Immaterialrätt

Fru talman! Jag vill yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkande NU22 med undantag för det tillkännagivande som några partier vill rikta till regeringen. För tids vinning kommer jag dock inte att yrka bifall till reservationen. Jag yrkar avslag på samtliga motioner.

Det är så kul att äntligen få prata lite immaterialrätt igen! Jag tror att mina kollegor håller med mig om det.

Tyvärr är kunskapen om betydelsen av immaterialrätt ofta ganska låg, trots att de immateriella tillgångarna utgör cirka 80 procent av ett företags värde i snitt. Vi vet de företag som utvecklar och vårdar sina immateriella tillgångar ofta har högre tillväxt, högre lönsamhet och bättre utveckling än de företag som inte gör det. Alltså borde vi prata immaterialrätt betydligt oftare än vi gör i dag.

Kunskapen behöver öka både inom politiken, inom akademin och även hos många små och medelstora företag. Utan kunskap om vad som eventuellt behöver skyddas, när man ska göra det och hur man ska göra det är risken stor för att stora värden går förlorade till andra som egentligen inte har rätt till dem.

Fru talman! Vi behöver börja med att slå fast att alla former av ip-intrång är stöld. Den uppfattningen är inte så utbredd som den borde vara. Därför vill jag tydliggöra detta. Kommentarer som "det skadar väl ingen om jag fildelar lite?" eller "en kopia på en dyr handväska har väl inte dödat någon?" kan göra mig riktigt upprörd.

Det handlar ju om rättigheter. Det handlar om att få betalt för det man har skapat för att kunna leva på det man gör. Det handlar dessutom om konsumentsäkerhet, om att inte göda organiserad brottslighet och om att de som skapar all vår underhållning, som vi tycker är så rolig i livet, måste få in pengar för att skapa ännu mer. Så är det dessvärre inte i dag.

Det bor nästan 1 ½ miljon pirater i Sverige. De tittar tillsammans på 63 miljoner illegala filmer per år, och de streamar ungefär 75 miljoner illegala serieavsnitt per år, enligt Rättighetsalliansen. Av dessa är det ungefär 600 000 som abonnerar på illegal ip-tv. Det vill säga att de får hundratals tv-kanaler för en struntsumma. Men de som tjänar på detta är inte de som äger rätten till det som sänds utan organiserad brottslighet. Det är ett värde av ungefär en halv miljard kronor som går i helt fel fickor. Detta måste få ett stopp.

I Sverige beräknas varumärkesförfalskning och piratkopiering leda till minskat värdeskapande på nästan 60 miljarder årligen. Detta behöver vi i näringsutskottet, och skatteutskottet också, för den delen, debattera mycket oftare, och vi måste vidta åtgärder. Det handlar om utträngning av nära 71 000 jobb i olika näringar som är intensivt beroende av immateriella rättigheter.

Skatteintäkterna påverkas också. Nästan 16 miljarder går förlorade på grund av att legala företag, alltså företag som har rätt till olika värden, trängs ut genom varumärkesförfalskning och piratkopiering. Detta göder organiserad brottslighet.

Fru talman! I dag tar det lång tid för en rättighetshavare i Sverige att via domstol blockera webbsidor som olovligen tillgängliggör upphovsrättsskyddat material. För att förkorta förberedelsen av målen i domstolen har ett antal rättighetsinnehavare och Sveriges större internetleverantörer alldeles nyss ingått en branschöverenskommelse. Det är jättebra. Det kommer att ge en förenklad och mer effektiv hantering av blockeringsföreläggande.

Denna typ av avtal kan, tror jag, inom ramen för den svenska modellen göra stor skillnad för många rättighetsinnehavare.

Ett annat exempel är den risk- och ansvarsförsäkring mot ip-intrång som branschorganisationen Trä- och möbelföretagen har tagit fram. Det är ett jättebra initiativ som jag hoppas att fler branschorganisationer tar efter.

Även om vi politiker givetvis måste göra mer och sätta ramverket kommer vi alltid att behöva ha starka parter som enligt den svenska modellen förhandlar fram sådant som vi politiker inte är de bästa att lösa.

Socialdemokraternas målsättning är att Sverige även fortsättningsvis ska rankas som ett av de mest innovativa och kreativa länderna i världen och att vi ska dra största möjliga nytta av den tekniska revolution som vi är mitt inne i just nu.

Vad har då den socialdemokratiskt ledda regeringen egentligen gjort på detta område under de gångna två mandatperioderna? Man har satsat stort på kunskapshöjning, bland annat genom uppdrag till PRV, Vinnova, Almi och regionala exportcentrum. Man har infört ip-checkar. Man har gett uppdrag till Statens medieråd och Konstnärsnämnden. Man har infört tydligare skrivningar i grundskolans kursplaner, så att barn får lära sig mer om upphovsrätt och så vidare.

Men det absolut viktigaste är den domstolsreform som genomfördes under förra mandatperioden. Nu finns det två specialdomstolar som bara dömer i den här typen av ärenden för att förkorta den tid det tar och effektivisera hanteringen och specialisera sig på dessa ibland ganska snåriga ärenden. Detta gör att det tillkännagivande som en del partier vill rikta slår in öppna dörrar, menar jag.

