. Vi anser dock att avlyssningsbeslut ska bindas till person i stället för till telefonnummer, adress eller viss elektronisk kommunikationsutrustning. Denna bedömning delas också av de myndigheter, till exempel polisen och Tullverket, som faktiskt ska använda lagstiftningen - även de förespråkar att tvångsmedlen knyts till person i stället för till plats.

Kriminella nätverk är ofta mycket medvetna om vilka begränsningar som finns för polisens tvångsmedel och utnyttjar dessa begränsningar till max. Vi kristdemokrater anser att lagen bör utformas så att beslut om hemlig avlyssning liksom andra beslut om övervakning, exempelvis hemlig dataavläsning, ska knytas till den person som ska bevakas. Det är glädjande att en majoritet i utskottet delar denna bedömning och gör två tillkännagivanden om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! En grundförutsättning för att komma till rätta med den grova brottslighet som verkar i vårt land är att rättssystemet kan och ska lagföra dem som begår brotten. En viktig del i denna process är att människor vill och vågar vittna när de bevittnat att ett brott begåtts. Faktum är dock att vittnen i dag av olika skäl väljer att inte ge sitt vittnesmål. Det kan bero på att man uppfattar att det skulle innebära ett hot mot både egen och familjens säkerhet. Man kan också av andra skäl välja att inte medverka i en polisutredning eller rättsprocess.

Tystnadskulturen är en destruktiv kraft som bidrar till parallella samhällsstrukturer och gör det svårare att utreda brott. Detta gäller inte minst i de utsatta områdena. En viktig anledning till denna tystnadskultur är de kriminellas stora våldskapital. Därför är det självklart för oss kristdemokrater att det behöver genomföras förändringar. Det behövs ett förbättrat vittnesskydd så att människor vågar vittna. Det behövs ett system med kronvittnen, där den som vittnar mot andra kriminella själv kan få ett lägre straff. Och det behövs ett system med anonyma vittnen där detta krävs för att möta de grövsta brotten från den organiserade brottsligheten.

Även här ställer sig en majoritet bakom tillkännagivanden gällande kronvittnen och vittnesskydd. Jag vill också lyfta fram behovet av att likt våra grannländer ha ett system där anonyma vittnen är möjliga att använda i rättegångar där grova brott hanteras och tystnadskulturen försvårar eller omöjliggör rättegångsprocessen.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser att den utveckling som skett när det gäller bland annat ökad grov brottslighet kräver en utveckling och en uppdatering av dagens rättssystem. Dagens S-regering har, precis som ledamoten Gustaf Lantz sa, beslutat om olika lagförändringar. Men vi kan konstatera att vi inte är framme; åtgärderna är inte tillräckliga. Vi behöver göra mer för att trycka tillbaka den grova brottsligheten och återskapa tryggheten i vårt samhälle.

Vi kristdemokrater ställer oss bakom de tillkännagivanden som görs i betänkandet. Vi ger vårt stöd till de förslag och reservationer som lagts fram men yrkar som sagt i denna debatt bifall bara till reservation 5.


Anf. 118 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag tänkte anknyta lite till den debatt vi hade om äldrefrågor här i kammaren tidigare i dag. Äldre drabbas ju väldigt mycket av brottslighet. Det vi nu debatterar är inte minst angeläget för att se till att vi effektivare bekämpar den brottslighet som skapar livslång rädsla och kanske förstörda liv hos äldre personer - årsrika - som utsätts för den. Det handlar inte minst om bedrägerier men också om fullständigt vidriga överfall vid dörren till hemmet, på gatan eller vid bankomaten.

