Till innehåll på sidan

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Betänkande 2021/22:UbU29

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 juni 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Enskilda ledamöters röster

För tillfället är det inte möjligt att se hur enskilda ledamöter har röstat på denna sida. Alla omröstningar hittas i riksdagens sökfunktion.

Omröstningar i riksdagens sökfunktion

 

Hela betänkandet

Beslut

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (UbU29)

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-10
Justering: 2022-06-07
Trycklov: 2022-06-07
Reservationer: 9
Betänkande 2021/22:UbU29

Alla beredningar i utskottet

2022-05-10

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (UbU29)

Regeringen föreslår flera ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och avslår samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-06-13
Debatt i kammaren: 2022-06-14

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 54 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Vi har i dag att behandla propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

Genom åren har vi sett att det är alldeles för svårt att komma åt skolor som missköter sitt uppdrag. I en del fall rör det sig om konfessionella övertramp och extrema influenser. Säpo har varnat för att skolbarn kan indoktrineras i extremism. Föräldrar, elever och vårdpersonal har vittnat om att homosexualitet fördöms och att abort anses vara en synd och om oron för att dras in i religiösa sekter. I ett fall har en skola fungerat som kassako åt ett extremistiskt parti i ett annat land.

Det är uppenbart, fru talman, att dagens system inte fungerar på ett sådant sätt att den här typen av avarter och kriminella hålls borta.

Moderaterna vill därför att prövningen av dem som önskar starta en ny skola eller utöka sin skolverksamhet skärps. Denna skärpta och utvecklade prövning ska vara en av pusselbitarna i ett modernt friskolesystem tillsammans med andra viktiga delar. En utvecklad inspektion och nya styrdokument som genomsyras av en tydlig kunskapssyn är två delar i detta som Moderaterna vill se.

Jag vill här i kammaren vara mycket tydlig med att det är helt självklart att undervisningen, precis som slås fast i skollagen, alltid ska vila på vetenskaplig grund, att all undervisning ska vara icke-konfessionell och att de konfessionella inslag som tillåts förekomma vid sidan av undervisningen alltid ska bygga på frivillighet.

Bedriver man sin verksamhet på detta vis bör man inte ha något att oroa sig för. Men trots dagens lagstiftning ser vi att detta inte alltid efterföljs i praktiken. Det ser vi moderater mycket allvarligt på. Vi menar att det är skäl nog för en skärpning av skollagen. Moderaterna vill därför se att ett demokrativillkor införs.

Vi noterar att regeringen lagt fram förslag till ändring av skollagen som innebär skärpningar i linje med den inriktning som Moderaterna vill se. Samtidigt har regeringen återigen fått svidande kritik för det förslag man tagit fram, och det kan göra det svårt att tillämpa den nya lagen

Vi beklagar att regeringen inte tagit frågan på större allvar och producerat ett mer skottsäkert förslag. Det är tyvärr inte första gången som den socialdemokratiska regeringen missköter viktiga skolfrågor.

Samtidigt är vi moderater angelägna om att få nödvändiga lagskärpningar på plats. Vi kommer därför att säga ja till regeringens förslag, fru talman. Vi kommer dock att göra det med ett tilläggsförslag och en förväntan om att regeringen tar det till sig.

För att farhågorna om brister i lagen inte ska besannas anser vi att regeringen ska få i uppgift att följa upp lagens tillämpning med fokus på den kritik som kommit från Lagrådet och vid behov återkomma till riksdagen med nya kompletterande eller förbättrade förslag.

Därför vill jag yrka bifall till reservation nummer 2 från Moderaterna.


Anf. 55 Richard Jomshof (SD)

Fru talman! Regeringen föreslår i propositionen om tydligare krav på förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning en rad åtgärder för att öka kontrollen av just konfessionella inslag i skolväsendet.

Man föreslår att deltagande i konfessionella inslag alltid ska vara frivilligt. Sverigedemokraterna har inget att invända i sak och anser att den föreslagna lagregleringen är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Vi måste dock vara medvetna om att det många gånger kan förekomma ett mycket starkt grupptryck som gör att det som ska vara ett frivilligt deltagande i själva verket blir ett tvång. Det finns således skäl att följa upp lagstiftningen i denna del för att säkerställa att deltagandet verkligen är frivilligt.

Sverigedemokraterna har sedan ett antal år drivit frågan om att en huvudman som vill bedriva skolverksamhet med konfessionell inriktning också måste anmäla detta. Det har varit en svaghet i lagstiftningen att det varit möjligt för en icke-konfessionell skola att ändå ha konfessionell inriktning. Vår förhoppning är att lagregleringen får önskad effekt, men vi vill att regeringen också följer upp denna reglering.

Det föreslagna demokratikriteriet vid ägar- och ledningsprövningen har orsakat viss debatt. Inte minst Lagrådet har uttryckt att det kan finnas en konflikt mellan regeringens förslag och yttrandefriheten i de fall en anställd person uttrycker "åsikter som, utan att vara brottsliga, strider mot demokrativillkoren".

