Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till Moderaternas reservation 9. I övrigt står vi bakom även Moderaternas övriga reservationer.

År 2021 fortsatte att pröva unionens förmåga att hantera coronapandemin. Efter pandemin kommer sol - trodde vi. Denna debatt handlar om EU 2021, men det är ofrånkomligt att ta upp vad som har hänt även detta år. Omvärldsutvecklingen det senaste decenniet har tydliggjort behovet av att förbättra Europas motståndskraft. Därför står nu arbetet med att stärka Europas strategiska autonomi högt på EU:s dagordning.

Vi moderater vill driva på för ett mer geopolitiskt EU som vägleds av multilaterala principer och frihandel, inte isolationism och inte protektionism. Målsättningen ska vara att EU axlar en större roll som försvarare av det regelbaserade internationella samarbetet när detta utmanas av auktoritär politik.

Den svenska linjen bör även omfatta ett större europeiskt ansvarstagande för att vårda och fördjupa partnerskapet mellan EU och USA. Det här är fundamentalt för Europas autonomi.

Ett mer geopolitiskt EU med förmåga att agera i utrikespolitiken förutsätter verktyg. Ett sådant är den europeiska utrikestjänsten, i synnerhet i frågor om Kina och Ryssland och när det gäller global norm- och standardsättning. Utrikestjänsten måste ha mandat och resurser för att arbeta med strategisk kommunikation i förhållande till Ryssland och Kina. Det är viktigt för att säkerställa att Sverige samverkar med likasinnade länder för att upprätthålla kärnvärden som demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstaten. Den viktiga posten som EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik måste innehas av en person med tillräcklig kompetens, erfarenhet, ledningsförmåga och diplomatisk tyngd för att på ett trovärdigt sätt kunna representera unionen i internationella sammanhang.

Fru talman! Den europeiska säkerhetsordningen är satt under stark press av Ryssland som inte accepterar andra länders territoriella suveränitet och rätt att själva göra sina säkerhetspolitiska vägval. Det enda sättet att hantera Rysslands konfrontationspolitik är att aldrig backa från de grundläggande principer som den europeiska säkerhetsordningen bygger på.

Varje eftergift till Kreml måste vara utesluten så länge Ryssland fortsätter att kränka den europeiska säkerhetsordningen och inte accepterar Ukrainas suveränitet. Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina visar att EU:s grannskapspolitik och det östliga partnerskapet måste fortsätta att vara centrala svenska prioriteringar i EU-politiken - detta då det östliga partnerskapet främjar demokrati, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen i närområdet.

Målet är att skapa välstånd och säkerhet men också att förhindra irreguljär migration och att bekämpa människosmuggling och terrorism.

Nato fortsätter att garantera säkerheten i Europa. Ett militärt starkare EU kan också bidra till att stärka Nato. Att EU inte ska duplicera det Nato gör bör vara en grundprincip, där kompetens för att hantera hybridhot, strategisk kommunikation och cybersäkerhet bör finnas både hos EU och hos Nato.

Fru talman! Ett starkt och sammanhållet EU som arbetar tillsammans med Nordamerika är emellertid den enskilt viktigaste kraften för att säkerställa att Rysslands försök att etablera en ny säkerhetsordning inte vinner mark. Partnerskapet med USA är fundamentalt för Europas autonomi och måste värnas och fördjupas genom ett större europeiskt ansvarstagande. Ska de liberala demokratierna kunna stå upp mot säkerhetsutmaningarna från auktoritära länder som Ryssland och Kina måste ansträngningarna också samordnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! EU:s framtid handlar mycket om vilka länder som är en del av dess gemenskap. Ett utökat EU kan bidra till ökad gemenskap. Det är dock de konkreta resultaten i reformprocessen fram till ett medlemskap som är det centrala. Det gäller i synnerhet ländernas förmåga att leva upp till rättsstatens principer. Europas framtid handlar om att stärka demokratin inom EU men också i dess omvärld. Fler demokratiska länder skapar en mer civiliserad och därmed tryggare värld.

Demokratin kan aldrig tas för given, och utifrån den insikten togs initiativet till konferensen om Europas framtid. Initiativet var gott, men där tog det också slut.

Framtidskonferensen var från början ifrågasatt såväl till form som innehåll och upplägg. Farhågorna rörde representativitet, trovärdighet och orealistiska förhoppningar om resultat. Många av dessa har besannats när konferensen till stora delar levt sitt eget liv.

Förutsättningarna och arbetsmetodiken har ändrats efter hand. Inte minst har det som enbart skulle vara efterhörande av medborgarnas rådgivande synpunkter tenderat att bli skarpa förslag. Vissa förslag är så genomgripande att de skulle bli föremål för fördragsändringar. Det man kunde befara besannades.

Medborgarpanelerna har förvisso gjort ett förtjänstfullt arbete, men de har varit alldeles för små för att ens kunna vara i närheten av att kallas representativa för Europeiska unionens medborgare. Med ett underlag på två tusendels promille av EU:s befolkning är de inte ens i närheten av att kunna liknas vid den enklaste gallupundersökning och än mindre att betrakta som underlag för laturgenta förändringar av Europeiska unionen.

Självklart ska EU utvecklas, självklart ska unionen förbättras och självklart ska medborgarna känna att deras röster blir hörda. Men då måste det gå till på ett demokratiskt säkerställt sätt. Den bästa folkliga representativiteten sker genom val i parlamentariska församlingar. Den delen av demokratin måste värnas och också utvecklas. Att specifika intressen och intressegrupper ges oproportionerligt stort inflytande är inte att förstärka demokratin; det är snarare att försvaga och felbalansera densamma.

Fru talman! Med lärdom av vad som inte blev bra blir möjligheten så mycket bättre att göra rätt nästa gång. Sveriges ordförandeskap i EU nästa år, herr minister, erbjuder en ypperlig möjlighet att förbättra denna erfarenhet.

Fru talman! Under fyra mandatperioder och 16 år har den här talarstolen varit min bästa vän. Här har jag i debatter med många politiska motståndare om viktiga frågor fått förmånen att tydliggöra de politiska skillnaderna - det som är riksdagsledamotens uppgift. Många av dessa debattörer har - trots sina understundom märkliga åsikter - blivit vänner för livet.

Nu är det dags att för sista gången lämna den här talarstolen att förvaltas väl av kommande generationers riksdagsledamöter. Och en sak ska ni absolut veta: Jag kommer att ha koll på er!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Jag vill rikta ett stort tack till alla talmän, alla debattörer och alla ministrar för denna underbara tid som bara rusade i väg. 16 år till trots: Underbart var kort - alldeles på tok för kort.

(Applåder)

Fru talman! Betänkandet vi nu debatterar om verksamheten i EU under 2021 är ett mycket omfattande ärende, och det är därför svårt att lyfta allting som man skulle vilja. Jag tänker därför gå in på lite allmänna synpunkter från Sverigedemokraterna och även fokusera på några enskilda frågor.

EU är tveklöst en av Sveriges absolut viktigaste samarbetsorganisationer. Samtidigt kommer vi inte ifrån att det också är en överstatlig union som får alltmer makt på en lång rad politikområden.

Mot bakgrund av detta finns det anledning att återkommande betona vikten av behovet av en stor reform av EU till förmån för ökad mellanstatlighet och mindre överstatlighet, det vill säga mindre makt till Bryssel och mer till Sverige.

Vi menar att EU bör fokusera betydligt mer på handel och givetvis på att lösa gränsöverskridandande problem. Sverige tillhör i dag, sorgligt nog, toppskiktet av unionens nettobetalare räknat per capita. Det kan inte fortsätta så här. Vårt primära fokus bör därför vara att arbeta för att kraftigt minska EU:s utgifter i allmänhet och den svenska avgiften i synnerhet, vilket vi som bekant har verkat för som parti både här i Sveriges riksdag och i Bryssel.

Vidare är det ingen nyhet att vi i grunden förhåller oss återhållsamt till en fortsatt utvidgning av EU. Rysslands invasion av Ukraina tidigare i år, den 24 februari, har dock påverkat omständigheterna, varför den östliga expansionen av EU är ställd i ett helt nytt ljus. Det här måste vi komma ihåg.

Vi sverigedemokrater har därför, tillsammans med övriga partier, besvarat de länder som önskat närma sig EU med en positiv andemening. Det står vi naturligtvis fast vid. Samtidigt vill jag betona behovet av stora reformer av unionens funktionssätt, inte minst att makt återförs till medlemsländerna och att EU-budgeten krymper.

Fru talman! I samband med behandlingen av verksamheten i EU vill vi vidare nämna några aspekter av hur EU:s överstatlighet drabbar medlemsländernas möjligheter att föra en nationellt anpassad och väl avvägd politik på en rad olika kompetensområden.

Jag skulle kunna lista en lång rad exempel, men jag ger några få, såsom den europeiska pelaren för sociala rättigheter som gett upphov till inskränkningar av medlemsländernas befogenheter på det sociala området, frågan om EU-skatter och naturligtvis den gemensamma asylpolitiken som helt och hållet urholkar medlemsländernas möjlighet att långsiktigt planera sina samhällen.

EU behöver reformeras i grunden, och medlemsstaterna behöver ges största möjliga utbyte samt effektiv politisk och ekonomisk nytta. Det är en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Jag tänkte nu särskilt rikta in mig på några delar i betänkandet som jag menar är särskilt viktiga att belysa i de tider vi befinner oss i.

Just nu lever vi i en tid där vi ser ett fullskaligt krig i Europa och en demokratisk tillbakagång i flera delar av världen. Sverigedemokraterna har länge haft den mest offensiva politiken avseende sanktioner och åtgärder mot Putinregimen i Ryssland, vilket vi lyft i motioner sedan 2017.