Jag noterade att en talare under debatten om äldrefrågor lyfte fram Flottarkärlek av Gösta "Snoddas" Nordgren. Det fastnade jag vid, inte bara för att min egen far sjöng denna låt i en fiskaffär i Örebro i sin ungdom. Jag kom särskilt att tänka på följande brottstycke ur Flottarkärlek - jag riktar mig nu till Socialdemokraterna här i kammaren: "Jag har slumrat i min farkost." Det är väl lite så det ser ut. Det slumras en hel del hos regeringen och Socialdemokraterna. Man driver dem framför sig, ungefär som när man rullar upp en stor sten uppför ett berg eller som när man skulle frakta stenarna för att bygga pyramiderna. Det är så det är med Socialdemokraterna. Till slut kommer de efter - och det är bra. Jag gläder mig åt att Socialdemokraterna hela tiden är väldigt flexibla och kan byta åsikt och åt att de trots allt, som tidigare har sagts, verkställer en hel del av de tillkännagivanden till regeringen som vi har här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Det här ämnet handlar också om något så viktigt som upptäcktsrisken och chansen att klara upp brott. Om vi ska minska brottsligheten och öka tryggheten är det viktigt med förebyggande arbete, resurser till polisen och relevanta straff. Angående det där sista kanske vi ibland hamnar i en sorts överbetoning. Det som det framför allt handlar om är verktygslådan för poliser och åklagare när det gäller att komma åt den brottslighet som är så förfärande och som förstör så många liv.

Vi fick en färsk rapport från myndighetssamverkan i går om hur allvarligt läget är. Det rasslar in tusentals nya personer i den grova brottsligheten varje år. Vi kommer efter och försöker lagföra. Detta måste få ett stopp. Vi vet hur den organiserade brottsligheten har brett ut sig. Vi vet hur det ser ut för unga kriminella på olika håll.

Fru talman! Säpo har kommit med en alldeles färsk rapport över läget i landet. De använder sig av de här verktygen även för att skydda oss från de yttre hoten; debatten här i kammaren har hittills fokuserat på de inre hoten. Det är de här verktygen vi ska använda för att se till att svenska medborgare slipper bli sprängda i luften eller överkörda av en lastbil på Drottninggatan, vilket har hänt.

Den radikalisering som på sistone legat bakom flera skolattacker finns det naturligtvis komplexa orsaker till. Unga män radikaliseras och radikaliserar varandra och begår olika brott under kraftiga vanföreställningar. Jag har ingen aning om vad som hände vid det vidriga dådet i Malmö nyligen. Det får utredningen visa. Men vi har gott om exempel före detta som visar att Säkerhetspolisens verktygslåda är viktig för att förebygga och klara upp brott.

Jag inledde med att tala om hur den här brottsligheten drabbar äldre människor. Men den drabbar även väldigt många andra. För en månad sedan besökte jag människor i Rinkeby som mist sina barn i de grova gängens uppgörelser. De var förtvivlade och frågade mig: Varför gör ni ingenting? Ni måste stoppa detta! Våra barn mördas i stor omfattning, men det händer väldigt lite, sa de. Vi har en skyldighet att stoppa de morden och alla andra mord i Sverige så gott vi kan.

Jag besökte nyligen ledamoten Gustaf Lantz hemstad Uppsala och träffade dem som jobbar med grova brott hos polisen. Det är ett tjugotal personer som sliter hårt. Men det är 200 öppna ärenden. Det borde vara 250 personer som jobbade där. De behöver också ha effektiva verktyg för att komma åt de grovt kriminella som matar Uppsalas unga med narkotika, som rånar människor i Uppsala, som mördar människor i Uppsala eller för den delen ägnar sig åt bedrägerier i Uppsala.

Därför tycker vi från Liberalerna att det här är ett bra betänkande som kommer med viktiga tillkännagivanden, varav jag vill lyfta fram några.