Regeringen menar däremot, som svar på detta, att huvudmannen har en skyldighet att ingripa först om en anställd på sitt arbete agerar mot skolans värdegrund och därmed mot demokrativillkoren eller på annat sätt agerar i strid med skolregleringen.

Sverigedemokraterna anser att en skärpt reglering är nödvändig, inte minst i en verksamhet som riktar sig till barn och elever. Vi menar dock samtidigt att det är viktigt att tillämpningen av lagen inte medför oanade konsekvenser, till exempel att en persons privata politiska engagemang i ett demokratiskt parti riskeras. Av den anledningen menar vi att regeringen kontinuerligt bör följa upp tillämpningen av demokrativillkoren och återrapportera till riksdagen.

Fru talman! I propositionen anför regeringen följande: "Denna komplettering av ägar- och ledningsprövningen innebär att en huvudman inte ska anses lämplig att bedriva skollagsreglerad verksamhet om det finns en risk för att barn eller elever i sökandens verksamhet kommer att utsättas för våld, tvång, hot, diskriminering, kränkande behandling, eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket."

Detta är oerhört viktigt. Det ställer frågan om muslimska friskolor som utsätter flickor för olika typer av diskriminering och kränkande behandling på sin spets. Det kan till exempel handla om ett tvång för flickor att bära slöja. Det kan handla om att flickor tvingas sitta längst bak i klassrummet eller i bussen. Det finns till och med exempel på att flickor med menstruation har varit ovälkomna till delar av undervisningen.

Det kan också handla om ett aktivt motarbetande av vårt öppna, jämställda och demokratiska samhälle.

Det finns i själva verket en lång rad exempel på att islamister driver och arbetar på muslimska friskolor. Säkerhetspolisen har vid flera tillfällen konstaterat att det finns flera individer med direkta kopplingar till vad man kallar våldsbejakande extremistmiljöer som driver skolor och förskolor i Sverige. Det gäller även så kallade IS-återvändare. Skolorna används också för att sprida islamism och vad man kallar ett ideologiskt budskap.

Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är islamisternas mål med skolverksamheten att sluta sig gentemot det övriga samhället. Dessa skolor motarbetar alltså aktivt det öppna och demokratiska samhället. Man bidrar till segregationen, och man har svenska skattemedel till sin hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Detta är en förändringsprocess som måste stoppas. Skolan ska naturligtvis vara en plats där pojkar och flickor behandlas lika och där barnen ges en rimlig möjlighet att bli en naturlig del av majoritetssamhället.

Fru talman! Muslimska friskolor har islam som grund. De är diskriminerande och segregerande till sin natur samtidigt som de bevisligen utgör en grogrund för just radikala miljöer. Islam är en antidemokratisk religion som bevisligen särbehandlar flickor och kvinnor. Skollagsreglerad verksamhet med muslimsk konfessionell inriktning borde därför rimligen falla inom ramen för vad regeringen anför när man talar om huvudmän som inte är lämpliga att bedriva just skollagsreglerad verksamhet.

Det är tydligt att vi i just de här skolorna ständigt tvingas se exempel på diskriminering och kränkande behandling men också påverkan som syftar till att motarbeta vårt demokratiska samhälle och våra grundläggande fri- och rättigheter.

Regeringens förslag handlar om att öka kontrollen. Men vi menar att regeringen borde ha gått längre än så och i stället ha verkat för ett förbud mot just muslimska friskolor.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 7.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb och Patrick Reslow (båda SD).


Anf. 56 Fredrik Christensson (C)

Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet om den proposition som regeringen har lagt fram gällande tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

I propositionen lyfter regeringen fram flera förslag. Det handlar om att införa informationsskyldighet för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag och att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen. Enskilda som ansöker om att bli godkända som huvudmän och som avser att bedriva verksamhet med en konfessionell inriktning kommer också att behöva ange det i sin ansökan och få tillstånd för det. Även befintliga verksamheter behöver ansöka om det hos tillståndsmyndigheten, i det här fallet Skolinspektionen.

Det görs även öppningar för att Skolinspektionen ska ges bättre möjlighet att begära ut mer uppgifter från belastningsregistret när det gäller ägar- och ledningsprövning. En del definitioner tydliggörs också när det gäller kopplingen till undervisning och utbildning i skolväsendet. Det gäller begreppen konfessionella inslag och konfessionell inriktning.

Flera har tidigare lyft upp att det också införs en lämplighetsprövning av enskilda som ansöker om att bli huvudmän inom skolväsendet med ett demokrativillkor, för att säkerställa att de aktörer som bedriver verksamhet i svensk skola följer demokratiska värderingar som vi alla står bakom.