Redan före vårt riksdagsinträde 2010 varnade vi för dess militära upprustning och gjorde vårt yttersta för att spräcka den svenska naiviteten och påpeka fakta. Tyvärr har det ibland känts som om våra varningar varit förgäves. Detta kan jag bara beklaga. Ännu tråkigare är att det skulle behövas ett fullskaligt krig i Europa, en invasion av ett fredligt land som Ukraina, för att tillräckligt många skulle vakna.

Fru talman! När det kommer till demokratiarbetet samt arbetet med diplomatiska förbindelser finns det fortfarande väldigt mycket att göra från Sverige och genom EU-samarbetet. Wienkonventionen fastställer att diplomatiska relationer mellan stater fastställs genom ömsesidigt samtycke. Det är därmed den sändande staten som utser sina diplomater.

Den mottagande staten har dock att bestämma om man de facto betraktar regeringen i ett annat land som legitim eller ej. Det är med andra ord fullt möjligt att exempelvis frysa tillgångar som tillhör auktoritära ledare och överlåta fysisk egendom till oppositionella demokrater i de fall de har erkänts som legitima företrädare för sin stat.

För oss sverigedemokrater är det här en fullt möjlig och bra väg för att främja folk i länder som exempelvis Venezuela eller Belarus. Där finns välorganiserade demokratiska alternativ, och regeringarna i dessa länder är helt enkelt inte legitima.

Jag kan bara beklaga att vår svenska regering inte varit mer offensiv i denna fråga. Regeringen bör tydligare deklarera att regimerna i båda dessa länder är illegitima. Vidare bör regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att se över möjligheten för Sverige att frysa tillgångar som tillhör illegitima regimer som dessa.

Fru talman! Vi har som bekant lagt flera förslag för att stärka de demokratiska krafterna i dessa länder. Tyvärr behandlas dessa frågor i ett annat betänkande, så jag kommer inte att säga mer om det just nu.

Jag tänkte dock lyfta problematiken i en annan förtryckarstat som ofta hamnar under radarn i våra riksdagsdebatter och i debatten i allmänhet, kanske med undantag för 2019 då riksdagen skamligt nog godkände avtalet mellan EU och Kuba om politisk dialog och samarbete.

I Kuba ser vi en total avsaknad av fria val och yttrandefrihet. All form av regimkritik slås ned. Det är ett land där det saknas organisationsfrihet, fria fackföreningar och fria medier.

Godkännandet i Sveriges riksdag innebar en legitimering av den odemokratiska kubanska kommunistregimen, och det var ett svek mot den kubanska demokratiska oppositionen. Avtalet saknar krav på förändring från Kubas sida. Regimens förtryck av civilsamhället har ökat samtidigt som politisk mångfald och demokrati effektivt motarbetas.

Utöver det uppenbara behovet av att på olika sätt understödja den demokratiska oppositionen i Kuba menar vi att Kubapolitiken måste skärpas. Regeringen bör därför agera för att EU ska införa skarpa sanktioner mot Kuba, och vi bör inom ramen för EU-Kuba-samarbetet verka för att skapa en gemensam Kubapolitik med till exempel USA och demokratiska länder i Latinamerika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Regeringen bör också verka för att Sverige och EU ska säga upp avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba mot bakgrund av avsaknaden av de krav på reformer som skulle behövas.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis finns det väldigt många frågor man skulle kunna lyfta i denna debatt. Det är omöjligt att få med allt, i synnerhet med tanke på hur länge många har suttit här i dag.

Jag står naturligtvis bakom samtliga SD-reservationer i betänkandet men önskar yrka bifall endast till reservation 12.

Fru talman! Under Erdogans styre har utvecklingen i Turkiet tagit tydliga steg i fel riktning. Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter ökat ytterligare. Massarresteringar och begränsningar av yttrandefriheten har varit återkommande, och genom en konstitutionsändring våren 2017 har ännu mer makt samlats hos despoten Erdogan. Ett återinförande av dödsstraff har till och med diskuteras.

Tusentals människor har blivit och riskerar att bli arresterade och åtalade för vad de publicerar i sociala medier, och det är inte ovanligt att journalister blir frihetsberövade eller fängslade för terroristbrott på grund av sitt journalistiska arbete. Nästan alla medier ägs av företag nära Erdogan och undviker att kritiskt granska regimen utan går snarare dess ärenden.

Aktivister som kämpar för mänskliga rättigheter slås ned. Inte minst drabbas organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter. Våld mot kvinnor legitimeras i statliga medier, kvinnor som demonstrerar för sina rättigheter fängslas och företrädare för regeringspartiet AKP hävdar att kvinnor och män enligt naturlag inte är jämställda. Turkiet har, trots namnet, avträtt Istanbulkonventionen om bekämpning av våld mot kvinnor.

Utöver regimens repressiva agerande mot det turkiska civilsamhället har även militära attacker utförts, särskilt mot den kurdiska befolkningen och dess områden. Den 17 april inledde den turkiska militären luftangrepp mot de kurdiska delarna av Irak och Syrien. Bomber föll över civila och flyktingläger och förstörde infrastruktur i ett redan krigsdrabbat område där de kurdiska grupperna bekämpat IS. Man begår tydliga brott mot folkrätten genom att kränka andra länders territorium.

Det tredje största partiet i landet, det prokurdiska oppositionspartiet HDP, riskerar att upplösas av Erdogans regim genom ett åtal initierat av den turkiska statsåklagaren. I en rättsprocess som kallas Kobane case står 108 politiker åtalade för att ha uppmanat människor att demonstrera mot Turkiets inblandning i IS anfall mot staden Kobane 2014. Erdogans regim vill upplösa HDP genom att döma ledande politiker i massrättegångar helt i strid med demokratiska principer.

Till detta Turkiet skickar Sverige och EU betydande ekonomiskt stöd. En del av det består av ett förmedlemskapsstöd som Turkiet tar emot för att förhandla om EU-medlemskap. Mellan 2014 och 2020 uppgick detta till omkring 50 miljarder kronor. Samtidigt var det många år sedan som faktiska förhandlingar om medlemskap ägde rum. Under de senaste åren har omfattningen av stödet minskat. I den nya perioden är budgeten inte längre avsatt per land utan per tema. Det är en ordning som gör att Turkiet kan få mindre pengar, men samtidigt gör det också granskningen svårare för oss som vill granska stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

I dagsläget är det uppenbart att Turkiet inte uppfyller de krav på demokratiska och mänskliga rättigheter som ställs på de länder som vill bli medlemmar i EU. Sverige måste kräva att förhandlingarna om EU-medlemskap ska avbrytas, tycker jag, om Turkiet antingen upplöser HDP eller dömer ledande företrädare i massrättegångar. Upplösandet av ett demokratiskt parti och dömandet av dess ledande politiker i massrättegångar skulle innebära en allvarlig kränkning och inskränkning av Turkiets demokrati.

Samtidigt är läget redan nu så pass svårt att förhandlingar om medlemskap måste frysas tills vidare. Det skulle innebära att alla de förmåner som förmedlemskapsprogrammet ger såväl politiskt som ekonomiskt omedelbart dras in.

Dessutom har Turkiet hittills tagit emot 60 miljarder kronor från EU för att upprätthålla flyktingläger. EU har inte vågat agera mot Turkiet av rädsla för att Erdogan skulle säga upp det skamliga avtal som hindrar flyktingar från att ta sig från Turkiet till Europa. Problemen med avtalet blev alltmer uppenbara under 2020 när den turkiska regimen hotade att skicka samtliga landets flyktingar till gränsen mot Grekland och EU reagerade genom att till varje pris försöka hålla människor på flykt borta från Europa.

EU:s kritik mot Turkiet är fortfarande försiktig, och flyktingarna hamnar i kläm i detta stormaktsspel mellan EU och Turkiet. Det är hög tid för EU att säga upp avtalet och tydligt agera mot förtrycket av oppositionella och inskränkningarna i grundläggande fri- och rättigheter.

I oktober 2019 angrep Turkiet det kurdiskdominerade området Rojava i nordöstra Syrien. EU fördömde då, på svenskt initiativ, det turkiska angreppet. Samtidigt var inte alla EU-länder beredda att gå så långt i åtgärderna mot Turkiet som den svenska riksdagen och regeringen ville. I stället för ett vapenembargo mot Turkiet enades EU-länderna om att rekommendera länderna att se över sin militära export. Ett par EU-länder och Natoländer, inklusive Sverige, stoppade därför vapenexporten till Turkiet medan andra länder fortsatte med sin export.

Turkiets militära aktioner pågår fortfarande i Syrien, numera framför allt i de nordvästra delarna i Idlibprovinsen. Det finns även risk att Turkiet agerar ännu mer i Irak och Syrien och även inne i Turkiet. Detta sker ofta mot kurderna som är de som har varit ansvariga för att strida mot IS för att bekämpa terrorism. Sverige måste därför fortsatt verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 mot World Trade Center införde EU en lista över individer och organisationer som klassades som terrorister. Situationen i Turkiet tydliggör problem som EU:s terrorlista skapar. Samtidigt som EU placerar PKK på terrorlistan fördjupar man samarbetet med Erdogans regim. De dubbla måttstockarna är uppenbara. Det har blivit närmast omöjligt för EU och Sverige att bli en kraft för fred när man vägrar att ha någon som helst dialog med en av de stridande parterna.

En förutsättning för att EU och Sverige ska kunna spela en mer aktiv roll för fred i Turkiet är att man häver terrorlistningen av PKK. I dag blir i stället listningen ett sätt och ett argument för Erdogan att peka finger och kalla alla han ogillar för terrorister eller för sympatisörer till terrorister.

Att ta bort PKK från terrorlistan skulle inte innebära att man blundar för de övergrepp som har begåtts. En långsiktig och hållbar fred i Turkiet kräver att övergrepp och terrorhandlingar utreds, att offren får upprättelse och att de ansvariga ställs inför rätta, oavsett vilken sida de står på eller vilken grupp de har stridit för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Sverige bör som medlem i EU verka för att PKK stryks från EU:s terrorlista. Det vore att vrida ett av Erdogans främsta argument ur händerna på honom.