Regeringen har satsat hårt på att öka kvaliteten och effektiviteten. Vi vet att sedan domstolarna infördes har man alltid avgjort långt fler mål än vad som har inkommit, vilket gör att balansen har minskat. Vi är på rätt väg.

Vi har också fått enhetliga patent inom EU, vilket förkortar handläggningstider och minskar företagens kostnader. Det är jättebra. Det är något som svenska regeringen har drivit. Vi jobbar också inom biståndet med att öka kunskapen om immaterialrätt i andra länder, framför allt i Afrika och Asien.

Fru talman! Vad vill vi då se framöver från Socialdemokraternas sida? Vi sossar i näringsutskottet har tagit fram ett förslag. Vi tycker att vi behöver en innovationsstrategi där vi satsar mycket mer på kunskapshöjning på till exempel det immaterialrättsliga området. Ett kunskapspaket behövs. Vi tycker att vi behöver bli mycket bättre på att strategiskt använda patentdata för att effektivisera forskning. Vi behöver också ännu bättre kunskapshöjning inom akademin, så att fler forskningsresultat kan kommersialiseras och se dagens ljus.

Vi socialdemokrater menar att svenska företag även fortsättningsvis ska konkurrera genom innovation och kvalitet, inte genom låga löner. Och vi ska vara världsledande även i framtiden.

Med ökad kunskap, utvecklad samverkan mellan olika samhällssektorer och stabila trygghetssystem som gör att fler vågar satsa och förverkliga sina drömmar kan vi både fortsätta att vara en världsledande nation när det gäller innovation och en stark kulturnation.

Avslutningsvis vill jag tacka mina kollegor för det här riksdagsåret och för mandatperioden. Dessutom vill jag rikta ett jättetack till den eminenta personalen på näringsutskottets kansli.

(Applåder)

Fru talman! I samtal där immateriella tillgångar nämns frågar sig personer ofta vad detta egentligen är. Därför är det inte förvånande, men allvarligt, att företag inte alltid skyddar dessa sina tillgångar. Dit måste vi komma.

Immaterialrätt är företags patent, varumärken, design och upphovsrätt. Att företagen kan skydda sina immateriella tillgångar är avgörande för dem och för svensk tillväxt.

Det är oerhört viktigt att våra svenska företag kan stå starka i den mördande konkurrens som råder internationellt. Därför är det viktigt att Sverige ser till att göra affärer av innovationer och att företagsidéer kan skyddas. Affärsutveckling är att tillvarata immateriella tillgångar. Det handlar om logotyper, databaser, tillverkningsprocesser, samarbetsavtal och kunskap.

Att se om sitt företag och se om det finns ett patent att skydda, ett mönsterskydd att skydda, en upphovsrätt att skydda och om det handlar om lag om företagshemligheter är viktigt.

Det har skett en rejäl förflyttning i näringslivet från att de materiella tillgångarna - läs maskiner och byggnader - har varit mest värda till att det i dag är de immateriella tillgångarna som är mest värda. Och detta bara accelererar.

I dag står företag som är immaterialrättsintensiva för runt 45 procent, om inte mer, av bnp inom EU. 87 procent är en siffra som motsvarar hur de immateriella tillgångarna har ökat på 20 år. Motsvarande för materiella tillgångar, när man tar bort bostäder, är en ökning på 30 procent.

Fru talman! I vårt grannland Finland har man tillskapat Aalto-universitetet genom att låta tre existerande högskolor gå samman. Det är Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan. De utgör tillsammans akademin, och den bygger på ett nära samarbete med näringslivet och staten i ett trepartssamarbete. Målet är att öka Finlands konkurrenskraft och skapa affärer av innovationer.

Detta sker på andra sidan Östersjön med framgång, medan Sverige står och stampar. Vårt land borde lägga in en extra växel och börja anamma det som sker på andra sidan. Vi borde redan ha haft på plats ett eget svenskt Aalto-universitet. Det skulle tjäna Sverige och medborgarna väl.

Fru talman! Vi har i vårt land fantastiska innovationer. Om de skulle omsättas i affärer i den utsträckning de borde skulle vi skapa högre värde, tillväxt och därmed välfärd. Tyvärr, med stort T, omsätts inte våra entreprenörers innovationer i den omfattning som de borde. Det handlar om det vi brukar kalla för att få pang för pengarna. En missad innovation är en missad affärsmöjlighet. Akademi, näringsliv och staten måste gemensamt ha ett uppdrag för AB Sverige.

Sverige har tillkortakommanden så som läget är i dag. År 2020 tilldelades Emmanuelle Charpentier Nobelpriset i kemi för genombrottet med gensaxen, vilket skedde under den tid hon var verksam i Umeå. Arbetet finansierades av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

I dag finns det 5 500 patentansökningar som bygger på uppfinningen. Potentialen uppskattas till mer än 4 miljarder. De två universiteten, UC Berkeley och MIT, som var med i utvecklingen av gensaxen har vidareutvecklat tekniken och skyddat idén med patent. Det finns ingen i Sverige som står bakom något av de många patent som kommit med gensaxens vidareutveckling, och det är sorgligt. Vårt land måste se till att få utveckling av det som sker här. När statliga medel används måste det också komma vårt land till godo.