I den senare delen hade Lagrådet en del synpunkter på regeringens proposition eller den lagrådsremiss som presenterades för Lagrådet. Jag vill i det sammanhanget passa på att lyfta fram det som tydliggörs i propositionen och även i utbildningsutskottets betänkande. Regeringen tydliggjorde att "såväl lämplighetsprövningen som tillsynen endast avser huvudmannen och, om huvudmannen är en juridisk person, de personer som ingår i ägar och ledningskretsen".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Vad andra anställda gör på sin fritid omfattas inte av ägar- och ledningsprövningen eller av tillsynen och därmed inte heller av huvudmannens arbetsgivaransvar. Det är först om en anställd på sitt arbete, inom ramen för den verksamhet som godkännandet omfattar, agerar mot skolans värdegrund och mot demokrativillkoret eller på annat sätt agerar i strid mot den skolreglering som finns som huvudmannen har en skyldighet att agera.

Fru talman! Grunden för svensk skola är att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Våra gemensamma skattepengar ska såklart gå till seriösa och långsiktiga huvudmän som bedriver utbildning utifrån skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag.

Det har funnits oseriösa aktörer både inom förskola och skola där staten inte har kunnat agera i tillräckligt stor utsträckning för att hindra att de verksamheterna bedrivs. Jag kan ändå notera att ägar- och ledningsprövningen de senaste åren har inneburit att några skolor har fått stänga.

Centerpartiet ser att det finns behov av ytterligare skärpning för att elever och vårdnadshavare ska kunna känna sig trygga med att de går till en skola som drivs av seriösa och långsiktiga aktörer. Därmed har vi ställt oss bakom att tillföra ett demokrativillkor till ägar- och ledningsprövningen. Vi välkomnar därför regeringens proposition där detta förtydligas och kraven stärks.

Centerpartiet har dock en reservation i detta betänkande. Vi vill betona vikten av det som Lagrådet pekar på när det gäller att skyddet för personers yttrandefrihet är viktigt för personer som är anställda i förskola, fritidshem och skola. Därför är det lämpligt att regeringen följer upp ägar- och ledningsprövningen med hänsyn till det som Lagrådet har gett uttryck för, för att helt enkelt säkerställa god tillämpning av den nya lagstiftning som kommer att komma på plats.

Med anledning av det vill jag yrka bifall till reservation nummer 3.


Anf. 57 Daniel Riazat (V)

Fru talman! I detta betänkande föreslår regeringen en rad förändringar i den lagstiftning som gäller fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning. Det är något som Vänsterpartiet har väntat länge på. Men vi blev besvikna när vi läste förslagen, som vi menar är ren kosmetika. Att som det föreslås i propositionen ha undantag för konfessionella friskolor från skollagens krav på att utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund är för oss helt oacceptabelt.

Fru talman! När den svenska skolan byggdes upp fanns det en bred politisk enighet om detta. På senare år har den utmanats. Införandet av marknadsstyrning av svenska skolor, såväl rent vinstdrivande skolor som skolor som vilar på konfessionell grund, har bidragit till att elever med olika bakgrund möts i allt mindre utsträckning i en gemensam skola.

Detta förstärker den redan befintliga segregationen och de skillnader som finns i samhället. Detta är anledningen till att Vänsterpartiet i dag yrkar avslag på propositionen, trots att vi såklart står bakom stora delar av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Exemplen har varit många på varför detta inte bör tillåtas i skolväsendet. Jag vill ta upp ett sådant exempel.

För ett par år sedan uppmärksammade Göteborgs-Posten en skola med konfessionell inriktning. Elever fick lära sig att musik och radiokanaler inte skulle lyssnas på, för de var världsliga. Tjejers klädsel kontrollerades. Smink förbjöds, och alla tjejer på skolan skulle ha samma frisyr - kortklippta luggar. Elever tvingades dessutom i praktiken att bli medlemmar i den till skolan kopplade religiösa församlingen, trots att konfessionella inslag enligt dagens lagstiftning också ska vara frivilliga för eleverna. På denna skola ansågs det till och med att det var en synd att ha en tv-apparat hemma.

Jo, jag pratar om den kristna friskolan Hällebergsskolan i Ljungskile. Bland de före detta elever som Göteborgs-Posten talade med var det åtminstone åtta som aktivt hade försökt begå självmord. Minst lika många hade sagt att de hade övervägt att göra det. Samtliga kopplade det dåliga måendet helt eller delvis till saker som de hade upplevt i sin skola. Sådant får över huvud taget inte vara accepterat eller acceptabelt i det svenska skolväsendet.

Sedan måste jag tillägga, fru talman, att trots alla avslöjanden om missförhållanden och skandaler som har uppmärksammats den senaste tiden finns det självklart en rad friskolor med konfessionella inslag som också fungerar väl och följer lagstiftningen.

Men detta handlar inte om en enskild skola. Det handlar om vilket skolsystem vi vill ha i vårt land. Är det ett skolsystem som separerar elever från tidiga åldrar eller ett sammanhållet skolsystem där alla barn och unga får tillgång till en jämlik skola?