Fru talman! Det är positivt att många partier i Sveriges riksdag vill skärpa tonen mot Turkiet. Tyvärr tycker jag att det verkar finnas en stor diskrepans mellan teori och praktik. När nu despoten Erdogan vill stoppa regeringens ansökan om ett svenskt Natomedlemskap har viljan att inte stöta sig med eller att till och med gå Turkiet till mötes ökat hos svenska partier. Moderaterna verkar ha gått från sin tuffa linje från i november, då de skrev en hård debattartikel, till att i dag inte tycka något vidare skarpt om Turkiet över huvud taget.

Regeringen å sin sida öppnade fördämningarna helt när de i fredags öppnade för den svenska vapenexporten till Turkiet och för att öka det kritiserade samarbetet mellan svensk och turkisk säkerhetstjänst. Det är något som lär resultera i fler utvisningar av kurder och oppositionella till Turkiet.

Fru talman! Trots att detta är en debatt om EU har jag använt nästan hela min talartid åt Turkiet. Det beror på att regeringen genom sitt agerande har satt Sverige i ett allvarligt säkerhetsläge och skapat en diplomatisk kris med Turkiet som kan få långgående konsekvenser för Sveriges utrikespolitik. Inom EU har Sverige ofta varit en av de starkaste rösterna för att kritisera Turkiet och inte dansa efter Erdogans pipa. Det finns en stor risk att priset för denna diplomatiska kris blir att Sveriges röst tystnar. Blir det så är ansvaret regeringens.

Med det vill jag yrka bifall till reservation nummer 7.

Fru talman! Ett sista replikskifte får vi allt ha, Håkan Svenneling!

Jag tänkte ta upp en annan av Vänsterpartiets reservationer. Den handlar om Kuba. Håkan Svenneling och Vänsterpartiet lägger ut texten gällande att USA:s imperialistiska ambitioner och USA:s blockad av Kuba drabbar den kubanska befolkningen och dess folkhälsa hårt. Man säger också att blockaden är en hämmande faktor för demokratiutvecklingen i Kuba och att Sverige tydligt bör fördöma USA:s ekonomiska blockad mot Kuba.

Nu är jag lite nyfiken. Varför har inte Håkan Svenneling och Vänsterpartiet skrivit att det är Kubas regim som har drabbat den kubanska befolkningen hårdast och att det är Kubas regim som är den mest hämmande faktorn för demokratiutvecklingen i Kuba? Vänsterpartiet menar att Sverige tydligt ska fördöma USA:s ekonomiska blockad men inte Kubas totalitära kommunistregim. Jag undrar: Har Vänsterpartiet verkligen gjort upp med sitt förflutna?

Medan Håkan Svenneling funderar på detta vill jag kasta med en ytterligare utmaning. Svaret kan komma i nästa replik eller den därefter. Nämn tre saker som är bra med Europeiska unionen!

Fru talman! Ledamoten Wiechel riktade i sitt inlägg en skarp pik till både mig och Hans Rothenberg när han kritiserade EU:s avtal om politisk dialog mellan EU och Kuba som vi godkände här i Sveriges riksdag. Det var i en lite ovanlig sammansättning: Moderater och vänsterpartister gjorde tillsammans med miljöpartister och socialdemokrater upp och sa att det är viktigt med politisk dialog med Kuba för att just kritisera den kubanska regimen för dess brott mot mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Dessa brott är verkligen grova och omfattande och har pågått under lång tid. Det är tydligt att det är många steg kvar att gå innan demokrati de facto införs på Kuba.

Men USA:s blockad kan vara det mest ineffektiva utrikespolitiska verktyg ett land någonsin har använt sig av. Den har pågått sedan 60-talet och har inte gett något som helst resultat för demokratin på Kuba. Därför fördöms den årligen av en stor majoritet av alla världens länder i FN:s generalförsamling. Jag tycker att Sverige borde stå upp för det beslut som FN:s generalförsamling fattar om att en blockad är ett hinder för att bidra till ökad demokratisering av Kuba.

Men, som Rothenberg nämner, vi får ändå inte blunda för de brott som regimen begår.

Att säga hela tre positiva saker om EU är otroligt svårt, fru talman, för mig som har jobbat både i EU och med EU-frågan under lång tid.

Jag tycker att det Rothenberg sa om problemen med EU:s framtidskonferens var en fantastisk del av hans anförande. Jag är själv väldigt nöjd med att jag som enda ledamot stod upp mot framtidskonferensen och sa: Det här kommer att bli dåligt; det kommer att bli skit. Därför borde man arrangera detta på ett annat sätt.

Men det finns bra saker: Vi kommer närmare varandra, och vi står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och en fredligare värld.

Fru talman! Det blev väldigt slarviga anteckningar här, men jag ska nog spara dem och sätta upp på kylskåpet hemma i köket som ett minne av Håkan Svennelings vurm för Europeiska unionen.

Men tillbaka till Kuba. USA:s, som Håkan Svenneling säger, imperialistiska blockad har pågått sedan 60-talet. Ja - och den kubanska kommunistiska regimen har också funnits sedan 60-talet. Det är inget som hindrar att den kubanska kommunistregimen faktiskt tar sitt förnuft till fånga och genomför demokratiska förändringar av detta totalitära och numera efterblivna land. Det är efterblivet ekonomiskt, kulturellt, socialt och demokratiskt - ja, när det gäller allt, tyvärr. Det är inget som hindrar dem från detta. Men det kan ju omöjligen vara USA:s fel att den kommunistiska regimen i Kuba består.

När vi förordar att vi ska ge en chans till dialog med Kuba med förhoppning om att viss förändring ska kunna komma till stånd är det ändå detta som är det viktiga, som vi i alla andra sammanhang talar om: att ha en dialog, även om det är med Ryssland eller andra totalitära regimer. Det är viktigt. Men det ska också finnas en gräns när den dialogen upphör; det har vi varit väldigt tydliga med i det sammanhanget.

Världen har fortfarande alldeles för mycket av kommunism. Jag hoppas att den här reservationen inte är en fortsatt kvarleva av Vänsterpartiets kommunistiska arv. Che Guevara oss väl om så vore fallet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Tack för god kamp och alla goa debatter, herr Svenneling!

Fru talman! Det finns få politiker som är så laturgenta som Hans Rothenberg. När jag var ung politiker i Vänsterpartiet fick Hans Rothenberg stort genomslag i den breda vänstern när han häcklades på vänstersajten alliansfritt.nu, som startades som ett motdrag vid Fredrik Reinfeldts maktövertagande.

Vad var det då som fångade vårt intresse? Jo, det var ju Rothenbergs förmåga att blanda gindrinkar, eller free martinis, samtidigt som han pratade politik. Han var helt enkelt en early adopter när det gällde att göra politik tillgänglig i internets tidevarv, långt innan sociala medier blev en del av allas vår vardag. Och, fru talman, jag kan intyga att Rothenbergs gindrinkar är välsmakande!

För egen del är mina starkaste minnen från riksdagen mina och Rothenbergs debatter om handelspolitik i näringsutskottet under förra mandatperioden. Det var inte bara Kuba och kommunism som var favoritämnena. Särskilt handelsavtalen TTIP och Ceta var favoritintressen för oss båda, och jag skulle tippa att vi var de mest belästa i hela Sverige när det gäller de avtalen.

I annars ganska halvsömniga debatter kunde ett replikskifte mellan Rothenberg och Svenneling få åhörarna att vakna till. Jag minns den gången en kollega bildsatte det hela med eld runt oss båda. Det var verkligen en talande beskrivning.

Fru talman! En har alltid en speciell relation till sina politiska motståndare, och jag kommer verkligen att sakna den genuina Göteborgshumorn i korridorerna, på resorna och på utskottsmötena. Det är inte för inte som Moderaterna är det parti som oftast har sagt Göteborg i riksdagens talarstol.

Nu är det dags att vända hem till din älskade hemstad. Pendlandet på ibland väldigt försenade tåg är till ända. Du har gjort din samhälleliga plikt, men jag tror att du kommer att fortsätta sprida din goda blandning av liberala och konservativa politiska idéer, gärna i form av en drink. Det är att vara laturgent på riktigt, det!

Fru talman! Den 26 januari hölls den EU-politiska debatten här i kammaren. Ryssland hade flyttat fram sina positioner men ännu inte startat ett fullskaligt invasionskrig mot Ukraina. EU kändes ganska trött, och den svenska regeringens inställning till EU kändes ungefär lika trött.

EU:s arbete hade under två års tid i mångt och mycket handlat om hanteringen av covid-19-pandemin - om vaccin och återhämtningspaket. Det rådde fortsatt oenighet om migration. Och det var ständig kamp med Polen och Ungern om rättsstatens principer.

Lite mer än hundra dagar in i Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina kan vi konstatera att EU ändå tog sig samman och kom samman. EU kom samman på ett sätt som har förvånat inte bara oss själva utan troligtvis också Vladimir Putin - vapenleveranser och humanitärt stöd till Ukraina och historiskt hårda sanktioner gentemot Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Vi är nu inne på det sjätte sanktionspaketet, som det visserligen satt långt inne att enas kring, för det är naturligtvis enklare att fatta beslut som får stora konsekvenser för Ryssland men inte för oss själva. Men den punkten är förbi. Om man menar allvar med att tömma Putins krigskassa måste sanktioner till som också slår hårt mot enskilda EU-länder. Vägen till ett oberoende av den ryska oljan och gasen får naturligtvis stora konsekvenser. Trots detta gäller det att fortsätta med den hårda linjen.