Det är helt nödvändigt att vi tillåter att fler kameror kan sättas upp något enklare. Integritetsskyddsmyndigheten ska självklart utöva fortsatt tillsyn, men ska inte behöva meddela tillstånd i varje enskilt fall. Ta bara det här med alla dessa rån och stölder i handeln! Det finns alla möjligheter att använda kameror för att klara upp de brotten. Det gäller också att se till att ha ett tuffare regelverk i processrätten, vilket det ytterst handlar om, rörande när man ska få använda sig av tillträdesförbud och så vidare. Kameror gör nytta. Det har förvisso visat sig att brottsligheten flyttar sig, men för varje gång den flyttar sig blir den mindre omfattande. Detta sätter en press och gör det svårt att vara kriminell, och man ökar chansen till uppklaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

När det gäller buggning eller hemlig rumsavlyssning är det viktigt att den ska kunna knytas till en person även om denne snabbt byter plats. Efter att man med andra länders hjälp lyckats knäcka en del kommunikationsplattformar, Encrochat och andra, har de kriminella blivit medvetna om att de måste ses "levande" i stället. Då är det klart att det inte får vara tungrott. Är det så att Kalle Kula ska avlyssnas måste man kunna göra det även om Kalle Kula byter från det rum som tillstånd givits för.

Dessutom finns det en reservation från Liberalerna som säger att vi måste tillåta åklagare att ta interimistiska beslut. Besluten tas ju annars med ett offentligt ombud i en domstolsprocess. Men de har inte öppet på helgerna utan stänger på fredagskvällarna, och jag har noterat att en hel del brottslighet sker även på lördagar och söndagar. Då måste självklart åklagarna få fatta interimistiska beslut om detta. Detsamma gäller platskravet vid hemlig dataavläsning.

Fru talman! Vi tycker dessutom att de preventiva åtgärderna måste kunna vidtas tidigare. Det handlar om vi eller dom i nuläget. Så allvarligt är det. Jag lovade de föräldrar i Rinkeby som hade fått sina barn mördade att komma med förslag som gör skillnad. Då handlar det om förebyggande arbete, straff, resurser, fler områdespoliser och så vidare. Men det handlar också om att ge verktyg att knäcka gängen. Då finns det bara ett sätt, och det är att vi vässar verktygen.

Därför är det viktigt att vi från riksdagen skickar med de här tillkännagivandena till regeringen när vi röstar och att det händer någonting. Regeringens slumrande i farkosten måste få ett slut, för att återkoppla till Snoddas. Vi måste ha fart nu, för det är vi eller dom. Det är barbariet och medeltidens klanlogik eller rättsstatens Sverige. Då har vi inte råd att vänta. Människor som drabbas har inte heller ork och kraft att vänta.


Anf. 119 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Ledamoten Johan Pehrson säger som vanligt många kloka och genomtänkta saker. Men han riktar också kritik mot regeringen och socialdemokratin som jag inte kan hålla med om.

Jag känner mig nödgad att ställa en fråga som egentligen inte Johan Pehrson får mig att ställa utan Johan Pehrsons partiledare. Hon beskrev förspelet till januariavtalet som att Liberalerna gick in i förhandlingarna i syfte att skada Socialdemokraterna och att man valde frågor och förhandlingslinjer utifrån det.

För denna debatt och framtida debatter vore det bra med ett klargörande av Johan Pehrson eftersom han var tongivande i den riksdagsgrupp som Sabuni menade hade denna ingång och också godkände avtalet.

Finns drivkraften i justitieutskottet när vi tar ställning till dessa konkreta förslag att skada Socialdemokraterna? Är det landets bästa och att hjälpa regeringen att fatta rationella och kloka beslut som gäller eller partitaktiska hänsyn? Jag tror inte på det senare, men jag vill ha ett klargörande från ledamoten.


Anf. 120 Johan Pehrson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Fru talman! Ett klargörande ska det bli. Givetvis är det ingen som gör något för att skada Socialdemokraterna eller Sverige.

Det Nyamko Sabuni åsyftade var naturligtvis att när vi förhandlade hårt var Socialdemokraterna så sugna på att ta och behålla makten till vilket pris som helst. Men efter 134 dagar röstades statsministerkandidater ned, och vi hade ett tufft läge. Då valde mitt parti att ingå överenskommelsen. Jag var inte den störste anhängaren av det, för jag insåg att 182 ledamöter skulle komma att rösta ned 167 med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna i allians där Moderaterna och Kristdemokraterna hjälpte till.