Fru talman! Jag är medveten om att det förekommer att man i skolor som inte alls är konfessionella, det vill säga majoriteten av landets skolor, larmar om hur elevers rätt att utöva sin religiösa tro förhindras och försvåras trots att detta är en mänsklig rättighet. Rapporter från bland annat Rädda Barnen och stiftelsen Friends visar att några av de viktigaste anledningarna till diskriminering i skolan är bland annat rasism och islamofobi. Detta vill Vänsterpartiet och jag bekämpa. Vi har därför väckt ett flertal motioner som handlar om just rasism i skolan.

I det här fallet bör dock fokus vara på alla elevers rätt att få välja, tro på och utöva sin religion eller att inte göra det samt på en religionsundervisning av hög kvalitet - inte att skolan ska tillhandahålla konfessionell utbildning eller konfessionella inslag.

Det ska aldrig råda någon tvekan om att rasism och islamofobi är oacceptabelt såväl i skolan som överallt annars. Där måste regeringen ta ett mycket större grepp i att motverka det hat och den rasism som många icke-vita elever möter i skolan och som för vissa leder till att de också väljer andra skolor, inte alltid för att de vill utan för deras trygghets och välmåendes skull.

Härutöver har regeringen i propositionen valt att fokusera på nyetablering av friskolor med konfessionell inriktning, där man ska reglera konfessionell inriktning. Detta riskerar att leda till ett system där det råder olika lagstiftning för samma typ av skolor, vilket ytterligare minskar likvärdigheten i svensk skola. Jag vill också tillägga att jag är medveten om att detta inte gäller alla förslagen, men delar av propositionen gäller bland annat nyetablering av skolor och förskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Samtliga förskolor, skolor och fritidshem bör hållas konfessionsfria samtidigt som barnens rätt att få tro och utöva en eventuell religion ska respekteras. Så når vi ett skolsystem som fostrar samhällsmedborgare för framtidens värld, där sammanhållning och bildning är viktigare än på länge.

Fru talman! Jag måste slutligen även ta upp frågan om marknadsskolan, som återigen är grundproblematiken i detta. Även i majoriteten av de fall som har uppmärksammats gällande konfessionella friskolor är det just marknadstänk, slarv och medvetna ekonomiska upplägg för att gynna ett fåtal individer och ägare som har varit problemet. Därför måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan.

Det ska inte vara acceptabelt att skolor under åtta månaders tid till Skolinspektionen inte redovisar vilka som är deras ägare. Det ska inte vara accepterat att man mäter elevers kjolar. Det ska inte vara accepterat att de medel som skattebetalare har betalat in till skolan går till annat än det som de är avsedda för. Därför behövs en annan skolpolitik.

Vänsterpartiet ställer sig som sagt bakom stora delar av propositionen, men vi anser inte att den är tillräckligt långtgående utifrån det vi hade hoppats på från början. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 från Vänsterpartiet.

Låt mig säga några ord till. Det finns vissa partier i den här kammaren som enbart vill diskutera en bestämd typ av konfessionella friskolor. Jag menar att det är en otroligt farlig väg att gå att separera elever på det sättet. Att måla upp en viss religion och en viss typ av elever på det sättet menar jag inte hör hemma i vårt samhälle. Och apropå att ha demokratikriterium vad gäller skolan: Vi borde kanske också ha det när det kommer till politiska partier.

(Applåder)


Anf. 58 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna står upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola oavsett om det handlar om en fristående, en kommunal eller för den delen en kristen friskola. Vi är för alla typer av skolor så länge skolan klarar av att följa skollagen, läroplanen och skolans värdegrund, så länge eleverna är trygga och så länge skolan levererar goda kunskapsresultat.

Det här gäller alltså lika för kristna friskolor. Det gäller för muslimska friskolor. Det gäller för kommunala skolor.

I läroplanen står det i dag att skolan ska gestalta och förmedla värden i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Så är det tyvärr inte på alla skolor.

Vi har exempel på muslimska friskolor som har könssegregerat undervisningen eller där kvinnliga lärare har undervisat i heltäckande slöja, niqab. Det har till och med förekommit skolor som anställt återvändare från terrorsekten IS. Så sent som i maj fick två muslimska friskolor stänga efter larm från Säkerhetspolisen.

Det är förstås bra att fler skolor nu har fått sina tillstånd indragna tack vare den utökade ägar- och ledningsprövning som bland annat Kristdemokraterna har varit med och stöttat. Men det är fullständigt oacceptabelt att det fortfarande finns skolor med islamistiska kopplingar där elever riskerar att radikaliseras eller att skolor på andra sätt inte klarar sitt uppdrag. Därför behövs fler åtgärder för att tidigare komma åt de skolor som inte bedriver verksamhet i enlighet med skolans grundläggande värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Fru talman! Självklart bör Skolinspektionen och kommunerna vid ägar- och ledningsprövning få fler uppgifter från belastningsregistret, inte minst uppgifter om brott som rör terrorism. Det är också en bra början att den som ansöker om att få starta en friskola ska ange om tanken är att den ska ha konfessionell inriktning, även om detta naturligtvis inte räcker så länge flera av dessa problematiska skolor bedrivs under täckmantlar som exempelvis Vetenskapsskolan eller Framstegsskolan.