Sverige behöver en nationell immaterialrättsstrategi. Det är ett nödvändigt och avgörande steg. En sådan finns redan sedan tidigare i Finland, och nu har landet lagt sin version 2.0. Vårt andra grannland Danmark har också utarbetat en immaterialrättsstrategi, som är sjösatt. Sverige har ingen.

En immaterialrättsstrategi bör innefatta en plan för hur lagstiftaren löpande ska arbeta för en anpassning i relation till rådande och kommande teknik för utveckling.

Inom digitalisering och AI går utvecklingen fort. Sverige får inte halka efter och riskera att förlora växande företag på grund av brister i de immaterialrättsliga skydden. Startup-företag, forskare och uppfinnare, såväl enskilda som de som arbetar på företag, är nycklar för att få fram innovationer. De har stor betydelse för att få fram grunden till nya affärsidéer.

Vårt land måste skapa ökade möjligheter för svenska företag att stå starka internationellt i en alltmer digitaliserad, innovativ och teknikföränderlig värld. Förra mandatperioden bildade dåvarande statsminister Stefan Löfven ett innovationsråd. Det är uppenbart att mer hade kunnat göras och vara på plats.

Fru talman! I dag föreslår vi att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om kostnader i mål om patent. Vi anser att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent för att dessa ska kunna hållas nere. Med det förslaget värnar vi inte minst mindre aktörer, så att de kan försvara sina patent i domstol, som en del av ett starkt patentskydd.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet delar inte vår uppfattning i den delen - att vi behöver ta tag i detta här och nu och att det ska ske nationellt. De menar att vi ska vänta till dess att det framöver kommer en lösning på EU-nivå.

Vår uppfattning är att det här och nu ska tas fram nationella åtgärder för företagen. De har inte råd att vänta. För att vara tydlig kostar en tvist mellan 1 och 10 miljoner kronor per part. Och den förlorande parten döms att betala, vanligtvis för båda parter. Det är mycket pengar som ska fram. Vi vet att Tyskland och England har infört regler som ser till att alla företag, inklusive de små och medelstora företagen, ska kunna klara att ta en rättegångskostnad.

I vårt land är det synnerligen ovanligt att en kapitalsvag aktör vinner en patenträttegång. Man kan jämföra Sverige med EU. Det är endast 21 procent av fallen, när det gäller de små och medelstora, som går till rättslig prövning i Sverige. På EU-nivå är den siffran 45 procent - den är alltså i stort sett dubbelt så stor.

Medan vi väntar på en lösning i Bryssel faller företag då de inte vågar riskera att bli stående med stora rättegångskostnader hemma. När det en dag finns en EU-lösning ska det sedan utarbetas en praxis, och innan den tar form går tiden. Det är en dålig lösning som här och nu missgynnar svenska intressen av att lösa frågan när det gäller att få fler lyckade uppfinningar och att få startups att växa. Det är något av vad som kan hända.

Fru talman! Sist men inte minst vill jag kort nämna utbildning och den insats som behövs för att Sverige ska kunna utbilda för ett näringsliv i behov av kunskap om immaterialrätt. Här behövs utbildning på universitets- och högskolenivå men även tidigare i skolan. Jag vet att Patent- och registreringsverket gör ett bra arbete för lärare på utbildningssidan och att de finns på sociala medier för att möta ungdomar kring frågor om bland annat piratkopiering. Det handlar om att ta reda på vad dessa frågor innebär och om att ge kunskap i ämnet.

Immaterialrättsområdet, som i stora delar har ett juridiskt fokus, måste på ett mycket tydligare sätt bli en integrerad del av näringspolitiken. Det är enligt moderat mening en mycket viktig utgångspunkt, som regeringen borde ha anammat för länge sedan, för att vi minst ska kunna hålla jämna steg och helst ligga på yttersta toppen i rankningar.

Sverige behöver en kartläggning av de immaterialrättsliga aspekterna i det svenska näringslivet. Det är av stor vikt att Patent- och registreringsverket, som har en roll att informera och utbilda om immaterialrättens möjligheter, kan nå de svenska företagen, inte minst de små och medelstora, som behöver skydda sina tillgångar.

Vi får anledning att återkomma till upphovsrätten, som ännu inte landat på riksdagens bord. Efter valet i höst hoppas vi att så sker. Då hoppas vi också att vi har en ny regering.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 7 om immaterialrätt. Men jag står givetvis bakom alla våra förslag.

Jag vill också passa på att lämna mitt bidrag till att önska alla en fin ledighet.

Fru talman! När Sverige gick från ett fattigt bondesamhälle till en rik och välmående industrination på bara några decennier under 1900-talet var det starkt kopplat till ett antal otroligt snillrika uppfinnare och också ett antal företag som var redo att ta sig an och satsa på deras uppfinningar. Detta skedde dock till stor del i en annan tid än den vi i dag lever i. I dagens komplexa samhälle är det kanske mycket viktigare än det var då att vi har en lagstiftning för att skydda uppfinnares verk. Det är utifrån detta som vi i dag debatterar näringsutskottets betänkande 22 Immaterialrätt.