Därför är det lite svårt att förstå att Macron och Scholz börjar varna för risken att Ryssland förödmjukas. Det är en linje som är väldigt svår att sympatisera med i det skede vi befinner oss i. Nu får vi se vilket Rysslands nästa drag blir i fråga om oljan. Om Putin säljer den del som EU stoppar till andra intressenter har vi inte lyckats med det centrala: att tömma krigskassan.

Fru talman! Kopplat till pandemin och EU:s förmåga att stå emot framtida kriser tog diskussionen om strategisk autonomi fart under 2021. Det är absolut rimligt att identifiera områden där beredskapen och den samlade motståndskraften behöver stärkas. Tänk exempelvis om EU aldrig hamnat i sitt osunda energiberoende!

Men EU:s autonomi stärks inte av isolering och protektionism. Öppenhet, internationella relationer och frihandel är fortsatt en förutsättning för EU:s konkurrenskraft såväl som för dess motståndskraft.

Medan EU tappade i konkurrenskraft under 2021 fortsatte däremot Kina att flytta fram sina positioner och därigenom öka sitt globala inflytande. Vi såg dessutom under förra året hur Kina utövade påtryckningar på Litauen genom att blockera landets exportvaror när Litauen som första EU-land lät Taiwan öppna ett representationskontor under namnet Taiwan snarare än Taipei Mission. Det var en konflikt som blev en angelägenhet för hela Europeiska unionen, och EU måste fortsätta att visa att inget enda EU-land står ensamt mot auktoritära påtryckningar.

I EU:s närområde på västra Balkan har Kina investerat miljarder i infrastruktur och gjort direktinvesteringar i de sex länder som aspirerar på EU-medlemskap. Särskilt nära band har knutits med Serbien, vilket inte minst var påtagligt när landet blev ett av de första att ta emot kinesiskt vaccin under pandemin. Flera av länderna är också en del av den nya Sidenvägen, Kinas gigantiska och långsiktiga infrastrukturprojekt. När det gäller Kina ser vi naturligtvis samma mönster som i andra delar av världen, exempelvis i Afrika, det vill säga stora lån till stora infrastruktursatsningar utan krav på reformer.

Under EU-toppmötet i oktober gjordes ett försök att revitalisera EU:s relationer till länderna på västra Balkan. Det var viktigt. Balkan har ibland lite slängigt refererats till som EU:s stökiga bakgård som måste hållas efter bättre för att problemen inte ska spilla över. Här är det tydligt att EU har andra intressen än övriga när det gäller krav på rättsstatliga och demokratiska reformer. Men vi ser tilltagande nationalistiska strömningar, och länder såsom Ryssland och Kina har inte alls något emot att befolkningen känner frustration och delvis börjat vända EU ryggen. Det är av största vikt att vi knyter länderna på västra Balkan närmare oss. Den plats som inte vi tar kommer någon annan att ta. Det uppstår aldrig vakuum i utrikespolitik.

Fru talman! När vi blickar tillbaka på 2021 är det uppenbart att i skuggan av pandemin ökade oron i vår omvärld. Rysslands vapenskrammel vid den ukrainska gränsen ser vi resultatet av nu. Utvecklingen i Belarus, med regimens flygplanskapning och utnyttjandet av migranter för att destabilisera och skapa oreda vid EU:s yttre gränser, är ytterligare exempel på allvarliga händelser för det europeiska säkerhetsläget under föregående år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

För att EU ska klara av att agera samlat i en minst sagt orolig tid krävs det också reformer. Många aspekter av utrikesfrågorna innehåller i dag krav på enhällighet bland medlemsländerna, vilket begränsar EU:s möjligheter att agera. Det finns ett förslag från EU-kommissionen om att minska möjligheten till enskilda länders veto, bland annat när det gäller mänskliga rättigheter. Vi vill att Sverige agerar kraftfullt för att ett sådant förslag genomförs.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 11 under punkt 8 om beslutsordningen i utrikes- och säkerhetspolitiken.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag ändå blicka lite framåt. Det är ju valår. De partier som kommer i regeringsställning när väljarna har sagt sitt är de som ska sitta vid förhandlingsbordet i Europeiska rådet. Då spelar det roll vilka visioner och vilket driv man har. Det är helt nödvändigt att de som leder Sveriges EU-arbete kommer in tidigt i processer, så tidigt att de själva är med och sätter agendan. Att Sverige ska säga nej till dåliga förslag är självklart. Men för att kunna säga ja till bra förslag, politik som är bra för Sverige och för resten av EU, måste vi ha visioner och målsättningar. Denna mandatperiod har vi haft en regering som helt enkelt alltför ofta varit sena på bollen och alltför ofta agerat röstboskap i stället för spjutspets. Vem som sitter i regeringen och leder EU-arbetet, när vi nu dessutom ska leda arbetet under en ordförandeskapsperiod, spelar roll.

(Applåder)

Fru talman! Det har redan konstaterats i denna debatt att hela EU:s verksamhet under 2021 är ett lite för stort område för att täckas in här. Men på grund av det tänkte jag på förhand be att få ursäkta mig för att jag inte kommer att ta upp alla saker som finns i detta betänkande. Vi står såklart bakom alla våra reservationer. Men jag skulle faktiskt vilja uppehålla mig vid det som jag menar är den enskilt viktigaste frågan, även om det såklart finns många viktiga frågor för EU.

Det är helt uppenbart att vi behöver ett fördjupat europeiskt samarbete för att fortsätta sprida demokrati och se till att värna mänskliga rättigheter. Vi behöver ett fördjupat europeiskt samarbete för att fortsätta att stärka den fria handeln i världen och se till att välståndet ökar och lyfta människor ur fattigdom. Det behövs ett fördjupat och stärkt EU-samarbete för att rädda oss människor från klimathotet. Det är helt uppenbart.

Men den enskilt viktigaste frågan i vår tid är kriget i Ukraina och hur vi hanterar Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Här i Sverige har det varit väldigt mycket fokus på vapenleveranser. Det kan man förstå. Sverige är ett land som inte brukar leverera vapen till andra länder på det sätt som vi har gjort till Ukraina. Men faktum är att de vapenleveranser som vi har gjort har varit pinsamt små. Dessutom har det varit alldeles för lätta vapen, inte tillräckligt tunga. De har inte fullt ut responderat till de behov som Ukraina har. Det bör vi kritisera.

Det är klart att EU också borde kunna göra mycket mer. Det handlar såklart om att det försvarskrig som Ukraina bedriver för att kämpa mot den ryska invasionen är ett försvarskrig för hela Europa och för hela den demokratiska världen. Det är inte Ukraina som är under angrepp, men det är Ukraina som får ta skadorna. Det är alla vi européer och alla vi demokrater som är under angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Jag var i förra veckan i Ukraina och besökte både Kiev och ett antal förstäder. Vi här i Sverige har kunnat läsa om städer där fruktansvärda krigsbrott och folkmord har begåtts. En av dessa städer som man har kunnat läsa om i Sverige är Irpin. Det är en stad där ungefär 40 procent av byggnaderna är sönderbombade och där hundratals människor har mördats. Människor har inte bara dött i strider utan mördats under ockupation.

Ukrainarna kallar Irpin för Kievs sköld. Irpin var nämligen en av de städer där man lyckades hålla undan ryssarna från att ta sig genom Irpin och in i Kiev. Hade Ryssland gjort det hade kriget riskerat att gå mycket illa, ännu mer illa än det har gått.

Jag tycker att man skulle kunna kalla Irpin för inte bara Kievs sköld utan faktiskt hela Europas och hela den demokratiska världens sköld. Det som de människor som försvarade Irpin gjorde var faktiskt inte bara att försvara Kiev och att försvara Ukraina utan det var att försvara också oss här i Sverige, alla vi som är demokrater och alla vi som är européer.

Fru talman! Vi har sagt flera gånger att det behöver skickas mer vapen. Detta börjar bli lite uttjatat, men det är sant. För utan tyngre vapen och utan fler vapen kommer det att vara mycket svårt för Ukraina att kunna fortsätta vara hela Europas och hela den demokratiska världens sköld. Då brukar det låta i debatten: Tänk om vi riskerar vår egen försvarsförmåga för att vi behöver vapen här hemma.

Det är bara det att det inte finns någon motsättning. Det är verkligen så, fru talman, och det är inte bara retorik, att varje gång som Ukraina ser till att till exempel oskadliggöra och spränga en rysk stridsvagn där blir det en rysk stridsvagn mindre som kan angripa oss här. Det som Ukraina gör är väldigt konkret också ett försvar av Sverige. Nästan alla ryska trupper som tidigare, före kriget, utgjorde ett direkt hot mot Sverige och som fanns i vårt närområde har blivit dödade i Ukraina i försvarskriget. Det är helt uppenbart att när vi skickar vapen dit och när Ukraina strider för sitt land där försvarar de också Sverige mycket direkt och mycket konkret.

Fru talman! Jag säger detta eftersom jag tycker att det är viktigt: Även om EU har gjort mycket bra finns det också mycket vi behöver göra mer av. En sådan sak, som finns i det här betänkandet, handlar vår reservation nummer 6 om. Man ska komma ihåg att de här sakerna skrevs innan den fullskaliga invasionen, men det reservationen handlar om är aktuellt nu också. Den handlar om att vi behöver ha en särskild färdplan för att Ukraina snabbt ska kunna bli ett EU-medlemsland.

Det är helt sant att det finns inhemska problem i Ukraina som måste lösas för att man ska kunna bli ett EU-land fullt ut, och det är också ukrainarna helt och hållet medvetna om. Jag har träffat ukrainare i Kiev, höga politiska ledare, som har redogjort mycket väl för de problem man behöver lösa för att kunna bli ett EU-medlemsland på riktigt. Man har en lång väg att vandra.