Kristdemokraterna föreslår här i dag att alla skolor ska vara skyldiga att tydligt deklarera sin filosofiska eller religiösa grund och på vilket sätt den kommer till uttryck i utbildningen. Det räcker alltså inte bara att ange att man bedriver en verksamhet med konfessionell inriktning.

Vad gäller regeringens förslag till demokrativillkor delar vi naturligtvis fullt ut ambitionen att fler huvudmän ska stoppas redan i samband med ansökningarna, i stället för att godkännanden ska behöva dras tillbaka i efterhand. Vi är naturligtvis lika angelägna som någon annan om att få bort aktörer med extremistiska kopplingar från välfärden. Vi stöder därför förslaget till demokrativillkor.

Men med tanke på den kritik som har framförts av bland annat Riksdagens ombudsmän, JO, Skolinspektionen och Sveriges advokatsamfund anser vi att ett förtydligande i lagtexten vore på sin plats för att undvika risk för rättsosäkerhet och tillämpningsproblem. Vi yrkar därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förtydligat förslag till demokrativillkor.

Avslutningsvis, fru talman, är det efterlängtat att det nu tydliggörs att även kommunala förskolor, skolor och fritidshem har möjlighet att genomföra skolavslutningar och att uppmärksamma högtider i gudstjänstlokaler, som i kyrkan. Det är dock en stor besvikelse att regeringen föreslår att flera av de traditionella inslagen vid en skolavslutning i kyrkan över huvud taget inte ska få förekomma om inte skolan i övrigt har en konfessionell inriktning.

Det är en besvikelse eftersom jag kommer ihåg alla fina skolavslutningar i kyrkan som jag har fått vara med om. Jag minns just hur högtidligt det var. Men det är också en besvikelse eftersom regeringens förslag står i strid med det tillkännagivande som riksdagen gav den 12 maj 2016. Sex år tog det, och ändå respekteras inte riksdagens tillkännagivande. Det är under all kritik.

För oss kristdemokrater är det en självklarhet att skolan ska uppmärksamma vårt kulturarv, våra sedvänjor och våra svenska traditioner, så att våra barn får en bättre förståelse för Sveriges historia och våra rötter. Det är en självklarhet att traditionen med skolavslutningar i kyrkan ska få leva vidare. Lika självklart är det för oss att prästen ska kunna be en bön och att eleverna ska kunna få sjunga en psalm i samband med skolavslutningar i kyrkan. Det bör naturligtvis gälla trots att utbildningen bedrivs av en offentlig huvudman och i övrigt ska vara icke-konfessionell.

Fru talman! Regeringen bör alltså återkomma med ett lagförslag som överensstämmer med riksdagens tillkännagivande om skolavslutningar och traditionella högtider. Därför vill jag yrka bifall till reservationerna 4 och 5.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

(Applåder)


Anf. 59 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 9 under punkt 6.

Sverige ska vara en sekulär stat. Min uppfattning är också att det svenska samhället ska ha en sekulär karaktär. Det är viktigt att religion är något som är privat. I grund och botten är vi från Liberalerna rätt skeptiska till att vi har religiösa skolor. Nu har vi det, och vi har haft det under en lång tid.

Föräldrarnas rätt att välja åt sina barn är väldigt viktig, men det är inte så enkelt som att skolväsendet nödvändigtvis ska bekräfta just föräldrarnas filosofiska överväganden. Jag menar att utvecklingen i Sverige mår bra av att barnen får miljöombyte, att inte skolmiljön är precis samma som hemmiljön.

Vi har mycket stora utmaningar i Sverige med segregation. Om det här fenomenet breder ut sig finns det en risk att vi får fler och fler skolor, inte minst i utsatta områden, med en stark religiös profil där andra typer av värderingar, inte minst när det gäller jämställdhet, blir starkare och starkare.

Jag är oroad över en sådan utveckling. Jag vill inte ha skolor i Sverige där man segregerar pojkar och flickor i undervisningen, till exempel. Skolinspektionen kommer dit, och då är alla glada och nöjda. Sedan åker de därifrån, och så fortsätter det som förut. Jag vill inte ha skolor i Sverige dit man bussar elever - pojkar och flickor ska sitta i olika avdelningar i bussen och så vidare. Vi har en del ännu mer extrema exempel som har nämnts här. Det gäller personer som Säkerhetspolisen i Sverige bedömer vara säkerhetsrisker. Det är personer med någon sorts militant läggning som arbetar i skolorna. Det är tvivelaktig personal och så vidare.

Uppenbarligen kommer inte våra myndigheter riktigt åt detta. Under hösten har det till exempel varit väldigt mycket problem rörande Römosseskolan i Göteborg. Personer i samma ägarkrets startade nya skolor under samma period som granskningen pågick.

Det är väldigt viktigt att barn och ungdomar har möjlighet att bryta sig ur den identitet de befinner sig i. Det är inte alla som är trygga i den miljö de är i. Vi ser att många barn far illa.

