Sök

Valet av enskilda personers vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska ske genom listning på förhand. Listningen innebär att uppgifter om personen förs in i en förteckning över vårdcentralens patienter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande tillägg.

I dag kan personer välja och byta vårdcentral och vårdenhet utan begränsning. Personen väljer i praktiken vårdcentral vid varje tillfälle i stället för att valet sker på förhand genom att patienten listar sig där. Enligt regeringen förväntas listning på förhand ge bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet för patienten samt nödvändig stabilitet, planeringsmöjligheter och förutsägbarhet för verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Riksdagens tillägg förtydligar att listning inte påverkar personers rätt enligt patientlagen att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Enligt beslutet ska regionen vara skyldig att erbjuda ett elektroniskt system för listning av patienter genom en listningstjänst. Listning ska endast få göras hos vårdcentraler och vårdenheter som bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region. Vidare ska byte av vårdcentral och vårdenhet få göras högst två gånger under en period om ett år, om det inte finns särskilda skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för digital vård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

23

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jordbruksfrågor. Motionerna handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet och biologisk mångfald i odlingslandskapet. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

22

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Regeringen har föreslagit en ändring i regeringsformen om föreningsfrihet. Ändringen i grundlagen innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023. Eftersom förslaget gäller en ändring i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

12

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Regeringen bör skyndsamt göra nödvändiga förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar. Detta för att minska de personskador och parkeringsproblem som har ökat kraftigt i framför allt stadsmiljöer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen.

Tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade cirka 115 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 om cykelfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

8

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-30

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör vattenkraft och fjärr- och kraftvärme:

• Riksdagen kompletterar ett tidigare tillkännagivande om vattenkraft så att det görs tydligare för regeringen att både den små- och storskaliga vattenkraften ska värnas och utvecklas.
• När det gäller fjärr- och kraftvärme bör regeringen ta med frågor om beskattning, byggregler och EU-regler för biobränslen i den strategi för fjärr- och kraftvärme som regeringen aviserat i sin elektrifieringsstrategi.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när utskottet behandlade cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om energipolitikens inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, energiforskning och förnybar energi.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

32

Reservationer

70 

Anföranden och repliker

24, 110 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-29

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som handlar om lärare och elever. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser redan finns, pågående arbete och aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

23

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

För att anpassa svenska regler till EU-regler om elektroniska system för vägtullar har regeringen föreslagit flera lagändringar, bland annat i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ändringarna innebär i första hand att ett fordons passager i elektroniska vägtullssystem ska registreras. Registrering ska antingen göras genom utrustning som finns i fordonet eller att fordonets registreringsskylt läses av automatiskt. En annan ändring är att de olika aktörerna i det europeiska elektroniska vägtullssystemet får vissa nya eller ändrade skyldigheter.

Ändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om luftfartsfrågor. Detta med hänvisning till att vissa åtgärder redan har utförts och att arbete pågår med en del av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, upphandlad trafik, minskad klimatpåverkan från luftfarten och flygplatsrelaterade frågor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

24, 99 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-03-31

Regeringen har föreslagit att möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en förändring av företags ägarförhållanden ska begränsas. Möjligheten till avdrag av underskott tas bort helt om underskotten är det övervägande skälet till att ägarförändringarna har skett. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2022 och tillämpas på ägarförändringar som skett efter den 10 juni 2021. Den 10 juni 2021 meddelade regeringen i en skrivelse till riksdagen att ett förslag om begränsningar i avdragsrätten skulle komma att lämnas, därför kan lagstiftningen tillämpas bakåt i tiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

För att regeringsbeslut ska gälla ska de skrivas under av statsministern eller ett annat statsråd. Regeringen har lämnat förslag till att göra det möjligt att införa en digital hantering av regeringsbeslut. Förslaget innebär att regeringsbeslut som ska expedieras ska kunna gälla också på andra sätt än genom underskrift med penna på papper, under förutsättning att höga krav på säkerhet uppfylls. Syftet är att göra hanteringen teknikneutral.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som vilande. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2023.

Eftersom förslaget gäller en ändring i regeringsformen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-22

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Det nya säkerhetsläget har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 40 förslag i motioner om militära frågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 75 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.

Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 27 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om klimatpolitik. Anledningen är främst att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Förslagen handlar om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, kompletterande åtgärder, infångning och lagring av koldioxid, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning och övriga klimatpolitiska frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

27

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

28, 121 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Riksdagen har behandlat en redogörelse för arbetet inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationen under 2021.

EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en kontrollgrupp bestående av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter.

Under året handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, översynen av Europols mandat, en ny Europolförordning samt coronapandemins påverkan på brottsligheten i EU.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31

Riksdagen anser att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.

I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 68 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-31