Sök

För att stärka skyddet mot våld och andra kränkningar i nära relationer har regeringen föreslagit lagändringar för att skärpa straffen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär bland annat att

• minimistraffet för grov fridskränkning respektive kvinnofridskränkning ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år
• förtalsbrott ska kunna ingå i brotten fridskränkningsbrott respektive olaga förföljelse
• utvidgat kontaktförbud ska enklare än i dag kunna förenas med villkor om så kallad fotboja. Utvidgat kontaktförbud innebär att förbudspersonen inte får vara i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hen brukar vara.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. I korthet handlar de om:

• Maxstraffet för fridskränkningsbrotten bör höjas.
• Regeringen bör tillsätta en utredning som presenterar förslag på hur kontaktförbud ska kunna utfärdas vid fler situationer än i dag.
• Utredningen ska även lämna förslag på hur fotboja ska kunna användas oftare vid kontaktförbud, särskilt vid våld i nära relationer.
• Utredningen ska slutligen föreslå hur särskilt utvidgat kontaktförbud ska användas oftare och hur det geografiska området tydligare än i dag ska kunna omfatta ett större område, som en kommun.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 87 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Det ska bli möjligt att i större utsträckning använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör som bevis. Regeringens förslag handlar bland annat om att utöka möjligheterna att

• tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis
• ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, t.ex. i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner
• använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis.

Syftet med regeringens förslag är att göra handläggningen av framför allt stora brottmål mer modern, flexibel och effektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om dessa förslag. Utskottet anser bland annat att

• det bör övervägas om inte kravet ska tas bort på att parterna måste godkänna en skriftlig vittnesberättelse, en så kallad vittnesattest, för att den ska få läggas fram som bevis
• en berättelse som lämnats vid ett förhör inför en brottsbekämpande myndighet och som dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning ska få användas som bevis i rättegången om det inte är uppenbart olämpligt med hänsyn till sakens prövning.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 67 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen vill se en förbättrad process vid tilldelning av det projektbidrag som myndigheter kan ansöka om för utvecklingsprojekt inom krisberedskap. Pengarna till bidraget kommer från anslag 2:4 Krisberedskap och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för att fördela dem mellan de myndigheter som ansökt.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens tidigare granskning av hur väl pengarna från anslag 2:4 Krisberedskap används. I granskningen konstaterades bland annat en risk för att projektbidraget går till myndigheternas ordinarie verksamhet inom området och inte till utvecklingsprojekt.

I sin skrivelse hänvisar regeringen till pågående arbete för att förbättra processen, men riksdagen anser inte att det är tillräckligt och har därför gjort detta tillkännagivande. Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2021-11-11

Datum

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksrevisionen har granskat statens ansvar för djurs hälso- och sjukvård. Riksrevisionen anser att regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning inom området måste bli bättre. Den veterinära servicen riskerar att bli bristfällig i delar av landet. Dessutom upprätthålls inte konkurrens på likartade villkor inom veterinärmarknaden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat har tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för en långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utredningen och regeringens budgetproposition för 2022 tar även upp behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, vilket välkomnas av riksdagen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2021-11-09

Datum

2021-11-10

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagsstyrelsen har föreslagit ändringar i ett antal regler för riksdagens arbete. En av ändringarna innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. En annan ändring är att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren.

Riksdagen sa ja till dessa och merparten av riksdagsstyrelsens övriga förslag. Riksdagen beslutade också om ändringar i vissa av förslagen. Merparten av regeländringarna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

1, 13 minuter

Justering

2021-11-09

Datum

2021-11-10

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister och drar slutsatsen att både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behöver utvecklas.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Regeringen pekar på att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som tar hänsyn till ålder och som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sina uppgifter.

Riksdagen konstaterade att frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden är en aktuell fråga för regeringen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2021-10-26

Datum

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att uppfylla bindande EU-regler om vägsäkerhet. Syftet med reglerna är att höja säkerheten på vägarna inom EU.

Ändringarna innebär främst att vägsäkerhetslagen utökas till att omfatta hela det så kallade nationella stamvägnätet och motorvägarna i Sverige. Lagen berör därmed cirka 800 mil väg, som regelbundet ska inspekteras och säkerhetsklassas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-28

Datum

2021-11-08

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

Riksdagen sa ja till att Sveriges skatteavtal med Storbritannien och Nordirland ändras. Skatteavtalet handlar om att undvika dubbelbeskattning på inkomst och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst.

Ändringen innebär att internationella minimistandarder för att motverka så kallad skattebaserosion och flyttning av vinster införs i skatteavtalet. De nya reglerna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-28

Datum

2021-11-03

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statlig ersättning för skador som orsakas av vaccin mot covid-19.

Den som får skador av ett godkänt vaccin mot covid-19 kan få ersättning från den ordinarie läkemedelsförsäkringen. Om en person inte får hel ersättning från en sådan försäkring, så ska istället en statlig ersättning betalas ut i vissa fall. Ersättningen för skador från covid-19-vaccin blir därmed likvärdig med annan ersättning för godkända skador från läkemedel.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021, men kan även tillämpas på skador som har inträffat före det datumet.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på en planerad översyn av ersättningen till barn för skador som kan uppstå av vaccin mot covid-19. Översynen bör påbörjas under första kvartalet 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-10-26

Datum

2021-11-02

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen anser att regeringen bör agera för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenter, en myndighet som levererar administrativa lösningar till andra myndigheter. Detta skulle främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Administrationen i statliga myndigheter - en verksamhet i förändring. I rapporten granskas de statliga myndigheternas administration och om regeringens åtgärder varit effektiva för att få en bra balans mellan administration och kärnverksamhet i myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar i rapporten bland annat att åtgärderna visserligen frigjort resurser men att dessa snarare har använts till stödverksamhet än till att förbättra kärnverksamheten.