Fru talman! Självklart finns det konfessionella skolor som fungerar bra - absolut. Men skolor som fungerar bra och där verksamheten rullar på behöver man inte debattera så mycket. Om de sköter sig har de inte heller särskilt mycket att frukta i fråga om den här typen av åtgärder.

Men det som regeringen föreslår, fru talman, som vi i Liberalerna ställer upp på är att man måste vara mycket tydligare från konfessionella skolor i informationen till elever om att det är frivilligt att delta i dessa olika moment i undervisningen, till exempel. Det tycker vi från Liberalernas sida är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Vi tycker dock att man bör vara tydligare med att den sammanhållna skoldagen ska vara konfessionsfri. Det innebär att den skola som vill ha konfessionella inslag bör lägga dem innan skolan börjar eller efter skolan har slutat. Det ska inte vara på raster och så vidare. Vi tycker också att det tydliggör bättre att dessa inslag ska vara just frivilliga.

Vi tycker att det är viktigt att man skärper ägarprövningen och att man tittar på varifrån pengar och ägare kommer när det gäller dessa skolor, inte minst med tanke på att vi vet att det i mer extrema fall av religiös fundamentalism kan finnas internationella kontaktytor mot andra länder. Det vill vi inte att Sverige ska öppna för.

Vi måste också, fru talman, vara tydliga med att detta är skattefinansierad verksamhet. Det betyder att de brister vi har sett på en del håll är fullständigt oacceptabla.

Det är många som på olika sätt har en religiös tro. Jag har inte det, ska jag säga, men det är många andra som har det. Det är väldigt viktigt. Religion har också bidragit till mycket gott i samhället. Det tycker jag att man ska understryka.

Religion har varit en källa till förtryck på en del håll. Men vi ser också religiösa som förtrycks väldigt hårt på grund av den religion som de har. Det gäller inte minst kristna runt om i världen och muslimer i Myanmar/Burma och så vidare.

Religionen är viktig. Religionen finns i alla samhällen, och den kommer alltid att finnas. Den är en viktig del av vårt kulturarv, vår svenska historia och våra traditioner. Men det betyder inte att det svenska skolväsendet och det svenska skolsystemet nödvändigtvis ska bygga in mer av detta. Skolan i Sverige ska tvärtom vila på en sekulär grund - förutom att själva ämnet religion finns.

(forts.)


Anf. 60 Linus Sköld (S)

Fru talman! Den svenska skolan och kristen trosutövning har en lång historia. Reformationen under andra halvan av 1500-talet, då Sverige blev protestantiskt, innebar en förändrad syn på kristendomen. Tro skulle bygga på den enskildes relation till Gud snarare än till kyrkan. Då behövde den enskilde ha koll på ungefär vad bibeln och trosutövning handlade om. Därefter översattes bibeltexterna till allmogens språk. Klockaren ålades att lära alla barn att läsa, och husförhör infördes. På så vis fick Sverige tidigt en utbredd läskunnighet i befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Så småningom tog staten över. Sedan dess har staten och kyrkan gått skilda vägar. Och nu har lagstiftaren satt ned foten: Skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Saklighet och allsidighet, demokratins ideal och mänskliga rättigheter är fundament för den svenska skolan. Men denna princip har undantag.

Skolor med offentlig huvudman får över huvud taget inte anordna aktiviteter med konfessionella inslag. Fristående skolor får dock ha religiös inriktning. Undervisningen ska vara konfessionsfri, men i övrigt är det fritt fram.

Vi socialdemokrater är av uppfattningen att den bärande tanke som präglade införandet av grundskolan, den om att barn från olika bakgrunder har saker att lära av varandra och att vårt samhälle byggs starkare om direktörens och arbetarens barn får mötas och bilda gemensamma referensramar i skolan, är alltjämt giltig.

Att det alls finns skolor med religiös inriktning är segregerande i sig. Det är det huvudsakliga skälet till att vi socialdemokrater vid flera kongresser har lagt fast vår inriktning om att religiösa friskolor borde förbjudas. Att huvudmän för skolor med religiös profil vid upprepade tillfällen dessutom blivit ertappade med regelvidrig indoktrinering, diskriminering eller ren brottslighet stärker mig i den övertygelsen.

Vi tackar kyrkan för den tidiga läskunnigheten på bredden. Men nu ska utbildningen vila på vetenskaplig grund. Det är så att säga big bang och evolution som gäller, inte skapelseberättelser om Adam och Eva eller intelligent design.

Fru talman! I början av innevarande mandatperiod bildade vi regering tillsammans med Miljöpartiet med stöd av Centern och Liberalerna. Vi kom i januariavtalet överens om en hel del skolpolitik. I dessa förhandlingar lyckades vi få med oss de andra partierna så långt som till att införa ett etableringsstopp för religiösa friskolor.

En utredning har sedan dess lämnat en rad förslag om regeländringar som behövs för att komma till rätta med de mest otydliga delarna av reglerna för skolor med religiös inriktning. Men beredningen av ett etableringsstopp har visat sig mer krävande än vad som kunde förutses, och därför finns i den proposition som vi behandlar i dag egentligen alla delar med utom etableringsstoppet. Regeringen har dock i denna proposition meddelat att den avser att återkomma med förslag om etableringsstopp.