Sverigedemokraterna har tre reservationer i detta betänkande, men för tids vinning nöjer jag mig med att yrka bifall bara till reservation nummer 9.

Fru talman! Förutom våra reservationer vill jag särskilt lyfta att utskottet föreslår att det ska riktas ett tillkännagivande till regeringen som lyder: "att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere".

Det är extra kul att detta förslag bland annat bygger på en motion från Sverigedemokraterna, som jag dessutom själv är huvudförfattare till. Det blir då två yrkanden som bifalls från den motionen, som heter Uppfinningslandet Sverige. Det handlar just om hur vi ska ta vara på svenskarnas exceptionella innovationskraft och gynna svenska uppfinnare.

I motionen skriver vi om hur den svenska staten behöver bli betydligt mer behjälplig vad gäller att skydda svenska patent och hjälpa till i patenttvister. För att öka möjligheterna och viljan att fullfölja en kommersialisering av uppfinningar och innovationer menar vi också att en försäkringslösning med en statlig garanti bör införas. Den ska kunna användas för den som hamnar i en tvist om intrång från tredje land. Som bekant är det ett problem att man helt enkelt kopierar ganska friskt i andra delar av världen, inte minst i Asien.

Vi menar vidare att det ska införas ett tak för rättegångskostnader vid patenttvist. I en internationell jämförelse har Sverige visat sig ha få patenttvister som avgörs i domstol. Det finns skäl att tro att det beror på att den svagare parten - kanske en garageuppfinnare, vem vet - tar en stor risk genom att eventuellt få betala stora rättegångskostnader om man förlorar målet.

Vi argumenterar därför för att inrättandet av ett tak för hur mycket en part i en rättegångstvist kan bli skyldig för motpartens ombud skulle vara en intressant modell. På så vis jämnas spelplanen ut för parterna, och fler patentinnehavare kan våga ta strid för sin rätt. Enligt uppgift har detta visat sig framgångsrikt i bland annat Tyskland och Storbritannien, där man har liknande system.

Fru talman! Vår reservation 9 är även den kopplad till vår önskan om att staten ska ta ett större ansvar för att hjälpa svenska företag att skydda sina immateriella rättigheter. En åtgärd som vi vill framhålla är att ett kunskapscenter för immaterialrättsliga frågor bör inrättas, där man ska kunna samla och knyta samman kompetenser inom patentfrågor och övriga immaterialrättsliga frågor. Centret bör även arbeta med uppsökande verksamhet när det gäller till exempel utbildning och samtidigt fungera som ett stöd för svenska företagare som söker kunskap eller har hamnat i trångmål. Kunskapscentret bör ha representation från både myndigheter, akademi och näringsliv.

Fru talman! Sist men inte minst vill jag kort ta upp vår reservation 4. Det kan vara värt att nämna att det finns tveksamheter kring om vår upphovsrättslagstiftning tillåter spridning av digital avbildning av offentlig konst utan att man enligt lag egentligen blir tvungen att betala ersättning till konstnären, detta trots att syftet med konsten är att den ska vara fritt tillgänglig för folket.

För att upphovsrättslagen inte ska få negativa konsekvenser i detta hänseende behöver den moderniseras och bli teknikneutral. Det ska vara rimligt och möjligt att ta kort på offentlig konst och till exempel dela i sociala medier utan att drabbas av sanktioner.

Med detta tackar jag för ordet och vill önska både fru talmannen och övriga här i kammaren en trevlig sommar och en fin valrörelse. Jag hoppas att vi syns i höst när Sverigedemokraterna har blivit lite större och ni andra har blivit lite mindre.

Fru talman! Det är trevligt att vara här på den sista debatten i näringsutskottet tillsammans med goda kollegor och bra personal som vi har haft hela året och mandatperioden. Jag vill inleda med att tacka för det trevliga samarbetet så att jag inte glömmer det på slutet.

Fru talman! Immaterialrätt är på väldigt många sätt själva grunden för svensk ekonomi som den ser ut i dag. Det är lätt att glömma, för det är ingenting man kan ta i. Det är ingenting som grävs upp ur marken. Det är ingenting som finns i skogen som tas ned med maskiner och säljs och som man sedan kan köpa på Ikea. Men anledningen till att det finns saker att köpa på Ikea är bland annat immaterialrätten.

Jättemånga produkter som är kända från Sverige - musik, film och allt möjligt - är baserat på immaterialrätten. Det är värden som vi säljer och som Sverige är känt för runt om i världen men som inte riktigt går att ta på, och det kan ibland göra det lite svårt att förstå. Men man kan säga så här att även om det inte går att ta på så är värdet av immaterialrätten nästan ovärderligt för svensk ekonomi. Det är helt avgörande för både ekonomin, kulturen och det privata ägandet. För den enskilda som kommer med en ny idé är det immaterialrätten som gör att man kan få pengar för sin idé, en ny design etcetera.

