Sök

Regeringen har lämnat förslag till statsbudget och utgiftsramar för de olika utgiftsområdena för 2004. Riksdagen sade ja till regeringens förslag men beslutade om några ändringar när det gäller skattepolitiken. Vården och tandvården får mer resurser och föräldraförsäkringen förstärks. Kommunerna får mer resurser så att fler lärare och andra specialister i skolan kan anställas, pensionerna förbättras, och studiebidraget för ungdomar förlängs med en månad. Högskoleutbyggnaden och satsningarna på forskningen fortsätter. Miljöanslagen höjs och bostadsbyggandet stimuleras. Rättsväsendet stärks. Insatserna för att öka invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden förstärks. Åtgärder vidtas för att öka arbetskraftsdeltagandet bland arbetslösa, äldre och ungdomar. Det särskilda sysselsättningsstödet för kommuner och landsting förlängs till att gälla även 2004 samtidigt som det förstärks. De s.k. 3:12-reglerna i beskattningen av fåmansbolag reformeras stegvis med syfte att på sikt ge företagen en skattelättnad om 1 miljard kronor. Som ett led i den gröna skatteväxlingen reduceras den statliga inkomstskatten med 200 kr för alla med förvärvsinkomster. Samtidigt sänks den allmänna löneavgiften för företag och enskilda näringsidkare med 0,12 procentenheter. Den gröna skatteväxlingen omfattar nästa år ca 2 miljarder kronor. Koldioxidskatten höjs med 18 % för hushåll och i servicesektorn. Regeringens förslag innebär att tillverkningsindustrins och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarnas skattebelastning hålls oförändrad genom en höjning av koldioxidskatterabatten. Riksdagen beslutade att vänta med att säga ja till den höjda skatterabatten till dess Europeiska kommissionen också sagt ja. Elskatten höjs med 1 öre/kWh för hushåll och servicesektorn och med 0,5 öre/kWh för tillverkningsindustrin, växthusnäringen och lantbruket från den 1 juli 2004. Dieselskatten höjs med 10 öre/liter och skatten på bekämpningsmedel höjs med 10 kr/kg. Kraftvärmeverkens energieffektiva produktion underlättas genom att de får möjlighet att göra avdrag efter samma regler som industrin. Riksdagen sade nej till regeringens förslag om nya avdragsregler för värmeleveranser till industrin till dess man vet vilka effekter förslaget har på fjärrvärmeverken.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

19

Reservationer

17 

Beredning

2003-09-30

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om företag med statligt ägande. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. Riksdagens revisorer har i ett förslag till riksdagen kritiserat styrningen av de statliga bolagen på ett antal punkter: Koncentrationen av ägarfrågorna inom Regeringskansliet är otillräcklig. Oklarhet råder om styrdokumenten. Konkreta mål saknas för flera bolag. Uppföljningen av bolagens verksamheter är eftersatt. Revisorerna tycker också att det behövs en bättre insyn i företagen och stramare regler för bolagsledningarnas löner och ersättningar. Riksdagen sade nej till revisorernas förslag eftersom regeringen redan har gjort mycket för att det ska bli bättre.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Värdesäkringen av skadeståndslivräntor ska bättre följa förändringarna i penningvärdet än i dag. Livräntorna ska från den 1 januari 2004 värdesäkras strikt i förhållande till förändringarna i prisbasbeloppet. Dagens system med så kallade balanserade procenttal avskaffas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Handläggningen av vissa ärenden flyttas från tingsrätten och länsstyrelsen till Patent- och registreringsverket. Det gäller vissa ärenden om ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, sambruksföreningar och utländska filialer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Konkursförvaltare ska inte behöva ligga ute med mervärdesskattebelopp. Förvaltare är skyldiga att betala mervärdesskatt i anslutning till att de yrkar arvode hos rätten. Men de kan i dag lyfta arvodet först sedan rättens beslut om arvode har vunnit laga kraft, vilket kan dröja. Förvaltare får därför rätt att lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som beräknats för arvodet redan när arvodesframställningen lämnats in till rätten. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2004.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Regeringen fick i uppdrag att utreda frågan om kommunala extraval och komma tillbaka till riksdagen med förslag. Regeringen ska också lämna förslag till riksdagen om en ordning för att besluta om och genomföra ändringar i Sveriges indelning i län och landsting som ger riksdagen avgörandet. Förslag ska lämnas senast den 1 september 2004. Indelningsfrågan var aktuell i riksdagen även våren 2001 (se 2000/01:BoU13 ).

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

61, 1 minuter

Beredning

2003-09-18

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Valsedlar utan partibeteckning, så kallade blankröster, ska redovisas särskilt i den offentliga statistiken. Valmyndighetens beräknar att minst 99 % av de ogiltiga valsedlarna i riksdagsvalen år 1998 och 2002 var ogiltiga på grund av att de saknade partibeteckning. Många människor tycker att blankröster ska redovisas särskilt eftersom de anser att en väljare som röstar blankt kan ha gjort ett aktivt val. Vallagen ändras också så att vissa ytterligare ämbeten och uppdrag inte går att kombinera med att vara ledamot av Europaparlamentet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet med arkitektur, form och design. Rapporten innehåller inte några förslag till riksdagen. Regeringen berättar om vad den har gjort för att nå de mål som riksdagen och regeringen har satt upp. Regeringen berättar också om vad den tycker om arbetet hittills och vad arbetet i fortsättningen kommer att handla om. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 1 minuter

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-13

Riksdagen godkände Förenta nationernas (FN) konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Konventionen ska förstärka det internationella samarbetet mellan länderna för att de på global bas ska kunna bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och kunna döma och bestraffa de skyldiga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Regeringen har rapporterat till riksdagen om en utvärdering som genomförts av förändringar i den yttre tingsrättsorganisationen. Regeringen har också rapporterat om planerade förändringar av den yttre tingsrättsorganisationen. Regeringen inledde för några år sedan en omfattande reformering av domstolsväsendet. När det gäller den yttre tingsrättsorganisationen rör dessa reformer i stor utsträckning frågor som regeringen själv kan besluta om. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer. (Se även 1999/2000:JuU22 , 2000/01:JuU29 .)