Nästa vecka kommer EU-nämnden och riksdagen att diskutera Ukrainas EU-medlemskapsansökan och landets möjliga kandidatstatus. Jag hoppas verkligen att riksdagen kommer att ställa sig bakom förslaget att ge Ukraina kandidatstatus, för det vore en mycket välbehövlig och välkommen signal både till Moskva och till de ukrainare som just nu kämpar för de värderingar som vi européer faktiskt har gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Den särskilda färdplan som vår reservation handlar om går ut på att ge kraftfulla stöd till Ukraina för att landet ska kunna genomföra alla de reformer och den uppbyggnad som behövs för att landet ska kunna bli ett EU-land. Då är det också bra om Ukraina är ett kandidatland, och därför är de här två sakerna väldigt bra tillsammans. Är Ukraina ett kandidatland är det enklare att göra de här investeringarna tillsammans. Jag tror att vi kommer att behöva en Marshallplan för återuppbyggnaden av Ukraina.

Detta är också en del av kriget, för Ryssland måste lära sig. Ryssland och alla andra länder som skulle kunna ägna sig åt den här typen av invasionskrig måste förstå att det inte fungerar att göra så här i vår demokratiska värld. Ur det perspektivet är återuppbyggnaden, kandidatstatusen och en särskild färdplan för Ukraina en del av försvaret av Europa och våra värderingar. Vi måste nämligen se till att Ukraina vinner kriget, fru talman, och vi måste se till att Ryssland förlorar kriget.

Vi måste se till att Ryssland förlorar kriget politiskt, så att Putin och alla andra makthavare och direkt och indirekt ansvariga ställs inför rätta och fälls. Vi måste se till att Ryssland förlorar kriget ekonomiskt - att ekonomin slås sönder, så att man inte får för sig att man kan göra på det här sättet och komma undan med det. Vi måste se till att Ryssland förlorar kriget kulturellt; Putin bär såklart hela ansvaret, men även idéer, idéströmningar och tankefigurer - idéer om kultur och historia - har självklart lett fram till det här kriget. Därför måste vi också vinna kriget kulturellt - och såklart militärt.

Fru talman! Jag är medveten om att jag har överskridit min talartid, men jag tyckte att det var viktigt att säga de här sakerna. Förutom att yrka bifall till vår reservation nummer 6 om en färdplan för Ukraina och förutom att uppmana riksdagen att ställa sig bakom förslaget att ge Ukraina status som kandidatland - jag tror att det är mycket viktigt - vill jag avsluta med en kort mening som jag såg när vi stod i Irpin och såg de sönderbombade husen.

I dessa hus hade ryssarna lämnat minerade kylskåp, minerade ugnar och minerade vardagsprylar som leksaker och gosedjur. Ovanför ett utbränt fönster till vad som uppenbart var ett barnrum - det hade tapeter med färgglada figurer - hade någon klottrat: Make Europe, not war. Det tycker jag att vi ska ta med oss.

Fru talman! Klimatkrisen innebär redan nu extremväder, torka, svält och att människor tvingas på flykt. Nivåerna av koldioxid i atmosfären är högre än vad de varit på 4 miljoner år. Vi står också inför en fruktansvärd global svältkatastrof, bland annat på grund av höjda vetepriser i spåren av Rysslands olagliga invasion av Ukraina.

Nu om någonsin krävs global solidaritet, bättre beredskap, motståndskraftiga samhällen och satsningar på hållbar utveckling. Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga och kräver en kraftfull klimatpolitik och globalt samarbete.

På en begränsad planet kan en växande befolkning inte förbruka naturresurser och belasta miljön på samma sätt som människor i rika länder har gjort hittills. Större påfrestningar på miljön tillsammans med konkurrensen om mark, vatten och andra resurser ökar sociala spänningar och kan bidra till fler konflikter både inom och mellan länder. Det konventionella säkerhetstänkandet måste därför utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Samarbetet i EU är vår bästa chans att lyckas med den gröna omställningen i Europa och dessutom ha en ledande röst i det globala arbetet för att rädda klimatet. Vi kämpar för en solidarisk och rättvis omställning där politiken är i linje med vad vetenskapen kräver. Vi vet att det krävs ett skärpt skydd av natur och hav för att rädda den biologiska mångfalden, och vi måste göra det enklare att åka tåg i Europa. EU:s energipolitik måste ställas om radikalt för att vi inte ska svika kommande generationer.

Vi gröna vill också se ett öppet och humant Europa där saker som demokrati, yttrandefrihet och alla människors rätt att tro och älska utan rädsla eller förbehåll är fredade och självklara. Vi kämpar för att EU-samarbetet ska bygga på solidaritet. Människor på flykt ska kunna ta sig till Europa på lagliga och säkra vägar för att söka asyl och finna en fristad.

I dag hotas detta Europa av polarisering, hat och extremism. Europaparlamentet är vår bästa arena för att bekämpa dessa krafter med demokratiska medel. Vi kämpar mot de antidemokratiska krafter som har fått fäste i länder som Polen och Ungern och använder vår makt i EU för att värna EU:s grundläggande värderingar. Vi sätter press på de makthavare som utmanar rättsstatens principer.

I dag debatterar vi regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2021 och alla de motionsyrkanden kopplade till detta som har väckts under allmänna motionstiden med mera. Under de senaste åren har EU-samarbetet prövats, inte minst mot bakgrund av pandemin och de utmaningar som den har medfört för våra samhällen. Nu senast har självklart Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina visat hur viktigt det är att EU kan agera enigt och kraftfullt.

Vi har kunnat komma överens om stödpaket till Ukraina och om viktiga sanktioner mot Ryssland. Samtidigt fortsätter EU:s import av rysk olja och gas, och även om EU:s medlemsstater till slut lyckades enas om att importen av olja ska ha minskat med 90 procent vid slutet av året finns det flera kryphål för medlemsstater. Beslutet innebär också att vi fortsätter importen fram till dess - och att importen av gas fortsätter längre än så.

Så länge detta fortsätter innebär det att EU finansierar Rysslands aggression i Ukraina. Det duger inte. Vi måste snabbt ställa om till förnybart i hela EU och upphöra med beroendet av fossil energi som göder auktoritära regimers intressen och krigskassor. Det förnybara är det överlägset bästa både klimatmässigt och säkerhetsmässigt.

I början av förra året klubbades EU:s klimatlag igenom. Vi gröna röstade faktiskt nej. Det finns flera delar av lagen som vi välkomnar, men det övergripande målet är långt ifrån vad vetenskapen säger krävs för att det ska vara i linje med Parisavtalets mål. Ett nettomål om att till 2030 minska utsläppen med 55 procent jämfört med 1990 är för lågt. Lagen sätter framför allt de övergripande målen, och det är i den skarpa klimatlagstiftningen som den verkliga klimatförbättringen kan säkerställas.

Därför välkomnade vi gröna det klimatpaket, Fit for 55, som EU-kommissionen presenterade förra sommaren. All relevant lagstiftning inom klimat-, energi- och transportområdet skulle vässas till det yttersta. Lyckas detta har EU en chans att överträffa sina klimatambitioner och leva upp till Parisavtalets mål. Det var med den utgångspunkten vi gick in i förhandlingarna om Fit for 55.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Klimatkrisens effekter visar sig allt tydligare - asfalten smälter, fåglar faller från himlen och människor dör av värmen i Indien. Dessutom har de höga elpriserna visat på de sociala effekterna av Europas farliga beroende av fossil energi, och Rysslands aggressiva och orättfärdiga invasionskrig har visat på faran med att vara beroende av diktaturer.

Trots det har vi gröna i EU-parlamentet mött starkt motstånd från den liberala och den konservativa gruppen under förhandlingarna om Fit for 55. De ambitioner som förhandlats fram omkullkastades i förra veckans omröstningar i EU-parlamentet. I stället för att stå upp för den uppgörelse om utsläppshandelssystemet som fanns valde de liberala och de konservativa att lämna den och förlita sig på politiskt stöd från extremhögern för att få igenom sin konservativa politik. Det duger inte.

ETS-reformen, som ingår i Fit for 55, handlar om hur utsläppen i EU om sju och ett halvt år ska ha minskat med 55 procent jämfört med basåret 1990 och är en av de tyngsta produkterna för att åstadkomma detta. Nu är det väldigt viktigt att det som ska fortsätta att förhandlas i Europaparlamentet faktiskt blir någonting som är bättre än vad vi ser i dag. Det är oerhört viktigt att regeringen fortsätter att driva på i klimatfrågan och driver den hårdare än vad vi har sett hittills, eftersom det inte har lett fram till någonting.

En grön politik är en politik som förvaltar de globala gemensamma nyttigheterna, som råvaror, energi, livsmedelsförsörjning och vatten. En grön samstämmig politik har fokus på att säkra miljön och hejda klimatförändringarna. Den bidrar till rättvis handel och finansiell stabilitet utan illegala finansiella flöden, skatteflykt eller korruption. Den stöder tekniska och sociala innovationer med utgångspunkt i principen om hållbarhet, mänskliga rättigheter, transparens och ansvarsutkrävande.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 19.

Fru talman! Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2021 till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

I skrivelsens inledande avsnitt redogör regeringen för hur pandemin och hanteringen av dess effekter fortsatte att prägla verksamheten inom EU under 2021. Det handlade om att skapa förutsättningar för en bred vaccinationstäckning inom EU och en rättvis global tillgång till vaccin genom Covax, införandet av digitala covidbevis och etableringen av en ny EU-myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.

Den ekonomiska återhämtningen stöddes genom faciliteten för återhämtning och resiliens i enlighet med de nationella program som medlemsstaterna utarbetat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Andra framträdande frågor under året var bland annat klimatet, migration och asyl, relationerna med Storbritannien och kampen mot organiserad brottslighet.

Utskottet konstaterar att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform och att svenska ståndpunkter genom EU kan få genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt.

Utskottet vidhåller att EU ska vara en stark röst för frihet och en stark kraft för fred. EU behöver stå upp för demokratin, för rättsstatens principer och för de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet var de än hotas.