Det blev ju en svag regering trots en januariöverenskommelse som hade många fördelar, och där vi spelade in saker som var bra för Sverige.

När vi sa sänkt skatt på utbildning var det för att vi tror att det gynnar Sveriges pensionärer, människor som lever på försörjningsstöd, försvaret, ja, alla i Sverige på alla tio års sikt. Men vi visste att Socialdemokraterna tyckte det var jobbigt, så det där är nog en ganska vanlig vantolkning.

När partiledare och andra ger intervjuer kan uttalanden ryckas loss. Justitieministern skulle krossa gängbrottsligheten, och den skulle ha varit borta för flera år sedan. Men så har det inte riktigt gått. Tidigare statsminister Stefan Löfven, en hedersman på många sätt, sa att han inte såg det komma. Konstigt, han måste ha haft ögonen stängda hela tiden.

Vårt enda syfte är att lösa de samhällsproblem som finns, och då uppfattar vi ibland att Socialdemokraterna slumrar i farkosten.


Anf. 121 Gustaf Lantz (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Pehrson för klargörandet. Jag tror att det är ett viktigt besked till väljarna att vi i Sveriges riksdag tar uppgiften på allvar och företräder folket. Vi gör inte detta för att vinna maktspel eller skada andra partier, utan vi gör det för att hitta en väg framåt för Sverige.

På vårt bord i vårt utskott ligger viktiga frågor som handlar om precis det Johan Pehrson var inne på, tryggheten. Det är centralt för människor att få känna sig trygga i hemmet. Även äldre måste få känna sig trygga. Då har vi inte råd med maktspel.

Jag är dock lite förvånad över att Johan Pehrson inte är mer besviken på sin partiledare med tanke på hur hon uttryckte sig. Jag tolkar hennes uttalande som en oerhörd kritik mot den tidigare ledningen och den riksdagsgrupp som är densamma att man hade detta för ögonen. Jag vägrar att tro att Sabuni själv tycker att det är en bra idé att gå in i förhandlingar för att skada andra partier.

Jag känner mig trygg med Johan Pehrsons svar, och jag uppskattar honom väldigt mycket som debattör. Han kan nog kvala in som riksdagens bästa debattör. Han är inte bara uppriktig och skicklig i ord, utan han vill Sveriges bästa och försöker hitta lösningar. Jag hoppas att han har många kamrater i sitt parti som delar hans utgångspunkt för politiken och vårt uppdrag i riksdagen.


Anf. 122 Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för berömmet - det var trevligt!

Januariöverenskommelsen hade stora förtjänster, men den kom också till i en miljö som var väldigt stökig. I efterhand tyckte jag att det var konstigt att vi skulle ha som idé tillsammans att stänga ute partier som har klart extrema rötter. Jag tillhör dem som välkomnar att Vänsterpartiet har gjort en resa från månens baksida in i ljuset och att Sverigedemokraterna har gjort en resa som gör att man kan diskutera med dem också, för det är ju väljarnas val. Jag tror att den tiden är förbi när man kunde utestänga företrädare i riksdagen beroende på vilken historia de har haft, även om den kan vara nog så mörk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi har stora utmaningar, och efter valet kommer nog mycket av det vi nu debatterar i justitieutskottet att bli högaktuellt. Det är ett mycket allvarligt läge för tryggheten i Sverige. Det drabbar inte blint, utan det drabbar framför allt de människor som redan är utsatta, generellt inte riksdagsledamöter. Vi har ett stort ansvar, och det här är en av de största frihetsreformer och sociala reformer man kan göra för att skapa ett Sverige för fler. Människor känner sig hotade, oavsett om det är unga killar i utsatta områden eller äldre personer i Uppsala som är livrädda för att bli rånade.