Riksdagen välkomnar i övrigt de åtgärder regeringen har vidtagit och planerar att vidta för att bland annat förbättra samordning och rättsliga förutsättningar för digitalisering. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2021-10-28

Datum

2021-10-28

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

EU-kommissionen vill inrätta en social klimatfond för att mildra konsekvenserna för vissa ekonomiskt utsatta grupper och företag när utsläppshandeln utökas till att även omfatta byggnader och vägtransporter. Pengar från fonden ska exempelvis användas till investeringar i energisnål uppvärmning och infrastruktur, men också till direkta inkomststöd.

Riksdagen är kritisk till den del av förslaget som rör de direkta inkomststöden. Bland annat menar riksdagen att åtgärden inte nödvändigtvis minskar utsläppen och därför inte kan sägas entydigt bidra till de gemensamma målen. Därmed anser riksdagen att den delen av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen lämnar sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2021-10-26

Datum

2021-10-27

Bordläggning

2021-10-27

Debatt

2021-10-28

Beslut

2021-10-28

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ändring av EU:s så kallade LULUCF-förordning, som gäller utsläpp och upptag av koldioxid samt utsläpp av växthusgaserna metan och kväve från användning av mark, skog och biomassa under perioden 2021-2030. Syftet är att sektorn bättre ska bidra till EU:s klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.

Riksdagen har i ett utlåtande prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2021-10-26

Datum

2021-10-27

Bordläggning

2021-10-27

Debatt

2021-10-28

Beslut

2021-10-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna avtalet om social trygghet mellan Sverige och Japan från den 11 april 2019.

Avtalet innebär få nya åtaganden för svensk del. Det innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att avtalet ska införlivas i svensk rätt genom en särskild lag som ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i reglerna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska enligt förslaget göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Denna ändring, tillsammans med ett kommande kunskapsstöd för bedömningarna, innebär inte någon ändring av begreppet normalt förekommande arbete utan ska göra att Försäkringskassans beslut blir tydligare och lättare att förstå för den försäkrade. Dessutom undviks att bedömningarna görs på ett schablonartat sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 75 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ett direktiv om förnybara energikällor. Riksdagen anser att de detaljerade regler som kommissionen föreslår går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen med förslaget och att förslaget därmed inte är proportionerligt, särskilt när det gäller bioenergi. Enligt riksdagen är EU-kommissionens förslag därför inte heller förenligt med subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen lämnar invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s lagstiftande institutioner.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-22

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden fram till år 2040. Riksdagen välkomnar visionen och konstaterar att den är i linje med målen för den svenska landsbygdspolitiken och livsmedelsstrategin.

Riksdagen betonade vikten av att åtgärder skapar mervärde för medborgarna och att de anpassas till lokala och regionala behov. Detaljregleringar på EU-nivå måste undvikas när nationella lösningar är mer ändamålsenliga. Riksdagen lade EU-kommissionens utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av transportbidraget. Transportbidraget är ett regionalt driftstöd som syftar till att kompensera för transportkostnadsnackdelar samt stimulera till höjd förädlingsgrad för företag i de fyra nordligaste länen.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det är oklart i vilken utsträckning transportbidraget bidrar till att nå avsedda syften och därigenom målet för regional utveckling. Mot den bakgrunden rekommenderar Riksrevisionen regeringen att bland annat göra en grundlig översyn av transportbidragets utformning.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskningsrapport om transportbidraget och regeringens skrivelse är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa upp och ta ställning till utvecklingen av transportbidraget. Riksdagen noterar att regeringen planerar olika åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat ska resultatredovisningen av transportbidraget fortsätta att utvecklas i dialog med riksdagen.

Riksdagen understryker värdet av en sådan dialog och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-19

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Regeringen har föreslagit att så kallat aggressionsbrott kriminaliseras i svensk rätt och att Sverige samtidigt godkänner de ändrade regler som bland annat ger Internationella brottmålsdomstolen rätt att döma för det brottet. Aggressionsbrott avser det individuella ansvar som personer i ledande ställning har för en stats användning av våld mot en annan stat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att straffet för aggressionsbrott i Sverige ska vara fängelse på viss tid, då lägst fyra och högst arton år, eller på livstid. Det är samma straffskala som för exempelvis folkmord. Dessutom ska reglerna i brottsbalken förtydligas och moderniseras när det gäller vilken omfattning svenska domstolar är behöriga att döma för brott utförda i eller utanför Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2021-10-14

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27

Lagändringar ska göras för att stärka skyddet för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att säkerhetsskyddschefer ska ha en mer framträdande roll i säkerhetsskyddsarbetet och att verksamhetsutövare oftare ska ingå säkerhetsskyddsavtal i situationer där det finns risk för att en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig information.

Vidare ska verksamhetsutövare göra särskilda säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar vid exempelvis utkontrakteringar som kräver säkerhetsskyddsavtal. Tillsynsmyndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om sanktionsavgift för den som inte följer säkerhetsskyddsreglerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-10-14

Datum

2021-10-21

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27