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

39, 1 minuter

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-12

Beslut

2003-11-12

Från och med 2004 ska olika kommuners kostnader för stöd och service till personer med funktionshinder jämnas ut. De kommuner som har högre kostnader är genomsnittet ska få bidrag från staten. De kommuner som har lägre kostnader än genomsnittet ska betala en avgift till staten. De sammanlagda bidragen och avgifterna ska vara lika stora. Utjämningsssystemet ska gälla verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med LSS är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra. Kostnaderna för LSS har ökat kraftigt och varierar i dag mycket mellan olika kommuner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Den 1 juli 2004 införs en ny form av upplåning som heter säkerställda obligationer. De ska ge ökad säkerhet för placerare vid bland annat lån till bostäder. Det kan ge lägre finansieringskostnader för bolåneinstituten och därmed leda till lägre bolåneräntor för konsumenterna. Beslutet innebär att svenska institut får samma förutsättningar till upplåning som finns inom de flesta medlemsländerna i EU.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Regeringen har beslutat att Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan) ska upphöra. Riksdagen beslutade om några lagändringar på grund av detta och vad som ska hända med de pengar som blir över. Stadshypotekskassan ombildades 1992 och gick ihop med landets stadshypoteksföreningar. Därefter bildades Stadshypotek AB.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om AP-fondernas verksamhet under 2002. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2003-10-30

Datum

2003-10-30

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

Riksdagens revisorer har rapporterat till riksdagen om sin verksamhet första halvåret 2003. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Förslagspunkter

1

Justering

2003-10-28

Datum

2003-10-28

Debatt

2003-11-13

Beslut

2003-11-13

En ny lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration börjar gälla den 1 december 2003. Den nya lagen ska komplettera personuppgiftslagens bestämmelser om skydd för den personliga integriteten vid behandling av personuppgifter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2003-10-16

Datum

2003-10-23

Debatt

2003-10-29

Beslut

2003-10-29

Nya delmål för miljökvalitetsmålet och ökat producentansvar ska leda till bättre avfallshantering och återvinning. Regeringens miljökvalitetsmål får två nya delmål. De går ut på att en allt större del av matavfallet från hushåll, restauranger, butiker och livsmedelsindustri ska återvinnas genom kompostering eller liknande. På så vis ska förbränningen av matavfall minskas. Regeringen får bestämma regler som gör producenter skyldiga att se till att varor har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet. Producenter ska också bli skyldiga att se till att plast- och metallförpackningar för färdig dryck ska kunna lämnas i retur till butiken mot pant. Flera lagändringar rör bilskrotning. Bland annat ska den som utan tillstånd driver en bilskrot kunna straffas med böter. Samtliga lagändringarna börjar gälla den 1 april 2004, förutom bestämmelserna om retursystem för dryckesförpackningar. De ska börja gälla det datum regeringen bestämmer. Slutligen godkände riksdagen att regeringen får sälja sin sista aktie i Sydkraft SAKAB AB.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

24

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

54, 24 minuter

Justering

2003-10-16

Datum

2003-10-16

Debatt

2003-10-29

Beslut

2003-10-29

Klotter ska bekämpas genom kroppsvisitering och skärpt straff. Polisen får möjlighet att kroppsvisitera personer i förebyggande syfte. De behöver inte vara misstänkta för att redan ha klottrat. På så vis ska polisen kunna få tag på till exempel sprejburkar. I grundlagen finns ett skydd mot kroppsvisitation. Nu görs alltså ett undantag från det skyddet. Bakgrunden är att klottret ökat stort. Det innebär stora kostnader för att ta bort det, förfulning, förslumning och ökad risk för att klottrarna fastnar i kriminalitet. Vidare höjs maxstraffet för skadegörelse från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Även försök till skadegörelse blir straffbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2004.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2003-10-16

Datum

2003-10-16

Debatt

2003-10-29

Beslut

2003-10-29

I ärenden om hemlig telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning införs ett system med offentliga ombud. Samtidigt ökar möjligheterna att använda hemlig telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning. Domstol fattar beslut om hemlig telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning. Den misstänkte får inte veta något och kan alltså inte vara med vid domstolsförhandlingen. Offentliga ombud ska i fortsättningen se till att rättsäkerheten stärks för personer som föreslås bli avlyssnade eller övervakade av hemlig kamera. Ombuden ska ha tillgång till allt material och får överklaga domstolens beslut. Polisen ska få större möjligheter att använda sig av hemlig telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning. Bland annat ska man vid misstänkt barnpornografibrott eller dataintrång få övervaka mellan vilka nummer eller adresser bilderna eller datafilerna skickas. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2004.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2003-10-16

Datum

2003-10-16

Debatt

2003-10-29

Beslut

2003-10-29

Riksdagen lade tillhandlingarna dels regeringens skrivelse om regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet, dels en redogörelse av Nordiska rådets svenska delegation om parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Justering

2003-10-14

Datum

2003-10-14

Debatt

2003-10-22

Beslut

2003-10-22