Det är alltså oerhört viktigt att det här blir bättre. I dag tar vi några steg framåt, och det är väldigt bra. Det händer mycket. Flera av mina kollegor har nämnt många saker som är på gång. Vi kan också säga att det finns vissa saker där vi fortfarande ligger efter. Där får vi vara ärliga och säga att regeringen har levererat ganska sent.

Att en modernisering av upphovsrätten är nödvändig är absolut sant, inte minst för att samhället har blivit väldigt digitaliserat. Vi kan konstatera att genom hela processen, som startade med ett EU-direktiv, har Centerpartiet lett kampen för att yttrandefriheten ska vara ännu viktigare än immaterialrätten, för även om immaterialrätten är grunden för svensk ekonomi är yttrandefriheten grunden för ett modernt, demokratiskt samhälle.

Därför har vi stått fast vid det genom hela processen, från det att direktivet behandlades i EU till att regeringen skulle anta en svensk ståndpunkt, och vi har haft det uppe i utskottet. Vi har sagt att vi måste säkra att den revidering av upphovsrätten som håller på att ske i Sverige baserat på EU-lagstiftning faktiskt håller fast vid yttrandefriheten som det viktigaste värdet.

Vi kan nu konstatera att domstolen har gett oss rätt. Jag har flera gånger haft debatter med justitieministern här i kammaren där han har sagt att detta inte är något problem och att yttrandefriheten är skyddad. Jag konstaterar att EU-domstolen gav oss rätt. Själva direktivet har inte varit tydligt nog i skyddet av yttrandefriheten. EU-domstolen säger att det här måste skärpas. Det måste vara tydligt, och det måste även förtydligas i svensk rätt.

Vi är glada för att regeringen nu börjar lyssna och att detta är med i den revision som nu har kommit. Förhoppningsvis ska vi ta det ganska snart under den nya mandatperioden.

Yttrandefriheten är nämligen grunden. Om vi inte har en yttrandefrihet som säkrar rätten att till exempel ta en bild på en statsminister och göra ett skämtsamt uttalande, om vi inte kan kritisera, göra satir etcetera är det fara för det demokratiska samtalet, det som ändå är grunden till att vi står här i dag.

En annan bit som också är viktig när det kommer till det digitala, något som en av mina kollegor precis nämnde, är panoramafriheten. Häromdagen presenterades en ny staty här utanför riksdagen för att hedra de första fem kvinnorna som kom in i riksdagen. Jättemånga av mina kollegor har delat bilder av denna staty. På grund av att panoramafriheten inte finns får man inte sprida en sådan bild digitalt.

Att i privata sammanhang dela digitala bilder av ett privat verk som står i ett offentligt rum är alltså inte lagligt i dagsläget. Trots det var jättemånga av mina kollegor här i riksdagen, också i mitt eget parti, lagbrytare häromdagen. Det är en absurd lagstiftning. Det vill vi i Centerpartiet inte längre ha, och därför reserverar vi oss emot det i dag. Vi har lämnat en reservation om att panoramafriheten måste återinföras också för privat digital spridning.

Jag tror att vi alla har gått runt på torget i en storstad och tagit en bild av till exempel Fontana di Trevi och delat. Det hade inte varit tillåtet i Sverige. Vi måste därför se över reglerna och se till att de funkar för ett digitalt samhälle. Det är såklart tillåtet att köpa vykort med motiven, men du får inte själv ta en bild och sprida den. Detta är inte en modern tolkning av immaterialrätten.

Det finns alltså saker som måste bli bättre. Lagstiftningen måste anpassas efter en digital verklighet. Vi kan konstatera att det kommer att hända mycket nu. Ett nytt förslag är på gång från regeringen. Vi hoppas att vi snart kan besluta om det här i riksdagen och att regeringen har lyssnat så mycket det nu går gällande både panoramafrihet och yttrandefrihet. Det känns kanske inte som hela vägen, men vi kan väl hoppas. Jag kommer att fortsätta att jobba för detta.

Det vi vill ha med, som dock inte är med i dag, är att det nu när immaterialrätten och upphovsrätten ses över finns ett område där Sverige i dag ligger efter. Det gäller möjligheten för forskare att dela material.

När vi begränsar hur material fördelas påverkar det också forskningen. Det kan innebära att ibland får forskare i Sverige inte på samma sätt som i andra länder dela material mellan forskare, särskilt i internationella sammanhang. Det är ett problem som också måste lösas. Vi kan inte låta immaterialrätten begränsa svenska forskares möjligheter att delta i internationella samarbeten.

Stort tack till alla kollegor. Ni har varit underbara. Jag hoppas, i motsats till vissa partier här, att vi ska växa. Jag utgår från att vi alla kommer att jobba för att vi själva ska växa. Jag hoppas att respekten för politiken och varandra också växer, inte minskar, nästa mandatperiod.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att ställa frågan till Niels Paarup-Petersen från Centerpartiet om kostnader för patentansökningar. Centerpartiet brukar stå på de små och medelstora företagens sida. I detta ärende frångår ni den principen genom att ni vill invänta att Bryssel och EU ska ta fram domstolsförslag på hur reglerna ska hanteras gemensamt.