Sverige har ett ansvar för att i europeisk samverkan bidra till fred, säkerhet och utveckling såväl i närområdet som globalt. Ett starkt samarbete inom Europa med EU som kärna är alltjämt avgörande för den gemensamma svenska och europeiska säkerheten. Behovet av att värna och stärka sammanhållningen, samarbetet, solidariteten och integrationen inom EU har blivit ännu tydligare genom Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga angrepp på Ukraina.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande UU10.

Fru talman! I en orolig omvärld står Europeiska unionen stark. Det var många, kanske särskilt Vladimir Putin, som överraskades av hur snabbt och kraftfullt EU:s medlemsstater gemensamt kunde bemöta Rysslands anfallskrig. Omfattande sanktionspaket har införts. Enorma stödinsatser - också militära sådana - har kommit Ukraina till del. Kriget har visat den enighet och den styrka som går att finna i EU-samarbetet.

Vad som sker i Europeiska unionen är i många avseenden helt avgörande för oss i Sverige. Fördelarna med medlemskapet har blivit ännu tydligare nu, och jag gläds verkligen över att det i vår befolkning aldrig tidigare har funnits ett så starkt stöd för vårt engagemang i unionen som just nu. Detta gör det ju ännu mer angeläget att delta i det här samarbetet fullt ut.

Som EU-minister försöker jag att bidra till att driva den aktiva och konstruktiva EU-politik som vår regering står för. Jag menar att det ligger i alla svenska medborgares intresse att vårt land är en positiv och framåtblickande kraft i det här unika samarbetet. Att se varje förhandling som en möjlighet att åstadkomma lösningar som inte bara är bra för oss här i Sverige utan också för alla EU:s medborgare är ett verkligt framgångsrecept.

Fru talman! Som Hans Rothenberg påminde om blir Sverige ordförande i EU:s ministerråd den 1 januari 2023. Det är ett stort och viktigt uppdrag. Det gör att vi ännu mer kan bidra till att stärka den union som betyder så mycket för oss.

Jag var här i kammaren för två veckor sedan och talade om vad ordförandeskapet kan komma att innebära, så jag ska inte orda så mycket mer om det nu. Jag vill ändå säga hur välkommet det är att många av riksdagens partier verkar kunna acceptera den övergripande politiska inriktning för ordförandeskapet som jag redovisade då. Vi må tycka olika i många sakfrågor, och det kommer vi säkert att fortsätta med, men jag tror att det är bra för Sveriges intressen om så många partier som möjligt i den här kammaren står bakom ramarna för Sveriges ordförandeskap.

Jag hoppas att detta samförstånd kan bestå också över den kommande valrörelsen. Jag hoppas att vi här i dag som verkligen tror på styrkan i Europeiska unionen och som tror på vikten av ett tätare samarbete tillsammans kan stå upp för att säkerställa att Sveriges positiva, konstruktiva och samarbetsinriktade linje i EU-politiken ligger fast, oavsett vilka uppgörelser vi kan känna oss manade att göra i förhandlingarna efter valdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Det är som bekant i september som svenska folket går till val. Alla val är viktiga, men jag tror inte att jag kan minnas något som har känts så angeläget som just det som sker den 11 september.

Sverige står ju inför enorma samhällsproblem. För att tackla dem krävs det en tydlig inriktning på politiken. Vår statsminister Magdalena Andersson har pekat ut en sådan riktning. Den består, vilket jag tror att kammaren är väl bekant med, av tre prioriteringar där politiken måste kliva in. Detta är politikområden där samhället har brustit hittills.

Dessa prioriteringar har upprepats ofta, men jag gör det gärna igen. Prioriteringarna är att bryta segregationen och brottsligheten, att driva på för klimatomställningen och att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Det här är grunden för regeringens politik. Det är samma politik som vi socialdemokrater nu går till val på och en politik som jag tror att många svenskar kommer att känna igen sig i.

Detta är förstås nationella prioriteringar; de handlar om att lösa problem här i vårt land för svenska medborgare. Men vi kan ju inte lösa alla dessa problem själva, hur gärna vi än vill. Det krävs samarbete med andra. Därför är det helt naturligt att arbeta med det här också på EU-nivå. Det är därför jag tar upp dessa prioriteringar i den här debatten. Det är ju alltmer uppenbart att EU-politiken hänger ihop med inrikespolitiken och inrikespolitiken med EU-politiken.

Fru talman! Regeringens första prioritering, att bryta segregationen och brottsligheten, är förstås ett oerhört angeläget åtagande. Det har hänt någonting i vårt land. Det har vuxit fram någonting som närmast kan beskrivas som parallella samhällen. Det är områden där alldeles för få arbetar, alldeles för få talar svenska och alldeles för få inkluderas i vår samhällsgemenskap. Detta är segregation, och den är farlig. Den är en grogrund för utanförskap och kriminalitet.

Vårt land plågas i dag av våldsam brottslighet, skjutningar, sprängningar och yrkeskriminellas förakt för människoliv. Det är förfärligt. Den våldsvåg som vi ser i vårt land har ofta sitt ursprung i organiserade grupperingar och hänsynslösa gäng som skor sig på andras lidande. Vi vet att de här gängens kriminella verksamhet ofta sträcker sig över nationsgränserna. Vapenhandel, narkotikasmuggling och trafficking är viktiga inkomstkällor för dessa brottslingar.

Vår bästa chans att stoppa det här är internationellt samarbete över gränserna. Det finns många goda exempel på hur de samarbeten som finns på EU-nivå gång på gång levererat resultat i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det handlar om samarbete mellan polismyndigheter och rättsväsenden runt om i medlemsstaterna men också om det som görs av EU:s egna myndigheter: Europol, Eurojust och så vidare. Det är precis så här, tror jag, som de gränsöverskridande problemen bäst hanteras: genom de gränsöverskridande lösningarna.

Fru talman! Den andra prioriteringen är att driva på klimatomställningen. Att stoppa klimatkrisen är, som Maria Ferm så tydligt beskrev det, en av vår tids allra största existentiella frågor. Effekterna av att inte agera snabbt nu är både skrämmande och uppenbara. Vi ser skogsbränder. Vi ser översvämningar. Vi ser torka. I spåren av detta ser vi förödelse, hungersnöd och konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Nu måste vi göra allt som står i vår makt för att förhindra det här. För mig handlar det ytterst om att se till att den här planeten förblir beboelig för framtida generationer. Klimatkrisen är kanske det tydligaste exemplet på en verkligt gränsöverskridande kris som bara kan lösas med samarbete. Här är Europeiska unionen vårt främsta verktyg. EU kan också gå främst i den enorma omställning som måste göras i hela världen.

Mycket har gjorts, men det behöver göras mer. Därför är de EU-förhandlingar som just nu pågår om konkreta skärpningar av klimatlagstiftningen så oerhört viktiga. Det handlar inte i första hand om uppoffringar. Det handlar inte minst också om de fantastiska möjligheter som omställningen ger.

Det är många länder som tittar på Sverige och våra exempel på hur den gröna omställningen kan användas för att skapa tusentals gröna nya jobb. Det är rätt talande, till exempel, att två av de sju stora klimatprojekt som fått finansiering från EU:s innovationsfond är svenska projekt: Hybrit i Norrbotten och Stockholm Exergi. Den här gröna industriella revolutionen är något enastående, inte bara för att ställa om vårt samhälle till klimatneutralitet utan också för att skapa de nya gröna jobben i hela landet och förhoppningsvis i hela unionen.

Fru talman! Den tredje prioriteringen är att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Det svenska välfärdssystemet är uppbyggt efter många år av mödosamma ansträngningar och är något som jag tror att många människor är stolta över. Därför är det tragiskt att se de sprickor som nu uppstått. Barn får inte den skolgång som de har rätt till, då privata vinstintressen går före kunskap. Sjuka får inte den vård de behöver, då kortsiktiga besparingar fått gå före långsiktiga investeringar. Äldre får inte den omsorg de förtjänar, då nedskärningar och skattesänkningar har fått gå före nödvändiga satsningar. Så där ska vi inte ha det.

Det är givetvis så att välfärdspolitiken är någonting som vi sköter själva. Det ska vi fortsätta göra här i vårt eget land. Det är verkligen inte upp till EU att bestämma hur den svenska skolan, sjukvården eller äldreomsorgen ska fungera.

Men en förutsättning för att välfärden över huvud taget ska finnas och kunna utvecklas är att vi har en stark och livskraftig ekonomi. Där är det europeiska samarbetet helt centralt. Ta bara den inre marknaden, detta fantastiska regelverk som gör det möjligt att fritt byta varor och tjänster mellan alla EU:s medlemsstater! Utan den inre marknaden och utan EU skulle vi inte ha de ekonomiska förutsättningarna för en verkligt stark svensk välfärd. Därför verkar regeringen även fortsättningsvis för att stärka den inre marknaden, för att stärka EU:s konkurrenskraft och de europeiska ländernas möjligheter att hävda sig på den internationella arenan, för att skapa jobb och för att bidra till den gemensamma välfärden.

Fru talman! Grunden för den politik som vi socialdemokrater vill driva är att leverera konkreta lösningar som gör skillnad i människors vardag. Där är EU-politiken inget undantag. EU-politiken och inrikespolitiken hör ihop. Regeringen vill därför förstås fortsätta att driva en aktiv och konstruktiv politik på EU-nivå för att bekämpa den organiserade brottsligheten, för att driva på klimatomställningen och för att skapa resurser för välfärden. Det handlar om att göra både det som är bäst för EU och det som är bäst för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! När det gäller Hans Dahlgren är det ibland lite svårt att ta replik. Ofta har vi en ganska god samsyn inom de frågor som vi har gemensamma. Sedan kommer det en del utläggningar om vinster i välfärden och så vidare - de där socialdemokratiska hygienfrågorna som måste tas upp under varje debatt. Men jag tänkte lämna dem vid sidan av och fokusera på det som det här handlar om: EU och Europas framtid.