Dagens debatt handlar om lagstiftning som kommer att skärpa kraven på de religiösa friskolorna. Definitionerna av begreppen utbildning och undervisning tydliggörs eftersom det är en central distinktion i sammanhanget. Undervisningen ska fortsatt vara helt konfessionsfri. Utbildningen får i övrigt innehålla konfessionella inslag. Det innebär att raster, lunchraster, lägerskolor och liknande som inte är undervisning kan, om vissa villkor uppfylls, innehålla konfessionella inslag.

Begreppet konfessionella inslag definieras som bekännande eller förkunnande inslag av en viss religion initierade av huvudmannen. Det innebär att till exempel bön eller trosbekännelse är ett konfessionellt inslag, men bara om de initieras av skolan. Om en enskild elev eller en elevförening ber är det såklart inte belagt med restriktioner vare sig i offentligt driva skolor eller i fristående skolor. Att som skolhuvudman möjliggöra för elever att utöva sin religion genom att till exempel upplåta lokaler till en religiös elevförening, anpassa schemat eller erbjuda specialkost är inte heller enligt den föreslagna definitionen att betrakta som konfessionella inslag. Begreppet "konfessionell inriktning" definieras också så enkelt som verksamhet där det förekommer konfessionella inslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Religionsfriheten är en stark demokratisk rättighet. Den ska inte begränsas. Det är både en positiv rättighet och en negativ rättighet, det vill säga att var och en har rätt till sin tro och att utöva sin religion men att var och en också har rätt att inte tro och att inte delta i trosutövning om de så önskar. Barn och elever ska kunna utöva både sin positiva och sin negativa religionsfrihet inom alla skolor oberoende av huvudman. Därför blir det viktigt att konfessionella inslag på riktigt är frivilliga.

Den elev som inte vill delta ska inte tvingas att delta. Därför innehåller detta lagförslag krav på att skolan på förhand ska informera såväl vårdnadshavare som elever om vilka konfessionella inslag som anordnas, att deltagandet är frivilligt och vilka aktiviteter utan konfessionella inslag som anordnas som alternativ. Elever och vårdnadshavare ska alltså veta när konfessionella inslag anordnas och tillförsäkras en möjlighet att välja bort dessa så att deltagandet på riktigt blir frivilligt.

Fru talman! En huvudman som vill ha religiös inriktning på sin verksamhet ska vid sin ansökan om tillstånd uppge detta för tillståndsgivande myndighet. Den som redan har religiös inriktning ska anmäla det till tillståndsgivande myndighet senast ett halvår efter att dessa lagändringar träder i kraft.

Ägar- och ledningsprövningen skärps med ett demokrativillkor. Det innebär att den myndighet som utfärdar tillstånd ska bedöma sökande som olämplig om det finns risk för att barn eller elever utsätts för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling, påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.

Härtill ska fler handlingar ur belastningsregistret tillgängliggöras för tillståndsgivande myndigheter så att det kan fångas upp vid prövningen om en sökande är dömd för till exempel terrorbrott.

Fru talman! Så här mot slutet av mitt anförande finns det skäl att säga någonting om skolavslutningar och andra traditionella högtider. Den praxis som finns medger att också skolor med offentlig huvudman har sina avslutningar i kyrkor eller i andra gudstjänstlokaler så länge det inte förekommer konfessionella inslag. Den nya och snävare definitionen av konfessionella inslag som finns i denna proposition tydliggör att det är möjligt för alla skolor att ha sina avslutningar i kyrkor eller i andra gudstjänstlokaler så länge det inte förekommer konfessionella inslag som bön, välsignelse, predikan eller trosbekännelse.

Fru talman! Det finns goda skäl att gå vidare med ännu striktare regleringar av religiösa inslag i skolväsendet, helst ett förbud. Utbildningen i Sverige vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolan vilar också på demokratisk grund - om, genom och för. I skolväsendet ska barn och elever lära sig om demokrati, genom demokratiska arbetsformer för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv. Skolan ska bygga en sorts samhällets minsta gemensamma nämnare, en gemensam referensram och en något så när stark värdegemenskap för alla som växer upp i detta land. Då duger det inte att barn från olika bakgrunder separeras i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och ser fram emot fler förslag för en sammanhållen skola med ett fokus, det vill säga barns och elevers allsidiga utveckling och lärande.

(Applåder)


Anf. 61 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi förslag om tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning.

De senaste åren har missförhållanden kopplat till skolor med konfessionella inslag debatterats i många omgångar. Det många inte känner till är att en hel del av de skolor som det har rapporterats om som religiösa friskolor faktiskt aldrig har varit registrerade som sådana. De har varit registrerade som skolor med allmän inriktning, det vill säga icke-religiösa och icke-konfessionella.

Vi har också haft mycket debatt om skolavslutningar. Ska man få hålla dem i kyrkan? Ska man få sjunga psalmer som Den blomstertid nu kommer - så där som man alltid gjort - eller inte?