Resonemangen har förts under lång tid. Det planeras för undantagsfall och praxis, men det kommer att ta lång tid att utarbeta praxis. Vi vet att England hade samma regelverk som Sverige, och man har i England hittat en ny balans genom att man tidigt i ett ärende ska vara tydlig med kostnaderna. Den svagare parten ska se om det går att använda medel som finns till förfogande. Det kan vara en enskild eller några få som driver ett patent. Som jag sa tidigare i mitt anförande kan kostnaden för en rättsprövning variera mellan 1 och 10 miljoner.

Därför har man ändrat sig för att få en balans. Det har resulterat i fler förlikningar och att frågor inte går vidare till att bli en rättssak. Man gör upp tidigare, och därmed kan de som tar chansen att driva sina frågor till domstol vinna därför att de vet att de andra inte har medel. Det ska bli ett sjyst system.

Jag skulle gärna vilja höra Niels Paarup-Petersens svar på frågan.

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har helt rätt i att det är helt avgörande att det finns ett system som gör att alla kan vara med och försvara sina rättigheter. Som ledamoten korrekt säger är det Centerpartiet som konsekvent och alltid står upp för småföretags möjligheter och rättigheter, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Vi kan konstatera att det i den här frågan har varit lite olika syn på hur saker ska göras. I grunden är vi absolut för. Nu sker en EU-översyn av alla upphovsrättsfrågorna. Om det är där översynen ska göras eller i nationell rätt kommer vi säkert att strida om i evigheter, men att dessa frågor måste bli enklare är vi helt överens om.

Fru talman! Då får vi väl konstatera att Centern bryter mot att ställa upp för små och medelstora företag genom att lämna den vita fläcken tom. Det går att göra någonting. Tyskland har liksom England antagit en strategi som innebär det jag har beskrivit, nämligen att man här och nu kan göra arbetet transparent och öppet inför domstolar och får förlikningsprocesser på plats.

Det är en modell som Moderaterna absolut värnar. Vi har inte råd att ha kvar den vita tomma rutan till dess att Bryssel gör någonting. Man bör under tiden här och nu göra någonting nationellt. Man kan med ett land som Tyskland, som är med i EU, förhandla fram någonting som är likvärdigt och bra, som de redan har på plats.

Vi menar att detta måste ske skyndsamt. Vad säger Centern till de företag som faller ifrån under tiden? Vi missar innovationer, patent och utveckling och tillväxt i vårt land. Av texten framgår att ni ställer er frågande till lämpligheten att inrätta denna typ av system på nationell nivå. Det förvånar mig eftersom det är en ganska stark skrivning. Andra länder har det på nationell nivå. Vi vill ju att det som är bra och gott för Sverige ska komma oss till godo.

Fru talman! Som min kära kollega säger är det jätteviktigt att vi säkrar att Sverige kan vara ett land där de små företagen har möjlighet att växa globalt och i Europa, som är den primära marknaden för de flesta av dem. Det är också viktigt att det blir bra regler i andra länder. Därför kan det vara av värde att pusha på i EU. Det är mycket viktigt.

Vi vill alltid titta på vad som kan göras bättre för de små företagen. Nu kommer förslaget att gå igenom. Vi kommer såklart att även under nästa mandatperiod titta på om vi eller andra kan göra saker bättre. Vi fortsätter gärna diskussionerna för att förbättra villkoren för de små företagen med Moderaterna såväl som med Socialdemokraterna och alla andra partier. Diskussionen kommer att fortsätta nästa mandatperiod, och vi ska se till att det blir så bra som möjligt för de små företagen på europeisk nivå och i Sverige.

Fru talman! I dag debatterar vi immaterialrätt, och det är näringsutskottets sista debatt för den här mandatperioden och för det här riksdagsåret.

Jag skulle vilja börja med att tacka alla de organisationer och företag som har ett stort och brinnande engagemang i frågan. Det märks att det är mycket kraft och energi som läggs på dessa frågor just på grund av att de emellanåt är snåriga. Det här är ett område som inte alltid hålls högst upp på dagordningen, men det är nog så viktigt.

Vi behöver lägga fokus på vad som händer på EU-nivå för att ta in frågorna i den svenska lagstiftningen och se till att alltid hålla de små och medelstora företagen på rätt köl. Det är politikernas uppgift att bevaka frågan.

Vi har tidigare framhållit att regeringen bör se över tider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. En ytterligare åtgärd som vi ser som betydelsefull för att patent på ett effektivt sätt ska kunna skyddas är att åklagare ska få ökade möjligheter att väcka åtal vid patentintrång. Vi är medvetna om att dessa regler justerades hösten 2020, vilket innebar något sänkta trösklar för åklagare att kunna väcka åtal. Men vi menar att mer måste göras och att regeringen bör se över åtalsprövningsreglerna i patentlagen.

I den nya rättsordningen finns mycket som ännu är oklart. Kommer den nya rättsordningen att minska problemen för mindre svenska företag som i dag missgynnas av de svenska domstolsreglerna? Det finns inget i nuläget som påvisar hur detta ska ske, och det finns inte något underlag som på något vis stärker detta påstående.