Ministern nämnde i slutet av sitt anförande hur viktigt det är att vara konkurrenskraftig. Detta är någonting som är essentiellt för EU:s framtid. Konkurrensen där ute är stenhård. De asiatiska länderna är vida överlägsna i dag när det gäller kunskapsbildning, utbildning, forskning och innovation. Även USA ligger väldigt långt framme. Europa har mycket att hämta in.

EU:s framtida utveckling är beroende av konkurrenskraft och tillväxt. Det är det som skapar möjligheterna att klara klimatutmaningarna och miljömålen. Allt annat är beroende av att vi står oss i den internationella konkurrensen. Annars är det någon annan som springer före. Då får vi inte de produkter och tjänster sålda som är så viktiga för att bygga våra EU-länders styrka och den samlade unionens kraft.

Här skulle jag vilja höra: Var i värdekedjan sätter Socialdemokraterna och regeringen detta? Vad är viktigast att driva på för? Om ni blir kvar i regeringsställning, hur kommer ni att driva de här frågorna under ordförandeskapet 2023?

Fru talman! Hygienfråga eller inte - jag menar att de inrikespolitiska frågorna också är centrala för oss att driva på EU-nivå och vice versa.

Till Hans Rothenbergs frågor! Vi sätter frågorna om EU:s konkurrenskraft och möjligheten att skapa nya jobb, som Hans Rothenberg så vältaligt beskrev, mycket högt på vår dagordning. De står med bland de fem övergripande prioriteringar som vi resonerade om här i kammaren för ett par veckor sedan och som vi tycker skulle vara bra.

Jag uppskattar verkligen att Moderaterna och säkert även flera andra partier står upp för detta som en viktig del i ordförandeskapet. Oavsett om den ena eller den andra sidan får ansvaret för regeringen efter valet har vi därmed säkerställt att det här är en fråga som kommer att bli central under vårt ordförandeskap.

Skulle den här regeringen få fortsätta att ha ansvaret är jag säker på att vi kommer att utnyttja alla möjligheter, till exempel genom att under det ekonomiska vårtoppmöte som planeras till mars 2023 ha ett toppmöte just om konkurrenskraft och den inre marknaden. Det finns alla möjligheter att engagera även de andra europeiska ledarna i gemensamma ansträngningar för att undanröja handelshinder och fortsätta att driva på så att vi får större genomslag för frihandel och för den inre marknaden när det gäller servicesektorn och det digitala utbytet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Låt oss ändå prata lite framtidskonferens. Här har vi nästan gått i armkrok efter att från insidan ha sett hur denna konferens inte blev som vi hade hoppats. Det är också kopplat till Sveriges kommande ordförandeskap, för det finns en hel del förslag om förändringar från bland annat medborgarpanelerna och diskussionerna under framtidskonferensen, där framför allt Frankrike är pådrivande. En del av förslagen är relativt harmlösa medan andra är sådana vi inte ska sätta i verket.

Det vore intressant att höra statsrådet nämna vilka de bra förslagen är och vilka som går över den röda linje man inte ska passera. Vilka är de mindre bra förslagen som inte ska plockas upp? Och hur ska detta hanteras med tanke på det tryck som kommer att vara från de länder som har applåderat denna framtidskonferens?

Jag vill tacka statsrådet för de debatter vi har haft, som inte varit så hårda. Svenneling har varit mycket skarpare, men där har det funnits en helt annan konfliktyta. Men det har alltid varit trevligt, givande och konstruktivt. Måhända ses vi i EU-nämnden innan det är dags för valdag. Tack för gott samarbete!

Fru talman! Jag ska ge två exempel från framtidskonferensen, och jag har verkligen uppskattat den samsyn Hans Rothenberg och jag har haft alla gånger vi har diskuterat detta.

Det första exemplet som vi nog kan fortsätta resonera om och som är ett bra förslag från medborgarpanelerna är att försöka göra den europeiska utrikespolitiken lite mer spetsig, tydlig och framåtlutad och se till att vi kanske i åtminstone en del av den kan övergå till ställningstagande med kvalificerad majoritet i stället för att kräva enhällighet i varje beslut.

Ett exempel på något mindre harmlöst är alla idéer om att Europaparlamentet skulle få ett betydligt större inflytande över EU:s budget och att initiativrätten skulle överföras dit. Det är inget vi ska driva.

Jag tror att de positiva reformer vi kan göra inom unionen mycket väl ryms inom ramarna för dagens fördrag.

Jag har bara varit statsråd under en mindre del av Hans Rothenbergs 16 år i riksdagen, men låt mig ändå säga att jag har satt stort värde på de kontakter vi har haft här i kammaren, i utskottet och i EU-nämnden. Många gånger har vi haft en samsyn i flera viktiga EU-frågor, som den inre marknadens betydelse och nämnda framtidskonferens.

Nu är själva framtidskonferensen avslutad, men framtiden ligger framför oss. Framtiden ligger även framför Hans Rothenberg, och jag önskar honom allt gott framöver.

Fru talman! Låt mig ta oss tillbaka till ämnet för debatten, nämligen EU:s verksamhet 2021. Portugal inledde året som ordförandeland med att utlova fokus på ekonomisk återhämtning och en politisk knuff för att förverkliga europeiska pelaren för sociala rättigheter från Göteborgstoppmötet 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Nog blev det lite knuffar alltid, knuffar med konsekvenser för svensk arbetsmarknad och den svenska modellen. I och med överenskommelsen i förra veckan om EU:s minimilönedirektiv kan vi nog säga att Portugals knuff nu gått vidare till något som kan liknas vid ett slag mot svensk arbetsmarknad och den svenska modellen.

Regeringen har meddelat att man kommer att rösta nej till förslaget, vilket Kristdemokraterna stöder. Man säger sig dock vara ganska nöjd över att inga justeringar i svensk lagstiftning kommer att behöva göras. Men uppgörelsen innebär de facto att svensk arbetsmarknadspolitik i allmänhet och den svenska lönemodellen i synnerhet kan komma att flyttas från Sverige till EU-domstolen i Luxemburg.

I mitt huvudanförande talade jag mest om vår oroliga omvärld, men jag vill nu ta tillfället i akt att prata om en fråga som dessvärre dominerade agendan under 2021. Hur ser regeringen och statsrådet Dahlgren på att den svenska modellen kan komma att påverkas i och med domstolsbeslut?

Fru talman! Jag tackar Sofia Damm för frågan.

Det förhandlingsresultat som uppnåddes efter de diskussioner som fördes i rådet under förra hösten och sedan i trilogen med Europaparlamentet och kommissionen är utformat på ett sätt som i mycket tydligt klarspråk säger att länder som har en lönebildning baserad på kollektivavtal inte ska omfattas av skyldigheten att införa minimilöner. Det är ett så tydligt konstaterande att jag inte kan föreställa mig att EU-domstolen skulle tolka det på något sätt, alltså som att Sverige skulle ha skyldighet att införa minimilöner - särskilt som det står precis tvärtom i texten till direktivet.

Jag vågar givetvis inte förutse vad en eventuell domstolsprocess kan leda till, men det starka skälet för Sverige att rösta nej är att vi över huvud taget inte vill ha denna typ av lagstiftning på EU-nivå. Det här är inte frågor som ska bestämmas centralt, utan här ska varje land kunna bestämma självt. Vi har inget emot att andra länder inför minimilöner, men Sverige ska inte behöva göra det. Och jag menar att den tolkning som är rimlig av det förslag som nu ligger på bordet är att Sverige har ett undantag.

Fru talman! Det finns flera anledningar till att detta direktiv har blivit verklighet, men det går inte att komma ifrån att Socialdemokraternas huvudsakliga EU-politiska projekt under förra mandatperioden, det sociala toppmötet i Göteborg, spelade en avgörande roll för att detta steg har tagits. Man öppnade Pandoras ask när det gäller sociala frågor.

Jag är inte lika säker som statsrådet Dahlgren på att detta inte till syvende och sist kommer att kunna avgöras av domstol. Även arbetsmarknadsministern var väldigt säker på sin sak; detta kommer inte att påverka svensk arbetsmarknad. LO, Svenskt Näringsliv och andra organisationer har dock uttryckt farhågor. Men nu är vi där vi är, och Sverige kommer som sagt att rösta nej.

Vilka lärdomar kan man dra av att det gick som det gick? I sitt anförande talade Hans Dahlgren om vinster i välfärden och andra nationella frågor. Låt mig ge rådet att inte ta upp detta i EU-sammanhang, för det är så lätt att när man väl öppnar upp för en fråga blir det till slut lagstiftning. Det är så EU funkar. Det är en dynamisk arena, på gott och ont.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Fru talman! Jag tackar Sofia Damm för ytterligare frågor.

Jo, jag tror visst att man kan komma ifrån betraktelsesättet att detta skulle ha uppstått i Göteborg 2017. Frågan om minimilön har diskuterats inom EU mycket längre än så. Även många kristdemokratiska politiker runt om i Europa har drivit denna fråga och sett en anledning att ta initiativ också på europeisk nivå. Så här vill jag nog hävda en motsatt uppfattning. Pandoras ask var redan öppnad.

Vilka lärdomar ska vi då dra av det som har hänt? En lärdom tror jag är att det verkligen lönar sig att engagera sig i förhandlingar. Om Sverige hade suttit på läktaren och röstat nej till den allmänna inriktningen i december hade vi inte kunnat påverka processen alls. Nu har vi kunnat värna den skrivning som fanns i december från rådets överenskommelse om ett undantag för de länder som har kollektivavtalsbaserad lönebildning.