Nu kommer ett förslag från regeringen som reder ut och tydliggör att skolor som har konfessionella inslag ska anmäla det samt att det är okej att ha skolavslutningar i kyrkor och sjunga Den blomstertid nu kommer.

Det kommer också viktiga förslag om bättre kontroll av dem som vill starta friskolor. Ägar- och ledningsprövningen skärps, och det införs ett demokrativillkor. Vem som helst ska inte få driva skola. Vi i Miljöpartiet tycker att det är självklart att den som driver skola ska göra det med utgångspunkt i de demokratiska värderingar som skolan ska fostra våra barn i. Det är för mycket som har varit rörigt i svensk marknadsskola. Det här förslaget tar några steg på vägen mot att reda ut det.

Fru talman! Vi ställer oss därför bakom de här förslagen. Men i den debatt vi har haft här i dag och i det betänkande vi ska rösta om finns det förslag som handlar om något helt annat än att stärka alla människors rättigheter och friheter eller demokratin. Det finns förslag till rent rasistisk lagstiftning, nämligen om att förbjuda en religion men inte andra - att peka ut enbart muslimska friskolor.

Den sortens rasism och islamofobi har blivit så normaliserad att den nu finns svart på vitt i ett förslag som majoriteten i utbildningsutskottet visserligen har föreslagit avslag på men som det ändå talas för i Sveriges riksdag. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, och jag vill tydligt ta avstånd från tanken att diskriminera på det sättet i lagstiftningen.

Det är också anmärkningsvärt hur de bruna politikerna skrider till flickornas försvar när förövaren är muslim men varje annan dag vill stryka formuleringar om att pojkar och flickor i skolan ska erbjudas frihet från traditionella könsroller. Den sortens politik kallar man genusflum i andra sammanhang, men när det handlar om könsroller i en muslimsk kontext är jämställdhet helt plötsligt det man eftersträvar. Det är en annan sorts rasism: att bara vara emot förtryck av kvinnor ibland.

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Fru talman! Debatten om fristående konfessionella förskolor, skolor och fritidshem har blivit någonting som ligger i centrum också av den här diskursen i svensk politik. Det oroar mig att man hastar förbi svåra frågor i denna populistiska anda, för det är inte okomplicerat att prata om grundläggande mänskliga rättigheter som religionsfriheten eller nationella minoriteters rättigheter.

Ta bara en sådan sak som vad som räknas som traditioner som är okej i en skolkontext! Ja, vi är överens om Den blomstertid nu kommer i kyrkan - en psalm som tydligt handlar om Gud. Hur kommer det att tolkas när man bedömer traditioner i en annan religiös kontext? Detta är frågor som till exempel den judiska minoriteten nu ställer sig, och de förtjänar att tas på allvar.

I ett samhällsklimat där man gör allt tydligare skillnad mellan olika religioner finns det anledning att se till att alla behandlas lika även i det avseendet - också när majoriteten ska tolka minoriteters traditioner och kultur.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-06-15
Förslagspunkter: 6, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:157 och avslår motion

    2021/22:4516 av Daniel Riazat m.fl. (V).
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD54007
    C28003
    V02205
    KD16006
    L16004
    MP10006
    -1100
    Totalt27423052
    Ledamöternas röster
  2. Uppföljning av ägar- och ledningsprövningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4612 av Lars Hjälmered m.fl. (M).
    • Reservation 2 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M06109
    SD05407
    C28003
    V00225
    KD01606
    L16004
    MP10006
    -1100
    Totalt1431322252
    Ledamöternas röster
  3. Tillämpningen av ägar- och ledningsprövningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4599 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen (båda C).
    • Reservation 3 (SD, C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD, C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD05407
    C02803
    V00225
    KD01606
    L16004
    MP10006
    -1100
    Totalt176992252
    Ledamöternas röster
  4. Förtydligande och uppföljning av demokrativillkoren

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4554 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2021/22:4579 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 3.
    • Reservation 4 (SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M60109
    SD05407
    C28003
    V00225
    KD01606
    L16004
    MP10006
    -1100
    Totalt203722252
    Ledamöternas röster
  5. Firande av skolavslutningar och traditionella högtider

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:13 av Ingemar Kihlström (KD) och

    2021/22:4554 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 5 (SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M60109
    SD05407
    C28003
    V00216
    KD01606
    L16004
    MP10006
    -1100
    Totalt203722153
    Ledamöternas röster
  6. Övriga frågor om verksamheter med konfessionell inriktning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:80 av Amineh Kakabaveh (-) yrkandena 10 och 11,

    2021/22:2545 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 17,

    2021/22:4033 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 16,

    2021/22:4534 av Fredrik Malm m.fl. (L),

    2021/22:4554 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 2 och

    2021/22:4579 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (KD)
    • Reservation 9 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M00619
    SD05407
    C28003
    V00225
    KD00166
    L00164
    MP10006
    -1100
    Totalt1275511552
    Ledamöternas röster