Fru talman! När jag har fått samtal och pratat med olika aktörer råder det fortfarande oerhört stora osäkerheter om tvister. Och uppgifterna nu visar att kostnaderna blir avsevärda. Vid en mindre tvist om ett värde på 40 miljoner kronor kan totalkostnaden för ett förlorande mindre företag gå upp till 8 miljoner kronor. Vid en tvist om större värden är det inte ovanligt att kostnaderna ökar markant.

Det finns några undantagsregler. Hur de kommer att fungera i praktiken är i dag mycket oklart. Många är oroliga över vad som händer om ingen ändring i regelverket införs.

Fru talman! Ett starkt skydd för immateriella rättigheter är avgörande för Sveriges växande och välfärdsskapande företag.

I takt med utveckling, innovationer, digitalisering och ny teknik måste Sverige skapa ökade möjligheter för svenska företag att stå starka i den internationella konkurrensen. Ett sådant nödvändigt steg vore att inrätta en nationell strategi för immaterialrättsliga frågor. Detta område, som i stora delar har ett juridiskt fokus, måste på ett mycket tydligare sätt bli en integrerad del av näringspolitiken.

Vi tycker att det borde göras en kartläggning av de immaterialrättsliga aspekterna i det svenska näringslivet. Man bör utreda hur stor andel av svenska företag som skyddar sina immateriella tillgångar och om det finns potential att öka den andelen. Kopplat till detta bör även informations- och utbildningsinsatserna kring immaterialrätten stärkas.

Man bör ge PRV en tydlig roll att aktivt informera svenska företag och involvera andra myndigheter, såsom Vinnova och Tillväxtverket. De bör få tydliga uppdrag att sprida kunskap och information om immaterialrätten. Ett ökat kunskapsutbyte mellan myndigheter skulle dessutom vara ett steg i rätt riktning.

En immaterialrättsstrategi bör dock även innefatta en plan för hur lagstiftaren löpande ska arbeta för en anpassning av lagstiftningen i relation till den rådande tekniska utvecklingen. Inom exempelvis digitalisering och AI går utvecklingen väldigt fort, och Sverige får inte halka efter och riskera att förlora växande företag på grund av brister i de immaterialrättsliga skydden.

Med detta sagt vill jag tacka kammaren, näringsutskottet och alla som har lyssnat på debatten och följt näringsutskottet under det här riksdagsåret och den här mandatperioden. Förhoppningsvis ses vi igen efter valet. Jag önskar er alla en glad sommar.

Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets betänkande NU22 om immaterialrätt.

Sverige blev nyligen åter utsett till ett av de ledande innovationsländerna i världen. Denna innovationskraft hos svenska företag, forskare och uppfinnare har lagt grunden för vårt välstånd. I dag är detta hotat av ett i praktiken svagt svenskt patentskydd för relativt små innovatörer. Sverige har halkat efter när det gäller att möjliggöra patenträttegångar för att praktiskt kunna skydda sina rättigheter.

Patent är en förutsättning för innovation och har genom historien säkerställt att forskare och ingenjörer har varit beredda att investera tid och pengar i projekt eftersom patent garanterar att deras idéer inte omgående blir stulna. Immaterialrättsliga tillgångar utgör numera ofta lejonparten av värdet i nya innovativa företag, och därför kan effekten av ett otillräckligt skydd vara att svensk innovation tvingas flytta utomlands.

För, ofta kapitalsvaga, nystartade företag eller enskilda forskare är det viktigt att det finns ett regelverk som bättre skyddar dem vid patentintrång. Vi behöver se över reglerna så att processkostnaderna för patenttvister hålls nere eller begränsas för mindre företag. Dessutom behöver det övervägas hur åklagare i större omfattning kan väcka åtal för patentintrång.

Det är därför mycket positivt att vi har en majoritet som ställer sig bakom bland annat Liberalernas politik och därmed stöder förslaget till ett tillkännagivande till regeringen om kostnader i mål om patent. Regeringen bör därmed se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent, med inriktningen att dessa ska hållas nere.

Fru talman! En ytterligare åtgärd för att patent på ett effektivt sätt ska kunna skyddas är att åklagare ska få ökade möjligheter att väcka åtal vid patentintrång. Vi är medvetna om att dessa regler justerades hösten 2020, vilket innebar något sänkta trösklar för åklagare att kunna väcka åtal. Vi menar dock att mer måste göras och att regeringen bör se över åtalsprövningsreglerna i patentlagen.

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 6 under punkt 4, som handlar om åtalsprövning vid patentintrång.

Jag kan också konstatera att detta är min sista debatt för mandatperioden. Jag vill passa på att tacka talmannen, kammarkansliet och mina kollegor i näringsutskottet. Jag riktar ett särskilt tack till utskottets kansli, som varit helt fantastiskt. Glad sommar till er alla!

Fru talman! Vi från Vänsterpartiet menar att ett modernt näringsliv innebär att företagen konkurrerar med innovation och inte genom låga löner, brott mot mänskliga rättigheter eller miljöförstöring.