Jag vet hur många kontakter Eva Nordmark har haft och hur många kontakter som både statsminister Andersson och statsminister Löfven har haft, och jag vet vad jag själv har gjort för att försöka påverka förhandlingarna i en riktning som jag tror har gjort att vi har kunnat säkra undantaget för Sverige, Danmark och andra länder som har eller kan ha motsvarande system. Det är en lärdom som jag tycker att man ska ta med sig.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet både för att han deltar i debatten och för ett gott inlägg. Vi delar många gånger entusiasmen för det europeiska samarbetet och insikten att det är i den europeiska familjen som vi bygger vår framtid tillsammans.

Jag tror också att det är i den europeiska familjen som Ukraina har sin framtid och att det är av yttersta vikt att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget i alla dimensioner. Detta är förmodligen vår tids största ödesfråga i den europeiska kontexten. Jag har därför tre konkreta frågor till statsrådet.

Den första är varför regeringen och kanske statsrådet själv inte har varit på plats i Kiev för att visa sitt stöd sedan den fullskaliga invasionen bröt ut. Det är många andra höga politiska ledare inom EU som har varit där, och detta är också något som efterfrågas av regeringen i Kiev.

Den andra konkreta frågan är huruvida regeringen och Hans Dahlgren avser att helhjärtat stödja Ukrainas försök att bli kandidatland i EU. Jag menar att det, för att Ukraina på ett effektivt sätt ska kunna genomföra de reformer som krävs för att bli fullvärdig medlem och för att skicka signaler både till de ukrainare som just nu kämpar för sin frihet och till Kreml, är helt självklart och viktigt att Ukraina får bli kandidatland.

Den tredje konkreta frågan är huruvida regeringen anser att vapenleveranserna till Ukraina hittills har varit tillräckliga.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågorna!

Jag tror att om man frågar företrädare för Ukrainas regering om stödet från Sverige och om Sverige har kunnat visa sitt stöd kommer de att svara ja. Visserligen har inget statsråd ännu varit i Kiev, men jag ser fram emot den dag då det kommer att ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

När det gäller kandidatlandsfrågan eller frågan om hanteringen av den medlemskapsansökan som Ukraina lämnat in har unionen ett regelverk. Den ställer upp vissa villkor som behöver infrias innan man kan börja förhandla, och den ställer upp ytterligare villkor som krävs för att man sedan ska kunna bli medlem. Det är bekant, och detta regelverk ska vi hålla på. Vi ska förstås inte fiffla med det. Det är ingen som önskar det heller, inte heller på Ukrainas sida.

Det jag kan säga är att jag helhjärtat vill stödja Ukrainas möjligheter att så snart som möjligt bli medlem i Europeiska unionen. Den möjligheten finns inte i dag, med det sätt på vilket Ukraina finns, men vi ska från svensk sida göra allt vi kan för att denna möjlighet ska ges ett sådant kraftfullt stöd som Joar Forssell efterlyste i sitt inlägg tidigare. På fredag kommer kommissionen att presentera sitt förslag om hur detta ska hanteras. Då kommer vi att kunna kommentera detta mer i detalj.

När det gäller om regeringen anser att vapenleveranserna hittills varit tillräckliga har de uppenbarligen inte varit det.

Fru talman! Det faller sig så lyckligt att jag precis har varit i Ukraina och haft dessa diskussioner med företrädare för bland annat den ukrainska regeringen men också andra företrädare för olika delar av det ukrainska samhället. Min uppfattning är inte att Sverige har varit ett av de länder som har visat det tydligaste och kraftfullaste stödet för Ukraina. Det är bland annat ett problem att inget statsråd hittills har varit på besök.

Finlands statsminister Sanna Marin var nyligen i Kiev. Det är en viktig signal huruvida man åker dit eller inte. Jag skulle verkligen önska mig att regeringen bemödade sig att göra det. Hans Dahlgrens kollega utrikesministern åkte, men hon åkte inte in i Ukraina utan stannade i Polen på andra sidan gränsen. Det är klart att den signal som det skickar om man inte åker in i Ukraina är fel signal i detta läge. Vi måste visa att Ukraina är en del av vår europeiska familj. Jag vill understryka att på den fronten har stödet inte varit tillräckligt.

När det gäller kandidatansökan är det uppenbart att en kandidatstatus också skulle hjälpa till att på ett strukturerat och bra sätt möjliggöra de reformer, investeringar och så vidare som behöver göras för att Ukraina så småningom ska kunna bli ett EU-medlemsland. Det skickar signaler. Jag vill verkligen återigen understryka att regeringen bör ställa sig bakom Ukrainas ansökan om att få bli kandidatland.

Till sist gläder det mig att regeringen inte anser att vapenleveranserna hittills har varit tillräckliga. Enligt officiella siffror har ungefär fem personer i Ukraina dött under den tid som vi har haft denna debatt, i försvaret av demokrati och våra gemensamma europeiska värderingar. Jag undrar såklart vad regeringen ska göra nu för att se till att vi får leverera fler och tyngre vapen till Ukraina. Make Europe, not War, som man skrev i graffitin i Irpin när jag var där.

Fru talman! Jag tycker att Make Europe, not War är en utmärkt devis. EU är ju ett fredsprojekt, och det ska vi stå fast vid så gott vi kan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Jag ska inte undervärdera de besök som gjorts i Kiev av andra länders företrädare, men det viktigaste är det stöd som man kan ge på marken i form av ekonomiskt stöd, humanitärt stöd och militärt stöd. Där har Sverige faktiskt varit bland de ledande, med stor enighet här i riksdagen. Jag tycker inte att vi behöver skämmas över detta.

Vad regeringen gör för att förbereda ytterligare eventuella insatser på vapensidan kan jag inte gå in på. Detta får meddelas när det är färdigberett.

Fru talman! Jag tänkte inleda kvällens sista replikskifte med att prata om Turkiet. Regeringen har haft en hög svansföring i samband med att Natoansökan lämnades in. Ingenting skulle ändras i regeringens utrikespolitik avseende demokrati och mänskliga rättigheter. Nu, fyra veckor senare, kan vi konstatera att detta inte har blivit verklighet.

I fredags öppnade utrikesminister Ann Linde upp för vapenexport till Turkiet, trots att situationen för demokrati och mänskliga rättigheter knappast har förbättrats i landet. Det är en skarp förändring jämfört med att regeringen hösten 2019 var en av de starkaste förespråkarna i EU för införandet av ett vapenembargo mot Turkiet. Tyvärr blev det inte verklighet då, men regeringen gav verkligen järnet för att det skulle ske.

Nu finns en uppenbar risk för att Sveriges röst för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet tystnar inom EU, både nu under ansökningsprocessen och efter det att ett eventuellt Natomedlemskap har trätt i kraft. Hur tänker EU-ministern stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet inom ramen för arbetet i EU? Och hur ser statsrådet på Turkiets ansökan om ett EU-medlemskap och det förmedlemskapsstöd som kommer som en del av att man är ett kandidatland?

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågorna!

Förmedlemskapsstödet har vi pratat om tidigare i denna kammare. Vi har den uppfattningen att även om stödet har begränsats under senare år till följd av den negativa utvecklingen i Turkiet har de ändamål som stödet går till i dag - att främja demokrati och respekten för rättsstatens principer och mänskliga rättigheter - varit sådana att det har varit motiverat att fortsätta med den delen av stödet, just för att bidra till en utveckling i Turkiet som går åt rätt håll.

Frågan om vapenexport till Turkiet har inte direkt adresserats av utrikesministern. Hon sa i diskussionen i fredags i den nya utrikesdeklarationen att ett Natomedlemskap också kan förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk.

Kenneth G Forslund har debatterat med Håkan Svenneling tidigare i dag. ISP är som bekant en självständig myndighet som gör sina bedömningar. Det är inte omöjligt att förutse att ISP i de bedömningarna kommer att påverkas av om de länder som det handlar om ingår i samma militärallians eller inte.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Det nya förmedlemskapsstödet under den här budgetperioden är intressant på det sättet att det nu är tematik i stället för landspecifika kuvert. Jag hoppas att statsrådet tar med sig vikten av att det ska vara enkelt och transparent för oss att kunna granska vilket stöd Turkiet får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2021

Det gäller att statsrådet i de samtal han är med i tydligt påtalar bristerna i mänskliga rättigheter och att det begränsar möjligheterna för större ekonomiskt stöd till Turkiet. Det kan, som statsrådet var inne på, finnas motiverade projekt som man kan ge stöd till. Men då måste det vara väldigt specifikt. Man får i dag politiska fördelar av att vara kandidatland. Det får Turkiet genom att få delta i en del politiska möten, högnivåmöten och sådana saker.

Turkiet är ett land som har EU-sanktioner mot sig. Det får sägas vara enda Natolandet som har lyckats tillskansa sig EU-sanktioner. Det är två personer som har sanktioner mot sig för att de har hållit på med oljeborrningar på cypriotiskt territorium. Det är relativt små sanktioner får man säga med tanke på de omfattande brotten mot mänskliga rättigheter som sker och med tanke på att EU nu har lyckats samla sig om väldigt starka sanktionsregimer gentemot Ryssland, vilket i grunden har varit bra.

Man ska komma ihåg att Turkiet i princip är indraget i många svårlösta konflikter och frågor med många EU-medlemsstater och grannländer till Turkiet. Bara så sent som i förra veckan fick vi i utrikesutskottet ett brev från Cyperns talman där han uppmanade Sverige och utrikesutskottet att engagera sig i Cyperns problem med Turkiets brott mot folkrätten kopplat till det krig som var på 70-talet mellan den grekcypriotiska och den turkcypriotiska delen.

Jag hoppas att statsrådet fortsatt står upp för Sveriges tydliga kritik av både vad som sker i Turkiet och Turkiets agerande gentemot EU:s medlemsstater.

Fru talman! Jag är av den bestämda uppfattningen att den svenska regeringens starka stöd för principer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inte ska justeras till följd av att vi har ansökt om medlemskap i Nato.

Jag tar också gärna med mig Håkan Svennelings uppmaning att titta på möjligheten att ha större transparens när det gäller förmedlemskapsstödet till Turkiet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)