Vi måste röra oss framåt, och den trevlige ledamoten Lantz brukar ju citera Lars Winnerbäck:

Står du still på en plats så blir du helt enkelt kvar där.


Anf. 123 Pontus Andersson (SD)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten utan vill bara tacka fru talmannen, som uppmärksammade mig på att jag yrkade bifall till fel reservation. Det ska vara reservation 28.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-31
Förslagspunkter: 43, Acklamationer: 38, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ökade möjligheter till kamerabevakning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2248 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 5,

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 19,

    2021/22:2992 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 och

    2021/22:4034 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 5.
    • Reservation 1 (SD)
  2. Kamerabevakning i sjukvården m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 18 och

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 71,

    bifaller delvis motion

    2021/22:1446 av Boriana Åberg (M) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2021/22:407 av Mats Nordberg (SD) yrkande 4 och

    2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 66.
    • Reservation 2 (S, V)
    • Reservation 3 (L)
  3. Tillståndsplikten för kommuner och regioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:1497 av Boriana Åberg (M),

    2021/22:3965 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 67,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24 och

    2021/22:4032 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36.2.
    • Reservation 4 (S, C, V)
  4. Brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:278 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3,

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 17,

    2021/22:3781 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 25.1 och

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 40.
    • Reservation 5 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M058012
    SD05407
    C26005
    V21006
    KD01507
    L14006
    MP11005
    -1100
    Totalt158128063
    Ledamöternas röster
  5. Lagringstid

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2510 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 6 (SD)
  6. Möjlighet att använda kamera i tjänsten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2968 av Thomas Morell m.fl. (SD) yrkande 17,

    2021/22:2992 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och

    2021/22:3001 av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD).
    • Reservation 7 (SD)
  7. Utvärdering av kamerabevakningslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2159 av Åsa Eriksson m.fl. (S) yrkande 1 och

    2021/22:3650 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 44.
    • Reservation 8 (C)
  8. Översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:462 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 5.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (V)
  9. Utökad användning av hemliga tvångsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 4,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5 och

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 51.
    • Reservation 11 (M, SD, KD)
    • Reservation 12 (L)
  10. Ljudupptagning vid hemlig kameraövervakning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 8.
    • Reservation 13 (SD)
  11. Hemliga tvångsmedel vid bidragsbrottslighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4184 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 26.
    • Reservation 14 (M, KD)
  12. Dold kamerabevakning på distans

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 42 och

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 39.
    • Reservation 15 (M, KD)
  13. Preventiva tvångsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 14 och

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8.
    • Reservation 16 (M, KD)
    • Reservation 17 (SD)
  14. Att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till en person och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 6,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 52 och

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 47.
    • Reservation 18 (V)
  15. Interimistiska beslut om hemlig rumsavlyssning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 54.
    • Reservation 19 (L)
  16. Avlyssning och övervakning av gängmedlemmar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1879 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 15,

    2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 4,

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 och

    2021/22:4190 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 27.
    • Reservation 20 (M, SD, KD)
  17. Platskrav vid hemlig dataavläsning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter bör kunna knytas till en person och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 9,

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 53 och

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 49.
    • Reservation 21 (S, V)
  18. Hemlig dataavläsning i inhämtningslagsfallen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 11 och

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 48.
    • Reservation 22 (M, SD, KD)
  19. Förbud mot hemlig dataavläsning i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 10.
    • Reservation 23 (SD)
  20. Beslut om tillträdestillstånd vid hemlig dataavläsning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 50.
    • Reservation 24 (KD)
  21. Territorialitetsprincipen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12.
    • Reservation 25 (SD)
  22. Datalagring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om datalagring och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:3783 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6.
    • Reservation 26 (C, V)
  23. Förundersökning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och
    åtalsunderlåtelse och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 25,

