Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser
Utlåtande 2021/22:JuU48
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2022-03-23
- Beslut fattades
- 2022-03-23
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot miljöbrott (JuU48)
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott.
Riksdagen är i grunden positiv till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Riksdagen anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd.
Därmed anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Kritik mot förslag om ny EU-lagstiftning mot miljöbrott (JuU48)
EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv med EU-gemensam lagstiftning mot miljöbrott. Direktivet ska ersätta nuvarande EU-lagstiftning på området som vid en utvärdering visat sig inte ha någon större effekt i praktiken. Det föreslagna nya direktivet innehåller bland annat nya påföljder för miljöbrott.
Justitieutskottet är i grunden positivt till en fördjupning av samarbetet på miljöbrottsområdet, men anser att en av de föreslagna påföljderna i direktivet inte bör beslutas på EU-nivå. Det gäller förslaget om att en person som har dömts för miljöbrott tillfälligt ska kunna förbjudas att ställa upp i val till eller kandidera till en offentlig tjänst. Utskottet anser att det måste vara upp till varje medlemsstat att avgöra om man vill införa en sådan påföljd.
Justitieutskottet anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Utskottet föreslår att riksdagen ska skicka sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.
Debatt, Genomförd
Dokument från debatten
Beslut, Genomförd
Beslut 2021/22:20220323JuU48
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kommissionens förslag till direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.- Reservation 1 (SD)
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.