Sverige är ett nav för innovation, vilket vi måste skydda och säkerställa både här och på global nivå. Genom att stötta i synnerhet små och medelstora företag i detta kommer vi att kunna nå de globala målen. Självklart räcker det inte med detta - vi måste också ha högre ambitionsnivåer och ställa om andra saker i samhället - men det är en viktig del.

En viktig del för innovationsföretagen är immaterialrätten. Med immaterialrätt menas skydd av intellektuellt arbete, och där hittar vi både upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Det är en förutsättning för att skydda inkomster och säkerställa företagets överlevnad.

Under mandatperioden har vi bland annat diskuterat upphovsrättsdirektivet, och i dagarna har vi fått propositionen, som kommer att behandlas efter valet. Flera organisationer har lyft fram att förslaget har urvattnats, och vi hoppas att intresseorganisationerna får gehör för detta. Det gäller bland annat artikel 15. I § 2 i artikel 15, där bildskapares och andra rättighetshavares förhandlingsrätt garanteras gentemot plattformar och aggregatorer. Denna artikel införs dock inte i och med förslaget, vilket såklart skapar oro gällande framtida inkomstkällor. Det är en balansgång där, tänker jag, och vi får helt enkelt se var vi landar i detta efter valet.

En annan del av immaterialrätt som vi har diskuterat under mandatperioden har att göra med patenträttigheterna för läkemedel. Under pandemin har det funnits en stor orättvisa kring fördelningen av vaccin. Det har funnits flera anledningar till detta; bland annat har läkemedelsföretagen inte mäktat med att ha en så hög produktion under en relativ kort period. Dessutom har de rika länderna osolidariskt bunkrat vaccin. Visst har rika länder sedan låtit läkemedel sippra ned, men det har absolut inte skett i den omfattning som krävts.

Som en del i att åtgärda detta väckte vi från Vänsterpartiet en motion i riksdagen där vi pekade på att Sverige bör arbeta för att globalt tillgängliggöra kunskap om behandlingar och vaccin som rör covid-19 samt att det bör skapas en global överenskommelse om att det ska produceras till lägsta möjliga kostnad och fördelas efter behov.

Vi föreslog också att patenträttigheterna skulle pausas. Några kan mena att det kan vara skadligt för vår industri, men förslaget måste vägas mot att de stora läkemedelsföretagen redan hade tecknat in sin vinst och inte klarade av att producera mer. Allra viktigast är dock de konsekvenser som pandemin hade i form av mänskligt lidande och en tillbakagång av demokratin globalt.

Rätten att producera versus patenträttigheter påverkar dock inte bara hälsan, utan den påverkar också vår globala förmåga att ställa om. För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. Genom en förändring av patentlagstiftningen skulle tekniköverföring kunna gynnas. Innovationerna inom bland annat förnybar teknik och jordbruk finns ofta koncentrerade hos företag i den rika delen av världen. När utvecklingsländer vill utveckla tekniker för förnybar energi och en hållbar livsstil, till exempel genom att bygga ut vindkraften eller förbättra jordbruket, måste de antingen betala dyra patentlicenser eller använda gammal teknik där patenträtten gått ut. De har helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste tekniken.

Sverige borde ta initiativ för att underlätta tekniköverföring till utvecklingsländer och driva på EU och andra industriländer så att en storskalig tekniköverföring kan komma till stånd. Detta skulle bland annat kunna göras genom en reform av bestämmelserna kring patent och immaterialrätt för vissa utvalda tekniker - för allas bästa.

Fru talman! I synnerhet immaterialrätt är en viktig fråga. Mycket görs, men mycket mer kan göras. För oss är det viktigt att stärka de små och medelstora företag som i dag jobbar med innovation och uppfinningar. Enligt en rapport från 2021 får de små och medelstora företag som har någon registrerad rättighet generellt sett mycket stor utväxling av att ha immateriella rättigheter. Dessa företag har 68 procent högre intäkter per anställd jämfört med företag som inte har någon registrerad rättighet. Om rättigheterna för små och medelstora företag stärks skulle det ge en positiv utveckling avseende jobb, hållbarhet och trygghet.

Men utvecklingen för Sverige har tyvärr inte varit den bästa. Bara drygt 8 procent av de svenska mindre företagen har tagit steget till att till exempel registrera ett varumärke. Det handlar delvis om kunskap och om de krav som ställs för att kunna registrera patent, men det handlar också om att mindre företag inte ser det som ekonomiskt genomförbart att skydda sina patent om så skulle krävas. Därför är dessa komponenter viktiga för att skydda de mindre företagen och på så sätt stärka konkurrensen.

Det är viktigt att fortsätta stärka små och medelstora företag i den maktobalans som infinner sig i patenträttegångar; detta är något som lyfts fram i förslaget till tillkännagivande i betänkandet.

Fru talman! I dag har vi inga reservationer utan ställer oss bakom utskottets förslag.

Det här är sista debatten före sommaren. Jag vill tacka mina kollegor i utskottet; vi har ett väldigt bra samarbete över partigränserna. Jag vill också tacka kansliet, som har stöttat oss hela vägen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)