    2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 15 och

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 55.
    • Reservation 27 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 27 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S283015
    M580012
    SD54007
    C26005
    V02106
    KD15007
    L14006
    MP01105
    -1100
    Totalt170116063
    Ledamöternas röster
  24. Kroppsbesiktning i samband med resning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:631 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1.
  25. Häktning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2529 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 12,

    2021/22:2997 av Markus Wiechel (SD) yrkande 5,

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13 och

    2021/22:4189 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 37.
    • Reservation 28 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M058012
    SD05407
    C26005
    V21006
    KD01507
    L14006
    MP11005
    -1100
    Totalt158128063
    Ledamöternas röster
  26. Tidsgränser för häktning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:3779 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5.
    • Reservation 29 (M)
  27. Utökade möjligheter att använda tidiga förhör m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:379 av Staffan Eklöf (SD) yrkandena 1-3,

    2021/22:2061 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 30.
    • Reservation 30 (C)
  28. Prövningstillstånd i kammarrätten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:937 av Olle Thorell (S).
  29. Ett system med kronvittnen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 1,

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 26,

    2021/22:3656 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 18 och

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 55.
    • Reservation 31 (V)
  30. Anonyma vittnen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:278 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,

    2021/22:576 av Jan Ericson (M),

    2021/22:1513 av Boriana Åberg (M) yrkande 3,

    2021/22:2052 av Marléne Lund Kopparklint (M),

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 3,

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 11,

    2021/22:4187 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 19 och

    2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 39.
    • Reservation 32 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 32 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M058012
    SD05407
    C26005
    V21006
    KD01507
    L14006
    MP11005
    -1100
    Totalt158128063
    Ledamöternas röster
  31. Vittnesskydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:455 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 13,

    2021/22:1053 av Eva Lindh m.fl. (S),

    2021/22:2556 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 2,

    2021/22:3449 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M),

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 73,

    2021/22:3656 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 17,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 56 och

    2021/22:4212 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 40 och

    bifaller delvis motion

    2021/22:1513 av Boriana Åberg (M) yrkande 1.
  32. Stöd till vittnen vid förhandlingar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:455 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkandena 7 och 10,

    2021/22:1511 av Boriana Åberg (M) och

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 47.
    • Reservation 33 (V)
    • Reservation 34 (L)
  33. Sekretess för kontaktuppgifter m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3656 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 20,

    2021/22:3974 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 48 och

    2021/22:4026 av Eva Lindh m.fl. (S).
    • Reservation 35 (L)
  34. Delgivning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:128 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2021/22:376 av Staffan Eklöf (SD) och

    2021/22:2199 av Jörgen Berglund (M).
  35. Konsekvenser vid utevaro

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:3779 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8.
    • Reservation 36 (S, C, V)
  36. Rätten till målsägandebiträde

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3514 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 24,

    2021/22:3579 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 43,

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 65 och

    2021/22:3778 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 11 och

    bifaller delvis motion

    2021/22:455 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 9.
  37. Kostnader för offentlig försvarare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:626 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD).
  38. Ansökningsavgift i mål om äktenskapsskillnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3520 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 och

    2021/22:3666 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 62.
    • Reservation 37 (C)
  39. Rättegångskostnader i tvistemål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:3816 av Louise Meijer (M) yrkande 2.
  40. Virtuella rättsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:1834 av Lars Püss (M).
  41. Förstärkning av rättsväsendet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3916 av Linda Modig (C) yrkande 1,

    2021/22:4031 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 39 och 40 samt

    2021/22:4131 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17.
    • Reservation 38 (M)
    • Reservation 39 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 39 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M005812
    SD54007
    C02605
    V20007
    KD15007
    L14006
    MP11005
    -2000
    Totalt201265864
    Ledamöternas röster
  42. Avtal om rättslig hjälp i brottmål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3246 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 16,

    2021/22:3971 av Joar Forssell m.fl. (L) yrkande 5 och

    2021/22:4152 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 40 (S)
  43. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.